En bild är värd mer än tusen ord, så jag ska börja mitt föredrag genom att sluta prata och visa er några bilder som jag tagit nyligen. Nu är mitt föredrag redan 6000 ord långt, och jag känner att jag borde sluta här. (Skratt) Samtidigt är jag nog skyldig er några förklaringar av bilderna som ni just sett. Vad jag försöker göra som fotograf, som konstnär, är att föra världen av konst och vetenskap samman. Oavsett om det är en bild av en såpbubbla, fångad just när den spricker, som ni kan se på denna bild, om det är ett universum av små pärlor av oljefärg, konstiga vätskor som beter sig på mycket märkliga sätt, eller färg som formats av centrifugalkraften, försöker jag alltid att koppla samman dessa två fält. Det jag tycker är mycket spännande med dessa två är att de båda tittar på samma sak: De är ett svar på sin omgivning. Och ändå gör de det på mycket olika sätt. Om man tittar på vetenskap å ena sidan, är vetenskap ett mycket rationellt sätt att förhålla sig till omgivningen, medan konsten å andra sidan oftast har en känslomässig inställning till omgivningen. Vad jag försöker göra är att få ihop dessa två perspektiv till ett så att mina bilder både talar till betraktarens hjärta och till betraktarens hjärna. Låt mig demonstrera detta utifrån tre projekt. Det första har med att göra ljud synligt. Som ni kanske vet så färdas ljudet i vågor, så om du har en högtalare... En högtalare gör faktiskt ingenting annat än att ta ljudsignalen, omvandla den till en vibration som sedan transporteras genom luften, fångas av vårt öra, och omvandlas till en ljudsignal igen. Jag tänkte, hur kan jag göra dessa ljudvågor synliga? Jag kom på följande idé. Jag tog en högtalare, jag placerade en tunn folie av plast ovanpå högtalaren, och sedan la jag små kristaller ovanpå högtalaren. Om jag skulle spela ett ljud genom högtalaren, så skulle det få kristallerna att röra sig upp och ner. Detta händer mycket snabbt, i ett ögonblick, så tillsammans med LG har vi fångat denna rörelse med en kamera som kan fånga mer än 3000 bilder per sekund. Låt mig visa er hur det ser ut. (Musik: "Teardrop" av Massive Attack) (Applåder) Tack så mycket. Jag håller med, det ser ganska fantastiskt ut. (Skratt) Men jag måste berätta en rolig historia. Jag fick en inomhusbränna när jag gjorde detta medan jag fotade i Los Angeles. I Los Angeles kan du få en bra solbränna på någon av stränderna, men jag fick min inomhus. Vad som hände är att om man fotar 3 000 bilder per sekund, så måste man ha en löjlig mängd ljus, massor av ljus. Så vi hade en högtalare och vi vände kameran mot den, och massor av lampor som lyste upp högtalaren, och jag ställde upp högtalaren, lade de små kristallerna ovanpå högtalaren, och vi gjorde detta om och om igen, och det var först vid lunchtid som jag insåg att att jag hade ett helt rött ansikte på grund av lamporna som pekade på högtalaren. Det som var så roligt med det var att högtalaren alltid var på höger sida, så den högra sidan av mitt ansikte var helt rött och jag såg ut som Fantomen på operan resten av veckan. Låt mig nu övergå till ett annat projekt som innehöll mindre skadliga ämnen. Har någon av er hört talas om ferrofluid? Ah, det har några av er. Utmärkt. Bör jag hoppa över den delen? (Skratt) Ferrofluid har ett väldigt konstigt beteende. Det är en vätska som är helt svart. Den har en oljig konsistens. Och den har små partiklar av metall i sig, vilket gör den magnetisk. Så om jag skulle sätta in denna vätska i ett magnetfält, skulle den ändra sitt utseende. Jag har en demonstration här för att visa er. Jag har en kamera som pekar nedåt på denna platta, och under plattan finns det en magnet. Jag ska hälla på lite ferrofluid på magneten. Låt oss flytta den lite åt höger och kanske fokusera lite mer. Utmärkt. Så vad ni nu kan se är att ferrofluiden har bildat taggar. Detta beror på attraktionen och frånstötningarna av de enskilda partiklarna inuti vätskan. Detta ser redan ganska intressant ut, men jag ska tillsätta några vattenfärger i den. De är bara vanliga vattenfärger som du skulle måla med. Du skulle inte måla med sprutor, men det fungerar likadant. Vad som hände nu var att, när vattenfärgen rann in i strukturen blandades inte färgen med ferrofluid. Det beror på att ferrofluiden är hydrofobisk. Det innebär att den inte blandar sig med vatten. Och samtidigt försöker den behålla sin position ovanför magneten, och därför skapas det fantastiskt fina strukturer av kanaler och små dammar av färgglad vattenfärg. Så det var det andra projektet. Låt mig nu övergå till det sista projektet, som innefattar Skottlands nationaldryck. (Skratt) Denna bild, och även den här, gjordes av whisky. Nu kanske du frågar dig själv, hur gjorde han det? Drack han en halv flaska whisky och ritade sedan de hallucinationer som han fick från att vara berusad på papper? Jag kan försäkra er att jag var fullt medveten medan jag tog dessa bilder. Whisky innehåller 40 procent alkohol, och alkohol har några mycket intressanta egenskaper. Kanske har du upplevt några av dessa egenskaper tidigare, men jag talar om de fysiska egenskaperna, inte de andra. Så när jag öppnar flaskan, sprider sig alkoholmolekylerna i luften, och det beror på att alkohol är ett mycket flyktigt ämne. Alkohol är också mycket brandfarligt. Och det var med dessa två egenskaper jag kunde skapa de bilder som du ser just nu. Låt mig visa detta. Vad jag har här är ett tom glaskärl. Det är inget i det. Och nu ska jag fylla det med syre... och whisky. Jag ska hälla i lite mer. Nu ska vi bara vänta ett par sekunder så att molekylerna kan sprida sig inuti flaskan. Och nu ska vi tända på det. (Skratt) Det är allt som händer. Det går riktigt snabbt, och det är inte så imponerande. Jag skulle kunna göra det igen för att visa det en gång till, men vissa skulle hävda att detta är ett slöseri med whisky, och att jag hellre ska dricka den. Men låt mig visa er en slow motion-uppspelning i ett helt mörkt rum av vad jag precis visade i denna demonstration. Vad som hände är att lågan reste genom glaskärlet från toppen till botten, och brände blandningen av luftmolekylerna och alkoholen. Så de bilder som du såg i början är faktiskt en låga som fångats medan den åkte genom flaskan, och man får föreställa sig att den är vänd 180 grader. Så det är hur dessa bilder gjordes. (Applåder) Tack. Jag har visat er tre projekt, och nu kanske du frågar dig själv, vad är det bra för? Vad är tanken bakom det? Är det bara slöseri med whisky? Är det bara några konstiga material? Dessa tre projekt är baserade på mycket enkla vetenskapliga fenomen, som magnetism, ljudvågor, eller som här, de fysiska egenskaperna hos ett ämne, och vad jag försöker göra är att jag försöker använda dessa fenomen och visa dem på poetiska och osedda sätt, och därmed bjuda in betraktaren att pausa en stund och tänka på all den skönhet som ständigt omger oss. Tack så mycket. (Applåder)