WEBVTT

00:00:06.104 --> 00:00:07.981
När vi tittar på film eller teater

00:00:07.981 --> 00:00:08.941
vet vi att skådespelarna

00:00:08.941 --> 00:00:11.024
antagligen lärt sig replikerna från ett manus

00:00:11.024 --> 00:00:12.076
som i huvudsak talar om

00:00:12.076 --> 00:00:12.963
vad de skall säga

00:00:12.963 --> 00:00:14.506
och när de skall säga det.

00:00:15.080 --> 00:00:16.167
Nedskriven musik

00:00:16.167 --> 00:00:18.256
fungerar enligt exakt samma princip.

00:00:18.256 --> 00:00:19.615
I grund och botten

00:00:19.615 --> 00:00:21.799
får man veta vad man skall spela

00:00:21.799 --> 00:00:23.469
och när man skall spela det.

00:00:23.901 --> 00:00:26.315
Estetiskt sett är det
en himmelsvid skillnad

00:00:26.315 --> 00:00:28.126
mellan t.ex. Beethoven

00:00:28.126 --> 00:00:29.303
och Justin Bieber,

00:00:29.303 --> 00:00:30.821
men båda artisterna har använt

00:00:30.821 --> 00:00:34.180
samma byggstenar
för att skapa sin musik: noter.

00:00:34.182 --> 00:00:35.221
Och fastän slutresultatet

00:00:35.221 --> 00:00:36.890
kan låta ganska komplicerat

00:00:36.890 --> 00:00:38.383
så är logiken bakom noterna

00:00:38.383 --> 00:00:40.438
i själva verket rätt enkel.

00:00:40.438 --> 00:00:41.471
Låt oss ta en titt

00:00:41.471 --> 00:00:43.781
på notskrivningens 
grundläggande beståndsdelar

00:00:43.781 --> 00:00:47.401
och hur de samarbetar
för att skapa ett konstverk.

NOTE Paragraph

00:00:47.401 --> 00:00:49.821
Noter skrivs på fem parallella linjer

00:00:49.821 --> 00:00:51.465
som löper tvärs över sidan.

00:00:51.465 --> 00:00:54.038
Dessa fem linjer kallas för ett notsystem

00:00:54.058 --> 00:00:56.218
och ett notsystem fungerar på två ledder:

00:00:56.218 --> 00:00:57.474
upp och ner

00:00:57.484 --> 00:00:59.258
och vänster till höger.

00:00:59.258 --> 00:01:01.203
Den lodräta axeln visar musikern

00:01:01.203 --> 00:01:02.538
tonhöjden

00:01:02.538 --> 00:01:04.116
eller vilken ton man skall spela,

00:01:04.116 --> 00:01:06.104
och den vågräta axeln visar musikern

00:01:06.104 --> 00:01:07.262
tonens rytm

00:01:07.262 --> 00:01:09.281
eller när man skall spela den.

00:01:09.281 --> 00:01:11.013
Vi börjar med tonhöjden.

00:01:11.013 --> 00:01:12.962
Vi tar ett piano till hjälp,

00:01:12.962 --> 00:01:14.596
men det här systemet fungerar för

00:01:14.596 --> 00:01:16.823
alla instrument man kan tänka sig.

00:01:16.823 --> 00:01:18.600
I västerländsk musiktradition

00:01:18.600 --> 00:01:19.891
får tonerna namn efter

00:01:19.891 --> 00:01:22.250
de sju första bokstäverna i alfabetet

00:01:22.250 --> 00:01:25.115
A, B, C, D, E, F,

00:01:25.125 --> 00:01:26.446
och G.

00:01:26.446 --> 00:01:28.572
Därefter upprepas alltihop:

00:01:28.572 --> 00:01:30.749
A, B, C, D, E, F, G

00:01:30.749 --> 00:01:32.152
A, B, C, D, E, F, G

00:01:32.159 --> 00:01:33.537
och så vidare.

00:01:33.537 --> 00:01:35.684
Men hur får de här tonhöjderna sina namn?

00:01:35.684 --> 00:01:38.293
Jo, om man t.ex. spelar ett F

00:01:38.293 --> 00:01:39.751
och sedan ett annat F

00:01:39.751 --> 00:01:41.216
högre eller lägre på pianot,

00:01:41.216 --> 00:01:42.945
så märker man att de låter rätt lika

00:01:42.945 --> 00:01:45.585
i jämförelse med exempelvis ett B.

