0:00:06.104,0:00:07.981
När vi tittar på film eller teater

0:00:07.981,0:00:08.941
vet vi att skådespelarna

0:00:08.941,0:00:11.024
antagligen lärt sig replikerna från ett manus

0:00:11.024,0:00:12.076
som i huvudsak talar om

0:00:12.076,0:00:12.963
vad de skall säga

0:00:12.963,0:00:14.506
och när de skall säga det.

0:00:15.080,0:00:16.167
Nedskriven musik

0:00:16.167,0:00:18.256
fungerar enligt exakt samma princip.

0:00:18.256,0:00:19.615
I grund och botten

0:00:19.615,0:00:21.799
får man veta vad man skall spela

0:00:21.799,0:00:23.469
och när man skall spela det.

0:00:23.901,0:00:26.315
Estetiskt sett är det[br]en himmelsvid skillnad

0:00:26.315,0:00:28.126
mellan t.ex. Beethoven

0:00:28.126,0:00:29.303
och Justin Bieber,

0:00:29.303,0:00:30.821
men båda artisterna har använt

0:00:30.821,0:00:34.180
samma byggstenar[br]för att skapa sin musik: noter.

0:00:34.182,0:00:35.221
Och fastän slutresultatet

0:00:35.221,0:00:36.890
kan låta ganska komplicerat

0:00:36.890,0:00:38.383
så är logiken bakom noterna

0:00:38.383,0:00:40.438
i själva verket rätt enkel.

0:00:40.438,0:00:41.471
Låt oss ta en titt

0:00:41.471,0:00:43.781
på notskrivningens [br]grundläggande beståndsdelar

0:00:43.781,0:00:47.401
och hur de samarbetar[br]för att skapa ett konstverk.

0:00:47.401,0:00:49.821
Noter skrivs på fem parallella linjer

0:00:49.821,0:00:51.465
som löper tvärs över sidan.

0:00:51.465,0:00:54.038
Dessa fem linjer kallas för ett notsystem

0:00:54.058,0:00:56.218
och ett notsystem fungerar på två ledder:

0:00:56.218,0:00:57.474
upp och ner

0:00:57.484,0:00:59.258
och vänster till höger.

0:00:59.258,0:01:01.203
Den lodräta axeln visar musikern

0:01:01.203,0:01:02.538
tonhöjden

0:01:02.538,0:01:04.116
eller vilken ton man skall spela,

0:01:04.116,0:01:06.104
och den vågräta axeln visar musikern

0:01:06.104,0:01:07.262
tonens rytm

0:01:07.262,0:01:09.281
eller när man skall spela den.

0:01:09.281,0:01:11.013
Vi börjar med tonhöjden.

0:01:11.013,0:01:12.962
Vi tar ett piano till hjälp,

0:01:12.962,0:01:14.596
men det här systemet fungerar för

0:01:14.596,0:01:16.823
alla instrument man kan tänka sig.

0:01:16.823,0:01:18.600
I västerländsk musiktradition

0:01:18.600,0:01:19.891
får tonerna namn efter

0:01:19.891,0:01:22.250
de sju första bokstäverna i alfabetet

0:01:22.250,0:01:25.115
A, B, C, D, E, F,

0:01:25.125,0:01:26.446
och G.

0:01:26.446,0:01:28.572
Därefter upprepas alltihop:

0:01:28.572,0:01:30.749
A, B, C, D, E, F, G

0:01:30.749,0:01:32.152
A, B, C, D, E, F, G

0:01:32.159,0:01:33.537
och så vidare.

0:01:33.537,0:01:35.684
Men hur får de här tonhöjderna sina namn?

0:01:35.684,0:01:38.293
Jo, om man t.ex. spelar ett F

0:01:38.293,0:01:39.751
och sedan ett annat F

0:01:39.751,0:01:41.216
högre eller lägre på pianot,

0:01:41.216,0:01:42.945
så märker man att de låter rätt lika

0:01:42.945,0:01:45.585
i jämförelse med exempelvis ett B.

