1
00:00:00,000 --> 00:00:04,000
Ja, precis som Chris sa, så studerar jag den mänskliga hjärnan,

2
00:00:04,000 --> 00:00:06,000
dess funktioner och struktur.

3
00:00:06,000 --> 00:00:10,000
Jag skulle bara vilja att ni funderar en stund på vad det innebär.

4
00:00:10,000 --> 00:00:14,000
Här har vi en geléklump, en ett och ett halvt kilo tung geléklump

5
00:00:14,000 --> 00:00:17,000
man kan hålla i sin ena hand,

6
00:00:17,000 --> 00:00:21,000
och den kan begrunda avstånden i den interstellära rymden,

7
00:00:21,000 --> 00:00:23,000
den kan begrunda vad oändlighet betyder

8
00:00:23,000 --> 00:00:28,000
och den kan tänka på sig själv tänkandes på vad oändlighet betyder.

9
00:00:28,000 --> 00:00:33,000
Och den här besynnerliga, rekursiva egenskapen vi kallar självmedvetande,

10
00:00:33,000 --> 00:00:37,000
vilket jag håller som neurovetenskapens heliga graal, neurologi

11
00:00:37,000 --> 00:00:39,000
och förhoppningsvis kommer vi en dag förstå hur det går till.

12
00:00:40,000 --> 00:00:43,000
Okej, så hur studerar man detta mystiska organ?

13
00:00:43,000 --> 00:00:47,000
Jag menar vi har 100 miljarder nervceller,

14
00:00:47,000 --> 00:00:50,000
små protoplasmastripor, som interagerar med varandra

15
00:00:50,000 --> 00:00:54,000
och aktiviteten ger upphov till hela det spektrum av förmågor

16
00:00:54,000 --> 00:00:57,000
vi kallar mänsklig natur och medvetande.

17
00:00:57,000 --> 00:00:58,000
Hur går det till?

18
00:00:58,000 --> 00:01:01,000
Tja, det finns många sätt att närma sig hjärnans funktioner.

19
00:01:01,000 --> 00:01:04,000
Ett sätt, det vi oftast använder,

20
00:01:04,000 --> 00:01:09,000
är att studera patienter med en skada på en mindre del av hjärnan,

21
00:01:09,000 --> 00:01:11,000
där det finns en genetisk förändring i en liten del av hjärnan.

22
00:01:11,000 --> 00:01:15,000
Resultatet blir inte en överlag nedsatt mental förmåga

23
00:01:15,000 --> 00:01:17,000
som drabbar alla ens mentala förmågor,

24
00:01:17,000 --> 00:01:20,000
en sorts mental slöhet;

25
00:01:20,000 --> 00:01:23,000
istället får man en selektiv förlust av en funktion,

26
00:01:23,000 --> 00:01:25,000
medan alla andra funktioner fungerar som de ska.

27
00:01:25,000 --> 00:01:27,000
Så vi är självsäkra när vi påstår

28
00:01:27,000 --> 00:01:31,000
att just den delen av hjärnan på något sätt är involverad i den specifika funktionen.

29
00:01:31,000 --> 00:01:33,000
Då kan man kartlägga funktionerna i hjärnstrukturen

30
00:01:33,000 --> 00:01:36,000
och ta reda på vad kopplingarna gör

31
00:01:36,000 --> 00:01:38,000
för att generera den speciella funktionen.

32
00:01:38,000 --> 00:01:40,000
Så det är vad vi försöker göra.

33
00:01:40,000 --> 00:01:43,000
Så låt mig ge några slående exempel på det här.

34
00:01:43,000 --> 00:01:47,000
Faktiskt kommer jag ge er tre exempel, sex minuter vardera, under den här föreläsningen.

35
00:01:47,000 --> 00:01:51,000
Det första exemplet är ett märkvärdigt syndrom kallat Capgras syndrom.

36
00:01:51,000 --> 00:01:53,000
Om ni tittar på den första bilden här,

37
00:01:53,000 --> 00:01:58,000
där är temporalloberna, frontalloberna, parietalloberna... okej,

38
00:01:58,000 --> 00:02:00,000
loberna som utgör hjärnan.

39
00:02:00,000 --> 00:02:04,000
Om ni tittar här, gömd under de inre temporallobernas yta,

40
00:02:04,000 --> 00:02:06,000
man kan inte se det här,

41
00:02:06,000 --> 00:02:08,000
finns en liten struktur kallad fusiform gyrus.

42
00:02:08,000 --> 00:02:11,000
Och den har kallats hjärnans ansiktsområde,

43
00:02:11,000 --> 00:02:14,000
för om den blir skadad kan man inte längre känna igen människors ansikten.

44
00:02:14,000 --> 00:02:16,000
Man kan fortfarande känna igen dem på rösten

45
00:02:16,000 --> 00:02:18,000
och säga "Ja, visst är det Joe",

46
00:02:18,000 --> 00:02:21,000
men man kan inte se ansiktet och veta vem det är, okej?

47
00:02:21,000 --> 00:02:23,000
Man kan inte ens känna igen sig själv i spegeln.

48
00:02:23,000 --> 00:02:26,000
Man vet att det är en själv, för blinkar man med ena ögat så blinkar personen

49
00:02:26,000 --> 00:02:28,000
och man vet att det är en spegel,

50
00:02:28,000 --> 00:02:31,000
men man känner egentligen inte igen sig som sig själv.

51
00:02:31,000 --> 00:02:35,000
Okej. Det är välkänt att det där syndromet orsakas av ett skadat fusiform gyrus.

52
00:02:35,000 --> 00:02:38,000
Men det finns ett annat syndrom, faktiskt så ovanligt

53
00:02:38,000 --> 00:02:42,000
att väldigt få fysiologer har hört talas om det, inte ens neurologer.

54
00:02:42,000 --> 00:02:44,000
Det kallas Capgras syndrom

55
00:02:44,000 --> 00:02:47,000
och innebär att patienten, som i övrigt är helt normal,

56
00:02:47,000 --> 00:02:50,000
har fått en huvudskada, vaknar upp ur koma,

57
00:02:50,000 --> 00:02:53,000
i övrigt alldeles normal. Han ser på sin mor

58
00:02:53,000 --> 00:02:56,000
och säger "Det ser precis ut som min mor, den här kvinnan,

59
00:02:56,000 --> 00:02:58,000
men hon är en bedragare.

60
00:02:58,000 --> 00:03:00,000
Hon är en annan kvinna som låtsas vara min mor."

61
00:03:00,000 --> 00:03:02,000
Nå, varför händer detta?

62
00:03:02,000 --> 00:03:05,000
Varför skulle någon - och den här personen är alldeles redig och intelligent

63
00:03:05,000 --> 00:03:07,000
ur alla andra perspektiv - men när han ser sin mor

64
00:03:07,000 --> 00:03:10,000
sätter vanföreställningen igång och säger: Hon är inte mamma.