00:01:45.585 --> 00:01:46.979
Om vi återvänder till notsystemet,

00:01:46.979 --> 00:01:49.863
så visar varje linje
och varje mellanrum mellan två linjer

00:01:49.863 --> 00:01:51.779
en speciell tonhöjd.

NOTE Paragraph

00:01:51.779 --> 00:01:53.761
Om vi skriver en not på en av linjerna

00:01:53.761 --> 00:01:55.131
eller i ett av mellanrummen,

00:01:55.131 --> 00:01:57.522
så talar vi om att musikern
skall spela den tonhöjden.

00:01:57.522 --> 00:01:59.805
Ju högre upp på notsystemet
noten är placerad,

00:01:59.805 --> 00:02:01.436
desto högre är tonhöjden.

00:02:01.436 --> 00:02:03.937
Men det finns givetvis
många fler tonhöjder

00:02:03.937 --> 00:02:06.611
än de nio som dessa linjer 
och mellanrum ger oss.

00:02:06.611 --> 00:02:08.279
En flygel har till exempel

00:02:08.279 --> 00:02:10.028
88 enskilda toner.

00:02:10.028 --> 00:02:13.535
Så hur kan vi få ner 88 toner
på ett enda notsystem?

00:02:13.535 --> 00:02:16.072
Man använder något som kallas klav.

00:02:16.072 --> 00:02:17.403
Det är en underlig krumelur

00:02:17.403 --> 00:02:18.998
som finns i början på notsystemet

00:02:18.998 --> 00:02:20.598
och fungerar som en referenspunkt

00:02:20.608 --> 00:02:22.852
som visar att en speciell linje
eller mellanrum

00:02:22.852 --> 00:02:25.606
motsvarar en speciell ton
på ditt instrument.

00:02:25.606 --> 00:02:27.588
Om man spelar en not utanför notsystemet

00:02:27.588 --> 00:02:29.745
måste man fuska och rita dit extra linjer

00:02:29.745 --> 00:02:31.219
som kallas hjälplinjer

00:02:31.219 --> 00:02:33.100
och skriva noterna på dem.

00:02:33.100 --> 00:02:35.047
Om man måste skriva så många hjälplinjer

00:02:35.047 --> 00:02:36.473
att det blir rörigt,

00:02:36.473 --> 00:02:39.622
behöver man byta till en annan klav.

00:02:39.622 --> 00:02:42.230
För att tala om när en not skall spelas

00:02:42.230 --> 00:02:44.125
finns två huvudsakliga verktyg:

00:02:44.125 --> 00:02:45.023
takten

00:02:45.023 --> 00:02:46.234
och rytmen.

00:02:46.234 --> 00:02:47.987
Takten i ett musikstycke är

00:02:47.987 --> 00:02:50.024
ganska tråkig i sig själv.

00:02:50.024 --> 00:02:51.713
Den låter så här.

00:02:53.843 --> 00:02:55.696
Lägg märke till att den inte förändras,

00:02:55.696 --> 00:02:57.985
den travar bara glatt på.

00:02:57.985 --> 00:03:00.546
Den kan vara långsam

00:03:00.546 --> 00:03:02.490
eller snabb

00:03:02.490 --> 00:03:03.821
eller precis vad du vill.

00:03:03.821 --> 00:03:07.068
Poängen är att precis 
som sekundvisaren på en klocka

00:03:07.068 --> 00:03:09.196
delar in en minut i sextio sekunder

00:03:09.196 --> 00:03:12.209
där alla sekunder är lika långa,

00:03:12.209 --> 00:03:13.998
så delar takten in ett musikstycke

00:03:13.998 --> 00:03:15.504
i små tidsfragment

00:03:15.504 --> 00:03:17.252
som alla är lika långa,

00:03:17.252 --> 00:03:18.826
taktslag.

00:03:18.826 --> 00:03:20.311
Med en stadig takt som grund,

00:03:20.311 --> 00:03:22.480
kan vi börja lägga rytmer
till våra tonhöjder.

00:03:22.480 --> 00:03:24.636
och det är då musiken
verkligen börjar leva.