0:01:45.585,0:01:46.979
Om vi återvänder till notsystemet,

0:01:46.979,0:01:49.863
så visar varje linje[br]och varje mellanrum mellan två linjer

0:01:49.863,0:01:51.779
en speciell tonhöjd.

0:01:51.779,0:01:53.761
Om vi skriver en not på en av linjerna

0:01:53.761,0:01:55.131
eller i ett av mellanrummen,

0:01:55.131,0:01:57.522
så talar vi om att musikern[br]skall spela den tonhöjden.

0:01:57.522,0:01:59.805
Ju högre upp på notsystemet[br]noten är placerad,

0:01:59.805,0:02:01.436
desto högre är tonhöjden.

0:02:01.436,0:02:03.937
Men det finns givetvis[br]många fler tonhöjder

0:02:03.937,0:02:06.611
än de nio som dessa linjer [br]och mellanrum ger oss.

0:02:06.611,0:02:08.279
En flygel har till exempel

0:02:08.279,0:02:10.028
88 enskilda toner.

0:02:10.028,0:02:13.535
Så hur kan vi få ner 88 toner[br]på ett enda notsystem?

0:02:13.535,0:02:16.072
Man använder något som kallas klav.

0:02:16.072,0:02:17.403
Det är en underlig krumelur

0:02:17.403,0:02:18.998
som finns i början på notsystemet

0:02:18.998,0:02:20.598
och fungerar som en referenspunkt

0:02:20.608,0:02:22.852
som visar att en speciell linje[br]eller mellanrum

0:02:22.852,0:02:25.606
motsvarar en speciell ton[br]på ditt instrument.

0:02:25.606,0:02:27.588
Om man spelar en not utanför notsystemet

0:02:27.588,0:02:29.745
måste man fuska och rita dit extra linjer

0:02:29.745,0:02:31.219
som kallas hjälplinjer

0:02:31.219,0:02:33.100
och skriva noterna på dem.

0:02:33.100,0:02:35.047
Om man måste skriva så många hjälplinjer

0:02:35.047,0:02:36.473
att det blir rörigt,

0:02:36.473,0:02:39.622
behöver man byta till en annan klav.

0:02:39.622,0:02:42.230
För att tala om när en not skall spelas

0:02:42.230,0:02:44.125
finns två huvudsakliga verktyg:

0:02:44.125,0:02:45.023
takten

0:02:45.023,0:02:46.234
och rytmen.

0:02:46.234,0:02:47.987
Takten i ett musikstycke är

0:02:47.987,0:02:50.024
ganska tråkig i sig själv.

0:02:50.024,0:02:51.713
Den låter så här.

0:02:53.843,0:02:55.696
Lägg märke till att den inte förändras,

0:02:55.696,0:02:57.985
den travar bara glatt på.

0:02:57.985,0:03:00.546
Den kan vara långsam

0:03:00.546,0:03:02.490
eller snabb

0:03:02.490,0:03:03.821
eller precis vad du vill.

0:03:03.821,0:03:07.068
Poängen är att precis [br]som sekundvisaren på en klocka

0:03:07.068,0:03:09.196
delar in en minut i sextio sekunder

0:03:09.196,0:03:12.209
där alla sekunder är lika långa,

0:03:12.209,0:03:13.998
så delar takten in ett musikstycke

0:03:13.998,0:03:15.504
i små tidsfragment

0:03:15.504,0:03:17.252
som alla är lika långa,

0:03:17.252,0:03:18.826
taktslag.

0:03:18.826,0:03:20.311
Med en stadig takt som grund,

0:03:20.311,0:03:22.480
kan vi börja lägga rytmer[br]till våra tonhöjder.

0:03:22.480,0:03:24.636
och det är då musiken[br]verkligen börjar leva.

0:03:25.413,0:03:27.056
Det här är en fjärdedelsnot.