65
00:03:10,000 --> 00:03:12,000
Nu är den vanligaste tolkningen av det här,

66
00:03:12,000 --> 00:03:14,000
vilken du kan finna i alla psykiatriböcker,

67
00:03:14,000 --> 00:03:18,000
det freudianska synsättet. Det vill säga att den här snubben

68
00:03:18,000 --> 00:03:20,000
- och samma förklaring går förresten att applicera på kvinnor

69
00:03:20,000 --> 00:03:22,000
men jag kommer bara prata om killar.

70
00:03:22,000 --> 00:03:25,000
När du var en liten bebis, en ung bebis,

71
00:03:25,000 --> 00:03:27,000
kände du en stark sexuell attraktion till din mor.

72
00:03:27,000 --> 00:03:29,000
Detta är Freuds så kallade oidipuskomplex.

73
00:03:29,000 --> 00:03:31,000
Jag säger inte att jag tror på det här,

74
00:03:31,000 --> 00:03:33,000
men det är det gängse freudianska synsättet.

75
00:03:33,000 --> 00:03:36,000
Och sen, när man växer upp, utvecklas hjärnbarken

76
00:03:36,000 --> 00:03:40,000
och hämmar de latenta sexuella lustarna gentemot ens mor.

77
00:03:40,000 --> 00:03:44,000
Tack och lov, för annars skulle ni alla bli sexuellt upphetsade när ni såg er mor.

78
00:03:44,000 --> 00:03:46,000
Så det som händer är:

79
00:03:46,000 --> 00:03:48,000
Ett slag mot ditt huvud skadar hjärnbarken

80
00:03:48,000 --> 00:03:52,000
vilket släpper fram dessa latenta sexuella lustar

81
00:03:52,000 --> 00:03:55,000
som flammar och lika plötsligt som oförklarligt

82
00:03:55,000 --> 00:03:58,000
upptäcker du hur din mor gör dig sexuellt upphetsad.

83
00:03:58,000 --> 00:04:00,000
Och du säger "Herregud, om det här är min mor,

84
00:04:00,000 --> 00:04:02,000
hur kan jag då bli sexuellt upphetsad?

85
00:04:02,000 --> 00:04:04,000
Hon är en annan kvinna. Hon är en bedragare."

86
00:04:04,000 --> 00:04:08,000
Det är den enda rimliga förklaringen för din skadade hjärna.

87
00:04:08,000 --> 00:04:11,000
Det här har aldrig låtit vettigt i mina öron.

88
00:04:11,000 --> 00:04:14,000
Den är väldigt påhittig, som alla freudianska förklaringar,

89
00:04:14,000 --> 00:04:16,000
(skratt)

90
00:04:16,000 --> 00:04:21,000
men trolig var den inte eftersom jag har sett samma vanföreställning,

91
00:04:21,000 --> 00:04:23,000
en patient med samma vanföreställning, om sitt husdjur, en pudel.

92
00:04:23,000 --> 00:04:24,000
(skratt)

93
00:04:24,000 --> 00:04:29,000
Han sa "Doktorn, det här är inte Fifi. Det ser ut precis som Fifi,

94
00:04:29,000 --> 00:04:31,000
men det är en annan hund." Eller hur?

95
00:04:31,000 --> 00:04:33,000
Alltså, försök nu använda den freudianska förklaringen här.

96
00:04:33,000 --> 00:04:34,000
(skratt)

97
00:04:34,000 --> 00:04:38,000
Du skulle börja prata om den latenta bestialiteten hos alla människor,

98
00:04:38,000 --> 00:04:41,000
eller något liknande. Vilket är ganska absurt, förstås.

99
00:04:41,000 --> 00:04:43,000
Så, vad händer egentligen?

100
00:04:43,000 --> 00:04:45,000
Alltså, för att förklara detta märkliga syndrom

101
00:04:45,000 --> 00:04:49,000
studerar vi den visuella vägens normala struktur och funktion i hjärnan.

102
00:04:49,000 --> 00:04:52,000
Normalt kommer visuella signaler in i ögongloberna,

103
00:04:52,000 --> 00:04:54,000
vidare in till de visuella områdena i hjärnan.

104
00:04:54,000 --> 00:04:57,000
Faktum är att det finns 30 områden i din bakre hjärna inblandade i just syn

105
00:04:57,000 --> 00:05:00,000
och när de bearbetat färdigt fortsätter meddelandet till en liten struktur

106
00:05:00,000 --> 00:05:05,000
kallad fusiform gyrus, där man tolkar ansikten.

107
00:05:05,000 --> 00:05:07,000
Där finns neuroner känsliga för ansikten.

108
00:05:07,000 --> 00:05:10,000
Man kan kalla det hjärnans ansiktsområde, eller hur?

109
00:05:10,000 --> 00:05:12,000
Jag talade om det där tidigare.

110
00:05:12,000 --> 00:05:16,000
Alltså, när det området är skadat, förlorar man förmågan att se ansikten, okej?

111
00:05:16,000 --> 00:05:19,000
Men från det området går signalen vidare i kaskader

112
00:05:19,000 --> 00:05:22,000
till en struktur kallad amygdala i det limbiska systemet,

113
00:05:22,000 --> 00:05:24,000
hjärnans känslocenter.

114
00:05:24,000 --> 00:05:26,000
Och den strukturen, som kallas amygdala,

115
00:05:26,000 --> 00:05:28,000
uppskattar hur känslomässigt viktigt det du ser är.

116
00:05:28,000 --> 00:05:32,000
Är det ett byte? Är det ett rovdjur? Är det en partner?

117
00:05:32,000 --> 00:05:34,000
Eller är det något uppenbart trivialt, som lite damm,

118
00:05:34,000 --> 00:05:38,000
eller lite krita, eller - jag vet inte vad jag ska peka mot, men,

119
00:05:38,000 --> 00:05:40,000
eller en sko, eller något liknande? Okej?

120
00:05:40,000 --> 00:05:42,000
Vilket man helt kan ignorera.

121
00:05:42,000 --> 00:05:45,000
Så om amygdala är exalterad, och detta är viktigt,

122
00:05:45,000 --> 00:05:48,000
sprids meddelandena till det autonoma nervsystemet.

123
00:05:48,000 --> 00:05:50,000
Hjärtat börjar slå snabbare.

124
00:05:50,000 --> 00:05:53,000
Man börjar svettas för att bli av med värmen man kommer

125
00:05:53,000 --> 00:05:55,000
alstra genom muskelansträngning.

