1 00:00:00,000 --> 00:00:04,000 Jag är fem år gammal och väldigt stolt. 2 00:00:04,000 --> 00:00:08,000 Min pappa har precis byggt det bästa utedasset 3 00:00:08,000 --> 00:00:10,000 i vår lilla by i Ukraina. 4 00:00:10,000 --> 00:00:14,000 Inuti finns ett illaluktande, gapande hål i marken 5 00:00:14,000 --> 00:00:18,000 men utanför är det pärlglänsande vit laminat 6 00:00:18,000 --> 00:00:22,000 och det bokstavligt talat glimmrar i solen. 7 00:00:22,000 --> 00:00:25,000 Det får mig att känna mig så stolt och så viktig 8 00:00:25,000 --> 00:00:28,000 att jag utser mig själv till ledare för mitt lilla kompisgäng 9 00:00:28,000 --> 00:00:31,000 och utformar uppdrag åt oss. 10 00:00:31,000 --> 00:00:33,000 Så vi jagar från hus till hus, 11 00:00:33,000 --> 00:00:37,000 letandes efter flugor som fångas i spindelnät 12 00:00:37,000 --> 00:00:39,000 för att befria dem. 13 00:00:39,000 --> 00:00:41,000 Fyra år tidigare, då jag var ett år och 14 00:00:41,000 --> 00:00:43,000 regnet föll svart efter 15 00:00:43,000 --> 00:00:45,000 Tjernobylolyckan, 16 00:00:45,000 --> 00:00:47,000 föll min systers hår föll av i tussar 17 00:00:47,000 --> 00:00:50,000 och jag blev inlagd på sjukhus i nio månader. 18 00:00:50,000 --> 00:00:51,000 Besökare var inte tillåtna 19 00:00:51,000 --> 00:00:55,000 så min mor mutade en av de sjukhusanställda. 20 00:00:55,000 --> 00:00:58,000 Hon fick tag på en sjuksköterskeuniform 21 00:00:58,000 --> 00:01:03,000 och smög in varje natt för att sitta bredvid min sida. 22 00:01:03,000 --> 00:01:06,000 Fem år senare, som en oväntad gåva 23 00:01:06,000 --> 00:01:10,000 tack vare Tjernobyl, fick vi asyl i USA. 24 00:01:10,000 --> 00:01:14,000 Jag är sex år gammal och gråter inte när vi lämnar vårt hem 25 00:01:14,000 --> 00:01:15,000 och kommer till Amerika 26 00:01:15,000 --> 00:01:19,000 eftersom jag förväntar mig en plats fylld av märkliga 27 00:01:19,000 --> 00:01:23,000 och underbara ting som bananer, choklad 28 00:01:23,000 --> 00:01:25,000 och Bazooka-tuggummi. 29 00:01:25,000 --> 00:01:29,000 Bazooka-tuggummi med de där små tecknade omslagen inuti. 30 00:01:29,000 --> 00:01:33,000 Tuggummi som vi fick en gång om året i Ukraina 31 00:01:33,000 --> 00:01:37,000 och som vi tuggade en bit i taget under en hel vecka. 32 00:01:37,000 --> 00:01:38,000 Så den första dagen vi kom till New York 33 00:01:38,000 --> 00:01:41,000 hittade min mormor och jag en penny 34 00:01:41,000 --> 00:01:44,000 på golvet i baracken för hemlösa som min familj bodde i. 35 00:01:44,000 --> 00:01:46,000 Fast vi visste inte att det var en barack för hemlösa. 36 00:01:46,000 --> 00:01:49,000 VI trodde att det var ett hotel. Ett hotel med massor av råttor. 37 00:01:49,000 --> 00:01:54,000 Så vi hittade den här nästan förstenade pennyn på golvet 38 00:01:54,000 --> 00:01:57,000 och trodde att en väldigt rik man måste ha lämnat den där. 39 00:01:57,000 --> 00:01:59,000 Eftersom normala människor inte tappar pengar. 40 00:01:59,000 --> 00:02:02,000 Och jag håller den här pennyn i min hand, 41 00:02:02,000 --> 00:02:04,000 den är klibbig och rostig 42 00:02:04,000 --> 00:02:07,000 men det känns som om jag håller i en skatt. 43 00:02:07,000 --> 00:02:09,000 Jag bestämmer att jag ska införskaffa mig 44 00:02:09,000 --> 00:02:11,000 mitt alldeles egna Bazooka-tuggummi. 45 00:02:11,000 --> 00:02:15,000 Och i den stunden känner jag mig som en miljonär. 46 00:02:15,000 --> 00:02:17,000 Ungefär ett år senare upplever jag samma känsla igen 47 00:02:17,000 --> 00:02:20,000 när vi hittar en påse bland sopporna, fullproppad med gosedjur, 48 00:02:20,000 --> 00:02:22,000 och plötsligt har jag fler leksaker 49 00:02:22,000 --> 00:02:25,000 än jag haft i hela mitt liv. 50 00:02:25,000 --> 00:02:27,000 Och ännu en gång upplever jag samma känsla när det knackar 51 00:02:27,000 --> 00:02:29,000 på dörren till vår lägenhet i Brooklyn 52 00:02:29,000 --> 00:02:32,000 och min syster och jag öppnar för en 53 00:02:32,000 --> 00:02:34,000 pizzaleverans vi inte beställde. 