Konkreta problem.
Så länge jag kan minnas har jag känt att styrkan i vetenskapen är
att den skulle kunna användas för att lösa akuta frågor, lösa problem.
När jag studerade kemi vid Princeton var det så teoretiskt, inte tillämpat.
Så jag tänkte okej, kanske blir det bättre om jag börjar med fysik.
Så det gjorde jag, och blev gravt besviken.
Vi studerade vågutbredning och jag förstod inte ett problem, en ekvation.
Så jag gick till professorn och frågade vad handlar det här om, var förekommer det här?
Och han sa att tja, det existerar egentligen inte, jag hittade bara på det.
Det är liksom, åh, okej, så det är det vi sysslar med här.
Det var en brytpunkt där jag frågade mig, wow, vad gör jag här?
I ett absolut överflöd av resurser, energi,
mänsklig utveckling och kultur och allt,
finns det fortfarande många problem. Huvudsakligen konflikter om resurser. Fattigdom, krig, utarmning.
Överlevnad med den otroliga teknik som vi har idag?
Överlevnad borde inte ta särskilt mycket tid i anspråk.
Om du verkligen tänker efter är all rikedom som vi idag åtnjuter för en modern levnadsstandard
beroende av berg, jord, solljus, växter, vatten.
De finns alla i överflöd.
Men samhällets produktiva mekanismer är vad som gör det otillräckligt, mer än vad det borde vara.
Tänk om vi kunde överleva och frodas till en modern levnadsstandard,
och inte bara det, på två timmars arbete om dagen, och från lokala resurser.
Hur skulle det vara?
Det viktigaste med Open Source Ecology är den här idén att
med en liten mängd resurser och en liten mängd pengar,
borde vem som helst kunna skapa sig en hög levnadsstandard,
och göra det på ett sätt som inte kräver särskilt mycket tid, eller särskilt mycket pengar.
Människor kan faktiskt göras starkare av den teknik vi skapar här,
så istället för att ett stort företag avgör vad maskiner kan göra för oss,
kan vi bestämma hur vi vill att maskiner ska tjäna oss.
Istället för att förlita oss på att andra människor ska tillverka saker vi behöver,
kan vi skapa det vi behöver på egen hand.
Och vi kan göra det bättre än Walmart kan,
vi kan göra det bättre än slavarbetare i Kina kan.
Vi kan skapa den produktiva kapacitet vi behöver för att leva de liv vi önskar,
på vår egen gård, och vi kan göra det på ett hållbart sätt.
Vi kan tillverka maskiner som vi kan använda för att skapa oss ett materiellt överflöd,
och sen kan vi visa andra människor hur man gör.
Om tvåhundra människor samlas
och om de vill ordna ett självförsörjande samhälle,
har de inte särskilt många alternativ när det gäller att skaffa den utrustning och de maskiner som krävs.
Det är där Open Source Ecology verkligen kommer in.
Kostnaderna för att bygga dessa maskiner är cirka tio procent av vad du skulle köpa dem för kommersiellt.
Om du tar en hel John Deere-traktor,
det är näst intill omöjligt för någon att gå ut och försöka bygga en sådan åt sig själv.
Jag menar det är helt enkelt en väldigt anpassad maskin.
Men om du tar färdigmonterade motorer och
går till din järnhandel och köper stål och bygger den på egen hand, som med Lifetrac,
då är det mycket mer realistiskt.
Fördelarna med en lokaliserad ekonomi är att
makten stannar inom samhället, det ekonomiska välståndet.
Istället för att dina pengar, intäkterna, flyter nedströms,
tänk om vi kan internalisera det?
Behålla det där välståndet,
genom att ha alla de där produktiva mekanismerna inbyggda.
Din produktion är densamma, välfärden stannar, du behöver inte arbeta lika hårt.
Då har du tid för familj och barn, eller vad som råkar vara mer betydelsefullt för dig.
Så det är mycket enklare produktionsmässigt att bara ha en superkompatibel modul.
Just nu fungerar Powecube med både Lifetrac och jordklosspressen
och ett par andra maskiner vi har, som järnbearbetningsmaskinen och kallsågen.
Så det erbjuder en mycket enklare produktekologi
eftersom en kraftenhet tjänar flera maskiner.
Det är en sak att bara kunna se över de maskiner som utvecklats här på plats,
och en helt annan sak att förstå hur utvecklingsprocessen gått till och
vilken typ av dokumentation som finns för de här maskinerna,
så att de kan återskapas och förbättras.
Som tur är har vi möjlighet att ha information om maskinerna i digitalt format,
och nu har vi telekom, internet, för att vidarebefodra den informationen och
vem som helst kan kopiera över filerna,
och ha tillgång till modellen på sin dator.
Så Open Source Ecology försöker utnyttja en utvecklingstyp som är open source och
det faktum att vi är anslutna till naturen, till andra människor, till samhälleliga institutioner.
Allt det måste beaktas om vi talar om ett paradigmskifte för att skapa en bättre värld.
Open source var helt klart den så kraftfulla framväxande trenden.
Åskådliggjord genom mjukvara med öppen källkod såsom Linux-plattformen.
När ett tillräckligt antal människor samlas i ett projekt,
blir det projektet helt enkelt bättre än någonting annat.
Så vi övergår från det till hårdvaruområdet.
Vad skulle hända om människor faktiskt hjälptes åt att skapa open source-hårdvara?
Vi har massor med teknik där ute.
Men att organisera den tekniken på ett sådant sätt att den är tillgänglig,
utan hinder för människor, det är ett mycket viktigt steg framåt.
Nu finns den där för individer att organisera på egen hand,
och för att verkligen gräva djupt, till vad som nästan skulle kunna kallas en själslig nivå.
För att verkligen förändra deras inställningar, och ta tillvara på vad som finns tillgängligt,
och föra vår civilisation framåt.
Jag har hopp om att mänskligheten ska vara situationen vuxen och
fånga möjligheterna som den här utvecklingen erbjuder.
Open Source Ecology handlar egentligen om att skapa den nya ekonomin: open source-ekonomin.
Och vad innebär det egentligen? Det är en ekonomi som inte bara maximerar produktion,
vilket den nuvarande ekonomin är väldigt bra på,
den har en effektiv produktion, men distrubutionen är inte särskilt bra.
Och hur gör man det? Det gör man genom att öppna upp...
vad som kallas att skänka bort affärshemligheter gratis, eller
utveckla open source-produkter för praktiskt taget allt vi använder.
Så föreställ dig ett scenario där istället för att alla företag konkurrerar, uppfinner hjulet på nytt och så vidare,
en massa slösaktig rivalitet; tänk om alla skulle samarbeta för att skapa de bästa produkterna,
de mest hållbara produkterna, som är open source, som alla har möjlighet att producera.
Och på så sätt kan vi bedriva en kollaborativ ekonomi,
till skillnad från en som är tävlingsinriktad på ett sätt som är slösaktigt.
En film av Tristan Copley Smith