126
00:05:55,000 --> 00:05:59,000
Och det är tur, för vi kan sätta två elektroder mot din handflata

127
00:05:59,000 --> 00:06:03,000
och mäta hur hudens motsånd ändras av den svett som producerats.

128
00:06:03,000 --> 00:06:05,000
Så jag kan avgöra, när du ser på något,

129
00:06:05,000 --> 00:06:09,000
huruvida du blir exalterad eller upphetsad, eller inte, okej?

130
00:06:09,000 --> 00:06:11,000
Jag återkommer till det här om någon minut.

131
00:06:11,000 --> 00:06:15,000
Så min ide var, när den här snubben tittar på ett objekt, när han tittar på sin,

132
00:06:15,000 --> 00:06:19,000
på vad som helst egentligen, leder det till de visuella områdena och

133
00:06:19,000 --> 00:06:22,000
- fast - och det är behandlat i fusiform gyrus

134
00:06:22,000 --> 00:06:25,000
och man känner igen det som en ärtplanta eller ett bord

135
00:06:25,000 --> 00:06:27,000
eller sin mamma för den delen, okej?

136
00:06:27,000 --> 00:06:30,000
Sen sprids meddelandet i en kaskad till amygdala

137
00:06:30,000 --> 00:06:32,000
och sen till det autonoma nervsystemet.

138
00:06:32,000 --> 00:06:37,000
Men kanske, hos den här snubben, är den här ledningen som går från amygdala till limbiska systemet,

139
00:06:37,000 --> 00:06:40,000
hjärnans känslocentrum, kapad sedan olyckshändelsen.

140
00:06:40,000 --> 00:06:42,000
Så eftersom fusiform fortfarande är intakt,

141
00:06:42,000 --> 00:06:45,000
kan snubben fortfarande känna igen sin mor

142
00:06:45,000 --> 00:06:47,000
och säger "Oh ja, det här ser precis ut som min mor."

143
00:06:47,000 --> 00:06:50,000
Men eftersom ledningen till känslocentrat är kapad

144
00:06:50,000 --> 00:06:54,000
säger han "Men om det är min mamma, hur kommer det sig då att jag inte känner någon värme?"

145
00:06:54,000 --> 00:06:56,000
Eller skräck, om så är fallet? Okej?

146
00:06:56,000 --> 00:06:57,000
(skratt)

147
00:06:57,000 --> 00:07:03,000
Och därför så säger han "Hur ska jag se på denna oförklarliga frånvaro av känslor?

148
00:07:03,000 --> 00:07:05,000
Det här kan inte vara min mor.

149
00:07:05,000 --> 00:07:07,000
Det är en främmande kvinna som låtsas vara min mor."

150
00:07:07,000 --> 00:07:09,000
Hur prövar man det här?

151
00:07:09,000 --> 00:07:11,000
Jo, vad man gör är, om man tar någon av er här och sätter er framför en skärm

152
00:07:11,000 --> 00:07:14,000
och mäter det galvaniska motstånd i huden

153
00:07:14,000 --> 00:07:16,000
och visar bilder på skärmen

154
00:07:16,000 --> 00:07:19,000
kan jag mäta hur du svettas när du ser på något

155
00:07:19,000 --> 00:07:22,000
som ett bord eller ett paraply. Givetvis svettas du inte.

156
00:07:22,000 --> 00:07:27,000
Om jag visar bilder på ett lejon, eller en tiger, eller en pinuppa, börjar du svettas, eller hur?

157
00:07:27,000 --> 00:07:30,000
Och, tro det eller ej, om jag visar bilder på din mor -

158
00:07:30,000 --> 00:07:32,000
jag pratar om normalt folk här - börjar du svettas.

159
00:07:32,000 --> 00:07:34,000
Du behöver inte ens vara jude.

160
00:07:34,000 --> 00:07:36,000
(skratt)

161
00:07:36,000 --> 00:07:40,000
Alltså, vad händer om man visar denne patient -

162
00:07:40,000 --> 00:07:44,000
man tar och visar patienten bilder på skärmen

163
00:07:44,000 --> 00:07:46,000
och mäter hans galvaniska hudrespons.

164
00:07:46,000 --> 00:07:51,000
Bord, stolar och damm, inget händer, som hos normala människor.

165
00:07:51,000 --> 00:07:53,000
Men om man visar honom bilder på sin mor

166
00:07:53,000 --> 00:07:55,000
är den galvaniska hudresponsen platt.

167
00:07:55,000 --> 00:07:57,000
Det finns ingen emotionell reaktion på hans mor

168
00:07:57,000 --> 00:08:02,000
eftersom ledningen från de visuella områdena till känslocentrum är kapad.

169
00:08:02,000 --> 00:08:05,000
Så hans syn är normal eftersom synområdena är normala.

170
00:08:05,000 --> 00:08:08,000
Hans känslor är normala. Han skrattar, gråter och så vidare.

171
00:08:08,000 --> 00:08:11,000
Men ledningen från syn till känslor är kapad

172
00:08:11,000 --> 00:08:14,000
och därför har han den här vanföreställningen om att hans mor är en bedragare.

173
00:08:14,000 --> 00:08:17,000
Det är ett underbart exempel på vad vi håller på med:

174
00:08:17,000 --> 00:08:21,000
ta ett bisarrt, vid första anblicken oförklarligt, neuralt psykiatrisk syndrom

175
00:08:21,000 --> 00:08:23,000
och hävda att den freudianska standardförklaringen är fel,

176
00:08:23,000 --> 00:08:27,000
att i själva verket kan man ge en precis förklaring

177
00:08:27,000 --> 00:08:29,000
genom det vi vet om hjärnans neurala anatomi.

178
00:08:29,000 --> 00:08:31,000
Förresten, skulle den här patienten gå

179
00:08:31,000 --> 00:08:36,000
och hans mor ringa honom från ett angränsande rum

180
00:08:36,000 --> 00:08:40,000
skulle han svara i telefonen och säga "Oj, mamma! Hur är det? Var är du?"

181
00:08:40,000 --> 00:08:42,000
Det finns ingen vanföreställning via telefonen.

182
00:08:42,000 --> 00:08:44,000
Sen efter en timme går hon fram till honom och han säger "Vem är du?

183
00:08:44,000 --> 00:08:46,000
Du ser precis ut som min mor." Okej?

184
00:08:46,000 --> 00:08:48,000
Orsaken är att det går en separat ledning

185
00:08:48,000 --> 00:08:52,000
från hörselcentrumen i hjärnan till känslocentrum

186
00:08:52,000 --> 00:08:54,000
och den har inte kapats i olyckan.

187
00:08:54,000 --> 00:08:59,000
Så detta förklarar varför han på telefon känner igen sin mor, inga problem.

188
00:08:59,000 --> 00:09:02,000
När han ser henne framför sig säger han att det är en bedragare.

