WEBVTT 00:00:00.000 --> 00:00:04.000 Jag är fem år gammal och väldigt stolt. 00:00:04.000 --> 00:00:08.000 Min pappa har precis byggt det bästa utedasset 00:00:08.000 --> 00:00:10.000 i vår lilla by i Ukraina. 00:00:10.000 --> 00:00:14.000 Inuti finns ett illaluktande, gapande hål i marken 00:00:14.000 --> 00:00:18.000 men utanför är det pärlglänsande vit laminat 00:00:18.000 --> 00:00:22.000 och det bokstavligt talat glimmrar i solen. 00:00:22.000 --> 00:00:25.000 Det får mig att känna mig så stolt och så viktig 00:00:25.000 --> 00:00:28.000 att jag utser mig själv till ledare för mitt lilla kompisgäng 00:00:28.000 --> 00:00:31.000 och utformar uppdrag åt oss. 00:00:31.000 --> 00:00:33.000 Så vi jagar från hus till hus, 00:00:33.000 --> 00:00:37.000 letandes efter flugor som fångas i spindelnät 00:00:37.000 --> 00:00:39.000 för att befria dem. NOTE Paragraph 00:00:39.000 --> 00:00:41.000 Fyra år tidigare, då jag var ett år och 00:00:41.000 --> 00:00:43.000 regnet föll svart efter 00:00:43.000 --> 00:00:45.000 Tjernobylolyckan, 00:00:45.000 --> 00:00:47.000 föll min systers hår föll av i tussar 00:00:47.000 --> 00:00:50.000 och jag blev inlagd på sjukhus i nio månader. 00:00:50.000 --> 00:00:51.000 Besökare var inte tillåtna 00:00:51.000 --> 00:00:55.000 så min mor mutade en av de sjukhusanställda. 00:00:55.000 --> 00:00:58.000 Hon fick tag på en sjuksköterskeuniform 00:00:58.000 --> 00:01:03.000 och smög in varje natt för att sitta bredvid min sida. 00:01:03.000 --> 00:01:06.000 Fem år senare, som en oväntad gåva 00:01:06.000 --> 00:01:10.000 tack vare Tjernobyl, fick vi asyl i USA. NOTE Paragraph 00:01:10.000 --> 00:01:14.000 Jag är sex år gammal och gråter inte när vi lämnar vårt hem 00:01:14.000 --> 00:01:15.000 och kommer till Amerika 00:01:15.000 --> 00:01:19.000 eftersom jag förväntar mig en plats fylld av märkliga 00:01:19.000 --> 00:01:23.000 och underbara ting som bananer, choklad 00:01:23.000 --> 00:01:25.000 och Bazooka-tuggummi. 00:01:25.000 --> 00:01:29.000 Bazooka-tuggummi med de där små tecknade omslagen inuti. 00:01:29.000 --> 00:01:33.000 Tuggummi som vi fick en gång om året i Ukraina 00:01:33.000 --> 00:01:37.000 och som vi tuggade en bit i taget under en hel vecka. NOTE Paragraph 00:01:37.000 --> 00:01:38.000 Så den första dagen vi kom till New York 00:01:38.000 --> 00:01:41.000 hittade min mormor och jag en penny 00:01:41.000 --> 00:01:44.000 på golvet i baracken för hemlösa som min familj bodde i. 00:01:44.000 --> 00:01:46.000 Fast vi visste inte att det var en barack för hemlösa. 00:01:46.000 --> 00:01:49.000 VI trodde att det var ett hotel. Ett hotel med massor av råttor. 00:01:49.000 --> 00:01:54.000 Så vi hittade den här nästan förstenade pennyn på golvet 00:01:54.000 --> 00:01:57.000 och trodde att en väldigt rik man måste ha lämnat den där. 00:01:57.000 --> 00:01:59.000 Eftersom normala människor inte tappar pengar. 00:01:59.000 --> 00:02:02.000 Och jag håller den här pennyn i min hand, 00:02:02.000 --> 00:02:04.000 den är klibbig och rostig 00:02:04.000 --> 00:02:07.000 men det känns som om jag håller i en skatt. 00:02:07.000 --> 00:02:09.000 Jag bestämmer att jag ska införskaffa mig 00:02:09.000 --> 00:02:11.000 mitt alldeles egna Bazooka-tuggummi. 00:02:11.000 --> 00:02:15.000 Och i den stunden känner jag mig som en miljonär. NOTE Paragraph 00:02:15.000 --> 00:02:17.000 Ungefär ett år senare upplever jag samma känsla igen 00:02:17.000 --> 00:02:20.000 när vi hittar en påse bland sopporna, fullproppad med gosedjur, 00:02:20.000 --> 00:02:22.000 och plötsligt har jag fler leksaker 00:02:22.000 --> 00:02:25.000 än jag haft i hela mitt liv. NOTE Paragraph 00:02:25.000 --> 00:02:27.000 Och ännu en gång upplever jag samma känsla när det knackar 00:02:27.000 --> 00:02:29.000 på dörren till vår lägenhet i Brooklyn 00:02:29.000 --> 00:02:32.000 och min syster och jag öppnar för en 00:02:32.000 --> 00:02:34.000 pizzaleverans vi inte beställde. 