There's No Tomorrow (2012)

Den första produktionen av http://www.incubatepictures.com:
En 34 minuter lång animerad dokumentär om resurstömning och det omöjliga med oändlig tillväxt på en ändlig planet.

incubate pictures presenterar

i samarbete med
post carbon institute

DET FINNS INGEN MORGONDAG

Det här är jorden,

som den såg ut för 90 miljoner år sedan.

Geologer kallar denna tidsperiod för 'yngre krita'.

Det var en tidsperiod med extrem global värme,

när dinosaurierna fortfarande härskade på planeten.

De levde tryggt sina liv

högst upp i näringskedjan -

omedvetna om de förändringar
som ägde rum omkring dem.

Kontinenter gled isär

och enorma sprickor öppnade sig i jordskorpan.

De svämmade över och blev hav.

Alger frodades i den extrema värmen

och förgiftade vattnet.

De dog

och föll, i miljarder, till sprickornas botten.

Floder sköljde ut sediment i haven

tills det organiska materialet
från algerna helt begravts.

Medan trycket ökade tilltog också värmen

tills en kemisk reaktion omvandlade
det organiska materialet

till kolväteföreningar - fossila bränslen:

olja och naturgas.

En liknade process ägde rum på land

vilken bildade kol.

Det tog naturen omkring 5 miljoner år

att skapa det fossila bränsle
som världen förbrukar på ett år.

Den moderna livsstilen

är beroende av detta fossila solljus,

även om förvånansvärt
många tar det för givet.

Sedan 1860 har geologer hittat mer
än 2 biljoner fat olja. (2x10^12)(á 159 liter)

Sedan dess har världen förbrukat omkring hälften.

Innan man kan pumpa upp olja
måste man hitta den.

Till en början var den lätt att hitta
och billig att utvinna.

Det första stora amerikanska
oljefältet var Spindletop

som upptäcktes år 1900.

Därefter kom många fler.

Geologer genomsökte Amerika.

De hittade enorma depåer
med olja, naturgas och kol.

Amerika utvann mer olja än något annat land

vilket gjorde det möjligt
att bli en industriell supermakt.

Så fort en oljekälla börjar producera olja

är det bara en fråga om tid
innan produktionen avtar.

Enskilda källor har olika produktionsförlopp,

men när många källor slås ihop

får den kombinerade grafen ett klockformat utseende.

Det tar generellt sett

ett land 40 år att från fyndighetstoppen

nå produktionstoppen.

Därefter påbörjas en permanent tillbakagång.

På 1950-talet

förutspådde Shells geofysiker M. King Hubbert

att Amerikas oljeproduktion skulle toppa under 1970-talet

dvs. 40 år efter USAs fyndighetstopp.

Få trodde honom.

Hur som helst nådde den

amerikanska oljeproduktionen sin topp på 70-talet

och inledde en stadig tillbakagång.

Hubbert fick återupprättning.

Från och med nu

skulle Amerika vara alltmer beroende av importerad olja.

Detta medförde en sårbarhet för störningar i utbudet

och bidrog till det ekonomiska kaoset under 1973

och 1979 års oljekriser.

1930-talet var det decennium som hade den högsta

oljefyndighetstakten i den amerikanska historien.

Trots avancerad teknologi

har fyndighetstakten obönhörligen fallit

när det gäller nya amerikanska oljekällor.

Nyliga fyndigheter, såsom ANWAR,

kan i bästa fall bidra med olja för 17 månader.

Till och med det nya
"Jack 2"-fältet i Mexikanska Golfen

skulle bara tillgodose några
få månaders inhemsk efterfrågan.

Trots storleken, skulle inte något
av fälten komma i närheten av

att tillfredställa Amerikas energikrav.

Bevisen tornar nu upp sig

för att världsoljeproduktionen når
sin topp eller är nära toppen.

Globalt sett nåddes toppen av funna
nya oljefält på 1960-talet.

Mer än 40 år senare

tycks nedgången i upptäckandet av nya oljekällor

vara omöjlig att hindra.