0:03:27.056,0:03:28.793
Den är rytmens basenhet

0:03:28.793,0:03:30.515
och den är ett taktslag lång.

0:03:30.515,0:03:33.316
Det här är en halvnot[br]och på den räknar man till två slag.

0:03:33.316,0:03:35.587
På den här helnoten[br]räknar man till fyra slag,

0:03:35.587,0:03:37.378
och de här små rackarna är åttondelar

0:03:37.378,0:03:39.261
och de är ett halvt taktslag långa.

0:03:39.261,0:03:41.765
"Bra", säger ni, "vad betyder det?"

0:03:41.765,0:03:42.807
Ni kanske har märkt

0:03:42.807,0:03:44.464
att tvärs över notsystemet

0:03:44.464,0:03:47.239
finns korta streck som delar in det[br]i små avdelningar.

0:03:47.239,0:03:48.949
Det här är taktstreck

0:03:48.949,0:03:51.618
och vi kallar varje avdelning för en takt.

0:03:51.618,0:03:53.465
I början på varje musikstycke,

0:03:53.465,0:03:54.589
precis efter klaven,

0:03:54.589,0:03:56.844
finns något som kallas taktartsbeteckning

0:03:56.844,0:03:59.799
och den talar om hur många taktslag[br]som finns i varje takt.

0:03:59.799,0:04:02.368
Den här säger att det finns[br]två slag i varje takt,

0:04:02.378,0:04:05.584
den här säger att det finns tre,[br]den här fyra, och så vidare.

0:04:05.596,0:04:07.885
Siffran längst ner talar om vilken not

0:04:07.885,0:04:10.551
som används som basenhet för takten.

0:04:10.551,0:04:12.512
Ett betyder en helnot,

0:04:12.512,0:04:13.642
två betyder en halvnot,

0:04:13.642,0:04:15.600
fyra en fjärdedel,

0:04:15.600,0:04:16.651
åtta en åttondel

0:04:16.651,0:04:17.685
och så vidare.

0:04:17.685,0:04:19.329
Så de här taktartssiffrorna

0:04:19.329,0:04:22.125
talar om att det finns [br]fyra fjärdedelar i varje takt,

0:04:22.125,0:04:25.631
En, två, tre, fyra,[br]en, två, tre, fyra,

0:04:25.641,0:04:26.780
och så vidare.

0:04:26.780,0:04:28.269
Men som jag sade förut,

0:04:28.269,0:04:29.842
om vi bara håller oss till takten

0:04:29.842,0:04:31.379
blir det rätt tråkigt,

0:04:31.379,0:04:33.053
så vi byter ut några fjärdedelar

0:04:33.053,0:04:34.913
mot andra rytmer.

0:04:34.913,0:04:36.828
Lägg märke till att fastän antalet noter

0:04:36.838,0:04:38.217
i varje takt har förändrats,

0:04:38.217,0:04:40.998
så har inte antalet slag[br]i varje takt gjort det.

0:04:41.905,0:04:44.962
Hur låter nu vår musikaliska skapelse?

0:04:45.412,0:04:47.649
(Toner)

0:04:47.729,0:04:50.896
Hm, det är ok,[br]men kanske lite tunt, eller hur?

0:04:50.906,0:04:52.342
Vi lägger till ett instrument

0:04:52.352,0:04:53.897
med egen tonhöjd och rytm.

0:04:54.435,0:04:56.791
Nu låter det som musik.

0:04:57.293,0:04:58.747
Visst, man måste öva

0:04:58.747,0:05:00.528
för att vänja sig vid att läsa snabbt

0:05:00.528,0:05:02.456
och spela det man ser på sitt instrument

0:05:02.456,0:05:04.065
men med lite tid och tålamod

0:05:04.065,0:05:06.352
skulle du kunna bli nästa Beethoven

0:05:06.352,0:05:07.434
eller

0:05:07.444,0:05:09.294
Justin Bieber.