189
00:09:02,000 --> 00:09:06,000
Okej, hur är de här komplicerade ledningarna i hjärnan dragna?

190
00:09:06,000 --> 00:09:09,000
Är det naturen, gener eller uppfostran?

191
00:09:09,000 --> 00:09:11,000
Vi närmar oss problemet

192
00:09:11,000 --> 00:09:15,000
genom att beakta ett annat besynnerligt syndrom kallat fantomlem (phantom limb).

193
00:09:15,000 --> 00:09:17,000
Och ni vet alla vad en fantomlem är.

194
00:09:17,000 --> 00:09:20,000
När en arm eller ett ben amputeras på grund av kallbrand

195
00:09:20,000 --> 00:09:22,000
eller förloras i ett krig, till exempel kriget i Irak.

196
00:09:22,000 --> 00:09:24,000
Det är idag ett allvarligt problem.

197
00:09:24,000 --> 00:09:28,000
Man fortsätter att påtagligt känna den förlorade armens närvaro.

198
00:09:28,000 --> 00:09:31,000
Viken benämns fantomarm eller fantomben.

199
00:09:31,000 --> 00:09:33,000
Faktiskt kan man få en fantom med nästan vilken del som helst av kroppen.

200
00:09:33,000 --> 00:09:36,000
Tro det eller ej, till och med inre organ.

201
00:09:36,000 --> 00:09:40,000
Jag har haft patienter med livmodern borttagen, hysterektomi,

202
00:09:40,000 --> 00:09:45,000
med fantomlivmoder inklusive fantom-menstruation med tillhörande smärtor

203
00:09:45,000 --> 00:09:47,000
vid lämplig tid i månaden.

204
00:09:47,000 --> 00:09:49,000
Och faktiskt frågade en student mig nyligen

205
00:09:49,000 --> 00:09:51,000
"Får de fantom-PMS?"

206
00:09:51,000 --> 00:09:52,000
(skratt)

207
00:09:52,000 --> 00:09:56,000
Ett ämne moget för vetenskaplig undersökning, men vi har inte följt upp det.

208
00:09:56,000 --> 00:09:59,000
Okej, nu är nästa fråga:

209
00:09:59,000 --> 00:10:02,000
vad kan man lära sig om fantomlemmar genom experiment?

210
00:10:02,000 --> 00:10:04,000
En av de saker vi fann var att

211
00:10:04,000 --> 00:10:06,000
ungefär hälften av patienterna med fantomlemmar

212
00:10:06,000 --> 00:10:08,000
påstod att de kunde röra på den.

213
00:10:08,000 --> 00:10:10,000
Den klappar brodern på axeln,

214
00:10:10,000 --> 00:10:12,000
den svarar i telefonen när den ringer, den vinkar hej då.

215
00:10:12,000 --> 00:10:15,000
Upplevelserna är mycket övertygande och intensiva.

216
00:10:15,000 --> 00:10:17,000
Patienten lider inte av vanföreställningar.

217
00:10:17,000 --> 00:10:19,000
Han vet att armen inte är där

218
00:10:19,000 --> 00:10:22,000
men det är ändå en mycket tvingande sensorisk upplevelse för patienten.

219
00:10:22,000 --> 00:10:25,000
Men ändock händer det här aldrig för ungefär hälften av patienterna.

220
00:10:25,000 --> 00:10:29,000
Fantomlemmen, säger de: "Men doktorn, min fantomlem är förlamad.

221
00:10:29,000 --> 00:10:32,000
Den är fast i en knuten spasm och det är olidligt smärtsamt.

222
00:10:32,000 --> 00:10:35,000
Om jag bara kunde röra den kanske smärtan skulle lätta."

223
00:10:35,000 --> 00:10:38,000
Alltså, varför skulle en fantomlem vara förlamad?

224
00:10:38,000 --> 00:10:40,000
Det låter som en självmotsägelse.

225
00:10:40,000 --> 00:10:43,000
Men när vi gick igenom patientjournalerna fann vi att

226
00:10:43,000 --> 00:10:45,000
hos dessa människor med sina paralyserade fantomlemmar

227
00:10:45,000 --> 00:10:49,000
var originalarmen förlamad på grund av skadan på det perifera nervsystemet.

228
00:10:49,000 --> 00:10:52,000
Nerven i armen var skadad,

229
00:10:52,000 --> 00:10:54,000
var kapad, av säg en motorcykelolycka.

230
00:10:54,000 --> 00:10:57,000
Så patienten hade en riktig arm, vilket är smärtsamt,

231
00:10:57,000 --> 00:11:01,000
i en bindel ett par månader eller ett år och sen,

232
00:11:01,000 --> 00:11:04,000
i ett missriktat försök att bli kvitt smärtan i armen

233
00:11:04,000 --> 00:11:06,000
amputerade kirurgen armen

234
00:11:06,000 --> 00:11:10,000
och sen får man en fantomarm med likadan smärta, eller hur?

235
00:11:10,000 --> 00:11:12,000
Detta är ett allvarligt kliniskt problem.

236
00:11:12,000 --> 00:11:14,000
Patienter blir deprimerade.

237
00:11:14,000 --> 00:11:16,000
En del av dem drivs till självmord, okej?

238
00:11:16,000 --> 00:11:18,000
Så, hur behandlar man det här syndromet?

239
00:11:18,000 --> 00:11:20,000
Alltså, varför får man en förlamad fantomlem?

240
00:11:20,000 --> 00:11:24,000
När jag tittade på journalen fann jag att de hade en riktig arm

241
00:11:24,000 --> 00:11:27,000
och nerverna till armen hade blivit kapade

242
00:11:27,000 --> 00:11:30,000
och den riktiga armen hade blivit förlamad

243
00:11:30,000 --> 00:11:34,000
och sedan legat i en binda i flera månader före amputationen

244
00:11:34,000 --> 00:11:40,000
och den smärtan överfördes då till fantomen.

245
00:11:40,000 --> 00:11:42,000
Varför sker detta?

246
00:11:42,000 --> 00:11:44,000
När armen var där, men förlamad

247
00:11:44,000 --> 00:11:47,000
sände hjärnan signalen till armen, hjärnans framdel: "rör dig"

248
00:11:47,000 --> 00:11:49,000
men den får tillbaka en visuell återkoppling som säger "nej".

249
00:11:49,000 --> 00:11:53,000
Rör dig. Nej. Rör dig. Nej. Rör dig. Nej.

250
00:11:53,000 --> 00:11:56,000
Och de här ledningarna blir inkorporerade i hjärnan.

251
00:11:56,000 --> 00:11:59,000
Vi kallar detta inlärd förlamning, okej?