54 av de 65 största oljeproducerande länderna

har redan nått sin produktionstopp.

Många av de återstående förväntas
följa efter inom en snar framtid.

Världen hade behövt driftsätta ett

nytt Saudi Arabien vart

tredje år för att kompensera

för den vikande produktionen hos befintliga oljekällor.

På sextiotalet

utvanns sex fat olja för varje fat som användes.

Fyra decennier senare

konsumerar världen mellan tre och sex fat olja

för varje fat som utvinns.

Vid den tidpunkt världsproduktionen av
olja når sin topp

kommer efterfrågan på olja
överstiga tillgången

och bensinpriset kommer variera väldigt.

vilket påverkar mycket mer än
bara kostnaden att tanka bilen.

Moderna städer är beroende av fossila bränslen.

Till och med vägar är gjorda av asfalt

som är en oljeprodukt,

liksom taket på många byggnader.

Stora områden skulle bli obeboeliga

utan uppvärmning på vintern och
luftkonditionering på sommaren.

Förorternas utbredning uppmuntrar
folk att köra kilometervis

till arbetet, skolan och affärer.

Större städer har delats upp i bostadsområden

och affärs-/industriområden
med stora avstånd emellan,

vilket tvingar folk att köra.

Förorter och många samhällen

byggdes upp kring antagandet att

tillgången på olja och energi skulle vara riklig.

Kemikalier som skapas från fossila bränslen,

eller oljebaserade ämnen

är nödvändiga för tillverkningen av oräkneliga produkter.

Det moderna jordbruket

är kraftigt beroende av fossila bränslen

liksom sjukhus

flyg,

vattendistributionen

och den amerikanska militären
som ensam svarar för en

förbrukning av 140 miljoner fat olja per år.
(140x10^9) (á 159 liter)

Fossila bränslen är också nödvändiga
i tillverkningen av plaster och polymerer.

vilka har en nyckelroll i datorer,
nöjesutrustning och kläder.

Den globala ekonomin baseras för
närvarande på oändlig tillväxt

vilket kräver ett kontinuerligt
ökat utbud av billig energi.

Vi är så beroende av olja och andra fossila bränslen

att den minsta störning i utbudet

kan ha stor inverkan på alla aspekter i våra liv.

ENERGI

Energi är förmågan att uträtta arbete.

Den genomsnittlige amerikanen
förfogar idag över energi

motsvarande 150 slavar som
arbetar 24 timmar om dygnet.

Ämnen som lagrar denna arbetsförmåga kallas bränslen.

Vissa bränslen innehåller mer energi än andra.

Det kallas energitäthet.

Bland dessa bränslen är olja det mest kritiska.

Världen förbrukar 30 miljarder
(30x10^9) fat olja per år,

vilket motsvarar en 'kubikmile' (ca. 4,17km3)

vilken innehåller lika mycket energi

som skulle genereras från 52 kärnkraftverk

i drift de kommande femtio åren.

Även om olja bara genererar 1,6% av USAs el

driver den 96% av all transport.

2008 importerades två tredjedelar av till USA.

Det mesta kom från Kanada,

Mexico,

Saudi Arabien,

Venezuela,

Nigeria, Irak och Angola.

Flera faktorer gör olja unik:

Den är energität.

Ett fat olja innehåller samma mängd energi som

nästan tre års arbete för en person.

Den är en vätska vid rumstemperatur,

lätt att transportera,

och användbar i små motorer.

För att få tag på energi måste man använda energi.

Knepet är att använda en mindre mängd
för att hitta och utvinna en större mängd.

Detta kallas EROEI:

Energy Return on Energy Invested.
(energiretur för investerad energi)

Konventionell olja är ett bra exempel.

Den olja som var lättast att utvinna pumpades upp först.

Man spenderade energi motsvarande ett fat olja
för att hitta och utvinna 100.

EROEI för olja var 100.

