1
00:00:06,104 --> 00:00:07,981
När vi tittar på film eller teater

2
00:00:07,981 --> 00:00:08,941
vet vi att skådespelarna

3
00:00:08,941 --> 00:00:11,024
antagligen lärt sig replikerna från ett manus

4
00:00:11,024 --> 00:00:12,076
som i huvudsak talar om

5
00:00:12,076 --> 00:00:12,963
vad de skall säga

6
00:00:12,963 --> 00:00:14,506
och när de skall säga det.

7
00:00:15,080 --> 00:00:16,167
Nedskriven musik

8
00:00:16,167 --> 00:00:18,256
fungerar enligt exakt samma princip.

9
00:00:18,256 --> 00:00:19,615
I grund och botten

10
00:00:19,615 --> 00:00:21,799
får man veta vad man skall spela

11
00:00:21,799 --> 00:00:23,469
och när man skall spela det.

12
00:00:23,901 --> 00:00:26,315
Estetiskt sett är det
en himmelsvid skillnad

13
00:00:26,315 --> 00:00:28,126
mellan t.ex. Beethoven

14
00:00:28,126 --> 00:00:29,303
och Justin Bieber,

15
00:00:29,303 --> 00:00:30,821
men båda artisterna har använt

16
00:00:30,821 --> 00:00:34,180
samma byggstenar
för att skapa sin musik: noter.

17
00:00:34,182 --> 00:00:35,221
Och fastän slutresultatet

18
00:00:35,221 --> 00:00:36,890
kan låta ganska komplicerat

19
00:00:36,890 --> 00:00:38,383
så är logiken bakom noterna

20
00:00:38,383 --> 00:00:40,438
i själva verket rätt enkel.

21
00:00:40,438 --> 00:00:41,471
Låt oss ta en titt

22
00:00:41,471 --> 00:00:43,781
på notskrivningens 
grundläggande beståndsdelar

23
00:00:43,781 --> 00:00:47,401
och hur de samarbetar
för att skapa ett konstverk.

24
00:00:47,401 --> 00:00:49,821
Noter skrivs på fem parallella linjer

25
00:00:49,821 --> 00:00:51,465
som löper tvärs över sidan.

26
00:00:51,465 --> 00:00:54,038
Dessa fem linjer kallas för ett notsystem

27
00:00:54,058 --> 00:00:56,218
och ett notsystem fungerar på två ledder:

28
00:00:56,218 --> 00:00:57,474
upp och ner

29
00:00:57,484 --> 00:00:59,258
och vänster till höger.

30
00:00:59,258 --> 00:01:01,203
Den lodräta axeln visar musikern

31
00:01:01,203 --> 00:01:02,538
tonhöjden

32
00:01:02,538 --> 00:01:04,116
eller vilken ton man skall spela,

33
00:01:04,116 --> 00:01:06,104
och den vågräta axeln visar musikern

34
00:01:06,104 --> 00:01:07,262
tonens rytm

35
00:01:07,262 --> 00:01:09,281
eller när man skall spela den.

36
00:01:09,281 --> 00:01:11,013
Vi börjar med tonhöjden.

37
00:01:11,013 --> 00:01:12,962
Vi tar ett piano till hjälp,

38
00:01:12,962 --> 00:01:14,596
men det här systemet fungerar för

39
00:01:14,596 --> 00:01:16,823
alla instrument man kan tänka sig.

40
00:01:16,823 --> 00:01:18,600
I västerländsk musiktradition

41
00:01:18,600 --> 00:01:19,891
får tonerna namn efter

42
00:01:19,891 --> 00:01:22,250
de sju första bokstäverna i alfabetet

43
00:01:22,250 --> 00:01:25,115
A, B, C, D, E, F,

44
00:01:25,125 --> 00:01:26,446
och G.

45
00:01:26,446 --> 00:01:28,572
Därefter upprepas alltihop:

46
00:01:28,572 --> 00:01:30,749
A, B, C, D, E, F, G

47
00:01:30,749 --> 00:01:32,152
A, B, C, D, E, F, G

48
00:01:32,159 --> 00:01:33,537
och så vidare.

49
00:01:33,537 --> 00:01:35,684
Men hur får de här tonhöjderna sina namn?

50
00:01:35,684 --> 00:01:38,293
Jo, om man t.ex. spelar ett F

51
00:01:38,293 --> 00:01:39,751
och sedan ett annat F

52
00:01:39,751 --> 00:01:41,216
högre eller lägre på pianot,

53
00:01:41,216 --> 00:01:42,945
så märker man att de låter rätt lika

54
00:01:42,945 --> 00:01:45,585
i jämförelse med exempelvis ett B.

