1 00:00:00,000 --> 00:00:03,000 Jag är mycket hedrad över att vara här. 2 00:00:03,000 --> 00:00:05,000 Jag tillbringar det mesta av min tid 3 00:00:05,000 --> 00:00:08,000 i häkten, fängelser och på de dödsdömdas avdelningar. 4 00:00:08,000 --> 00:00:11,000 Jag tillbringar största delen av min tid i låginkomstområden, 5 00:00:11,000 --> 00:00:14,000 i miljonområden och på platser där stor hopplöshet råder. 6 00:00:14,000 --> 00:00:16,000 Och att vara här på TED, 7 00:00:16,000 --> 00:00:18,000 och bli inspirerad, och få lyssna, 8 00:00:18,000 --> 00:00:20,000 har varit väldigt energigivande för mig. 9 00:00:20,000 --> 00:00:23,000 Och en av de saker jag kommit fram till under min korta tid här 10 00:00:23,000 --> 00:00:26,000 är att TED har en identitet. 11 00:00:26,000 --> 00:00:28,000 Att man kan säga saker här som faktiskt 12 00:00:28,000 --> 00:00:30,000 påverkar i hela världen. 13 00:00:30,000 --> 00:00:32,000 Att saker som kommer fram genom TED ibland 14 00:00:32,000 --> 00:00:34,000 har betydelse och förmåga att påverka 15 00:00:34,000 --> 00:00:37,000 som det inte skulle ha haft annars. 16 00:00:37,000 --> 00:00:40,000 Jag säger detta eftersom jag anser att identitet är mycket viktigt. 17 00:00:40,000 --> 00:00:43,000 Vi har sett fantastiska föredrag 18 00:00:43,000 --> 00:00:45,000 och jag tror att det vi lärt oss 19 00:00:45,000 --> 00:00:47,000 är att ord från lärare kan betyda mycket 20 00:00:47,000 --> 00:00:49,000 men om du är en medkännande lärare 21 00:00:49,000 --> 00:00:51,000 kan de betyda ännu mer. 22 00:00:51,000 --> 00:00:53,000 Som läkare kan du åstadkomma goda resultat 23 00:00:53,000 --> 00:00:56,000 men om du är en medkännande läkare kan du åstadkomma andra saker. 24 00:00:56,000 --> 00:00:59,000 Jag vill tala om kraften i en identitet. 25 00:00:59,000 --> 00:01:01,000 Det är inte något jag lärt mig av att 26 00:01:01,000 --> 00:01:03,000 praktisera juridik och utföra mitt arbete. 27 00:01:03,000 --> 00:01:06,000 Jag lärde mig detta av min mormor. 28 00:01:06,000 --> 00:01:08,000 Jag växte upp i ett traditionellt 29 00:01:08,000 --> 00:01:10,000 afro-amerikanskt hem 30 00:01:10,000 --> 00:01:12,000 som styrdes av en matriark 31 00:01:12,000 --> 00:01:14,000 och den matriarken var min mormor. 32 00:01:14,000 --> 00:01:17,000 Hon var seg, hon var stark, 33 00:01:17,000 --> 00:01:19,000 hon var kraftfull. 34 00:01:19,000 --> 00:01:23,000 Hon var den som avslutade varje diskussion i vår familj. 35 00:01:23,000 --> 00:01:26,000 Hon var den som satte igång många diskussioner i vår familj. 36 00:01:26,000 --> 00:01:29,000 Hon var dotter till människor som faktiskt varit slavar. 37 00:01:29,000 --> 00:01:32,310 Hennes föräldrar föddes in i slaveri i Virginia på 1840-talet. 38 00:01:32,310 --> 00:01:33,610 Hon föddes på 1880-talet 39 00:01:33,610 --> 00:01:35,000 och hennes erfarenhet av slaveriet 40 00:01:35,000 --> 00:01:38,000 formade i allra högsta grad hur hon såg på världen. 41 00:01:38,000 --> 00:01:40,830 Min mormor var bestämd, men hon var också mycket kärleksfull. 42 00:01:40,830 --> 00:01:42,830 När jag som liten pojke träffade henne 43 00:01:42,830 --> 00:01:44,600 brukade hon komma fram och krama mig. 44 00:01:44,600 --> 00:01:46,680 Hon kramade mig så hårt att jag knappt kunde andas 45 00:01:46,680 --> 00:01:47,820 och sen släppte hon mig. 46 00:01:47,820 --> 00:01:50,040 En timme eller två senare, om jag träffade henne igen, 47 00:01:50,040 --> 00:01:53,670 brukade hon komma fram till mig och säga, "Bryan, känner du fortfarande min kram?" 48 00:01:53,670 --> 00:01:55,880 Sa jag "Nej" så gav hon sig på mig igen. 49 00:01:55,880 --> 00:01:57,700 men om jag sa "Ja", så lät hon mig vara. 50 00:01:57,700 --> 00:01:59,000 Hon hade egenskapen som gjorde 51 00:01:59,000 --> 00:02:01,000 att man alltid ville vara nära henne. 52 00:02:01,000 --> 00:02:04,000 Den stora utmaningen var att hon hade 10 barn. 53 00:02:04,000 --> 00:02:06,000 Min mamma var yngst av hennes 10 barn 54 00:02:06,000 --> 00:02:07,770 och ibland när jag var hos henne 55 00:02:07,770 --> 00:02:10,000 var det svårt att få hennes tid och uppmärksamhet. 56 00:02:10,000 --> 00:02:12,000 Mina kusiner sprang runt överallt. 57 00:02:12,000 --> 00:02:14,520 Och jag minns, när jag var runt åtta, nio år gammal 58 00:02:14,520 --> 00:02:17,000 att jag vaknade en morgon och gick in i vardagsrummet, 59 00:02:17,000 --> 00:02:19,000 och alla mina kusiner sprang omkring där. 60 00:02:19,000 --> 00:02:21,750 Och min mormor satt i andra änden av rummet 61 00:02:21,750 --> 00:02:23,000 och betraktade mig. 62 00:02:23,000 --> 00:02:25,660 Och först trodde jag att vi lekte en lek 63 00:02:25,660 --> 00:02:27,460 så jag tittade på henne och log 64 00:02:27,460 --> 00:02:29,000 men hon förblev allvarlig. 65 00:02:29,000 --> 00:02:31,000 Efter 15-20 minuter 66 00:02:31,000 --> 00:02:34,000 reste hon sig och kom bort till mig 67 00:02:34,000 --> 00:02:36,000 och tog min hand 68 00:02:36,000 --> 00:02:38,000 och sa, "Kom, Bryan. Vi ska prata lite." 69 00:02:38,000 --> 00:02:42,000 Jag minns det här som om det hände igår. 70 00:02:42,000 --> 00:02:44,000 Jag kommer aldrig att glömma det. 71 00:02:44,000 --> 00:02:47,240 Hon tog mig ut på baksidan och sa, "Bryan, jag ska berätta något för dig, 72 00:02:47,240 --> 00:02:49,130 men du får inte föra det vidare till någon." 