00:03:25.413 --> 00:03:27.056
Det här är en fjärdedelsnot.

00:03:27.056 --> 00:03:28.793
Den är rytmens basenhet

00:03:28.793 --> 00:03:30.515
och den är ett taktslag lång.

00:03:30.515 --> 00:03:33.316
Det här är en halvnot
och på den räknar man till två slag.

00:03:33.316 --> 00:03:35.587
På den här helnoten
räknar man till fyra slag,

00:03:35.587 --> 00:03:37.378
och de här små rackarna är åttondelar

00:03:37.378 --> 00:03:39.261
och de är ett halvt taktslag långa.

00:03:39.261 --> 00:03:41.765
"Bra", säger ni, "vad betyder det?"

00:03:41.765 --> 00:03:42.807
Ni kanske har märkt

00:03:42.807 --> 00:03:44.464
att tvärs över notsystemet

00:03:44.464 --> 00:03:47.239
finns korta streck som delar in det
i små avdelningar.

00:03:47.239 --> 00:03:48.949
Det här är taktstreck

00:03:48.949 --> 00:03:51.618
och vi kallar varje avdelning för en takt.

00:03:51.618 --> 00:03:53.465
I början på varje musikstycke,

00:03:53.465 --> 00:03:54.589
precis efter klaven,

00:03:54.589 --> 00:03:56.844
finns något som kallas taktartsbeteckning

00:03:56.844 --> 00:03:59.799
och den talar om hur många taktslag
som finns i varje takt.

00:03:59.799 --> 00:04:02.368
Den här säger att det finns
två slag i varje takt,

00:04:02.378 --> 00:04:05.584
den här säger att det finns tre,
den här fyra, och så vidare.

00:04:05.596 --> 00:04:07.885
Siffran längst ner talar om vilken not

00:04:07.885 --> 00:04:10.551
som används som basenhet för takten.

00:04:10.551 --> 00:04:12.512
Ett betyder en helnot,

00:04:12.512 --> 00:04:13.642
två betyder en halvnot,

00:04:13.642 --> 00:04:15.600
fyra en fjärdedel,

00:04:15.600 --> 00:04:16.651
åtta en åttondel

00:04:16.651 --> 00:04:17.685
och så vidare.

00:04:17.685 --> 00:04:19.329
Så de här taktartssiffrorna

00:04:19.329 --> 00:04:22.125
talar om att det finns 
fyra fjärdedelar i varje takt,

00:04:22.125 --> 00:04:25.631
En, två, tre, fyra,
en, två, tre, fyra,

00:04:25.641 --> 00:04:26.780
och så vidare.

00:04:26.780 --> 00:04:28.269
Men som jag sade förut,

00:04:28.269 --> 00:04:29.842
om vi bara håller oss till takten

00:04:29.842 --> 00:04:31.379
blir det rätt tråkigt,

00:04:31.379 --> 00:04:33.053
så vi byter ut några fjärdedelar

00:04:33.053 --> 00:04:34.913
mot andra rytmer.

00:04:34.913 --> 00:04:36.828
Lägg märke till att fastän antalet noter

00:04:36.838 --> 00:04:38.217
i varje takt har förändrats,

00:04:38.217 --> 00:04:40.998
så har inte antalet slag
i varje takt gjort det.

00:04:41.905 --> 00:04:44.962
Hur låter nu vår musikaliska skapelse?

00:04:45.412 --> 00:04:47.649
(Toner)

00:04:47.729 --> 00:04:50.896
Hm, det är ok,
men kanske lite tunt, eller hur?

00:04:50.906 --> 00:04:52.342
Vi lägger till ett instrument

00:04:52.352 --> 00:04:53.897
med egen tonhöjd och rytm.

00:04:54.435 --> 00:04:56.791
Nu låter det som musik.

00:04:57.293 --> 00:04:58.747
Visst, man måste öva

00:04:58.747 --> 00:05:00.528
för att vänja sig vid att läsa snabbt

00:05:00.528 --> 00:05:02.456
och spela det man ser på sitt instrument

00:05:02.456 --> 00:05:04.065
men med lite tid och tålamod

00:05:04.065 --> 00:05:06.352
skulle du kunna bli nästa Beethoven

00:05:06.352 --> 00:05:07.434
eller

00:05:07.444 --> 00:05:09.294
Justin Bieber.