252
00:11:59,000 --> 00:12:03,000
Hjärnan lär sig, enligt Hebbs associativa länk,

253
00:12:03,000 --> 00:12:06,000
att bara själva ordern att röra armen

254
00:12:06,000 --> 00:12:08,000
skapar en upplevelse av en förlamad arm.

255
00:12:08,000 --> 00:12:10,000
Och sen, när man kapat armen

256
00:12:10,000 --> 00:12:14,000
spiller denna inlärda förlamning över till din kroppsuppfattning

257
00:12:14,000 --> 00:12:17,000
och till din fantom, okej?

258
00:12:17,000 --> 00:12:19,000
Alltså, hur hjälper man de här patienterna?

259
00:12:19,000 --> 00:12:21,000
Hur kan man avprogrammera den inlärda förlamningen

260
00:12:21,000 --> 00:12:25,000
så man kan lindra hans plågsamma knutna spasm

261
00:12:25,000 --> 00:12:27,000
i fantomarmen?

262
00:12:27,000 --> 00:12:32,000
Ja, vi sa, tänk om man nu sänder en order till fantomen

263
00:12:32,000 --> 00:12:36,000
men ger honom en visuell återkoppling att den lyder ordern, visst?

264
00:12:36,000 --> 00:12:39,000
Kanske kan man bli av med fantomsmärtan, med fantomkrampen.

265
00:12:39,000 --> 00:12:41,000
Hur gör man det? Jo, genom virtuell verklighet.

266
00:12:41,000 --> 00:12:43,000
Men det kostar miljarder.

267
00:12:43,000 --> 00:12:46,000
Så, jag kom på ett sätt att göra det för tre dollar.

268
00:12:46,000 --> 00:12:48,000
Men berätta inget för mina finansiärer.

269
00:12:48,000 --> 00:12:49,000
(skratt)

270
00:12:49,000 --> 00:12:53,000
Okej? Vad man gör är att bygga, det jag kallar, en spegellåda.

271
00:12:53,000 --> 00:12:55,000
Man använder en papplåda med en spegel i mitten.

272
00:12:55,000 --> 00:12:59,000
Sen stoppar man fantomen... Så min första patient, Derek, kom in.

273
00:12:59,000 --> 00:13:02,000
Han fick sin arm amputerad för 10 år sedan.

274
00:13:02,000 --> 00:13:05,000
Han hade laceratus brachii (avsliten arm), så nerverna var kapade

275
00:13:05,000 --> 00:13:09,000
och armen var förlamad, låg i en sele ett år och sen amputerades den.

276
00:13:09,000 --> 00:13:11,000
Han hade en oerhört smärtsam fantomarm och han kunde inte röra den.

277
00:13:11,000 --> 00:13:13,000
Det var en förlamad fantomarm.

278
00:13:13,000 --> 00:13:17,000
Så han kom dit och jag gav honom en spegellåda

279
00:13:17,000 --> 00:13:20,000
som jag kallar en spegel i en låda, okej?

280
00:13:20,000 --> 00:13:23,000
Patienten lägger sin vänstra fantomarm,

281
00:13:23,000 --> 00:13:25,000
som var knuten i en spasm, till vänster om spegeln

282
00:13:25,000 --> 00:13:27,000
och sin vanliga hand till höger om spegeln

283
00:13:27,000 --> 00:13:31,000
och i samma krampaktiga ställning,

284
00:13:31,000 --> 00:13:34,000
och han tittar i spegeln. Och vad upplever han?

285
00:13:34,000 --> 00:13:37,000
Han ser fantomen återuppstånden

286
00:13:37,000 --> 00:13:41,000
eftersom han ser reflektionen av sin vanliga arm i spegeln

287
00:13:41,000 --> 00:13:43,000
och det ser ut som om hans fantom återuppstått.

288
00:13:43,000 --> 00:13:46,000
"Nu", sa jag, "se här, vicka på din fantom -

289
00:13:46,000 --> 00:13:50,000
dina verkliga fingrar, eller rör dina verkliga fingrar medan du tittar i spegeln."

290
00:13:50,000 --> 00:13:54,000
Han kommer få det visuella intrycket att fantomen rör sig, eller hur?

291
00:13:54,000 --> 00:13:56,000
Det är uppenbart. Men det uppseendeväckande är att

292
00:13:56,000 --> 00:13:59,000
patienten sen säger: "Herregud, min fantom rör sig igen

293
00:13:59,000 --> 00:14:01,000
och smärtan, den knutna krampen, är borta!"

294
00:14:01,000 --> 00:14:04,000
Och kom ihåg, min första patient

295
00:14:04,000 --> 00:14:05,000
(applåder)

296
00:14:05,000 --> 00:14:09,000
... tack! (applåder)

297
00:14:09,000 --> 00:14:12,000
Den första patienten som kom och tittade in i spegeln

298
00:14:12,000 --> 00:14:15,000
och jag sa: "Titta på spegelbilden av din fantom!"

299
00:14:15,000 --> 00:14:17,000
Och han började fnittra och sa: "Jag kan se min fantom."

300
00:14:17,000 --> 00:14:19,000
Men han är inte korkad. Han vet att det inte är på riktigt.

301
00:14:19,000 --> 00:14:21,000
Han vet att det är en spegelbild,

302
00:14:21,000 --> 00:14:23,000
men det är en levande sensorisk upplevelse.

303
00:14:23,000 --> 00:14:26,000
"Nu", sa jag, "Rör på din vanliga hand och fantomen."

304
00:14:26,000 --> 00:14:28,000
Han sa: "Oh, jag kan inte röra på min fantom. Det vet du. Det gör ont."

305
00:14:28,000 --> 00:14:30,000
Jag sa: "Rör på din vanliga hand."

306
00:14:30,000 --> 00:14:32,000
Och han säger: "Herregud, min fantom rör sig igen! Jag kan inte tro det!

307
00:14:32,000 --> 00:14:35,000
Och min smärta försvinner." Okej?

308
00:14:35,000 --> 00:14:36,000
Och sen säger jag: "Blunda."

309
00:14:36,000 --> 00:14:38,000
Han blundar.

310
00:14:38,000 --> 00:14:39,000
"Och rör på din vanliga hand."

311
00:14:39,000 --> 00:14:40,000
"Ah, inget. Den är krampad igen."

312
00:14:40,000 --> 00:14:42,000
"Okej, öppna ögonen."

313
00:14:42,000 --> 00:14:43,000
"Herregud, herregud, den rör sig igen!"

314
00:14:43,000 --> 00:14:45,000
Så han var som ett barn i en godisaffär.

315
00:14:45,000 --> 00:14:50,000
Så jag sa, okej, det här bevisar min teori om inlärd förlamning

316
00:14:50,000 --> 00:14:52,000
och det visuella intryckets kritiska roll.