55
00:01:45,585 --> 00:01:46,979
Om vi återvänder till notsystemet,

56
00:01:46,979 --> 00:01:49,863
så visar varje linje
och varje mellanrum mellan två linjer

57
00:01:49,863 --> 00:01:51,779
en speciell tonhöjd.

58
00:01:51,779 --> 00:01:53,761
Om vi skriver en not på en av linjerna

59
00:01:53,761 --> 00:01:55,131
eller i ett av mellanrummen,

60
00:01:55,131 --> 00:01:57,522
så talar vi om att musikern
skall spela den tonhöjden.

61
00:01:57,522 --> 00:01:59,805
Ju högre upp på notsystemet
noten är placerad,

62
00:01:59,805 --> 00:02:01,436
desto högre är tonhöjden.

63
00:02:01,436 --> 00:02:03,937
Men det finns givetvis
många fler tonhöjder

64
00:02:03,937 --> 00:02:06,611
än de nio som dessa linjer 
och mellanrum ger oss.

65
00:02:06,611 --> 00:02:08,279
En flygel har till exempel

66
00:02:08,279 --> 00:02:10,028
88 enskilda toner.

67
00:02:10,028 --> 00:02:13,535
Så hur kan vi få ner 88 toner
på ett enda notsystem?

68
00:02:13,535 --> 00:02:16,072
Man använder något som kallas klav.

69
00:02:16,072 --> 00:02:17,403
Det är en underlig krumelur

70
00:02:17,403 --> 00:02:18,998
som finns i början på notsystemet

71
00:02:18,998 --> 00:02:20,598
och fungerar som en referenspunkt

72
00:02:20,608 --> 00:02:22,852
som visar att en speciell linje
eller mellanrum

73
00:02:22,852 --> 00:02:25,606
motsvarar en speciell ton
på ditt instrument.

74
00:02:25,606 --> 00:02:27,588
Om man spelar en not utanför notsystemet

75
00:02:27,588 --> 00:02:29,745
måste man fuska och rita dit extra linjer

76
00:02:29,745 --> 00:02:31,219
som kallas hjälplinjer

77
00:02:31,219 --> 00:02:33,100
och skriva noterna på dem.

78
00:02:33,100 --> 00:02:35,047
Om man måste skriva så många hjälplinjer

79
00:02:35,047 --> 00:02:36,473
att det blir rörigt,

80
00:02:36,473 --> 00:02:39,622
behöver man byta till en annan klav.

81
00:02:39,622 --> 00:02:42,230
För att tala om när en not skall spelas

82
00:02:42,230 --> 00:02:44,125
finns två huvudsakliga verktyg:

83
00:02:44,125 --> 00:02:45,023
takten

84
00:02:45,023 --> 00:02:46,234
och rytmen.

85
00:02:46,234 --> 00:02:47,987
Takten i ett musikstycke är

86
00:02:47,987 --> 00:02:50,024
ganska tråkig i sig själv.

87
00:02:50,024 --> 00:02:51,713
Den låter så här.

88
00:02:53,843 --> 00:02:55,696
Lägg märke till att den inte förändras,

89
00:02:55,696 --> 00:02:57,985
den travar bara glatt på.

90
00:02:57,985 --> 00:03:00,546
Den kan vara långsam

91
00:03:00,546 --> 00:03:02,490
eller snabb

92
00:03:02,490 --> 00:03:03,821
eller precis vad du vill.

93
00:03:03,821 --> 00:03:07,068
Poängen är att precis 
som sekundvisaren på en klocka

94
00:03:07,068 --> 00:03:09,196
delar in en minut i sextio sekunder

95
00:03:09,196 --> 00:03:12,209
där alla sekunder är lika långa,

96
00:03:12,209 --> 00:03:13,998
så delar takten in ett musikstycke

97
00:03:13,998 --> 00:03:15,504
i små tidsfragment

98
00:03:15,504 --> 00:03:17,252
som alla är lika långa,

99
00:03:17,252 --> 00:03:18,826
taktslag.

100
00:03:18,826 --> 00:03:20,311
Med en stadig takt som grund,

101
00:03:20,311 --> 00:03:22,480
kan vi börja lägga rytmer
till våra tonhöjder.

102
00:03:22,480 --> 00:03:24,636
och det är då musiken
verkligen börjar leva.

103
00:03:25,413 --> 00:03:27,056
Det här är en fjärdedelsnot.

