Hör ni, vi har ett problem. (Skratt) Tillväxten håller på att avta och det är allvarligt. Vår globala ekonomi slutar växa. Men det är ingen nyhet. Tillväxten har faktiskt avtagit under de senaste 50 åren. Om det fortsätter så här, måste vi lära oss hur man lever i en värld utan tillväxt under kommande årtionden. Det är skrämmande för om ekonomin inte växer får inte våra barn ett bättre liv. Vad som är än mer skrämmande är att när kakan inte växer får alla en mindre bit var. Vi kommer då kämpa för att få en större bit. Det skapar spänningar och allvarliga konflikter. Tillväxt är betydelsefullt. Om vi tittar på tillväxt genom historien, har tider av hög tillväxt alltid eldats på av stora förändringar i industrin. Det har hänt tre gånger, vart 50-60:e år; ångmaskinen i mitten av 1800-talet, massproduktionsmodellen i början av 1900-talet - tack, herr Ford - och den första automationsvågen på 1970-talet. Varför skapade dessa tillverkningsrevolutioner en sådan enorm tillväxt i våra ekonomier? Eftersom de möjliggjorde enorma produktivitetsökningar. Det är ganska enkelt: För att få tillväxt måste man producera mer, lägga in mer i vår ekonomi. Det betyder antingen mer arbete, mer kapital eller högre produktivitet. Varje gång har produktivitet varit det som höjt tillväxten. Jag är här i dag för att berätta för er att vi står inför ytterligare en stor förändring och den förändringen, överraskande nog, kommer komma från industrin - återigen. Den kommer ta oss ur vår tillväxtnedgång och den kommer radikalt ändra hur globaliseringen formats de senaste årtiondena. Jag ska berätta för er om den fantastiska fjärde industriella revolutionen som håller på att hända. Vi har gjort en del med tillverkningsindustrin sedan sista revolutionen. Vi har gjort några ganska lama försök att revitalisera den. Men inga av dessa har varit den stora översyn vi verkligen behöver för att växa igen. Till exempel har vi försökt flytta våra fabriker utomlands för att minska kostnaderna och dra nytta av billigare arbetskraft. Inte nog med att det inte inspirerade till ökad produktivitet, det sparade bara pengar under en kort period, för den billiga arbetskraften blev snabbt dyrare. Sedan försökte vi göra fabrikerna större och vi specialiserade dem per produkt. Idén var att vi kan producera mycket av en produkt, lägga på lager och sälja när efterfrågan uppstod. Detta hjälpte produktiviteten ett tag. Men det introducerade en hel del stelhet i leverantörskedjorna. Som exempelvis klädförsäljning. Traditionella klädföretag har byggt globala, stela leverantörskedjor utomlands. När snabbfotade konkurrenter som Zara började fylla på sina lager snabbare, från två kollektioner per år till en kollektion per månad, så har ingen av dem kunnat hålla upp takten med dem. De flesta av dem har stora svårigheter idag. Trots alla dessa tillkortakommanden är det så dagens fabriker funkar. När man öppnar dörrarna, ser de likadana ut som de gjorde för femtio år sedan. Vi har bara ändrat deras placering, storleken och sättet man driver dem på. Kan ni nämna något annat som ser likadant ut som det gjorde för femtio år sen? Det är galet. Vi har gjort alla justeringar man kan göra av modellen, och vi har nu nått vägs ände. Efter att alla försök att fixa tillverkningsindustrins modell misslyckats trodde vi att tillväxten skulle komma från ett annat håll. Vi vände oss till IT-sektorn; där har det skett en hel del innovationer. För att bara nämna en: internet. Vi hoppades det skulle ge oss tillväxt. Faktum är att det förändrade våra liv. Det skapade stora vågor i media, tjänster och underhållningsbranschen. Men det har inte gjort mycket för produktiviteten. Vad som verkligen är förvånande är att produktiviteten håller på att avta trots alla satsningar på innovation. Tänka sig - att sitta på jobbet, skrolla sig genom Facebook, och titta på alla YouTube-videos har gjort oss mindre produktiva. Konstigt. (Skratt) Det är därför vi inte växer. Vi har misslyckat med att förnya den tillverkande industrin, och stora tekniska innovationer har dragit åt motsatt håll. Men om vi kunde kombinera dessa krafter? Om den existerande tillverkningsindustrin och stora tekniska framsteg kombinerades för att skapa nästa stora förnyelse inom tillverkningsindustrin. Bingo! Detta är den fjärde industriella revolutionen och den händer just nu. Stora tekniker tar sig in på tillverkningsindustrins område, och det fort. De kommer öka produktiviteten för industrin med mer än en tredjedel. Detta är enormt och kommer skapa stor tillväxt. Låt mig få berätta om några av dem. Har du sett avancerade tillverkningsrobotar? De är av mänsklig storlek, de samarbetar med oss, och de kan programmeras för att utföra komplexa, icke repetitiva uppgifter. I dagens fabriker är bara 8 procent av uppgifterna automatiserade; de mindre komplexa, de mest repetitiva. Det kommer vara 25 procent om tio år. Det betyder att runt 2025 kompletterar avancerade robotar arbetarna, så att de tillsammans blir 20 procent mer produktiva, tillverkar 20 procent mer, uppnår 20 procent mer tillväxt. Detta är ingen hipp, futuristisk idé. Dessa robotar jobbar för oss just nu. Förra året i USA hjälpte de Amazon att förbereda och frakta alla produkter som behövdes under cybermåndag, den årliga toppen för onlineförsäljning. Förra året i USA så var det årets och historiens största näthandelsdag. Konsumenterna spenderade tre miljarder på elektronik den dagen. Det är verklig ekonomiskt tillväxt. Och så har vi additiv tillverkning, 3D-skrivare. 