73 00:02:49,130 --> 00:02:50,000 Jag sa, "Ok, Mama." 74 00:02:50,000 --> 00:02:53,000 Och hon sa, "Lova nu att du inte gör det." Jag lovade. 75 00:02:53,000 --> 00:02:56,000 Så bad hon mig att sätta mig och så såg hon på mig 76 00:02:56,000 --> 00:02:58,000 och sa, "Jag vill att du ska veta 77 00:02:58,000 --> 00:03:00,010 att jag har sett dig." 78 00:03:01,000 --> 00:03:04,000 Och hon sa, "Jag tror att du är något särskilt." 79 00:03:04,620 --> 00:03:08,000 Hon sa, "Jag tror att du kan göra vad du än vill göra." 80 00:03:08,790 --> 00:03:10,520 Jag kommer aldrig att glömma det här. 81 00:03:10,520 --> 00:03:13,230 Sen sa hon, "Jag vill bara att du lovar mig tre saker, Bryan." 82 00:03:13,230 --> 00:03:15,000 Jag sa, "Ok, Mama." 83 00:03:15,000 --> 00:03:17,000 "Det första jag vill att du ska lova mig 84 00:03:17,000 --> 00:03:19,000 är att du alltid ska älska din mamma." 85 00:03:19,000 --> 00:03:21,000 "Det är min yngsta, min lilla flicka, 86 00:03:21,000 --> 00:03:23,530 och du måste lova att du alltid kommer att ta hand om henne." 87 00:03:23,530 --> 00:03:27,000 Jag avgudade min mamma så jag sa, "Ja Mama. Jag lovar." 88 00:03:27,000 --> 00:03:29,000 "Det andra jag vill att du ska lova mig, 89 00:03:29,000 --> 00:03:31,000 är att du alltid ska göra det rätta 90 00:03:32,100 --> 00:03:34,000 även när det rätta är det svåra." 91 00:03:34,670 --> 00:03:38,000 Och jag funderade på det och sa sen, "Ja, Mama. Jag lovar." 92 00:03:38,000 --> 00:03:40,600 Och slutligen sa hon, "Det tredje jag vill att du lovar mig 93 00:03:40,600 --> 00:03:43,000 är att du aldrig kommer att dricka alkohol." 94 00:03:43,000 --> 00:03:45,000 (Skratt) 95 00:03:45,000 --> 00:03:48,000 Ja, jag var nio år gammal så jag sa, "Ja Mama, jag lovar." 96 00:03:48,000 --> 00:03:49,882 Jag växte upp på landet i södra USA 97 00:03:49,882 --> 00:03:53,000 och jag har en ett år äldre bror och en ett år yngre syster. 98 00:03:53,000 --> 00:03:55,000 När jag var 14 eller 15 99 00:03:55,000 --> 00:03:57,000 så kom min bror hem en dag med ett sex-pack öl - 100 00:03:57,000 --> 00:03:59,000 jag har ingen aning om var han fick tag på det - 101 00:03:59,000 --> 00:04:01,000 och tog med oss ut i skogen. 102 00:04:01,000 --> 00:04:04,000 Vi bara hängde där och gjorde de tokiga saker vi brukade. 103 00:04:04,000 --> 00:04:07,000 Han tog en klunk av ölen och gav min syster och tog lite själv 104 00:04:07,000 --> 00:04:09,000 och sedan erbjöd de mig. 105 00:04:09,000 --> 00:04:12,000 Jag sa, "Nej, jag vill inte ha. Drick ni. Jag vill inte ha öl." 106 00:04:12,000 --> 00:04:15,000 Min bror sa, "Kom igen, Vi gör det här idag, du är ju alltid med på det vi gör." 107 00:04:15,000 --> 00:04:17,410 "Jag och din syster har druckit. Ta nu lite öl." 108 00:04:17,750 --> 00:04:20,490 Jag svarade, "Nej, det känns inte rätt. Drick ni. Drick ni." 109 00:04:20,490 --> 00:04:22,170 Och då stirrade min bror på mig. 110 00:04:22,230 --> 00:04:24,000 Han sa, "Vad är det med dig? Ta nu en öl." 111 00:04:24,000 --> 00:04:26,000 Och så tittade han noga på mig och sa, 112 00:04:26,000 --> 00:04:28,000 "Jag hoppas du inte fortfarande tänker på 113 00:04:28,000 --> 00:04:30,000 det där samtalet mormor hade med dig." 114 00:04:30,000 --> 00:04:32,000 (Skratt) 115 00:04:32,000 --> 00:04:34,770 Jag frågade, "Vad pratar du om?" 116 00:04:34,770 --> 00:04:37,340 Och han sa, "Åh, mormor säger till alla barnbarnen att de är speciella." 117 00:04:37,340 --> 00:04:40,000 (Skratt) 118 00:04:40,000 --> 00:04:42,000 Jag blev helt förkrossad. 119 00:04:42,000 --> 00:04:44,000 (Skratt) 120 00:04:44,000 --> 00:04:46,000 Och jag ska avslöja något för er. 121 00:04:46,000 --> 00:04:48,000 Jag ska berätta något som jag antagligen inte borde. 122 00:04:48,000 --> 00:04:50,000 Jag vet att det här kan sändas ut vida omkring. 123 00:04:50,000 --> 00:04:52,000 Men jag är 52 år gammal, 124 00:04:52,000 --> 00:04:54,000 och jag ska erkänna en sak för er, 125 00:04:54,000 --> 00:04:57,000 nämligen att jag aldrig har druckit en droppe alkohol. 126 00:04:57,000 --> 00:04:59,000 (Applåder) 127 00:04:59,000 --> 00:05:02,000 Jag berättar inte det för att jag tycker att det är dygdigt; 128 00:05:02,000 --> 00:05:06,000 utan för att förklara att det finns en kraft i att ha en identitet. 129 00:05:06,000 --> 00:05:08,000 När vi skapar den rätta sortens identitet, 130 00:05:08,000 --> 00:05:10,000 kan vi säga saker till omvärlden 131 00:05:10,000 --> 00:05:12,000 som den faktiskt inte riktigt förstår. 132 00:05:12,000 --> 00:05:14,000 Vi kan få människor att göra saker 133 00:05:14,000 --> 00:05:16,000 som de inte tror att de kan. 134 00:05:16,000 --> 00:05:18,000 När jag tänker på mormor står det klart 135 00:05:18,000 --> 00:05:20,360 att hon naturligtvis ansåg att alla hennes barnbarn var speciella. 136 00:05:20,360 --> 00:05:23,000 Min morfar satt i fängelse under förbudstiden. 137 00:05:23,000 --> 00:05:25,000 Mina morbröder dog av alkoholrelaterade sjukdomar. 138 00:05:25,000 --> 00:05:28,000 Så det här var sådant hon ansåg att vi måste stå för. 139 00:05:28,000 --> 00:05:30,000 Nå, jag har försökt säga något 140 00:05:30,000 --> 00:05:32,000 om vårt straffrättsliga system. 141 00:05:32,000 --> 00:05:34,000 Det här landet är mycket annorlunda idag 142 00:05:34,000 --> 00:05:36,000 jämfört med hur det var för 40 år sedan. 143 00:05:36,000 --> 00:05:39,000 1972 befann sig 300 000 människor i häkten och fängelser. 144 00:05:39,000 --> 00:05:44,000 Idag är den siffran 2,3 miljoner. 