0:00:13.814,0:00:15.981
När vi tittar på film eller teater

0:00:15.981,0:00:16.941
vet vi att skådespelarna

0:00:16.941,0:00:19.024
antagligen lärt sig replikerna från ett manus

0:00:19.024,0:00:20.076
som i huvudsak talar om

0:00:20.076,0:00:20.963
vad de skall säga

0:00:20.963,0:00:22.506
och när de skall säga det.

0:00:23.080,0:00:24.167
Nedskriven musik

0:00:24.167,0:00:26.256
fungerar enligt exakt samma princip.

0:00:26.256,0:00:27.615
I grund och botten

0:00:27.615,0:00:29.799
får man veta vad man skall spela

0:00:29.799,0:00:31.469
och när man skall spela det.

0:00:31.901,0:00:34.315
Estetiskt sett är det[br]en himmelsvid skillnad

0:00:34.315,0:00:36.126
mellan t.ex. Beethoven

0:00:36.126,0:00:37.303
och Justin Bieber,

0:00:37.303,0:00:38.821
men båda artisterna har använt

0:00:38.821,0:00:42.180
samma byggstenar[br]för att skapa sin musik: noter.

0:00:42.182,0:00:43.221
Och fastän slutresultatet

0:00:43.221,0:00:44.890
kan låta ganska komplicerat

0:00:44.890,0:00:46.383
så är logiken bakom noterna

0:00:46.383,0:00:48.438
i själva verket rätt enkel.

0:00:48.438,0:00:49.471
Låt oss ta en titt

0:00:49.471,0:00:51.781
på notskrivningens [br]grundläggande beståndsdelar

0:00:51.781,0:00:55.401
och hur de samarbetar[br]för att skapa ett konstverk.

0:00:55.401,0:00:57.821
Noter skrivs på fem parallella linjer

0:00:57.821,0:00:59.465
som löper tvärs över sidan.

0:00:59.465,0:01:02.038
Dessa fem linjer kallas för ett notsystem

0:01:02.058,0:01:04.218
och ett notsystem fungerar på två ledder:

0:01:04.218,0:01:05.474
upp och ner

0:01:05.484,0:01:07.258
och vänster till höger.

0:01:07.258,0:01:09.203
Den lodräta axeln visar musikern

0:01:09.203,0:01:10.538
tonhöjden

0:01:10.538,0:01:12.116
eller vilken ton man skall spela,

0:01:12.116,0:01:14.104
och den vågräta axeln visar musikern

0:01:14.104,0:01:15.262
tonens rytm

0:01:15.262,0:01:17.281
eller när man skall spela den.

0:01:17.281,0:01:19.013
Vi börjar med tonhöjden.

0:01:19.013,0:01:20.962
Vi tar ett piano till hjälp,

0:01:20.962,0:01:22.596
men det här systemet fungerar för

0:01:22.596,0:01:24.823
alla instrument man kan tänka sig.

0:01:24.823,0:01:26.600
I västerländsk musiktradition

0:01:26.600,0:01:27.891
får tonerna namn efter

0:01:27.891,0:01:30.250
de sju första bokstäverna i alfabetet

0:01:30.250,0:01:33.115
A, B, C, D, E, F,

0:01:33.125,0:01:34.446
och G.

0:01:34.446,0:01:36.572
Därefter upprepas alltihop:

0:01:36.572,0:01:38.749
A, B, C, D, E, F, G

0:01:38.749,0:01:40.152
A, B, C, D, E, F, G

0:01:40.159,0:01:41.537
och så vidare.

0:01:41.537,0:01:43.684
Men hur får de här tonhöjderna sina namn?

0:01:43.684,0:01:46.293
Jo, om man t.ex. spelar ett F

0:01:46.293,0:01:47.751
och sedan ett annat F

0:01:47.751,0:01:49.216
högre eller lägre på pianot,

0:01:49.216,0:01:50.945
så märker man att de låter rätt lika

0:01:50.945,0:01:53.585
i jämförelse med exempelvis ett B.

