WEBVTT

00:00:13.814 --> 00:00:15.981
När vi tittar på film eller teater

00:00:15.981 --> 00:00:16.941
vet vi att skådespelarna

00:00:16.941 --> 00:00:19.024
antagligen lärt sig replikerna från ett manus

00:00:19.024 --> 00:00:20.076
som i huvudsak talar om

00:00:20.076 --> 00:00:20.963
vad de skall säga

00:00:20.963 --> 00:00:22.506
och när de skall säga det.

00:00:23.080 --> 00:00:24.167
Nedskriven musik

00:00:24.167 --> 00:00:26.256
fungerar enligt exakt samma princip.

00:00:26.256 --> 00:00:27.615
I grund och botten

00:00:27.615 --> 00:00:29.799
får man veta vad man skall spela

00:00:29.799 --> 00:00:31.469
och när man skall spela det.

00:00:31.901 --> 00:00:34.315
Estetiskt sett är det
en himmelsvid skillnad

00:00:34.315 --> 00:00:36.126
mellan t.ex. Beethoven

00:00:36.126 --> 00:00:37.303
och Justin Bieber,

00:00:37.303 --> 00:00:38.821
men båda artisterna har använt

00:00:38.821 --> 00:00:42.180
samma byggstenar
för att skapa sin musik: noter.

00:00:42.182 --> 00:00:43.221
Och fastän slutresultatet

00:00:43.221 --> 00:00:44.890
kan låta ganska komplicerat

00:00:44.890 --> 00:00:46.383
så är logiken bakom noterna

00:00:46.383 --> 00:00:48.438
i själva verket rätt enkel.

00:00:48.438 --> 00:00:49.471
Låt oss ta en titt

00:00:49.471 --> 00:00:51.781
på notskrivningens 
grundläggande beståndsdelar

00:00:51.781 --> 00:00:55.401
och hur de samarbetar
för att skapa ett konstverk.

NOTE Paragraph

00:00:55.401 --> 00:00:57.821
Noter skrivs på fem parallella linjer

00:00:57.821 --> 00:00:59.465
som löper tvärs över sidan.

00:00:59.465 --> 00:01:02.038
Dessa fem linjer kallas för ett notsystem

00:01:02.058 --> 00:01:04.218
och ett notsystem fungerar på två ledder:

00:01:04.218 --> 00:01:05.474
upp och ner

00:01:05.484 --> 00:01:07.258
och vänster till höger.

00:01:07.258 --> 00:01:09.203
Den lodräta axeln visar musikern

00:01:09.203 --> 00:01:10.538
tonhöjden

00:01:10.538 --> 00:01:12.116
eller vilken ton man skall spela,

00:01:12.116 --> 00:01:14.104
och den vågräta axeln visar musikern

00:01:14.104 --> 00:01:15.262
tonens rytm

00:01:15.262 --> 00:01:17.281
eller när man skall spela den.

00:01:17.281 --> 00:01:19.013
Vi börjar med tonhöjden.

00:01:19.013 --> 00:01:20.962
Vi tar ett piano till hjälp,

00:01:20.962 --> 00:01:22.596
men det här systemet fungerar för

00:01:22.596 --> 00:01:24.823
alla instrument man kan tänka sig.

00:01:24.823 --> 00:01:26.600
I västerländsk musiktradition

00:01:26.600 --> 00:01:27.891
får tonerna namn efter

00:01:27.891 --> 00:01:30.250
de sju första bokstäverna i alfabetet

00:01:30.250 --> 00:01:33.115
A, B, C, D, E, F,

00:01:33.125 --> 00:01:34.446
och G.

00:01:34.446 --> 00:01:36.572
Därefter upprepas alltihop:

00:01:36.572 --> 00:01:38.749
A, B, C, D, E, F, G

00:01:38.749 --> 00:01:40.152
A, B, C, D, E, F, G

00:01:40.159 --> 00:01:41.537
och så vidare.

00:01:41.537 --> 00:01:43.684
Men hur får de här tonhöjderna sina namn?

00:01:43.684 --> 00:01:46.293
Jo, om man t.ex. spelar ett F

00:01:46.293 --> 00:01:47.751
och sedan ett annat F

00:01:47.751 --> 00:01:49.216
högre eller lägre på pianot,

00:01:49.216 --> 00:01:50.945
så märker man att de låter rätt lika

00:01:50.945 --> 00:01:53.585
i jämförelse med exempelvis ett B.