145 00:05:44,000 --> 00:05:47,270 USA har nu den högsta andelen fängslade 146 00:05:47,270 --> 00:05:48,000 i världen. 147 00:05:48,000 --> 00:05:51,000 Vi har 7 miljoner människor under skyddstillsyn och villkorlig frigivning. 148 00:05:51,000 --> 00:05:54,000 Och det här med massfängslingar har, så vitt jag kan bedöma, 149 00:05:54,000 --> 00:05:57,000 ändrat vår värld i grunden. 150 00:05:57,000 --> 00:05:59,620 I fattiga områden, i färgade områden 151 00:05:59,620 --> 00:06:01,000 finns det en förtvivlan, 152 00:06:01,000 --> 00:06:03,000 finns det en hopplöshet, 153 00:06:03,000 --> 00:06:05,000 som skapas av den här statistiken. 154 00:06:05,770 --> 00:06:07,770 En av tre svarta män 155 00:06:07,770 --> 00:06:09,000 mellan 18 och 30 156 00:06:09,000 --> 00:06:13,100 är häktad, i fängelse, står under skydds- tillsyn eller är villkorligt frigiven. 157 00:06:13,100 --> 00:06:15,100 I städer över hela det här landet - 158 00:06:15,100 --> 00:06:17,890 Los Angeles, Philadelphia, Baltimore, Washington - 159 00:06:17,890 --> 00:06:20,810 är 50-60 procent av alla färgade unga män 160 00:06:20,810 --> 00:06:23,000 i fängelse, i häkte, under skyddstillsyn eller villkorligt frigiven. 161 00:06:23,830 --> 00:06:25,000 Vårt rättssystem formas inte bara 162 00:06:25,000 --> 00:06:28,130 på sätt som tycks påverkas av rastillhörighet, 163 00:06:28,130 --> 00:06:30,130 utan tycks också påverkas av fattigdom. 164 00:06:30,130 --> 00:06:32,000 Vi har ett rättssystem i det här landet 165 00:06:32,000 --> 00:06:34,000 som behandlar dig mycket bättre 166 00:06:34,000 --> 00:06:37,900 om du är rik och skyldig än om du är fattig och oskyldig. 167 00:06:37,900 --> 00:06:40,000 Pengar, inte skuld, 168 00:06:40,000 --> 00:06:42,000 skapar utfallen. 169 00:06:42,000 --> 00:06:45,000 Och ändå tycks vi vara mycket bekväma med detta. 170 00:06:46,010 --> 00:06:47,940 Manipulation av rädsla och ilska 171 00:06:47,940 --> 00:06:49,490 har fått oss att tro 172 00:06:49,490 --> 00:06:52,000 att de här problemen inte är våra problem. 173 00:06:52,000 --> 00:06:54,000 Vi har tappat bort sambandet. 174 00:06:54,560 --> 00:06:56,000 Det här intresserar mig. 175 00:06:56,000 --> 00:06:58,000 Vi ser en del mycket intressanta utvecklingar inom vårt arbete. 176 00:06:58,000 --> 00:07:00,830 Min hemstat Alabama tar, liksom ett antal andra stater, 177 00:07:00,830 --> 00:07:03,120 faktiskt ifrån dig din rösträtt permanent, 178 00:07:03,120 --> 00:07:04,330 om du har fällts för brott. 179 00:07:04,330 --> 00:07:06,000 I Alabama har för ögonblicket 180 00:07:06,000 --> 00:07:08,000 34 procent av de svarta, manliga invånarna 181 00:07:08,000 --> 00:07:10,920 förlorat sin rösträtt permanent. 182 00:07:10,920 --> 00:07:12,880 Vi förutspår faktiskt att om 10 år 183 00:07:12,880 --> 00:07:14,730 kommer antalet människor utan rösträtt 184 00:07:14,730 --> 00:07:16,000 att vara lika stort som 185 00:07:16,000 --> 00:07:18,000 innan den allmänna rösträtten infördes. 186 00:07:18,000 --> 00:07:19,930 Och detta möts av total tystnad. 187 00:07:22,760 --> 00:07:24,000 Jag företräder barn. 188 00:07:24,000 --> 00:07:26,000 Många av mina klienter är mycket unga. 189 00:07:26,000 --> 00:07:28,000 USA är det enda land i världen 190 00:07:28,000 --> 00:07:30,000 där vi dömer 13-åriga barn 191 00:07:30,000 --> 00:07:32,000 till att dö i fängelse. 192 00:07:32,000 --> 00:07:35,000 Vi har livstids fängelse utan möjlighet till benådning för barn i det här landet. 193 00:07:35,810 --> 00:07:37,800 Och vi har ändå rättsprocesser. 194 00:07:37,800 --> 00:07:39,930 Vi är det enda landet i världen. 195 00:07:39,930 --> 00:07:41,930 Jag företräder människor som väntar på verkställande av dödsstraff. 196 00:07:41,930 --> 00:07:43,930 Frågan om dödsstraff är intressant. 197 00:07:43,930 --> 00:07:45,930 På olika sätt har vi lärts att tänka 198 00:07:45,930 --> 00:07:47,240 att den intressanta frågan är, 199 00:07:47,240 --> 00:07:50,000 förtjänar människor att dö för de brott de begått? 200 00:07:50,000 --> 00:07:52,000 Och det är en förnuftig fråga. 201 00:07:52,730 --> 00:07:54,710 Men det finns ett annat sätt att tänka 202 00:07:54,710 --> 00:07:56,700 som har att göra med vilken identitet vi anser oss ha. 203 00:07:56,700 --> 00:07:58,000 Det andra sättet vi kan tänka på 204 00:07:58,000 --> 00:08:00,840 är inte om människor förtjänar att dö för de brott de begått, 205 00:08:00,840 --> 00:08:03,560 utan om vi förtjänar att döda? 206 00:08:03,560 --> 00:08:05,040 Det här är fascinerande. 207 00:08:05,040 --> 00:08:07,000 Dödsstraff i Amerika karaktäriseras av misstag. 208 00:08:07,000 --> 00:08:09,000 För var nionde person som har blivit avrättad, 209 00:08:09,000 --> 00:08:11,000 har vi faktiskt hittat en oskyldig person 210 00:08:11,000 --> 00:08:14,730 som har förklarats icke skyldig och släppts ur dödscellen. 211 00:08:14,730 --> 00:08:17,520 Det är en häpnadsväckande felmarginal - 212 00:08:17,520 --> 00:08:20,000 en av nio är oskyldig. 213 00:08:20,520 --> 00:08:22,000 Det här är fascinerande. 214 00:08:22,000 --> 00:08:25,000 Om det gällde flyget skulle vi aldrig låta människor gå ombord på ett plan 215 00:08:25,000 --> 00:08:27,000 om för vart nionde plan som lyfte 216 00:08:27,000 --> 00:08:29,000 var det ett som kraschade. 217 00:08:29,000 --> 00:08:32,470 Men på något sätt lyckas vi distansera oss från det här problemet. 