En bild är värd mer än tusen ord,
så jag ska börja mitt föredrag
genom att sluta prata
och visa er några bilder
som jag tagit nyligen.
Nu är mitt föredrag
redan 6000 ord långt,
och jag känner att jag borde sluta här.
(Skratt)
Samtidigt är jag nog skyldig er
några förklaringar
av bilderna som ni just sett.
Vad jag försöker göra som fotograf,
som konstnär, är att föra världen
av konst och vetenskap samman.
Oavsett om det är en bild av en såpbubbla,
fångad just när den spricker,
som ni kan se på denna bild,
om det är ett universum av små pärlor
av oljefärg,
konstiga vätskor som beter sig
på mycket märkliga sätt,
eller färg som formats
av centrifugalkraften,
försöker jag alltid att
koppla samman dessa två fält.
Det jag tycker är mycket
spännande med dessa två
är att de båda tittar på samma sak:
De är ett svar på sin omgivning.
Och ändå gör de det på mycket olika sätt.
Om man tittar på vetenskap å ena sidan,
är vetenskap ett mycket
rationellt sätt att förhålla sig
till omgivningen,
medan konsten å andra sidan
oftast har en känslomässig
inställning till omgivningen.
Vad jag försöker göra är att få ihop
dessa två perspektiv till ett
så att mina bilder både
talar till betraktarens hjärta
och till betraktarens hjärna.
Låt mig demonstrera
detta utifrån tre projekt.
Det första har med att göra ljud synligt.
Som ni kanske vet
så färdas ljudet i vågor,
så om du har en högtalare...
En högtalare gör faktiskt ingenting annat
än att ta ljudsignalen,
omvandla den till en vibration
som sedan transporteras genom luften,
fångas av vårt öra,
och omvandlas till en ljudsignal igen.
Jag tänkte,
hur kan jag göra dessa ljudvågor synliga?
Jag kom på följande idé.
Jag tog en högtalare,
jag placerade en tunn folie
av plast ovanpå högtalaren,
och sedan la jag små kristaller
ovanpå högtalaren.
Om jag skulle spela
ett ljud genom högtalaren,
så skulle det få kristallerna
att röra sig upp och ner.
Detta händer mycket snabbt,
i ett ögonblick,
så tillsammans med LG
har vi fångat denna rörelse
med en kamera som kan
fånga mer än 3000 bilder per sekund.
Låt mig visa er hur det ser ut.
(Musik: "Teardrop" av Massive Attack)
(Applåder)
Tack så mycket.
Jag håller med, det ser
ganska fantastiskt ut. (Skratt)
Men jag måste berätta en rolig historia.
Jag fick en inomhusbränna
när jag gjorde detta
medan jag fotade i Los Angeles.
I Los Angeles kan du få en bra solbränna
på någon av stränderna,
men jag fick min inomhus.
Vad som hände är att
om man fotar 3 000 bilder per sekund,
så måste man ha en löjlig
mängd ljus, massor av ljus.
Så vi hade en högtalare
och vi vände kameran mot den,
och massor av lampor som
lyste upp högtalaren,
och jag ställde upp högtalaren,
lade de små kristallerna
ovanpå högtalaren,
och vi gjorde detta om och om igen,
och det var först vid lunchtid
som jag insåg att
att jag hade ett helt rött ansikte
på grund av lamporna som
pekade på högtalaren.
Det som var så roligt med det var att
högtalaren alltid var på höger sida,
så den högra sidan
av mitt ansikte var helt rött
och jag såg ut som Fantomen på operan
resten av veckan.
Låt mig nu övergå till ett annat projekt
som innehöll mindre skadliga ämnen.
Har någon av er hört talas om ferrofluid?
Ah, det har några av er. Utmärkt.
Bör jag hoppa över den delen?
(Skratt)
Ferrofluid har ett
väldigt konstigt beteende.
Det är en vätska som är helt svart.
Den har en oljig konsistens.
Och den har små partiklar av metall i sig,
vilket gör den magnetisk.