00:01:53.585 --> 00:01:54.979
Om vi återvänder till notsystemet,

00:01:54.979 --> 00:01:57.863
så visar varje linje
och varje mellanrum mellan två linjer

00:01:57.863 --> 00:01:59.779
en speciell tonhöjd.

NOTE Paragraph

00:01:59.779 --> 00:02:01.761
Om vi skriver en not på en av linjerna

00:02:01.761 --> 00:02:03.131
eller i ett av mellanrummen,

00:02:03.131 --> 00:02:05.522
så talar vi om att musikern
skall spela den tonhöjden.

00:02:05.522 --> 00:02:07.805
Ju högre upp på notsystemet
noten är placerad,

00:02:07.805 --> 00:02:09.436
desto högre är tonhöjden.

00:02:09.436 --> 00:02:11.937
Men det finns givetvis
många fler tonhöjder

00:02:11.937 --> 00:02:14.611
än de nio som dessa linjer 
och mellanrum ger oss.

00:02:14.611 --> 00:02:16.279
En flygel har till exempel

00:02:16.279 --> 00:02:18.028
88 enskilda toner.

00:02:18.028 --> 00:02:21.535
Så hur kan vi få ner 88 toner
på ett enda notsystem?

00:02:21.535 --> 00:02:24.072
Man använder något som kallas klav.

00:02:24.072 --> 00:02:25.403
Det är en underlig krumelur

00:02:25.403 --> 00:02:26.998
som finns i början på notsystemet

00:02:26.998 --> 00:02:28.598
och fungerar som en referenspunkt

00:02:28.608 --> 00:02:30.852
som visar att en speciell linje
eller mellanrum

00:02:30.852 --> 00:02:33.606
motsvarar en speciell ton
på ditt instrument.

00:02:33.606 --> 00:02:35.588
Om man spelar en not utanför notsystemet

00:02:35.588 --> 00:02:37.745
måste man fuska och rita dit extra linjer

00:02:37.745 --> 00:02:39.219
som kallas hjälplinjer

00:02:39.219 --> 00:02:41.100
och skriva noterna på dem.

00:02:41.100 --> 00:02:43.047
Om man måste skriva så många hjälplinjer

00:02:43.047 --> 00:02:44.473
att det blir rörigt,

00:02:44.473 --> 00:02:47.622
behöver man byta till en annan klav.

00:02:47.622 --> 00:02:50.230
För att tala om när en not skall spelas

00:02:50.230 --> 00:02:52.125
finns två huvudsakliga verktyg:

00:02:52.125 --> 00:02:53.023
takten

00:02:53.023 --> 00:02:54.234
och rytmen.

00:02:54.234 --> 00:02:55.987
Takten i ett musikstycke är

00:02:55.987 --> 00:02:58.024
ganska tråkig i sig själv.

00:02:58.024 --> 00:02:59.713
Den låter så här.

00:03:01.843 --> 00:03:03.696
Lägg märke till att den inte förändras,

00:03:03.696 --> 00:03:05.985
den travar bara glatt på.

00:03:05.985 --> 00:03:08.546
Den kan vara långsam

00:03:08.546 --> 00:03:10.490
eller snabb

00:03:10.490 --> 00:03:11.821
eller precis vad du vill.

00:03:11.821 --> 00:03:15.068
Poängen är att precis 
som sekundvisaren på en klocka

00:03:15.068 --> 00:03:17.196
delar in en minut i sextio sekunder

00:03:17.196 --> 00:03:20.209
där alla sekunder är lika långa,

00:03:20.209 --> 00:03:21.998
så delar takten in ett musikstycke

00:03:21.998 --> 00:03:23.504
i små tidsfragment

00:03:23.504 --> 00:03:25.252
som alla är lika långa,

00:03:25.252 --> 00:03:26.826
taktslag.

00:03:26.826 --> 00:03:28.311
Med en stadig takt som grund,

00:03:28.311 --> 00:03:30.480
kan vi börja lägga rytmer
till våra tonhöjder.

00:03:30.480 --> 00:03:32.636
och det är då musiken
verkligen börjar leva.