317
00:14:52,000 --> 00:14:54,000
Men jag kommer inte få ett Nobelpris

318
00:14:54,000 --> 00:14:56,000
för jag lyckats få någon att röra på sin fantomlem.

319
00:14:56,000 --> 00:14:57,000
(skratt)

320
00:14:57,000 --> 00:14:58,000
(applåder)

321
00:14:58,000 --> 00:15:01,000
Det är en totalt oanvändbar förmåga, om man tänker på det.

322
00:15:01,000 --> 00:15:02,000
(skratt)

323
00:15:02,000 --> 00:15:06,000
Men började jag förstå, kanske andra sorters förlamning

324
00:15:06,000 --> 00:15:11,000
man ser inom neurologin, som stroke, dystoni,

325
00:15:11,000 --> 00:15:13,000
möjligen finns en inlärningskomponent i allt det här,

326
00:15:13,000 --> 00:15:16,000
som man kan övervinna genom att använda en enkel spegel.

327
00:15:16,000 --> 00:15:18,000
Så jag sa: "Hör här, Derek"

328
00:15:18,000 --> 00:15:21,000
... alltså, först och främst, killen kan inte gå runt med en spegel för att mildra sitt onda;

329
00:15:21,000 --> 00:15:25,000
jag sa: "Alltså, Derek, ta med en hem och öva med den en vecka eller två.

330
00:15:25,000 --> 00:15:27,000
Kanske, efter en övningsperiod,

331
00:15:27,000 --> 00:15:29,000
kan du avstå från spegeln, avlära dig förlamningen

332
00:15:29,000 --> 00:15:31,000
och börja röra din förlamade arm

333
00:15:31,000 --> 00:15:33,000
och sen bli av med din smärta."

334
00:15:33,000 --> 00:15:35,000
Så han sa okej och tog med den hem.

335
00:15:35,000 --> 00:15:37,000
Jag sa: "Alltså, det rör sig trots om allt två dollar. Ta med den hem."

336
00:15:37,000 --> 00:15:40,000
Så han tog med den hem och efter två veckor ringer han mig

337
00:15:40,000 --> 00:15:42,000
och han sa: "Doktorn, du kommer inte tro det här."

338
00:15:42,000 --> 00:15:43,000
Jag sa: "Va?"

339
00:15:43,000 --> 00:15:45,000
Han sa: "Den är borta!"

340
00:15:45,000 --> 00:15:46,000
Jag sa: "Vad är borta?"

341
00:15:46,000 --> 00:15:48,000
Jag tänkte att kanske var spegellådan borta.

342
00:15:48,000 --> 00:15:49,000
(skratt)

343
00:15:49,000 --> 00:15:52,000
Han sa: "Nej, nej, nej, du vet den här fantomen jag haft de sista tio åren.

344
00:15:52,000 --> 00:15:54,000
Den är borta."

345
00:15:54,000 --> 00:15:56,000
Och jag sa. Blev oroad, sa jag, herregud,

346
00:15:56,000 --> 00:15:58,000
jag menar jag har ändrat den här killens kroppsuppfattning,

347
00:15:58,000 --> 00:16:01,000
vad gör jag med mänskliga testpersoner, etik och allt det där?

348
00:16:01,000 --> 00:16:03,000
Och jag sa: "Derek, är det här något som bekymrar dig?"

349
00:16:03,000 --> 00:16:06,000
Han sa: "Nej, de senaste tre dagarna har jag inte haft någon fantomarm

350
00:16:06,000 --> 00:16:09,000
och därför inte heller någon smärtande fantomarmbåge,

351
00:16:09,000 --> 00:16:12,000
ingen kramp, alla de där smärtorna är borta.

352
00:16:12,000 --> 00:16:16,000
Problemet är att jag fortfarande har mina fantomfingrar hängande från axeln

353
00:16:16,000 --> 00:16:18,000
och din låda når inte dit."

354
00:16:18,000 --> 00:16:19,000
(skratt)

355
00:16:19,000 --> 00:16:22,000
"Så skulle du kunna ändra designen och fästa den på min panna

356
00:16:22,000 --> 00:16:25,000
så jag kan, du vet, göra det här och eliminera mina fantomfingrar?"

357
00:16:25,000 --> 00:16:27,000
Han trodde jag var någon slags trollkarl.

358
00:16:27,000 --> 00:16:28,000
Alltså, varför händer det här?

359
00:16:28,000 --> 00:16:31,000
Därför att hjärnan utsätts för en oerhörd sensorisk konflikt.

360
00:16:31,000 --> 00:16:34,000
Den får information från synen som säger att fantomen är tillbaka.

361
00:16:34,000 --> 00:16:36,000
Å andra sidan finns inget passande mottagande,

362
00:16:36,000 --> 00:16:40,000
muskelsignaler som säger att det finns ingen arm, visst?

363
00:16:40,000 --> 00:16:42,000
Och din motoriska styrning säger att det finns en arm

364
00:16:42,000 --> 00:16:45,000
och på grund av denna konflikt säger hjärnan, åt helvete med det,

365
00:16:45,000 --> 00:16:48,000
det finns ingen fantom, det finns ingen arm, okej?

366
00:16:48,000 --> 00:16:50,000
Den liksom börjar med förnekelse, negerar signalerna.

367
00:16:50,000 --> 00:16:54,000
Och när armen försvinner blir bonusen att smärtan förvinner

368
00:16:54,000 --> 00:16:58,000
eftersom man inte kan ha utomkroppslig smärta som skvalpar omkring där ute någonstans.

369
00:16:58,000 --> 00:17:00,000
Så, det är bonuseffekten.

370
00:17:00,000 --> 00:17:02,000
Alltså, den här tekniken har prövats på dussintals patienter

371
00:17:02,000 --> 00:17:04,000
av en annan grupp i Helsingfors,

372
00:17:04,000 --> 00:17:07,000
så den kan visa sig bli en värdefull behandling för fantomsmärtor

373
00:17:07,000 --> 00:17:09,000
och faktum är att folk prövat det som rehabilitering vid stroke.

374
00:17:09,000 --> 00:17:12,000
Stroke tänker man annars på som en skada av fibrerna.

375
00:17:12,000 --> 00:17:14,000
Inget att göra åt saken.

376
00:17:14,000 --> 00:17:19,000
Men, det har visat sig att en del av förlamningen efter en stroke är inlärd

377
00:17:19,000 --> 00:17:22,000
och möjligen kan den komponenten övervinnas med speglar.

378
00:17:22,000 --> 00:17:24,000
Det här har också genomgått kliniska tester.

379
00:17:24,000 --> 00:17:26,000
Många, många patienter har blivit hjälpta.