Eftersom den lätta oljan pumpades upp först

flyttade letandet ut på djupt vatten

eller fjärran länder

och förbrukar därigenom alltmer energi.

Mestadels är oljan vi hittar idag tjock eller sur (svavelhaltig)

och kostsam att raffinera.

EROEI för olja idag är så låg som 10.

Om man använder mer energi för att få tag på ett bränsle

än det innehåller är det inte värt ansträngningen.

Det är möjligt att omvandla ett bränsle till ett annat.

Varje gång man gör det

förloras en del av det ursprungliga energiinnehållet.

För att ta ett exempel. Det finns "okonventionell" olja:

Tjärsand och skifferolja.

Tjärsand hittar man främst i Kanada.

Två tredjedelar av världens skifferolja finns i USA.

Båda dessa bränslen kan omvandlas till syntetisk råolja.

Men, detta kräver stora mängder värme och färskvatten,

vilket sänker deras EROEI

som varierar mellan fem
och så lite som en och en halv.

Skifferolja är ett osedvanligt magert bränsle,

som per vikt innehåller en tredjedel av energin

i ett paket frukostflingor.

Kol finns i stora mängder

och genererar nästan hälften av planetens elektricitet.

Världen förbrukar nästan två
'kubikmile' (2x4,17km3) kol varje år.

Dock kan den globala kolproduktionen
komma att nå sin topp före 2040.

Påståendet att Amerika har
flera seklers av kol är bedrägligt,

eftersom det inte räknar in stigande efterfrågan
och sjunkande kvalitet.

Mycket av det högkvalitativa antracitkolet är borta,

och lämnar oss kol med
lägre kvalitet och lägre energitäthet.

Produktionsbetänkligheter uppstår,
eftersom kol nära ytan uttöms

och gruvarbetare tvingas gräva allt djupare
i allt mer svårtillgängliga områden.

Många använder "bergstoppsborttagning" och spränger

bergstoppen för att komma åt kolet,
vilket orsakar miljökaos.

Naturgas hittas ofta samtidigt som olja och kol.

Fyndigheten av naturgas i Nordamerika toppade på 50-talet

och produktionen toppade på 70-talet.

Om grafen för upptäckta fyndigheter flyttas fram 23 år

avslöjas en tänkbar framtid för
nordamerikansk naturgasproduktion.

Nya landvinningar har möjliggjort
utvinning av "okonventionell" naturgas

såsom skiffergas, vilket kan komma att
bromsa nedgången de kommande åren.

Okonventionell naturgas är kontroversiell,

eftersom den kräver höga energipriser för att vara lönsam.

Även om okonventionell naturgas räknas in

kan produktionstoppen för naturgas komma kring 2030.

Det finns fortfarande stora uranreserver för kärnkraft.

För att ersätta de 10 TW som världen för
närvarande genererar från fossila bränslen

skulle det krävas 10.000 kärnkraftverk.

Vid den produktionshastigheten skulle de
kända uranreserverna endast räcka 10 till 20 år.

Försök med plutoniumbaserade reaktorer

i Frankrike och Japan

har varit dyra misslyckanden.

Kärnfusion har omfattande tekniska hinder framför sig.

Och så finns det förnybara energikällor.

Vindkraft har hög EROEI, men är ojämn i sin tillgänglighet.

Vattenkraft är tillförlitlig,

men de flesta floderna i den utvecklade
världen har redan dämts upp.

Konventionella geotermiska kraftstationer

använder de heta fläckar som finns nära jordskorpan.

De är därför begränsade till de områdena.

I EGS försökssystemet

skulle två tio kilometer djupa schakthål borras.

Vatten pumpas ner i det ena och hettas upp i sprickor

för att sedan stiga upp i det andra schaktet och generera el.

Enligt en aktuell rapport från MIT

skulle denna teknologi kunna förse USA
med 10% av sin el år 2050.

Vågkraft är begränsat till kustnära områden.

Energitätheten hos vågorna varierar från område till område.

Att transportera vågkraftsgenererad el in
till land skulle vara en utmaning.