218 00:08:32,470 --> 00:08:34,530 Det är inte vårt problem. 219 00:08:34,530 --> 00:08:36,000 Det är inte vår börda. 220 00:08:36,000 --> 00:08:38,000 Det är inte vår kamp. 221 00:08:38,000 --> 00:08:40,000 Jag talar mycket om de här frågorna. 222 00:08:40,000 --> 00:08:42,000 Jag talar om ras och om den här frågan 223 00:08:42,000 --> 00:08:44,000 om huruvida vi förtjänar att döda. 224 00:08:44,000 --> 00:08:46,520 Intressant är att när jag undervisar mina studenter om afro-amerikansk historia. 225 00:08:46,520 --> 00:08:48,000 Jag berättar om slaveriet. 226 00:08:48,000 --> 00:08:50,000 Jag berättar för dem om terrorism och 227 00:08:50,000 --> 00:08:52,000 om tiden som började efter inbördeskriget 228 00:08:52,000 --> 00:08:54,000 och som pågick fram till andra världskriget. 229 00:08:54,000 --> 00:08:56,000 Vi vet egentligen inte så mycket om den. 230 00:08:56,000 --> 00:08:58,000 Men för afro-amerikaner i det här landet 231 00:08:58,000 --> 00:09:00,000 var det en tid som präglades av terror. 232 00:09:00,000 --> 00:09:02,000 I många samhällen levde människor med rädsla för att bli lynchade. 233 00:09:02,000 --> 00:09:04,000 De levde i rädsla för att bli måltavlor för bombningar. 234 00:09:04,000 --> 00:09:06,000 Rädsla för terrorhandlingar formade deras liv. 235 00:09:06,000 --> 00:09:08,000 Och de här äldre människorna kommer fram till mig nu 236 00:09:08,000 --> 00:09:11,000 och de säger, "Mr. Stevenson, du ger föreläsningar och du håller tal, 237 00:09:11,000 --> 00:09:13,000 du borde berätta för människor att de ska sluta säga 238 00:09:13,000 --> 00:09:16,000 att vi har att göra med terrorism för första gången i vårt lands historia 239 00:09:16,000 --> 00:09:18,000 efter attacken på World Trade Center." 240 00:09:18,000 --> 00:09:21,000 De ber mig säga; "Nej, berätta för dem att vi växte upp med det hotet." 241 00:09:21,000 --> 00:09:23,990 Och den perioden av terror följdes, förstås, 242 00:09:23,990 --> 00:09:25,000 av segregation 243 00:09:25,000 --> 00:09:27,000 och årtionden av rasförtryck 244 00:09:27,000 --> 00:09:29,000 och apartheid. 245 00:09:29,000 --> 00:09:32,000 Och ändå har vi, i det här landet en inställning 246 00:09:32,000 --> 00:09:35,000 som gör att vi inte vill prata om våra problem. 247 00:09:35,000 --> 00:09:38,000 Vi tycker inte om att prata om vår historia. 248 00:09:38,000 --> 00:09:41,000 Och på grund av det har vi inte förstått 249 00:09:41,000 --> 00:09:44,000 vilka konsekvenser våra handlingar fått. 250 00:09:44,000 --> 00:09:46,000 Vi kolliderar hela tiden med varandra. 251 00:09:46,000 --> 00:09:48,930 Vi skapar hela tiden spänningar och konflikter. 252 00:09:48,930 --> 00:09:51,000 Vi har svårt för att tala om ras, 253 00:09:51,000 --> 00:09:55,000 och jag tror att det beror på att vi inte vill påbörja 254 00:09:55,000 --> 00:09:57,000 en process där vi söker sanning och förlikning. 255 00:09:57,000 --> 00:10:00,260 I Sydafrika förstod människor att 256 00:10:00,260 --> 00:10:01,940 man inte kunde komma över apartheidtiden 257 00:10:01,940 --> 00:10:04,060 utan att ta till sig sanningen och förlikas med den. 258 00:10:04,060 --> 00:10:06,000 I Rwanda, efter folkmordet, gjorde man detta, 259 00:10:06,000 --> 00:10:08,000 men i här har vi inte gjort det. 260 00:10:08,000 --> 00:10:12,200 Jag höll några föreläsningar i Tyskland om dödsstraffet. 261 00:10:12,200 --> 00:10:13,000 Det var fascinerande 262 00:10:13,000 --> 00:10:16,000 eftersom en av akademikerna ställde sig upp efter föreläsningen 263 00:10:16,000 --> 00:10:18,000 och sa, "Det är djupt oroande 264 00:10:18,000 --> 00:10:20,000 att höra det du säger. 265 00:10:20,440 --> 00:10:23,000 Vi har inte dödsstraff i Tyskland. 266 00:10:23,000 --> 00:10:26,000 Och det är givet, att vi aldrig kan införa dödsstraff i Tyskland." 267 00:10:26,000 --> 00:10:28,000 Och det blev alldeles tyst i rummet, 268 00:10:28,000 --> 00:10:30,000 och en kvinna sa, 269 00:10:30,000 --> 00:10:33,000 "Det finns ingen möjlighet, med tanke på vår historia, 270 00:10:33,000 --> 00:10:35,000 att vi någonsin skulle kunna 271 00:10:35,000 --> 00:10:38,130 sätta i system att döda människor. 272 00:10:38,130 --> 00:10:41,000 Det skulle framstå som helt samvetslöst för oss 273 00:10:41,000 --> 00:10:43,000 att på ett medvetet, överlagt sätt, 274 00:10:43,000 --> 00:10:46,000 börja avrätta människor." 275 00:10:46,000 --> 00:10:48,000 Och jag tänkte på det där. 276 00:10:48,000 --> 00:10:50,000 Hur skulle det kännas 277 00:10:50,000 --> 00:10:52,000 att leva i en värld 278 00:10:52,000 --> 00:10:55,000 där Tyskland avrättade människor, 279 00:10:55,000 --> 00:10:57,000 särskilt om oproportionerligt många var judar? 280 00:10:57,000 --> 00:10:59,000 Jag skulle inte stå ut med det. 281 00:10:59,000 --> 00:11:01,000 Det skulle framstå som samvetslöst. 282 00:11:01,000 --> 00:11:03,000 Och ändå i vårt land, 283 00:11:03,000 --> 00:11:05,000 i de gamla sydstaterna, 284 00:11:05,000 --> 00:11:06,310 avrättar vi människor 285 00:11:06,310 --> 00:11:09,130 trots att det är 11 gånger mer sannolikt att du döms till döden 286 00:11:09,130 --> 00:11:11,000 om offret är vitt än om offret är svart, 287 00:11:11,000 --> 00:11:13,000 22 gånger mer sannolikt att du döms till det 288 00:11:13,000 --> 00:11:15,000 om den tilltalade är svart och offret är vitt, 289 00:11:15,000 --> 00:11:16,390 och detta sker i de stater 290 00:11:16,390 --> 00:11:19,000 där marken täcker gravar efter människor som blivit lynchade. 