00:02:34.000 --> 00:02:37.000 Så vi tar emot pizzan, vår allra första pizza, 00:02:37.000 --> 00:02:40.000 och slukar bit efter bit 00:02:40.000 --> 00:02:44.000 medan pizzakillen står där i dörröppningen och stirrar på oss. 00:02:44.000 --> 00:02:47.000 Han ber oss att betala men vi pratar inte engelska. 00:02:47.000 --> 00:02:49.000 Min mamma kommer och han ber henne om pengar 00:02:49.000 --> 00:02:50.000 men hon har inte så det räcker. 00:02:50.000 --> 00:02:54.000 Hon går femtio kvarter till och från jobbet varje dag 00:02:54.000 --> 00:02:56.000 för att undvika kostnaden för bussresan. 00:02:56.000 --> 00:02:58.000 Då sticker vår granne in sitt huvud 00:02:58.000 --> 00:03:01.000 och blir högröd i ansiktet av ilska när hon inser 00:03:01.000 --> 00:03:03.000 att de där invandrarna en trappa ned 00:03:03.000 --> 00:03:07.000 på något vis har lagt vantarna på hennes pizza. 00:03:07.000 --> 00:03:09.000 Alla är upprörda. 00:03:09.000 --> 00:03:13.000 Men pizzan är utsökt. NOTE Paragraph 00:03:13.000 --> 00:03:19.000 Det slår mig inte förrän flera år senare ur fattiga vi var. 00:03:19.000 --> 00:03:21.000 På tioårsdagen av vår ankomst till USA 00:03:21.000 --> 00:03:23.000 bestämmer vi oss att fira genom att hyra ett rum 00:03:23.000 --> 00:03:26.000 på hotellet vi bodde på när vi kom till landet för första gången. 00:03:26.000 --> 00:03:28.000 Receptionisten skrattar och säger: 00:03:28.000 --> 00:03:31.000 "Ni kan inte boka rum här. Det här är en barack för hemlösa". 00:03:31.000 --> 00:03:33.000 Vi blev shockade. NOTE Paragraph 00:03:33.000 --> 00:03:37.000 Min man Brian var också hemlös som liten. 00:03:37.000 --> 00:03:40.000 Hans familj förlorade allt när han var elva år och 00:03:40.000 --> 00:03:43.000 han var tvungen att bo på vandrarhem med sin pappa. 00:03:43.000 --> 00:03:46.000 Vandrarhem som la beslag på all deras mat 00:03:46.000 --> 00:03:50.000 och höll den som gisslan tills dess att de kunde betala hyran. 00:03:50.000 --> 00:03:52.000 En gång när han slutligen fick tillbaka 00:03:52.000 --> 00:03:56.000 sitt paket med flingor var det fullt av kackerlackor. 00:03:56.000 --> 00:03:58.000 Men en sak hade han. 00:03:58.000 --> 00:04:00.000 Han hade en skokartong som han alltid bar omkring på. 00:04:00.000 --> 00:04:03.000 Inuti fanns nio serietidningar, 00:04:03.000 --> 00:04:06.000 två soldater målade för att likna Spindelmannen. 00:04:06.000 --> 00:04:09.000 och fem Gobots. Det var hans skatt. 00:04:09.000 --> 00:04:12.000 Det var hans egen samling med hjältar 00:04:12.000 --> 00:04:14.000 som höll honom från knark och gäng 00:04:14.000 --> 00:04:17.000 och från att ge upp sina drömmar. NOTE Paragraph 00:04:17.000 --> 00:04:18.000 Jag ska berätta om en till 00:04:18.000 --> 00:04:21.000 formellt hemlös familjemdlem. 00:04:21.000 --> 00:04:22.000 Det här är Scarlet. 00:04:22.000 --> 00:04:25.000 En gång i tiden användes Scarlet som bete i kamphundsmatcher. 00:04:25.000 --> 00:04:28.000 Hon bands och kastades in i ringen 00:04:28.000 --> 00:04:32.000 så att andra hundar kunde attackera och bli mer aggressiva inför matchen. 00:04:32.000 --> 00:04:36.000 Och nufötiden äter hon ekologisk mat 00:04:36.000 --> 00:04:39.000 och drömer om en ergonomisk bädd med hennes namn på. 00:04:39.000 --> 00:04:43.000 Men när vi häller vatten i hennes skål 00:04:43.000 --> 00:04:47.000 tittar hon upp på oss och viftar med sin svans i tacksamhet. NOTE Paragraph 00:04:47.000 --> 00:04:50.000 Ibland går Brian och jag i parken med Scarlet 00:04:50.000 --> 00:04:53.000 och hon rullar sig i gräset. 00:04:53.000 --> 00:04:55.000 Vi tittar på hene 00:04:55.000 --> 00:04:57.000 och sen ser vi på varandra 00:04:57.000 --> 00:05:01.000 och känner tacksamhet. 00:05:01.000 --> 00:05:05.000 Vi glömmer all vår nya medelklassfrustration, 00:05:05.000 --> 00:05:06.000 all besvikelse, 00:05:06.000 --> 00:05:09.000 och känner oss som miljonärer. NOTE Paragraph 00:05:09.000 --> 00:05:10.000 Tack så mycket. NOTE Paragraph 00:05:10.000 --> 00:05:14.000 (Applåder)