0:01:53.585,0:01:54.979
Om vi återvänder till notsystemet,

0:01:54.979,0:01:57.863
så visar varje linje[br]och varje mellanrum mellan två linjer

0:01:57.863,0:01:59.779
en speciell tonhöjd.

0:01:59.779,0:02:01.761
Om vi skriver en not på en av linjerna

0:02:01.761,0:02:03.131
eller i ett av mellanrummen,

0:02:03.131,0:02:05.522
så talar vi om att musikern[br]skall spela den tonhöjden.

0:02:05.522,0:02:07.805
Ju högre upp på notsystemet[br]noten är placerad,

0:02:07.805,0:02:09.436
desto högre är tonhöjden.

0:02:09.436,0:02:11.937
Men det finns givetvis[br]många fler tonhöjder

0:02:11.937,0:02:14.611
än de nio som dessa linjer [br]och mellanrum ger oss.

0:02:14.611,0:02:16.279
En flygel har till exempel

0:02:16.279,0:02:18.028
88 enskilda toner.

0:02:18.028,0:02:21.535
Så hur kan vi få ner 88 toner[br]på ett enda notsystem?

0:02:21.535,0:02:24.072
Man använder något som kallas klav.

0:02:24.072,0:02:25.403
Det är en underlig krumelur

0:02:25.403,0:02:26.998
som finns i början på notsystemet

0:02:26.998,0:02:28.598
och fungerar som en referenspunkt

0:02:28.608,0:02:30.852
som visar att en speciell linje[br]eller mellanrum

0:02:30.852,0:02:33.606
motsvarar en speciell ton[br]på ditt instrument.

0:02:33.606,0:02:35.588
Om man spelar en not utanför notsystemet

0:02:35.588,0:02:37.745
måste man fuska och rita dit extra linjer

0:02:37.745,0:02:39.219
som kallas hjälplinjer

0:02:39.219,0:02:41.100
och skriva noterna på dem.

0:02:41.100,0:02:43.047
Om man måste skriva så många hjälplinjer

0:02:43.047,0:02:44.473
att det blir rörigt,

0:02:44.473,0:02:47.622
behöver man byta till en annan klav.

0:02:47.622,0:02:50.230
För att tala om när en not skall spelas

0:02:50.230,0:02:52.125
finns två huvudsakliga verktyg:

0:02:52.125,0:02:53.023
takten

0:02:53.023,0:02:54.234
och rytmen.

0:02:54.234,0:02:55.987
Takten i ett musikstycke är

0:02:55.987,0:02:58.024
ganska tråkig i sig själv.

0:02:58.024,0:02:59.713
Den låter så här.

0:03:01.843,0:03:03.696
Lägg märke till att den inte förändras,

0:03:03.696,0:03:05.985
den travar bara glatt på.

0:03:05.985,0:03:08.546
Den kan vara långsam

0:03:08.546,0:03:10.490
eller snabb

0:03:10.490,0:03:11.821
eller precis vad du vill.

0:03:11.821,0:03:15.068
Poängen är att precis [br]som sekundvisaren på en klocka

0:03:15.068,0:03:17.196
delar in en minut i sextio sekunder

0:03:17.196,0:03:20.209
där alla sekunder är lika långa,

0:03:20.209,0:03:21.998
så delar takten in ett musikstycke

0:03:21.998,0:03:23.504
i små tidsfragment

0:03:23.504,0:03:25.252
som alla är lika långa,

0:03:25.252,0:03:26.826
taktslag.

0:03:26.826,0:03:28.311
Med en stadig takt som grund,

0:03:28.311,0:03:30.480
kan vi börja lägga rytmer[br]till våra tonhöjder.

0:03:30.480,0:03:32.636
och det är då musiken[br]verkligen börjar leva.

0:03:33.413,0:03:35.056
Det här är en fjärdedelsnot.