291 00:11:19,000 --> 00:11:23,000 Och ändå kan vi inte se sambandet. 292 00:11:23,000 --> 00:11:27,000 Jag tror att vi riskerar vår identitet. 293 00:11:27,000 --> 00:11:30,000 Att om vi inte bryr oss om 294 00:11:30,000 --> 00:11:33,000 dessa svåra saker, 295 00:11:33,000 --> 00:11:35,000 så blir även de positiva och underbara sakerna 296 00:11:35,000 --> 00:11:38,000 ändå påverkade. 297 00:11:38,000 --> 00:11:40,000 Vi älskar innovation. 298 00:11:40,000 --> 00:11:43,000 Vi älskar teknologi. Vi älskar kreativitet. 299 00:11:43,000 --> 00:11:45,000 Vi älskar underhållning. 300 00:11:45,000 --> 00:11:47,000 Men i slutändan överskuggas 301 00:11:47,000 --> 00:11:49,000 dessa realiteter 302 00:11:49,000 --> 00:11:52,000 av lidande, 303 00:11:52,000 --> 00:11:54,000 misshandel, förödmjukelser, 304 00:11:54,000 --> 00:11:56,550 marginalisering. 305 00:11:56,550 --> 00:11:58,540 Och för mig blir det nödvändigt 306 00:11:58,540 --> 00:12:00,000 att integrera dessa två. 307 00:12:00,000 --> 00:12:02,000 För i slutändan leder detta fram till 308 00:12:02,000 --> 00:12:04,000 ett behov av att bli mer hoppfulla, 309 00:12:04,000 --> 00:12:07,000 och ta på större allvar våra åtaganden 310 00:12:07,000 --> 00:12:11,190 att klara de utmaningar det innebär att leva i en komplex värld. 311 00:12:11,190 --> 00:12:13,000 Och för mig innebär det 312 00:12:13,000 --> 00:12:16,360 att jag tillbringar tid med att tänka på och tala om 313 00:12:16,360 --> 00:12:18,000 de fattiga, de missgynnade, 314 00:12:18,000 --> 00:12:20,000 de som aldrig kommer till TED. 315 00:12:20,000 --> 00:12:22,000 Men vi måste tänka på dem som 316 00:12:22,000 --> 00:12:24,900 en del av våra egna liv. 317 00:12:24,960 --> 00:12:28,000 Ni vet, i slutändan måste vi alla tro på saker vi inte sett. 318 00:12:28,000 --> 00:12:32,000 Vi gör det redan hur rationella vi än är, hur mycket vi litar på vårt intellekt. 319 00:12:32,000 --> 00:12:34,000 Vår innovation, kreativitet, 320 00:12:34,000 --> 00:12:36,000 utveckling har inte sitt ursprung 321 00:12:36,000 --> 00:12:38,000 enbart i våra egna tankar och sinnen. 322 00:12:38,000 --> 00:12:41,000 De kommer från tankar i våra sinnen 323 00:12:41,000 --> 00:12:43,000 som också får näring 324 00:12:43,000 --> 00:12:45,000 av någon övertygelse i våra hjärtan. 325 00:12:45,000 --> 00:12:47,000 Och det är detta hjärna-hjärta samband 326 00:12:47,000 --> 00:12:49,000 som jag tror tvingar oss 327 00:12:49,000 --> 00:12:51,000 att inte bara se 328 00:12:51,000 --> 00:12:54,000 alla de klara, skinande sakerna, 329 00:12:54,000 --> 00:12:57,000 utan också de mörka och svåra tingen. 330 00:12:58,070 --> 00:13:00,380 Václav Havel, den store tjeckiske ledaren, sa, 331 00:13:00,380 --> 00:13:03,730 "När vi var i Östeuropa och levde med förtryck 332 00:13:03,730 --> 00:13:05,000 ville vi ha många saker 333 00:13:05,000 --> 00:13:07,410 men det vi behövde mest av allt var hopp, 334 00:13:07,410 --> 00:13:09,000 en inställning som gav oss 335 00:13:09,000 --> 00:13:11,690 viljan att för en tid vara i en hopplös situation 336 00:13:11,690 --> 00:13:13,000 och vara dess vittne." 337 00:13:13,000 --> 00:13:15,000 Nå den inställningen 338 00:13:15,000 --> 00:13:18,000 är kärnan i vad jag tror 339 00:13:18,000 --> 00:13:20,840 att även TED-sammanslutningar 340 00:13:20,840 --> 00:13:22,000 måste ta till sig. 341 00:13:22,000 --> 00:13:25,200 Det finns ingen distans hos oss 342 00:13:25,200 --> 00:13:27,000 till teknologi eller design 343 00:13:27,000 --> 00:13:29,960 som kan hindra oss från att vara fullt ut mänskliga 344 00:13:29,960 --> 00:13:32,000 tills vi uppmärksammar lidande, 345 00:13:32,000 --> 00:13:35,740 fattigdom, uteslutning, missförhållanden, orättvisor. 346 00:13:35,740 --> 00:13:37,000 Jag måste förvarna er om 347 00:13:37,000 --> 00:13:39,000 att den här sortens identitet 348 00:13:39,000 --> 00:13:42,000 är mycket mer av en utmaning 349 00:13:42,000 --> 00:13:44,000 än en som inte uppmärksammar detta. 350 00:13:44,000 --> 00:13:46,000 Det kommer att påverka er. 351 00:13:46,000 --> 00:13:49,000 Jag hade den stora äran, som ung advokat, att möta Rosa Parks. 352 00:13:49,000 --> 00:13:52,000 Ms. Parks brukade återvända till Montgomery då och då 353 00:13:52,000 --> 00:13:54,600 och hon brukade träffa två av sina käraste vänner. 354 00:13:54,600 --> 00:13:56,000 De här äldre kvinnorna, 355 00:13:56,000 --> 00:13:58,000 Johnnie Carr som organiserade 356 00:13:58,000 --> 00:14:00,000 bussbojkotten i Montgomery - 357 00:14:00,000 --> 00:14:02,000 en fantastisk afro-amerikansk kvinna - 358 00:14:02,000 --> 00:14:04,000 och Virginia Durr, en vit kvinna 359 00:14:04,000 --> 00:14:06,650 vars make, Clifford Durr, företrädde Dr. King. 360 00:14:06,650 --> 00:14:09,000 Och de här kvinnorna brukade träffas och bara prata. 361 00:14:09,000 --> 00:14:11,000 Och ibland ringde Ms. Carr mig 362 00:14:11,000 --> 00:14:14,000 och sa, "Bryan, Ms. Parks kommer hit. Vi ska träffas och prata." 363 00:14:14,000 --> 00:14:16,000 "Vill du komma över och lyssna?" 364 00:14:16,000 --> 00:14:18,000 Och jag sa, "Ja frun, det vill jag." 365 00:14:18,000 --> 00:14:20,210 Och hon sa, "Och vad ska du göra när du kommer hit?" 366 00:14:20,210 --> 00:14:22,000 Jag svarade, "Jag ska lyssna." 367 00:14:22,000 --> 00:14:24,000 Och så åkte jag dit och jag bara lyssnade. 