104
00:03:27,056 --> 00:03:28,793
Den är rytmens basenhet

105
00:03:28,793 --> 00:03:30,515
och den är ett taktslag lång.

106
00:03:30,515 --> 00:03:33,316
Det här är en halvnot
och på den räknar man till två slag.

107
00:03:33,316 --> 00:03:35,587
På den här helnoten
räknar man till fyra slag,

108
00:03:35,587 --> 00:03:37,378
och de här små rackarna är åttondelar

109
00:03:37,378 --> 00:03:39,261
och de är ett halvt taktslag långa.

110
00:03:39,261 --> 00:03:41,765
"Bra", säger ni, "vad betyder det?"

111
00:03:41,765 --> 00:03:42,807
Ni kanske har märkt

112
00:03:42,807 --> 00:03:44,464
att tvärs över notsystemet

113
00:03:44,464 --> 00:03:47,239
finns korta streck som delar in det
i små avdelningar.

114
00:03:47,239 --> 00:03:48,949
Det här är taktstreck

115
00:03:48,949 --> 00:03:51,618
och vi kallar varje avdelning för en takt.

116
00:03:51,618 --> 00:03:53,465
I början på varje musikstycke,

117
00:03:53,465 --> 00:03:54,589
precis efter klaven,

118
00:03:54,589 --> 00:03:56,844
finns något som kallas taktartsbeteckning

119
00:03:56,844 --> 00:03:59,799
och den talar om hur många taktslag
som finns i varje takt.

120
00:03:59,799 --> 00:04:02,368
Den här säger att det finns
två slag i varje takt,

121
00:04:02,378 --> 00:04:05,584
den här säger att det finns tre,
den här fyra, och så vidare.

122
00:04:05,596 --> 00:04:07,885
Siffran längst ner talar om vilken not

123
00:04:07,885 --> 00:04:10,551
som används som basenhet för takten.

124
00:04:10,551 --> 00:04:12,512
Ett betyder en helnot,

125
00:04:12,512 --> 00:04:13,642
två betyder en halvnot,

126
00:04:13,642 --> 00:04:15,600
fyra en fjärdedel,

127
00:04:15,600 --> 00:04:16,651
åtta en åttondel

128
00:04:16,651 --> 00:04:17,685
och så vidare.

129
00:04:17,685 --> 00:04:19,329
Så de här taktartssiffrorna

130
00:04:19,329 --> 00:04:22,125
talar om att det finns 
fyra fjärdedelar i varje takt,

131
00:04:22,125 --> 00:04:25,631
En, två, tre, fyra,
en, två, tre, fyra,

132
00:04:25,641 --> 00:04:26,780
och så vidare.

133
00:04:26,780 --> 00:04:28,269
Men som jag sade förut,

134
00:04:28,269 --> 00:04:29,842
om vi bara håller oss till takten

135
00:04:29,842 --> 00:04:31,379
blir det rätt tråkigt,

136
00:04:31,379 --> 00:04:33,053
så vi byter ut några fjärdedelar

137
00:04:33,053 --> 00:04:34,913
mot andra rytmer.

138
00:04:34,913 --> 00:04:36,828
Lägg märke till att fastän antalet noter

139
00:04:36,838 --> 00:04:38,217
i varje takt har förändrats,

140
00:04:38,217 --> 00:04:40,998
så har inte antalet slag
i varje takt gjort det.

141
00:04:41,905 --> 00:04:44,962
Hur låter nu vår musikaliska skapelse?

142
00:04:45,412 --> 00:04:47,649
(Toner)

143
00:04:47,729 --> 00:04:50,896
Hm, det är ok,
men kanske lite tunt, eller hur?

144
00:04:50,906 --> 00:04:52,342
Vi lägger till ett instrument

145
00:04:52,352 --> 00:04:53,897
med egen tonhöjd och rytm.

146
00:04:54,435 --> 00:04:56,791
Nu låter det som musik.

147
00:04:57,293 --> 00:04:58,747
Visst, man måste öva

148
00:04:58,747 --> 00:05:00,528
för att vänja sig vid att läsa snabbt

149
00:05:00,528 --> 00:05:02,456
och spela det man ser på sitt instrument

150
00:05:02,456 --> 00:05:04,065
men med lite tid och tålamod

151
00:05:04,065 --> 00:05:06,352
skulle du kunna bli nästa Beethoven

152
00:05:06,352 --> 00:05:07,434
eller

153
00:05:07,444 --> 00:05:09,294
Justin Bieber.