1
00:00:13,814 --> 00:00:15,981
När vi tittar på film eller teater

2
00:00:15,981 --> 00:00:16,941
vet vi att skådespelarna

3
00:00:16,941 --> 00:00:19,024
antagligen lärt sig replikerna från ett manus

4
00:00:19,024 --> 00:00:20,076
som i huvudsak talar om

5
00:00:20,076 --> 00:00:20,963
vad de skall säga

6
00:00:20,963 --> 00:00:22,506
och när de skall säga det.

7
00:00:23,080 --> 00:00:24,167
Nedskriven musik

8
00:00:24,167 --> 00:00:26,256
fungerar enligt exakt samma princip.

9
00:00:26,256 --> 00:00:27,615
I grund och botten

10
00:00:27,615 --> 00:00:29,799
får man veta vad man skall spela

11
00:00:29,799 --> 00:00:31,469
och när man skall spela det.

12
00:00:31,901 --> 00:00:34,315
Estetiskt sett är det
en himmelsvid skillnad

13
00:00:34,315 --> 00:00:36,126
mellan t.ex. Beethoven

14
00:00:36,126 --> 00:00:37,303
och Justin Bieber,

15
00:00:37,303 --> 00:00:38,821
men båda artisterna har använt

16
00:00:38,821 --> 00:00:42,180
samma byggstenar
för att skapa sin musik: noter.

17
00:00:42,182 --> 00:00:43,221
Och fastän slutresultatet

18
00:00:43,221 --> 00:00:44,890
kan låta ganska komplicerat

19
00:00:44,890 --> 00:00:46,383
så är logiken bakom noterna

20
00:00:46,383 --> 00:00:48,438
i själva verket rätt enkel.

21
00:00:48,438 --> 00:00:49,471
Låt oss ta en titt

22
00:00:49,471 --> 00:00:51,781
på notskrivningens 
grundläggande beståndsdelar

23
00:00:51,781 --> 00:00:55,401
och hur de samarbetar
för att skapa ett konstverk.

24
00:00:55,401 --> 00:00:57,821
Noter skrivs på fem parallella linjer

25
00:00:57,821 --> 00:00:59,465
som löper tvärs över sidan.

26
00:00:59,465 --> 00:01:02,038
Dessa fem linjer kallas för ett notsystem

27
00:01:02,058 --> 00:01:04,218
och ett notsystem fungerar på två ledder:

28
00:01:04,218 --> 00:01:05,474
upp och ner

29
00:01:05,484 --> 00:01:07,258
och vänster till höger.

30
00:01:07,258 --> 00:01:09,203
Den lodräta axeln visar musikern

31
00:01:09,203 --> 00:01:10,538
tonhöjden

32
00:01:10,538 --> 00:01:12,116
eller vilken ton man skall spela,

33
00:01:12,116 --> 00:01:14,104
och den vågräta axeln visar musikern

34
00:01:14,104 --> 00:01:15,262
tonens rytm

35
00:01:15,262 --> 00:01:17,281
eller när man skall spela den.

36
00:01:17,281 --> 00:01:19,013
Vi börjar med tonhöjden.

37
00:01:19,013 --> 00:01:20,962
Vi tar ett piano till hjälp,

38
00:01:20,962 --> 00:01:22,596
men det här systemet fungerar för

39
00:01:22,596 --> 00:01:24,823
alla instrument man kan tänka sig.

40
00:01:24,823 --> 00:01:26,600
I västerländsk musiktradition

41
00:01:26,600 --> 00:01:27,891
får tonerna namn efter

42
00:01:27,891 --> 00:01:30,250
de sju första bokstäverna i alfabetet

43
00:01:30,250 --> 00:01:33,115
A, B, C, D, E, F,

44
00:01:33,125 --> 00:01:34,446
och G.

45
00:01:34,446 --> 00:01:36,572
Därefter upprepas alltihop:

46
00:01:36,572 --> 00:01:38,749
A, B, C, D, E, F, G

47
00:01:38,749 --> 00:01:40,152
A, B, C, D, E, F, G

48
00:01:40,159 --> 00:01:41,537
och så vidare.

49
00:01:41,537 --> 00:01:43,684
Men hur får de här tonhöjderna sina namn?

50
00:01:43,684 --> 00:01:46,293
Jo, om man t.ex. spelar ett F

51
00:01:46,293 --> 00:01:47,751
och sedan ett annat F

52
00:01:47,751 --> 00:01:49,216
högre eller lägre på pianot,

53
00:01:49,216 --> 00:01:50,945
så märker man att de låter rätt lika

54
00:01:50,945 --> 00:01:53,585
i jämförelse med exempelvis ett B.