368 00:14:24,000 --> 00:14:26,000 Det var så energigivande och inspirerande. 369 00:14:26,000 --> 00:14:29,000 Och en gång när jag var där och lyssnade medan dessa kvinnor talade 370 00:14:29,000 --> 00:14:31,000 vände sig Ms. Parks till mig efter några timmar 371 00:14:31,000 --> 00:14:34,000 och sa, "Bryan, berätta vad "Initiativet för jämlik rättvisa" handlar om." 372 00:14:34,000 --> 00:14:36,000 "Förklara för mig vad det är du försöker göra." 373 00:14:36,000 --> 00:14:38,000 Så jag började förklara upplägget för henne, 374 00:14:38,000 --> 00:14:40,000 "Vi försöker komma tillrätta med orättvisor." 375 00:14:40,000 --> 00:14:43,020 "Vi försöker hjälpa människor som blivit felaktigt dömda." 376 00:14:43,020 --> 00:14:45,590 "Vi försöker mota partiskhet och diskriminering 377 00:14:45,590 --> 00:14:47,090 när det gäller hur brott behandlas." 378 00:14:47,090 --> 00:14:50,180 "Vi försöker få slut på livstidsdomar utan chans till benådning för barn, 379 00:14:50,180 --> 00:14:51,450 göra något åt dödsstraffet, 380 00:14:51,450 --> 00:14:53,420 minska antalet människor i fängelse och 381 00:14:53,420 --> 00:14:55,170 vi försöker förhindra massinlåsningarna." 382 00:14:55,170 --> 00:14:58,250 Jag lade fram hela min plan och när jag slutade såg hon på mig 383 00:14:58,250 --> 00:15:00,000 och sa, "Mmm mmm mmm." 384 00:15:00,000 --> 00:15:03,000 Hon sa, "Det kommer att göra dig trött, trött, trött." 385 00:15:03,000 --> 00:15:05,000 (Skratt) 386 00:15:05,000 --> 00:15:08,060 Och då lutade sig Ms. Carr fram och hötte med pekfingret, 387 00:15:08,060 --> 00:15:13,000 och sa, "Och därför måste du vara modig, modig, modig." 388 00:15:13,000 --> 00:15:16,000 Och jag tror faktiskt att TED-sammanslutningen 389 00:15:16,000 --> 00:15:18,400 måste bli modigare. 390 00:15:18,550 --> 00:15:20,000 Vi måste hitta nya vägar 391 00:15:20,000 --> 00:15:22,000 att ta oss an dessa utmaningar, 392 00:15:22,000 --> 00:15:24,500 dessa problem, detta lidande. 393 00:15:24,910 --> 00:15:27,000 För slutligen hänger vår mänsklighet 394 00:15:27,000 --> 00:15:29,000 på att alla beter sig humant. 395 00:15:29,000 --> 00:15:32,030 Jag har lärt mig några mycket enkla saker av detta arbete. 396 00:15:33,000 --> 00:15:36,000 Jag har kommit till insikt om och tror 397 00:15:36,000 --> 00:15:38,000 att var och en av oss 398 00:15:38,000 --> 00:15:40,000 är mer än det värsta vi någonsin gjort. 399 00:15:40,000 --> 00:15:42,980 Jag tror att det gäller för varje människa på den här planeten. 400 00:15:42,980 --> 00:15:46,660 Jag tror, att om någon ljuger om något, så är denne inte bara en lögnare. 401 00:15:46,660 --> 00:15:49,170 Jag tror, att om någon tar något som inte tillhör denne, 402 00:15:49,170 --> 00:15:50,610 är denne inte bara en tjuv. 403 00:15:50,610 --> 00:15:53,780 Jag tror till och med att om du dödar någon, så är du inte bara en mördare. 404 00:15:53,780 --> 00:15:56,000 Och därför finns det en grundläggande mänsklig värdighet 405 00:15:56,000 --> 00:15:58,000 som måste erkännas av lagen. 406 00:15:59,030 --> 00:16:00,000 Jag tror också 407 00:16:00,000 --> 00:16:02,780 att i många delar av det här landet, 408 00:16:02,780 --> 00:16:06,000 och garanterat på många platser på den här planeten, 409 00:16:06,000 --> 00:16:08,720 så är inte motsatsen till fattigdom rikedom. 410 00:16:08,720 --> 00:16:10,000 Jag tror inte det. 411 00:16:10,000 --> 00:16:13,000 Jag tror faktiskt, att på för många platser, 412 00:16:13,000 --> 00:16:16,000 är motsatsen till fattigdom rättvisa. 413 00:16:17,250 --> 00:16:19,000 Och slutligen så tror jag att, 414 00:16:20,240 --> 00:16:22,000 trots att den är så dramatisk 415 00:16:22,000 --> 00:16:24,000 och så vacker och så inspirerande 416 00:16:24,000 --> 00:16:26,000 och så stimulerande, 417 00:16:26,000 --> 00:16:30,760 inte att vi i slutändan kommer att dömas utifrån vår teknologi, 418 00:16:30,760 --> 00:16:32,000 eller vår design, 419 00:16:32,000 --> 00:16:35,000 eller vårt intellekt och förmåga att tänka logiskt. 420 00:16:35,000 --> 00:16:38,000 I slutändan tror jag att man dömer ett samhälle 421 00:16:38,000 --> 00:16:41,000 inte utifrån hur det behandlar de rika, mäktiga och privilegierade, 422 00:16:41,000 --> 00:16:43,000 utan hur det behandlar de fattiga, 423 00:16:43,000 --> 00:16:45,560 de dömda, de fängslade. 424 00:16:45,560 --> 00:16:47,600 För det är i det sambandet 425 00:16:47,600 --> 00:16:50,930 som vi faktiskt börjar förstå djupa, viktiga saker 426 00:16:50,930 --> 00:16:53,220 om vilka vi är. 427 00:16:53,220 --> 00:16:56,000 Ibland tappar jag balansen. Jag ska avsluta med den här historien. 428 00:16:56,000 --> 00:16:58,000 Ibland trycker jag på för hårt. 429 00:16:58,000 --> 00:17:00,000 Jag blir trött, som vi alla blir. 430 00:17:00,000 --> 00:17:03,000 Ibland blir visionerna uttalade innan de blivit förankrade, 431 00:17:03,000 --> 00:17:05,000 särskilt när något viktigt står på spel. 432 00:17:05,000 --> 00:17:07,000 Och jag har företrätt de här barnen 433 00:17:07,000 --> 00:17:09,000 som har blivit dömda till mycket hårda straff. 434 00:17:09,000 --> 00:17:12,600 Och jag åker till fängelset och träffar min klient som är 13 eller 14, 435 00:17:12,600 --> 00:17:15,000 och han har förklarats möjlig att döma som vuxen. 