00:03:33.413 --> 00:03:35.056
Det här är en fjärdedelsnot.

00:03:35.056 --> 00:03:36.793
Den är rytmens basenhet

00:03:36.793 --> 00:03:38.515
och den är ett taktslag lång.

00:03:38.515 --> 00:03:41.316
Det här är en halvnot
och på den räknar man till två slag.

00:03:41.316 --> 00:03:43.587
På den här helnoten
räknar man till fyra slag,

00:03:43.587 --> 00:03:45.378
och de här små rackarna är åttondelar

00:03:45.378 --> 00:03:47.261
och de är ett halvt taktslag långa.

00:03:47.261 --> 00:03:49.765
"Bra", säger ni, "vad betyder det?"

00:03:49.765 --> 00:03:50.807
Ni kanske har märkt

00:03:50.807 --> 00:03:52.464
att tvärs över notsystemet

00:03:52.464 --> 00:03:55.239
finns korta streck som delar in det
i små avdelningar.

00:03:55.239 --> 00:03:56.949
Det här är taktstreck

00:03:56.949 --> 00:03:59.618
och vi kallar varje avdelning för en takt.

00:03:59.618 --> 00:04:01.465
I början på varje musikstycke,

00:04:01.465 --> 00:04:02.589
precis efter klaven,

00:04:02.589 --> 00:04:04.844
finns något som kallas taktartsbeteckning

00:04:04.844 --> 00:04:07.799
och den talar om hur många taktslag
som finns i varje takt.

00:04:07.799 --> 00:04:10.368
Den här säger att det finns
två slag i varje takt,

00:04:10.378 --> 00:04:13.584
den här säger att det finns tre,
den här fyra, och så vidare.

00:04:13.596 --> 00:04:15.885
Siffran längst ner talar om vilken not

00:04:15.885 --> 00:04:18.551
som används som basenhet för takten.

00:04:18.551 --> 00:04:20.512
Ett betyder en helnot,

00:04:20.512 --> 00:04:21.642
två betyder en halvnot,

00:04:21.642 --> 00:04:23.600
fyra en fjärdedel,

00:04:23.600 --> 00:04:24.651
åtta en åttondel

00:04:24.651 --> 00:04:25.685
och så vidare.

00:04:25.685 --> 00:04:27.329
Så de här taktartssiffrorna

00:04:27.329 --> 00:04:30.125
talar om att det finns 
fyra fjärdedelar i varje takt,

00:04:30.125 --> 00:04:33.631
En, två, tre, fyra,
en, två, tre, fyra,

00:04:33.641 --> 00:04:34.780
och så vidare.

00:04:34.780 --> 00:04:36.269
Men som jag sade förut,

00:04:36.269 --> 00:04:37.842
om vi bara håller oss till takten

00:04:37.842 --> 00:04:39.379
blir det rätt tråkigt,

00:04:39.379 --> 00:04:41.053
så vi byter ut några fjärdedelar

00:04:41.053 --> 00:04:42.913
mot andra rytmer.

00:04:42.913 --> 00:04:44.828
Lägg märke till att fastän antalet noter

00:04:44.838 --> 00:04:46.217
i varje takt har förändrats,

00:04:46.217 --> 00:04:48.998
så har inte antalet slag
i varje takt gjort det.

00:04:49.905 --> 00:04:52.962
Hur låter nu vår musikaliska skapelse?

00:04:53.412 --> 00:04:55.649
(Toner)

00:04:55.729 --> 00:04:58.896
Hm, det är ok,
men kanske lite tunt, eller hur?

00:04:58.906 --> 00:05:00.342
Vi lägger till ett instrument

00:05:00.352 --> 00:05:01.897
med egen tonhöjd och rytm.

00:05:02.435 --> 00:05:04.791
Nu låter det som musik.

00:05:05.293 --> 00:05:06.747
Visst, man måste öva

00:05:06.747 --> 00:05:08.528
för att vänja sig vid att läsa snabbt

00:05:08.528 --> 00:05:10.456
och spela det man ser på sitt instrument

00:05:10.456 --> 00:05:12.065
men med lite tid och tålamod

00:05:12.065 --> 00:05:14.352
skulle du kunna bli nästa Beethoven

00:05:14.352 --> 00:05:15.434
eller

00:05:15.444 --> 00:05:17.294
Justin Bieber.