380
00:17:26,000 --> 00:17:30,000
Okej, låt mig byta spår och komma vidare till den tredje delen av mitt tal,

381
00:17:30,000 --> 00:17:34,000
som handlar om ett annat märkligt fenomen kallat synestesi.

382
00:17:34,000 --> 00:17:37,000
Det upptäcktes av Francis Galton på 1800-talet.

383
00:17:37,000 --> 00:17:39,000
Han var Darwins kusin.

384
00:17:39,000 --> 00:17:41,000
Han påpekade att somliga människor,

385
00:17:41,000 --> 00:17:45,000
vilka i övrigt är helt normala, hade följande underlighet:

386
00:17:45,000 --> 00:17:48,000
Varje nummer de ser har en färg.

387
00:17:48,000 --> 00:17:52,000
Fem är blå, sju är gul, åtta är limegrön,

388
00:17:52,000 --> 00:17:54,000
nio är indigo, okej?

389
00:17:54,000 --> 00:17:57,000
Kom ihåg, de här människorna är i övrigt helt normala.

390
00:17:57,000 --> 00:18:00,000
Eller ciss dur, ibland ger toner färger.

391
00:18:00,000 --> 00:18:03,000
Ciss är blå, fiss är grön,

392
00:18:03,000 --> 00:18:06,000
en annan ton kan vara gul, okej?

393
00:18:06,000 --> 00:18:08,000
Varför händer det här?

394
00:18:08,000 --> 00:18:10,000
Detta kallas synestesi. Galton kallade det synestesi,

395
00:18:10,000 --> 00:18:12,000
en sinnenas sammanblandning.

396
00:18:12,000 --> 00:18:14,000
Hos oss är alla sinnen distinkta.

397
00:18:14,000 --> 00:18:16,000
De här människorna rör ihop sina sinnen.

398
00:18:16,000 --> 00:18:17,000
Varför händer det här?

399
00:18:17,000 --> 00:18:19,000
En av de två aspekterna på det här problemet är mycket förbryllande.

400
00:18:19,000 --> 00:18:21,000
Synestesi finns i vissa släkter

401
00:18:21,000 --> 00:18:24,000
så Galton påstod att det är ärftligt med en genetisk bas.

402
00:18:24,000 --> 00:18:28,000
För det andra handlar synestesi om - för att komma till min poäng här

403
00:18:28,000 --> 00:18:31,000
om min föreläsnings tema, vilket är kreativitet -

404
00:18:31,000 --> 00:18:36,000
synestesi är åtta gånger vanligare hos artister, poeter, författare

405
00:18:36,000 --> 00:18:39,000
och andra kreativa människor än hos befolkningen i stort.

406
00:18:39,000 --> 00:18:40,000
Varför är det så?

407
00:18:40,000 --> 00:18:42,000
Jag tänker besvara den frågan.

408
00:18:42,000 --> 00:18:44,000
Den har aldrig besvarats förut.

409
00:18:44,000 --> 00:18:45,000
Okej, så vad är synestesi? Vad orsakar det?

410
00:18:45,000 --> 00:18:46,000
Tja, det finns många teorier.

411
00:18:46,000 --> 00:18:48,000
En teori säger att de helt enkelt är tokiga.

412
00:18:48,000 --> 00:18:51,000
Det är dock inte en vetenskaplig teori, så vi kan glömma den.

413
00:18:51,000 --> 00:18:55,000
En annan teori menar att de alla är syraknarkare och storbrajjare, okej?

414
00:18:55,000 --> 00:18:57,000
Alltså, det kan nog ligga en del sanning i det där,

415
00:18:57,000 --> 00:18:59,000
eftersom det är mycket vanligare här i Bay Area än i San Diego.

416
00:18:59,000 --> 00:19:00,000
(skratt)

417
00:19:00,000 --> 00:19:03,000
Okej. Alltså, den tredje teorin går ut på att -

418
00:19:03,000 --> 00:19:08,000
jo, låt oss fråga oss själva vad som egentligen händer med synestesi. Okej?

419
00:19:08,000 --> 00:19:11,000
Vi upptäckte att områdena för färg och nummer

420
00:19:11,000 --> 00:19:14,000
ligger bredvid varandra i hjärnan, i fusiform gyrus.

421
00:19:14,000 --> 00:19:16,000
Så vi sa: det har skett oavsiktliga kopplingar

422
00:19:16,000 --> 00:19:19,000
mellan färg- och nummerområdena i hjärnan.

423
00:19:19,000 --> 00:19:22,000
Så varje gång man ser ett nummer, ser man motsvarande färg

424
00:19:22,000 --> 00:19:24,000
och det är därför man blir synestetiker.

425
00:19:24,000 --> 00:19:26,000
Men kom ihåg, varför händer det här?

426
00:19:26,000 --> 00:19:28,000
Varför skulle det finnas korsade kopplingar hos vissa?

427
00:19:28,000 --> 00:19:30,000
Kommer ni ihåg hur jag sa att det fanns i vissa familjer?

428
00:19:30,000 --> 00:19:32,000
Det ger er en ledtråd.

429
00:19:32,000 --> 00:19:34,000
Och det är, det finns en onormal gen,

430
00:19:34,000 --> 00:19:37,000
en mutation i den genen som orsakar de här onormala korsade ledningarna.

431
00:19:37,000 --> 00:19:39,000
Hos oss alla, visar det sig,

432
00:19:39,000 --> 00:19:43,000
föds vi med allt sammankopplat med allt annat.

433
00:19:43,000 --> 00:19:46,000
Så alla områden i hjärnan är sammankopplade med alla andra

434
00:19:46,000 --> 00:19:48,000
och dessa trimmas för att skapa

435
00:19:48,000 --> 00:19:51,000
den karaktäristiska modulära arkitekturen hos en vuxen hjärna.

436
00:19:51,000 --> 00:19:53,000
Så om det finns en gen som ger upphov till trimningen

437
00:19:53,000 --> 00:19:55,000
och om den genen muterar

438
00:19:55,000 --> 00:19:58,000
så får man en otillräcklig trimning mellan närliggande hjärnområden.

439
00:19:58,000 --> 00:20:01,000
Och om det är mellan nummer och färger får man nummer- och färgsynestesi.

440
00:20:01,000 --> 00:20:04,000
Om det är mellan ton och färg, får man ton- och färgsynestesi.

441
00:20:04,000 --> 00:20:06,000
Så långt allt väl.

442
00:20:06,000 --> 00:20:08,000
Alltså, vad händer om den här genen uttrycks överallt i hjärnan

443
00:20:08,000 --> 00:20:09,000
så att allt är korskopplat?

444
00:20:09,000 --> 00:20:15,000
Tja, tänk på vad artister, författare och poeter har gemensamt:

445
00:20:15,000 --> 00:20:18,000
förmågan att tänka metaforiskt,

446
00:20:18,000 --> 00:20:20,000
koppla ihop saker till synes utan samband,

447
00:20:20,000 --> 00:20:23,000
som till exempel "Öster är där och Julia är solen."