436 00:17:15,000 --> 00:17:17,000 Jag börjar tänka, hur gick det här till? 437 00:17:17,000 --> 00:17:19,000 Hur kan en domare göra dig till någonting 438 00:17:19,000 --> 00:17:21,000 som du inte är? 439 00:17:21,000 --> 00:17:24,000 Domaren har sagt att han kan behandlas som en vuxen, men jag ser ett barn. 440 00:17:24,000 --> 00:17:26,000 Jag var uppe för sent en kväll och började tänka, 441 00:17:26,000 --> 00:17:28,410 "jösses, om domaren kan göra dig till något du inte är, 442 00:17:28,410 --> 00:17:30,400 då måste domaren ha magiska krafter." 443 00:17:30,400 --> 00:17:33,000 "Just det, Bryan, domaren har magiska krafter." 444 00:17:33,000 --> 00:17:35,000 "Du borde be om lite av dem." 445 00:17:35,000 --> 00:17:37,000 Då jag var uppe sent tänkte jag inte helt klart, 446 00:17:37,000 --> 00:17:39,000 och jag började skriva på det här yrkandet. 447 00:17:39,000 --> 00:17:42,000 Och jag hade en klient som var 14 år, en ung, fattig, svart pojke. 448 00:17:42,000 --> 00:17:44,000 Så jag började skriva det här yrkandet, 449 00:17:44,000 --> 00:17:46,000 överskriften var: "Yrkande att min fattiga, 450 00:17:46,000 --> 00:17:48,000 14 år gamla, svarta, manliga klient får lagföras 451 00:17:48,000 --> 00:17:50,820 som en privilegierad, vit 75-årig 452 00:17:50,820 --> 00:17:52,000 företagsledare." 453 00:17:52,000 --> 00:17:57,000 (Applåder) 454 00:17:57,000 --> 00:17:58,370 Och skrev i yrkandet 455 00:17:58,370 --> 00:18:02,000 att det begåtts tjänstefel i åklagar- systemet, hos polis och i rättsväsende. 456 00:18:02,000 --> 00:18:04,460 Det fanns en mening om att det saknas rättvisa i USA 457 00:18:04,460 --> 00:18:06,000 utan att allt var tjänstefel. 458 00:18:06,000 --> 00:18:09,000 Nästa morgon, när jag vaknade, undrade jag om jag drömt om detta yrkande. 459 00:18:09,000 --> 00:18:11,000 eller om jag faktiskt skrivit det? 460 00:18:11,000 --> 00:18:13,000 Och till min fasa hade jag inte bara skrivit det 461 00:18:13,000 --> 00:18:15,000 utan hade skickat det till domstolen. 462 00:18:15,000 --> 00:18:19,320 (Applåder) 463 00:18:19,320 --> 00:18:21,000 Några månader gick 464 00:18:21,000 --> 00:18:23,000 och jag hade i stort sett glömt bort det. 465 00:18:23,000 --> 00:18:25,000 Och slutligen bestämde jag 466 00:18:25,000 --> 00:18:27,650 att jag måste åka till domstolen och ta hand om detta fall. 467 00:18:27,650 --> 00:18:29,000 Så jag satte mig i bilen 468 00:18:29,000 --> 00:18:31,000 och jag kände mig överväldigad. 469 00:18:31,000 --> 00:18:33,000 Jag satt mig i bilen och åkte till domstolen. 470 00:18:33,000 --> 00:18:36,000 Och jag tänkte att det här kommer att bli så svårt, så smärtsamt. 471 00:18:36,000 --> 00:18:39,000 Och slutligen gick jag ur bilen och började gå upp mot domstolshuset. 472 00:18:39,000 --> 00:18:41,000 När jag gick uppför trapporna i domstolshuset 473 00:18:41,000 --> 00:18:44,000 såg jag vaktmästaren, en äldre svart man. 474 00:18:44,000 --> 00:18:46,000 När den mannen såg mig kom han över till mig 475 00:18:46,000 --> 00:18:48,000 och frågade, "Vem är du?" 476 00:18:48,000 --> 00:18:51,000 Han sa, "Är du advokat?" Jag svarade, "Ja herrn." 477 00:18:51,000 --> 00:18:53,000 Och den här mannen kom fram till mig 478 00:18:53,000 --> 00:18:55,000 och han kramade mig. 479 00:18:55,000 --> 00:18:57,000 Och han viskade i mitt öra. 480 00:18:57,000 --> 00:18:59,000 Han sa, "Jag är så stolt över dig." 481 00:18:59,000 --> 00:19:01,000 Och jag måste säga, 482 00:19:01,000 --> 00:19:03,000 att det gav mig en energikick. 483 00:19:03,000 --> 00:19:05,000 Det väckte ett samband med något djupt inom mig 484 00:19:05,000 --> 00:19:07,000 om identitet, 485 00:19:07,000 --> 00:19:10,000 om varje människas kapacitet att bidra 486 00:19:10,000 --> 00:19:13,280 till ett samhälle, till att se på saker på ett hoppfullt sätt. 487 00:19:13,280 --> 00:19:14,750 Nå jag gick in i rättssalen. 488 00:19:14,750 --> 00:19:16,690 Och direkt när jag kom in såg domaren mig. 489 00:19:16,690 --> 00:19:19,000 Han sa, "Mr. Stevenson, skrev du detta galna yrkande?" 490 00:19:19,000 --> 00:19:21,000 Jag svarade, "Ja". Vi började debattera. 491 00:19:21,000 --> 00:19:23,640 Och fler och fler människor kom in eftersom de var så upprörda. 492 00:19:23,640 --> 00:19:25,740 Jag hade skrivit så galna saker. 493 00:19:25,770 --> 00:19:27,000 Och poliser kom in 494 00:19:27,000 --> 00:19:29,000 och assisterande åklagare och sekreterare. 495 00:19:29,000 --> 00:19:31,000 Strax därefter var det fullt av människor 496 00:19:31,000 --> 00:19:33,000 som alla var arga över att vi pratade om ras, 497 00:19:33,000 --> 00:19:35,000 att vi pratade om fattigdom, 498 00:19:35,000 --> 00:19:37,000 att vi pratade om ojämlikhet. 499 00:19:37,000 --> 00:19:40,000 Och i ögonvrån såg jag den här vaktmästaren gå fram och tillbaka. 500 00:19:40,000 --> 00:19:42,000 Han tittade in genom fönstret och hörde debatten. 501 00:19:42,000 --> 00:19:44,000 Han fortsatte gå fram och tillbaka. 502 00:19:44,000 --> 00:19:47,000 Slutligen kom denna äldre svarte man, med oro skriven över hela ansiktet, 503 00:19:47,000 --> 00:19:50,000 in i rättssalen och satte sig ner bakom mig, 504 00:19:50,000 --> 00:19:52,000 nästan vid advokatbordet. 505 00:19:52,000 --> 00:19:54,000 10 minuter tog vi en paus. 506 00:19:54,000 --> 00:19:57,000 Och det var under den här pausen som en vicesheriff 507 00:19:57,000 --> 00:19:59,000 tog illa upp att vaktmästaren var i rättssalen. 508 00:19:59,000 --> 00:20:01,000 Vicesheriffen sprang över till vaktmästaren. 