3D-skrivarna har redan förbättrat plasttillverkningen och nu fortsätter de med metaller. Dessa är inte små industrier. Plast och metall motsvarar 25 procent av den globala tillverkningen. Låt oss ta ett verkligt exempel. Inom flygindustrin är bränslemunstycken en av de mest komplicerade delarna att producera, av ett skäl: de består av 20 olika delar som måste produceras separat och sen mödosamt monteras ihop. Flygindustrin använder nu 3D-skrivare, vilket möjliggör för dem att göra de 20 olika delarna till bara en del. Resultatet? 40 procent högre produktivitet, 40 procent fler tillverkade produkter, 40 procent mer tillväxt för denna specifika industri. Men den mest spännande delen i denna nya industriella revolution går längre än till produktiviteten. Det handlar om att producera bättre och smartare produkter. Det handlar om storskalig specialanpassning. Föreställ dig en värld där du kan köpa exakt de produkter som du vill ha med den funktionalitet du behöver, med den design du vill ha, till samma kostnad och leveranstid som något som massproducerats; till exempel din bil, dina kläder eller din mobiltelefon. Den nya industriella revolutionen gör detta möjligt. Avancerade robotar kan programmeras till att utföra vilken produktkonfiguration som helst, utan någon som helst ställtid eller upprampning. 3D-skrivare kan omedelbart producera vilken kundanpassad design som helst. Vi har nu möjlighet att producera en enhet av en produkt, din produkt, till samma kostnad och ledtid som en batch av många. Dessa är bara några exempel på den industriella revolution som är på gång. Tillverkningen kommer inte bara bli mer produktiv, den kommer bli mer flexibel, och det är exakt de delarna i tillväxten som vi saknar. Men det finns faktiskt några ännu större konsekvenser för oss alla när industrin tar sig tillbaka till rampljuset. Detta kommer skapa ett enormt makroekonomiskt skifte. Först kommer våra fabriker att flyttas tillbaka till våra hemmamarknader. I en värld av specialanpassningar så är närhet till kunden den nya normen. Och våra fabriker kommer bli mindre och anpassningsbara. Storlek spelar inte längre någon roll; det gör flexibilitet. De kommer ha många produkter och tillverka på beställning. Förändringen kommer att bli drastisk. Globaliseringen går in i en ny era. Handelsflödena från öst till väst kommer ersättas av regionala handelsflöden. Öst för öst och väst för väst. När man tänker på det så var den gamla modellen ganska galen. Lägga upp på lager, produkter som reser jorden runt innan de når sina slutkonsumenter. I den nya modellen sker produktionen alldeles intill konsumentens marknad; den kommer bli mycket renare, mycket bättre för vår miljö. I mogna ekonomier kommer tillverkningen att flytta tillbaka, skapa fler jobb, mer produktivitet och tillväxt. Goda nyheter eller hur? Men så här fungerar det med tillväxt: Den kommer inte automatiskt. De mogna ekonomierna måste fånga den. Vi kommer att behöva en massiv omskolning av vår arbetskraft. I de flesta länder, som i mitt land Frankrike, har vi sagt till barnen att tillverkning inte har någon framtid. Att det var något som gjordes långt bort. Vi behöver vända på det tankesättet och utbilda i tillverkning igen på universiteten. Bara de länder som vågar transformerar sig kommer att kunna fånga tillväxten. Men det är även ett tillfälle för växande ekonomier. Men med säkerhet kommer Kina och andra tillväxtekonomier inte längre vara världens fabriker. Faktum är att det inte var en hållbar modell på längre sikt eftersom de länderna håller på att bli rikare. Förra året var det redan lika dyrt att producera i Brasilien som i Frankrike. Runt 2018 kommer tillverkningskostnaden i Kina vara på samma nivå som i USA. Den nya industriella revolutionen kommer att accelerera övergången för dessa tillväxtekonomier mot en modell driven av inhemsk konsumtion. Och det är bra eftersom det är där tillväxten kommer skapas. Under de kommande fem åren kommer nästa miljard konsumenter i Kina att ge mer tillväxt i våra ekonomier än de fem största europeiska marknaderna sammanlagt. Den fjärde industriella revolutionen innebär möjligheter för oss alla. Om vi gör det rätt kommer vi uppleva hållbar tillväxt i alla våra ekonomier. Det innebär mer välstånd som sprids till oss alla och en bättre framtid för våra barn. Tack så mycket. (Applåder)