55
00:01:53,585 --> 00:01:54,979
Om vi återvänder till notsystemet,

56
00:01:54,979 --> 00:01:57,863
så visar varje linje
och varje mellanrum mellan två linjer

57
00:01:57,863 --> 00:01:59,779
en speciell tonhöjd.

58
00:01:59,779 --> 00:02:01,761
Om vi skriver en not på en av linjerna

59
00:02:01,761 --> 00:02:03,131
eller i ett av mellanrummen,

60
00:02:03,131 --> 00:02:05,522
så talar vi om att musikern
skall spela den tonhöjden.

61
00:02:05,522 --> 00:02:07,805
Ju högre upp på notsystemet
noten är placerad,

62
00:02:07,805 --> 00:02:09,436
desto högre är tonhöjden.

63
00:02:09,436 --> 00:02:11,937
Men det finns givetvis
många fler tonhöjder

64
00:02:11,937 --> 00:02:14,611
än de nio som dessa linjer 
och mellanrum ger oss.

65
00:02:14,611 --> 00:02:16,279
En flygel har till exempel

66
00:02:16,279 --> 00:02:18,028
88 enskilda toner.

67
00:02:18,028 --> 00:02:21,535
Så hur kan vi få ner 88 toner
på ett enda notsystem?

68
00:02:21,535 --> 00:02:24,072
Man använder något som kallas klav.

69
00:02:24,072 --> 00:02:25,403
Det är en underlig krumelur

70
00:02:25,403 --> 00:02:26,998
som finns i början på notsystemet

71
00:02:26,998 --> 00:02:28,598
och fungerar som en referenspunkt

72
00:02:28,608 --> 00:02:30,852
som visar att en speciell linje
eller mellanrum

73
00:02:30,852 --> 00:02:33,606
motsvarar en speciell ton
på ditt instrument.

74
00:02:33,606 --> 00:02:35,588
Om man spelar en not utanför notsystemet

75
00:02:35,588 --> 00:02:37,745
måste man fuska och rita dit extra linjer

76
00:02:37,745 --> 00:02:39,219
som kallas hjälplinjer

77
00:02:39,219 --> 00:02:41,100
och skriva noterna på dem.

78
00:02:41,100 --> 00:02:43,047
Om man måste skriva så många hjälplinjer

79
00:02:43,047 --> 00:02:44,473
att det blir rörigt,

80
00:02:44,473 --> 00:02:47,622
behöver man byta till en annan klav.

81
00:02:47,622 --> 00:02:50,230
För att tala om när en not skall spelas

82
00:02:50,230 --> 00:02:52,125
finns två huvudsakliga verktyg:

83
00:02:52,125 --> 00:02:53,023
takten

84
00:02:53,023 --> 00:02:54,234
och rytmen.

85
00:02:54,234 --> 00:02:55,987
Takten i ett musikstycke är

86
00:02:55,987 --> 00:02:58,024
ganska tråkig i sig själv.

87
00:02:58,024 --> 00:02:59,713
Den låter så här.

88
00:03:01,843 --> 00:03:03,696
Lägg märke till att den inte förändras,

89
00:03:03,696 --> 00:03:05,985
den travar bara glatt på.

90
00:03:05,985 --> 00:03:08,546
Den kan vara långsam

91
00:03:08,546 --> 00:03:10,490
eller snabb

92
00:03:10,490 --> 00:03:11,821
eller precis vad du vill.

93
00:03:11,821 --> 00:03:15,068
Poängen är att precis 
som sekundvisaren på en klocka

94
00:03:15,068 --> 00:03:17,196
delar in en minut i sextio sekunder

95
00:03:17,196 --> 00:03:20,209
där alla sekunder är lika långa,

96
00:03:20,209 --> 00:03:21,998
så delar takten in ett musikstycke

97
00:03:21,998 --> 00:03:23,504
i små tidsfragment

98
00:03:23,504 --> 00:03:25,252
som alla är lika långa,

99
00:03:25,252 --> 00:03:26,826
taktslag.

100
00:03:26,826 --> 00:03:28,311
Med en stadig takt som grund,

101
00:03:28,311 --> 00:03:30,480
kan vi börja lägga rytmer
till våra tonhöjder.

102
00:03:30,480 --> 00:03:32,636
och det är då musiken
verkligen börjar leva.

103
00:03:33,413 --> 00:03:35,056
Det här är en fjärdedelsnot.