Saltvatten är dessutom korroderande för turbiner.

Biobränslen är bränslen som odlas.

Ved har låg energitäthet och växer långsamt.

Världen använder drygt 15 km3 ved varje år.

Biodiesel och etanol

görs från grödor som odlas
genom ett oljedrivet jordbruk.

Energiförtjänsten genom dessa bränslen är väldigt låg.

En del politiker vill omvandla majs till etanol.

för att använda etanol till att ersätta 10% av den
förutspådda oljekonsumtionen i USA år 2020,

skulle man behöva använda 3% av Amerikas yta.

Att ersätta en tredjedel skulle en area tre gånger
större än den som nu används för att odla mat.

För att ersätta all konsumtion av råolja år 2020

skulle det behövas två gånger så mycket land
som används till att odla mat.

Väte måste utvinnas ur naturgas, kol och vatten,

vilket använder mer energi än vi får från vätet.

Det gör en ekonomi baserad på vätgas osannolik.

Hela världens solcellspaneler genererar lika mycket ström

som två kolkraftverk.

Energi motsvarande mellan 1 och 4 ton kol
används för att tillverka en enda solcellspanel.

Vi hade behövt täcka så mycket som
350000 km2 med solcellspaneler

för att möta nuvarande efterfrågan i världen.

År 2007 fanns det bara ca 10 km2.

Koncentrerande solfångare eller
solceller har stor potential

även om det för närvarande bara
finns ett litet antal i drift.

De är dessutom begränsade till soliga klimat

vilket innebär att stora mängder el hade behövt

skickas över långa avstånd.

Alla alternativen till olja
är beroende av oljedrivna maskiner

eller kräver material såsom plast som produceras från olja.

När man skall värdera framtida utfästelser
om nya bränslen och uppfinningar,

fråga:

Har förespråkaren en fungerande,
kommersiellt gångbar, modell för uppfinningen?

Vad har den för energitäthet?

Kan den lagras och distribueras enkelt?

Är den stabil eller mer ojämn i sin tillgänglighet?

Är den möjlig att skala upp till nationell nivå?

Finns det dolda utmaningar på konstruktionssidan?

Vad har den för EROEI?

Vad har den för miljöpåverkan?

Kom ihåg att stora siffror kan vara vilseledande.

Till exempel: En miljard fat olja (10^9 x 159 liter)

tillgodoser endast 12 dagars global efterfrågan.

En övergång från fossila bränslen
skulle vara en oerhörd utmaning.

År 2007 ger kol upphov till 48,5% av all el i USA.

21,6% kommer från naturgas,

1,6% är från råolja,

19,4% är från kärnkraft,

5,8% är från vattenkraft.

Övriga förnybara energikällor genererar bara 2,5%.

Är det möjligt att ersätta ett system
baserat på fossila bränslen

med ett lapptäcke av alternativa?

Stora teknologiska framsteg behövs,

såväl som politisk vilja och samarbete,

omfattande investeringar,

internationell samsyn,

implementeringen av nya förbättringar
i den gamla ekonomiska världen

innefattande transport,

tillverkningsindustri,

och jordbruk,

såväl som kompetens att leda övergången.

Om allt detta uppnås,

skulle nuvarande livsstil kunna fortgå?

TILLVÄXT

De här bakterierna bor i en flaska.

Deras antal dubbleras varje minut.

Klockan 11 på förmiddagen finns det bara en bakterie.

Klockan 12 är flaskan full.

Den är halvfull 11:59

då det endast finns tillräckligt med
utrymme för en dubblering till.

Bakterierna ser faran.

De letar efter nya flaskor och hittar tre till.

Därigenom förmodar de att deras problem är löst.

Klockan 12 är den första flaskan full.

Klockan 12:01 är den andra flaskan full.

Och klockan 12:02 är alla flaskorna fulla.

Detta är det problem vi har framför oss,

på grund av dubbleringen som
orsakas av exponentiell tillväxt.