54 00:02:34,000 --> 00:02:37,000 Så vi tar emot pizzan, vår allra första pizza, 55 00:02:37,000 --> 00:02:40,000 och slukar bit efter bit 56 00:02:40,000 --> 00:02:44,000 medan pizzakillen står där i dörröppningen och stirrar på oss. 57 00:02:44,000 --> 00:02:47,000 Han ber oss att betala men vi pratar inte engelska. 58 00:02:47,000 --> 00:02:49,000 Min mamma kommer och han ber henne om pengar 59 00:02:49,000 --> 00:02:50,000 men hon har inte så det räcker. 60 00:02:50,000 --> 00:02:54,000 Hon går femtio kvarter till och från jobbet varje dag 61 00:02:54,000 --> 00:02:56,000 för att undvika kostnaden för bussresan. 62 00:02:56,000 --> 00:02:58,000 Då sticker vår granne in sitt huvud 63 00:02:58,000 --> 00:03:01,000 och blir högröd i ansiktet av ilska när hon inser 64 00:03:01,000 --> 00:03:03,000 att de där invandrarna en trappa ned 65 00:03:03,000 --> 00:03:07,000 på något vis har lagt vantarna på hennes pizza. 66 00:03:07,000 --> 00:03:09,000 Alla är upprörda. 67 00:03:09,000 --> 00:03:13,000 Men pizzan är utsökt. 68 00:03:13,000 --> 00:03:19,000 Det slår mig inte förrän flera år senare ur fattiga vi var. 69 00:03:19,000 --> 00:03:21,000 På tioårsdagen av vår ankomst till USA 70 00:03:21,000 --> 00:03:23,000 bestämmer vi oss att fira genom att hyra ett rum 71 00:03:23,000 --> 00:03:26,000 på hotellet vi bodde på när vi kom till landet för första gången. 72 00:03:26,000 --> 00:03:28,000 Receptionisten skrattar och säger: 73 00:03:28,000 --> 00:03:31,000 "Ni kan inte boka rum här. Det här är en barack för hemlösa". 74 00:03:31,000 --> 00:03:33,000 Vi blev shockade. 75 00:03:33,000 --> 00:03:37,000 Min man Brian var också hemlös som liten. 76 00:03:37,000 --> 00:03:40,000 Hans familj förlorade allt när han var elva år och 77 00:03:40,000 --> 00:03:43,000 han var tvungen att bo på vandrarhem med sin pappa. 78 00:03:43,000 --> 00:03:46,000 Vandrarhem som la beslag på all deras mat 79 00:03:46,000 --> 00:03:50,000 och höll den som gisslan tills dess att de kunde betala hyran. 80 00:03:50,000 --> 00:03:52,000 En gång när han slutligen fick tillbaka 81 00:03:52,000 --> 00:03:56,000 sitt paket med flingor var det fullt av kackerlackor. 82 00:03:56,000 --> 00:03:58,000 Men en sak hade han. 83 00:03:58,000 --> 00:04:00,000 Han hade en skokartong som han alltid bar omkring på. 84 00:04:00,000 --> 00:04:03,000 Inuti fanns nio serietidningar, 85 00:04:03,000 --> 00:04:06,000 två soldater målade för att likna Spindelmannen. 86 00:04:06,000 --> 00:04:09,000 och fem Gobots. Det var hans skatt. 87 00:04:09,000 --> 00:04:12,000 Det var hans egen samling med hjältar 88 00:04:12,000 --> 00:04:14,000 som höll honom från knark och gäng 89 00:04:14,000 --> 00:04:17,000 och från att ge upp sina drömmar. 90 00:04:17,000 --> 00:04:18,000 Jag ska berätta om en till 91 00:04:18,000 --> 00:04:21,000 formellt hemlös familjemdlem. 92 00:04:21,000 --> 00:04:22,000 Det här är Scarlet. 93 00:04:22,000 --> 00:04:25,000 En gång i tiden användes Scarlet som bete i kamphundsmatcher. 94 00:04:25,000 --> 00:04:28,000 Hon bands och kastades in i ringen 95 00:04:28,000 --> 00:04:32,000 så att andra hundar kunde attackera och bli mer aggressiva inför matchen. 96 00:04:32,000 --> 00:04:36,000 Och nufötiden äter hon ekologisk mat 97 00:04:36,000 --> 00:04:39,000 och drömer om en ergonomisk bädd med hennes namn på. 98 00:04:39,000 --> 00:04:43,000 Men när vi häller vatten i hennes skål 99 00:04:43,000 --> 00:04:47,000 tittar hon upp på oss och viftar med sin svans i tacksamhet. 100 00:04:47,000 --> 00:04:50,000 Ibland går Brian och jag i parken med Scarlet 101 00:04:50,000 --> 00:04:53,000 och hon rullar sig i gräset. 102 00:04:53,000 --> 00:04:55,000 Vi tittar på hene 103 00:04:55,000 --> 00:04:57,000 och sen ser vi på varandra 104 00:04:57,000 --> 00:05:01,000 och känner tacksamhet. 105 00:05:01,000 --> 00:05:05,000 Vi glömmer all vår nya medelklassfrustration, 106 00:05:05,000 --> 00:05:06,000 all besvikelse, 107 00:05:06,000 --> 00:05:09,000 och känner oss som miljonärer. 108 00:05:09,000 --> 00:05:10,000 Tack så mycket. 109 00:05:10,000 --> 00:05:14,000 (Applåder)