104
00:03:35,056 --> 00:03:36,793
Den är rytmens basenhet

105
00:03:36,793 --> 00:03:38,515
och den är ett taktslag lång.

106
00:03:38,515 --> 00:03:41,316
Det här är en halvnot
och på den räknar man till två slag.

107
00:03:41,316 --> 00:03:43,587
På den här helnoten
räknar man till fyra slag,

108
00:03:43,587 --> 00:03:45,378
och de här små rackarna är åttondelar

109
00:03:45,378 --> 00:03:47,261
och de är ett halvt taktslag långa.

110
00:03:47,261 --> 00:03:49,765
"Bra", säger ni, "vad betyder det?"

111
00:03:49,765 --> 00:03:50,807
Ni kanske har märkt

112
00:03:50,807 --> 00:03:52,464
att tvärs över notsystemet

113
00:03:52,464 --> 00:03:55,239
finns korta streck som delar in det
i små avdelningar.

114
00:03:55,239 --> 00:03:56,949
Det här är taktstreck

115
00:03:56,949 --> 00:03:59,618
och vi kallar varje avdelning för en takt.

116
00:03:59,618 --> 00:04:01,465
I början på varje musikstycke,

117
00:04:01,465 --> 00:04:02,589
precis efter klaven,

118
00:04:02,589 --> 00:04:04,844
finns något som kallas taktartsbeteckning

119
00:04:04,844 --> 00:04:07,799
och den talar om hur många taktslag
som finns i varje takt.

120
00:04:07,799 --> 00:04:10,368
Den här säger att det finns
två slag i varje takt,

121
00:04:10,378 --> 00:04:13,584
den här säger att det finns tre,
den här fyra, och så vidare.

122
00:04:13,596 --> 00:04:15,885
Siffran längst ner talar om vilken not

123
00:04:15,885 --> 00:04:18,551
som används som basenhet för takten.

124
00:04:18,551 --> 00:04:20,512
Ett betyder en helnot,

125
00:04:20,512 --> 00:04:21,642
två betyder en halvnot,

126
00:04:21,642 --> 00:04:23,600
fyra en fjärdedel,

127
00:04:23,600 --> 00:04:24,651
åtta en åttondel

128
00:04:24,651 --> 00:04:25,685
och så vidare.

129
00:04:25,685 --> 00:04:27,329
Så de här taktartssiffrorna

130
00:04:27,329 --> 00:04:30,125
talar om att det finns 
fyra fjärdedelar i varje takt,

131
00:04:30,125 --> 00:04:33,631
En, två, tre, fyra,
en, två, tre, fyra,

132
00:04:33,641 --> 00:04:34,780
och så vidare.

133
00:04:34,780 --> 00:04:36,269
Men som jag sade förut,

134
00:04:36,269 --> 00:04:37,842
om vi bara håller oss till takten

135
00:04:37,842 --> 00:04:39,379
blir det rätt tråkigt,

136
00:04:39,379 --> 00:04:41,053
så vi byter ut några fjärdedelar

137
00:04:41,053 --> 00:04:42,913
mot andra rytmer.

138
00:04:42,913 --> 00:04:44,828
Lägg märke till att fastän antalet noter

139
00:04:44,838 --> 00:04:46,217
i varje takt har förändrats,

140
00:04:46,217 --> 00:04:48,998
så har inte antalet slag
i varje takt gjort det.

141
00:04:49,905 --> 00:04:52,962
Hur låter nu vår musikaliska skapelse?

142
00:04:53,412 --> 00:04:55,649
(Toner)

143
00:04:55,729 --> 00:04:58,896
Hm, det är ok,
men kanske lite tunt, eller hur?

144
00:04:58,906 --> 00:05:00,342
Vi lägger till ett instrument

145
00:05:00,352 --> 00:05:01,897
med egen tonhöjd och rytm.

146
00:05:02,435 --> 00:05:04,791
Nu låter det som musik.

147
00:05:05,293 --> 00:05:06,747
Visst, man måste öva

148
00:05:06,747 --> 00:05:08,528
för att vänja sig vid att läsa snabbt

149
00:05:08,528 --> 00:05:10,456
och spela det man ser på sitt instrument

150
00:05:10,456 --> 00:05:12,065
men med lite tid och tålamod

151
00:05:12,065 --> 00:05:14,352
skulle du kunna bli nästa Beethoven

152
00:05:14,352 --> 00:05:15,434
eller

153
00:05:15,444 --> 00:05:17,294
Justin Bieber.