När mänskligheten började använda
kol och olja som bränslekällor

upplevde den en dittills aldrig skådad tillväxt.

Även en låg tillväxttakt medför
stora ökningar över tid.

Vid 1% tillväxt

kommer en ekonomi att fördubblas på 70 år.

Vid 2% tillväxt dubblas den på 35 år.

Vid 10% tillväxttakt,

kommer ekonomin att dubbleras på bara 7 år.

Om en ekonomi med det nuvarande medelvärdet på 3%

dubbleras den på 23år.

För varje dubblering överstiger
efterfrågan på energi och andra resurser

samtliga tidigare dubbleringar sammanslagna.

Det finansiella systemet bygger på antagandet om tillväxt

- vilket kräver en ökande mängd
energi för att kunna stödja den.

Banker lånar ut pengar de inte har

mer eller mindre genom att skapa dem.

Låntagarna använder de nyss skapade
pengarna för att få sina affärer att växa,

och betala tillbaka skulden

med ränta som kräver mer tillväxt.

På grund av detta skapande av skuldbaserade pengar

är de flesta pengar i världen en skuld
med ränta som skall betalas.

Utan ständigt nya och stadigt större generationer

av låntagare för att skapa tillväxt

och därigenom betala av dessa skulder

skulle världsekonomin kollapsa.

På samma sätt som ett Ponzi Scheme
(läs kedjebrev om du inte orkar
ta reda på vad det exakt innebär)

måste systemet expandera eller dö ut.

Delvis genom detta skuldbaserade system

har effekterna av ekonomisk tillväxt varit spektakulära.

i BNP,

fördämning av floder,

vattenanvändning,

gödselförbrukning,

stadsbefolkning,

pappersanvändning,

motorfordon,

kommunikation

och turism.

Världens befolkning har vuxit till 7 miljarder,

och förväntas överstiga 9 miljarder år 2050.

På en platt oändlig jord skulle detta
kanske inte vara något problem.

Men, eftersom jorden är rund och begränsad,

kommer vi förr eller senare möta tillväxtens gräns.

Ekonomisk expansion

har gett upphov till förhöjda kväveoxider i atmosfären

och metan,

förtunning av ozonlagret,

fler översvämningar,

skador på världshavens ekosystem,

innefattande övergödning,

förluster av regnskog och skog,

ökning av brukat land

och utrotning av djur- och växtarter.

Om vi lägger ett riskorn

på den första rutan på ett schackbräde

dubblerar detta och lägger två riskorn på den andra,

dubblerar igen och lägger fyra på den tredje,

dubblerar igen och lägger 8 på den fjärde,

och fortsätter så här

med att lägga det dubbla antalet riskorn på nästa ruta

jämfört med föregående

kommer vi när vi når den sista rutan

behöva ett astronomiskt antal riskorn:

9 trillioner (9x10^18),

223 biljarder (223x10^15),

372 biljoner (372x10^12)

36 miljarder (36x10^9)

854 miljoner (854x10^6)

776 tusen riskorn:

Mer ris än mänskligheten

har odlat under de senaste 10.000 åren.

Moderna ekonomier,

på samma sätt som riskornen på schackbrädet,

dubblerar efter något tiotal år.

Vilken ruta är vi på på schackbrädet?

Förutom energi

har civilisationen behov av otaliga nödvändiga råvaror:

färskt vatten,

matjord,

mat,

skog,

och många sorters mineraler och metaller.

Tillväxten är begränsad

av den nödvändiga resurs som det finns minst av.

En tunna består av stavar

och som vattnet i en tunna,

kan inte tillväxten bli högre än den lägsta staven.

eller den mest begränsande resursen.

Mänskligheten använder för närvarande

40% av all fotosyntes på jorden

Även om det är tänkbart att kunna använda 80%

är det osannolikt att vi någon gång
kommer kunna använda 160%

MAT

Den globala tillgången på mat

är kraftigt beroende av fossila bränslen.