0:03:35.056,0:03:36.793
Den är rytmens basenhet

0:03:36.793,0:03:38.515
och den är ett taktslag lång.

0:03:38.515,0:03:41.316
Det här är en halvnot[br]och på den räknar man till två slag.

0:03:41.316,0:03:43.587
På den här helnoten[br]räknar man till fyra slag,

0:03:43.587,0:03:45.378
och de här små rackarna är åttondelar

0:03:45.378,0:03:47.261
och de är ett halvt taktslag långa.

0:03:47.261,0:03:49.765
"Bra", säger ni, "vad betyder det?"

0:03:49.765,0:03:50.807
Ni kanske har märkt

0:03:50.807,0:03:52.464
att tvärs över notsystemet

0:03:52.464,0:03:55.239
finns korta streck som delar in det[br]i små avdelningar.

0:03:55.239,0:03:56.949
Det här är taktstreck

0:03:56.949,0:03:59.618
och vi kallar varje avdelning för en takt.

0:03:59.618,0:04:01.465
I början på varje musikstycke,

0:04:01.465,0:04:02.589
precis efter klaven,

0:04:02.589,0:04:04.844
finns något som kallas taktartsbeteckning

0:04:04.844,0:04:07.799
och den talar om hur många taktslag[br]som finns i varje takt.

0:04:07.799,0:04:10.368
Den här säger att det finns[br]två slag i varje takt,

0:04:10.378,0:04:13.584
den här säger att det finns tre,[br]den här fyra, och så vidare.

0:04:13.596,0:04:15.885
Siffran längst ner talar om vilken not

0:04:15.885,0:04:18.551
som används som basenhet för takten.

0:04:18.551,0:04:20.512
Ett betyder en helnot,

0:04:20.512,0:04:21.642
två betyder en halvnot,

0:04:21.642,0:04:23.600
fyra en fjärdedel,

0:04:23.600,0:04:24.651
åtta en åttondel

0:04:24.651,0:04:25.685
och så vidare.

0:04:25.685,0:04:27.329
Så de här taktartssiffrorna

0:04:27.329,0:04:30.125
talar om att det finns [br]fyra fjärdedelar i varje takt,

0:04:30.125,0:04:33.631
En, två, tre, fyra,[br]en, två, tre, fyra,

0:04:33.641,0:04:34.780
och så vidare.

0:04:34.780,0:04:36.269
Men som jag sade förut,

0:04:36.269,0:04:37.842
om vi bara håller oss till takten

0:04:37.842,0:04:39.379
blir det rätt tråkigt,

0:04:39.379,0:04:41.053
så vi byter ut några fjärdedelar

0:04:41.053,0:04:42.913
mot andra rytmer.

0:04:42.913,0:04:44.828
Lägg märke till att fastän antalet noter

0:04:44.838,0:04:46.217
i varje takt har förändrats,

0:04:46.217,0:04:48.998
så har inte antalet slag[br]i varje takt gjort det.

0:04:49.905,0:04:52.962
Hur låter nu vår musikaliska skapelse?

0:04:53.412,0:04:55.649
(Toner)

0:04:55.729,0:04:58.896
Hm, det är ok,[br]men kanske lite tunt, eller hur?

0:04:58.906,0:05:00.342
Vi lägger till ett instrument

0:05:00.352,0:05:01.897
med egen tonhöjd och rytm.

0:05:02.435,0:05:04.791
Nu låter det som musik.

0:05:05.293,0:05:06.747
Visst, man måste öva

0:05:06.747,0:05:08.528
för att vänja sig vid att läsa snabbt

0:05:08.528,0:05:10.456
och spela det man ser på sitt instrument

0:05:10.456,0:05:12.065
men med lite tid och tålamod

0:05:12.065,0:05:14.352
skulle du kunna bli nästa Beethoven

0:05:14.352,0:05:15.434
eller

0:05:15.444,0:05:17.294
Justin Bieber.