Så om jag skulle sätta in
denna vätska i ett magnetfält,
skulle den ändra sitt utseende.
Jag har en demonstration här
för att visa er.
Jag har en kamera som
pekar nedåt på denna platta,
och under plattan finns det en magnet.
Jag ska hälla på lite ferrofluid
på magneten.
Låt oss flytta den lite åt höger
och kanske fokusera lite mer. Utmärkt.
Så vad ni nu kan se är att
ferrofluiden har bildat taggar.
Detta beror på attraktionen
och frånstötningarna
av de enskilda partiklarna inuti vätskan.
Detta ser redan ganska intressant ut,
men jag ska tillsätta
några vattenfärger i den.
De är bara vanliga vattenfärger
som du skulle måla med.
Du skulle inte måla med sprutor,
men det fungerar likadant.
Vad som hände nu var att,
när vattenfärgen rann in i strukturen
blandades inte färgen med ferrofluid.
Det beror på att ferrofluiden
är hydrofobisk.
Det innebär att den inte
blandar sig med vatten.
Och samtidigt försöker den
behålla sin position
ovanför magneten,
och därför skapas det fantastiskt fina
strukturer av kanaler och små dammar
av färgglad vattenfärg.
Så det var det andra projektet.
Låt mig nu övergå till
det sista projektet,
som innefattar
Skottlands nationaldryck.
(Skratt)
Denna bild, och även den här,
gjordes av whisky.
Nu kanske du frågar dig själv,
hur gjorde han det?
Drack han en halv flaska whisky
och ritade sedan de
hallucinationer som han fick
från att vara berusad på papper?
Jag kan försäkra er att
jag var fullt medveten
medan jag tog dessa bilder.
Whisky innehåller 40 procent alkohol,
och alkohol har några mycket
intressanta egenskaper.
Kanske har du upplevt
några av dessa egenskaper tidigare,
men jag talar om de fysiska egenskaperna,
inte de andra.
Så när jag öppnar flaskan, sprider sig
alkoholmolekylerna i luften,
och det beror på att alkohol
är ett mycket flyktigt ämne.
Alkohol är också mycket brandfarligt.
Och det var med dessa två egenskaper
jag kunde skapa de bilder
som du ser just nu.
Låt mig visa detta.
Vad jag har här är ett tom glaskärl.
Det är inget i det.
Och nu ska jag fylla det med syre...
och whisky.
Jag ska hälla i lite mer.
Nu ska vi bara vänta ett par sekunder
så att molekylerna
kan sprida sig inuti flaskan.
Och nu ska vi tända på det.
(Skratt)
Det är allt som händer.
Det går riktigt snabbt,
och det är inte så imponerande.
Jag skulle kunna göra det igen
för att visa det en gång till,
men vissa skulle hävda
att detta är ett slöseri
med whisky, och att jag
hellre ska dricka den.
Men låt mig visa er
en slow motion-uppspelning
i ett helt mörkt rum
av vad jag precis visade
i denna demonstration.
Vad som hände är att lågan
reste genom glaskärlet
från toppen till botten,
och brände blandningen av luftmolekylerna
och alkoholen.
Så de bilder som du såg i början
är faktiskt en låga som fångats
medan den åkte genom flaskan,
och man får föreställa sig att
den är vänd 180 grader.
Så det är hur dessa bilder gjordes.
(Applåder)
Tack.
Jag har visat er tre projekt,
och nu kanske du frågar dig själv,
vad är det bra för?
Vad är tanken bakom det?
Är det bara slöseri med whisky?
Är det bara några konstiga material?
Dessa tre projekt
är baserade på mycket enkla
vetenskapliga fenomen,
som magnetism, ljudvågor,
eller som här, de fysiska
egenskaperna hos ett ämne,
och vad jag försöker göra
är att jag försöker använda dessa fenomen
och visa dem på poetiska och osedda sätt,
och därmed bjuda in betraktaren
att pausa en stund
och tänka på all den skönhet
som ständigt omger oss.
Tack så mycket.
(Applåder)