448
00:20:23,000 --> 00:20:25,000
Man säger ju inte att Julia är solen,

449
00:20:25,000 --> 00:20:27,000
betyder det att hon är en lysande eldboll?

450
00:20:27,000 --> 00:20:30,000
Jag menar, schizofrena gör det, men det är en annan historia, visst?

451
00:20:30,000 --> 00:20:33,000
Normala människor säger, hon är varm som en sol,

452
00:20:33,000 --> 00:20:35,000
lysande som solen, vårdande som solen.

453
00:20:35,000 --> 00:20:37,000
Omedelbart hittar man länkarna.

454
00:20:37,000 --> 00:20:40,000
Alltså om man antar att den här ökade korskopplingen

455
00:20:40,000 --> 00:20:43,000
och konceptet också är i olika delar av hjärnan,

456
00:20:43,000 --> 00:20:46,000
så kommer det skapa en ökad fallenhet

457
00:20:46,000 --> 00:20:49,000
för metaforiskt tänkande och kreativitet

458
00:20:49,000 --> 00:20:51,000
hos människor med synestesi.

459
00:20:51,000 --> 00:20:54,000
Och därav följer också den åtta gånger högre förekomsten av synestesi

460
00:20:54,000 --> 00:20:56,000
bland poeter, artister och författare.

461
00:20:56,000 --> 00:20:59,000
Okej, det är en väldigt frenologisk syn på synestesi.

462
00:20:59,000 --> 00:21:01,000
En sista demonstration - kan jag få en minut?

463
00:21:01,000 --> 00:21:03,000
(applåder)

464
00:21:03,000 --> 00:21:08,000
Okej. Jag ska visa er att ni alla är synestetiker. Men ni är i förnekelse!

465
00:21:08,000 --> 00:21:12,000
Det här är vad jag kallar Marsalfabet. Precis som ert alfabet

466
00:21:12,000 --> 00:21:15,000
A är A, B är B, C är C.

467
00:21:15,000 --> 00:21:18,000
Olika former för olika fonem, visst?

468
00:21:18,000 --> 00:21:20,000
Här är då marsalfabetet.

469
00:21:20,000 --> 00:21:22,000
En av dem är Kiki, en av dem är Buba.

470
00:21:22,000 --> 00:21:24,000
Vilken är Kiki och vilken är Buba?

471
00:21:24,000 --> 00:21:26,000
Hu många tror att det här är Kiki och det där är Buba? Räck upp handen.

472
00:21:26,000 --> 00:21:28,000
Jahopp, en eller två mutanter.

473
00:21:28,000 --> 00:21:29,000
(skratt)

474
00:21:29,000 --> 00:21:31,000
Hur många av er tror att det här är Buba och det där Kiki? Räck upp handen.

475
00:21:31,000 --> 00:21:33,000
99 % av er.

476
00:21:33,000 --> 00:21:35,000
Alltså, ingen av er är marsmänniska. Hur bar ni er åt?

477
00:21:35,000 --> 00:21:40,000
Det är för att ni alla med en korsmodell gör en synestetisk abstraktion.

478
00:21:40,000 --> 00:21:44,000
Det innebär att ni använder det skarpa tonfallet - ki, ki,

479
00:21:44,000 --> 00:21:49,000
i ert hörselcentrum, hårcellerna stimuleras - ki, ki,

480
00:21:49,000 --> 00:21:52,000
härmar det visuella intrycket, plötsliga intrycket av den där taggiga formen.

481
00:21:52,000 --> 00:21:55,000
Alltså, det här är mycket viktigt för det skvallrar om

482
00:21:55,000 --> 00:21:57,000
att er hjärna använder en primitiv...

483
00:21:57,000 --> 00:21:59,000
det är bara - det ser ut som en löjlig illusion

484
00:21:59,000 --> 00:22:03,000
men de här fotonerna i era ögon visar det här mönstret

485
00:22:03,000 --> 00:22:06,000
och hårcellerna i era öron stimulerar hörselmönstret,

486
00:22:06,000 --> 00:22:11,000
men hjärnan kan extrahera den gemensamma nämnaren.

487
00:22:11,000 --> 00:22:13,000
Det är en primitiv form av abstraktion

488
00:22:13,000 --> 00:22:18,000
och vi vet nu att det här händer i hjärnans fusiform gyrus

489
00:22:18,000 --> 00:22:19,000
eftersom när den är skadad

490
00:22:19,000 --> 00:22:23,000
förlorar de här människorna förmågan att ägna sig åt Buba Kiki,

491
00:22:23,000 --> 00:22:25,000
men de förlorar också sin metaforiska förmåga.

492
00:22:25,000 --> 00:22:29,000
Om man frågar den här killen: "allt som glittrar är inte guld" -

493
00:22:29,000 --> 00:22:31,000
vad menas med det?

494
00:22:31,000 --> 00:22:33,000
Så svarar patienten "Nja, om det är metalliskt och blankt betyder det inte att det är guld.

495
00:22:33,000 --> 00:22:36,000
Man måste väga dess specifika vikt, okej?"

496
00:22:36,000 --> 00:22:39,000
Så de missar fullständigt den metaforiska betydelsen.

497
00:22:39,000 --> 00:22:42,000
Det här området är alltså åtta gånger större hos högre stående,

498
00:22:42,000 --> 00:22:45,000
särskilt människor, än i lägre stående primater.

499
00:22:45,000 --> 00:22:48,000
Något väldigt spännande försiggår här i angular gyrus,

500
00:22:48,000 --> 00:22:51,000
eftersom det ligger i korsningen mellan hörsel, syn och känsel

501
00:22:51,000 --> 00:22:55,000
och det blev jättestort hos människor. Någonting väldigt intressant pågår här.

502
00:22:55,000 --> 00:22:58,000
Och jag tror det är basen för många unikt mänskliga egenskaper

503
00:22:58,000 --> 00:23:01,000
som abstraktion, metaforer och kreativitet.

504
00:23:01,000 --> 00:23:04,000
Alla de här frågorna som filosofer har studerat i årtusenden

505
00:23:04,000 --> 00:23:08,000
kan vi vetenskapsmän börja utforska genom avbildning av hjärnan

506
00:23:08,000 --> 00:23:10,000
och genom att studera patienter och ställa de rätta frågorna.

507
00:23:10,000 --> 00:23:12,000
Tack!

508
00:23:12,000 --> 00:23:13,000
(applåder)

509
00:23:13,000 --> 00:23:14,000
Förlåt.

510
00:23:14,000 --> 00:23:15,000
(skratt)