509 00:20:01,000 --> 00:20:04,000 Han sa, "Jimmy, vad gör du i den här rättssalen?" 510 00:20:04,000 --> 00:20:06,000 Och den här äldre svarte mannen reste sig 511 00:20:06,000 --> 00:20:08,000 och tittade på vicesheriffen och på mig 512 00:20:08,000 --> 00:20:11,000 och så sa han; "Jag kom in den här rättssalen 513 00:20:11,000 --> 00:20:13,000 för att säga till den här unge mannen, 514 00:20:13,000 --> 00:20:16,000 att komma ihåg vad han kämpar för, att hålla ut. 515 00:20:16,000 --> 00:20:18,000 Jag har kommit till TED 516 00:20:18,000 --> 00:20:20,000 eftersom jag tror att många av er förstår 517 00:20:20,000 --> 00:20:22,000 att även om universums moraliska kurva är lång, 518 00:20:22,000 --> 00:20:24,000 så böjer den sig ständigt närmare rättvisa. 519 00:20:24,000 --> 00:20:27,000 Att vi inte kan anses vara fullt utvecklade mänskliga varelser 520 00:20:27,000 --> 00:20:30,000 förrän vi bryr oss om mänskliga rättigheter och grundläggande värdighet. 521 00:20:30,000 --> 00:20:32,000 Att allas vår överlevnad 522 00:20:32,000 --> 00:20:34,000 hänger på att alla överlever. 523 00:20:34,000 --> 00:20:36,000 Att våra visioner om teknologi och design 524 00:20:36,000 --> 00:20:38,000 och underhållning och kreativitet 525 00:20:38,000 --> 00:20:40,000 måste kopplas samman med visioner 526 00:20:40,000 --> 00:20:43,000 om humanism, medkänsla och rättvisa. 527 00:20:43,000 --> 00:20:45,000 Och mer än något annat har jag kommit 528 00:20:45,000 --> 00:20:47,000 för er som delar detta 529 00:20:47,000 --> 00:20:49,000 helt enkelt för att säga 530 00:20:49,000 --> 00:20:51,000 att komma ihåg vad ni kämpar för, att hålla ut. 531 00:20:51,000 --> 00:20:53,000 Tack så väldigt mycket. 532 00:20:53,000 --> 00:21:14,000 (Applåder) 533 00:21:14,000 --> 00:21:16,000 Chris Anderson: Du hörde och såg 534 00:21:16,000 --> 00:21:19,000 en uppenbar önskan hos den här publiken, den här sammanslutningen 535 00:21:19,000 --> 00:21:22,000 att hjälpa dig på vägen och att göra någonting vad gäller den här frågan. 536 00:21:22,000 --> 00:21:24,000 Förutom att donera pengar, 537 00:21:24,000 --> 00:21:27,000 vad mer skulle vi kunna göra? 538 00:21:27,000 --> 00:21:29,000 BS: Ja, det finns möjligheter överallt runtomkring oss. 539 00:21:29,000 --> 00:21:31,000 Om du till exempel bor i Kalifornien 540 00:21:31,000 --> 00:21:33,000 så kommer det en folkomröstning nu i vår 541 00:21:33,000 --> 00:21:35,000 som syftar till att göra ett försök att 542 00:21:35,000 --> 00:21:38,000 omdirigera en del av de pengar vi lägger på straff. 543 00:21:38,000 --> 00:21:40,000 Här i Kalifornien kommer vi 544 00:21:40,000 --> 00:21:42,000 till exempel att lägga 7 miljarder kr 545 00:21:42,000 --> 00:21:44,000 på dödsstraffet de närmaste fem åren - 546 00:21:44,000 --> 00:21:47,000 en miljard dollar. 547 00:21:47,000 --> 00:21:49,000 Och ändå, så slutar 46 procent av alla mordfall 548 00:21:49,000 --> 00:21:51,000 utan någon arrestering. 549 00:21:51,000 --> 00:21:53,000 56 procent av alla våldtäktsfall når inget avslut. 550 00:21:53,000 --> 00:21:55,000 Så nu finns det en möjlighet att förändra detta. 551 00:21:55,000 --> 00:21:57,000 Denna folkomröstning vill att de här pengarna 552 00:21:57,000 --> 00:22:00,000 går till lagförande och säkerhet. 553 00:22:00,000 --> 00:22:02,000 Jag tror att denna möjlighet finns överallt. 554 00:22:02,000 --> 00:22:04,000 CA: Det har varit en enorma nedgång 555 00:22:04,000 --> 00:22:07,000 i antalet brott i Amerika de senaste tre decennierna. 556 00:22:07,000 --> 00:22:10,000 Och en del av hur det här presenteras 557 00:22:10,000 --> 00:22:13,000 är ibland att det handlar om att man ökat antalet fängelsedomar. 558 00:22:13,000 --> 00:22:15,000 Vad skulle du säga till någon som tror det är så? 559 00:22:15,000 --> 00:22:17,000 BS: Ja, antalet våldsamma brott 560 00:22:17,000 --> 00:22:19,000 har legat ganska stabilt. 561 00:22:19,000 --> 00:22:21,000 Den stora ökningen i massinlåsningar i det här landet 562 00:22:21,000 --> 00:22:24,000 skedde inte på grund av en ökning av våldsamma brott. 563 00:22:24,000 --> 00:22:26,000 Det var den missriktade kampen mot droger. 564 00:22:26,000 --> 00:22:28,000 Det är där denna dramatiska ökning kommer ifrån 565 00:22:28,000 --> 00:22:31,000 i vår fängelsepopulation. 566 00:22:31,000 --> 00:22:34,000 Och vi gick för långt i våra idéer om straff. 567 00:22:34,000 --> 00:22:36,000 Och då fick vi Three strikes-lagar 568 00:22:36,000 --> 00:22:38,000 som dömer människor till livstids fängelse 569 00:22:38,000 --> 00:22:40,850 för att de stulit en cykel, för mindre egendomsbrott, 570 00:22:40,850 --> 00:22:43,290 istället för att se till att de ger tillbaka vad de stulit 571 00:22:43,290 --> 00:22:45,000 till de människor som de bestal. 572 00:22:45,000 --> 00:22:47,000 Vi måste göra mer för att hjälpa brottsoffer, 573 00:22:47,000 --> 00:22:49,000 inte mindre. 574 00:22:49,000 --> 00:22:51,000 Och jag tror inte att sättet vi ser på straff idag 575 00:22:51,000 --> 00:22:53,000 gör någon nytta för någon. 576 00:22:53,000 --> 00:22:55,000 Och jag tror att det är det vi måste förändra. 577 00:22:55,000 --> 00:22:57,000 (Applåder) 578 00:22:57,000 --> 00:23:00,000 CA: Bryan, du har lyckats röra vid viktiga strängar här. 579 00:23:00,000 --> 00:23:02,000 Du är en inspirerande person. 580 00:23:02,000 --> 00:23:04,000 Tack så mycket för att du kom till TED. Tack. 581 00:23:04,000 --> 00:23:19,000 (Applåder)