Före första världskriget

var allt jordbruk ekologiskt.

Efter uppfinnandet av gödsel och
bekämpningsmedel skapade från fossila bränslen

förbättrades matproduktionen enormt

vilket tillät tillväxt hos den mänskliga befolkningen.

Användandet av konstgjort gödsel har gett

mat till betydligt fler än vad som hade varit möjligt

med ekologisk odling enbart.

Fossila bränslen behövs för jordbruksredskap,

transport,

kylning,

plastförpackningar,

och matlagning.

Modernt jordbruk använder åkermark
för att omvandla fossila bränslen till mat

- och mat till människor.

Cirka 7 kalorier fossilt bränsle

används för att framställa 1 kalori mat.

I Amerika färdas maten ungefär 2400km
från bondgård till konsument.

Utöver nedgången för fossila bränslen,

finns det flera hot mot det nuvarande
sättet att producera mat:

Billig energi,

förbättrad teknologi

och bidrag har möjliggjort massiva fiskfångster.

Globala fiskfångster nådde sin topp
under senare delen av 80-talet

vilket medförde att fiskare flyttade
vidare till djupare vatten.

Övergödning i form av kväveutsläpp från gödsel
tillverkat av fossila bränslen.

förgiftar floder och hav och skapar enorma döda områden.

I den här takten

förutspås alla fiskbestånd kollapsa

år 2048.

Surt regn från städer och industrier
dränerar jorden på livsviktiga näringsämnen

såsom kalium,

kalcium,

och magnesium.

Ett annat hot är brist på vatten.

Många jordbruk använder vatten som pumpas upp från
grundvattendepåer (akvifir) för bevattning.

Grundvattendepåerna behöver tusentals år för att fyllas,

men kan pumpas torra på några decennier

på samma sätt som oljekällor.

Amerikas enorma grundvattendepå Ogallala
har krympt så mycket att

många jordbrukare har tvingats återgå
till mindre produktiv torrlandsodling.

Därtill kan användandet av bevattning
och gödsel leda till salinisering:

ansamling av salt i jorden.

Detta är en stor orsak till ökenutbredningen.

Ett annat hot är förlusten av matjord.

För 200 år sedan

fanns det två meter matjord
på de amerikanska prärierna.

Idag, till följd av bearbetning
och undermåliga metoder,

är omkring hälften borta.

Bevattning underlättar för svartrost
(Puccinia graminis) såsom UG-99

- som potentiellt skulle kunna förstöra 80%
av världens veteskörd.

Enligt Norman Borlaug,

pappa till "den gröna revolutionen"

har svartrost 'oerhörd potential för
social- och människoförstörelse'.

Användandet av biobränslen innebär att mindre land

kommer vara tillgänglig för matproduktion.

Ett område har en begränsad bärförmåga.

Det är det antal djur eller människor

som kan leva där för alltid.

Om en art växer ut över det områdets bärförmåga

kommer den dö av tills populationen återgår
till de naturliga begränsningarna.

Världen har undvikit dessa avdöenden

genom att hitta nya marker att odla upp

eller genom att öka produktionen,

vilket till stor del har varit tackvare olja.

För fortsatt tillväxt

krävs mer resurser än jorden kan erbjuda,

men det inte finns fler planeter.

Med hänsyn tagen till dessa utmaningar

måste den globala matproduktionen
dubbleras till 2050

för att föda den växande befolkningen i världen.

En miljard människor är redan undernärda eller svältande.

Det kommer bli utmanande att ge mat
till över 9 miljarder människor de kommande åren.

när världens olje- och naturgasproduktion faller.

DET LYCKLIGA SLUTET

Den globala ekonomin växer exponentiellt

med omkring 3% årligen

och förbrukar stadigt ökande mängder
icke-förnybara bränslen,

mineraler och metaller,

såväl som förnybara resurser

som vatten, skog, jord och fisk

snabbare än de kan återuppbyggas.

Även vid en tillväxt på 1%

kommer ekonomin dubbleras på 70 år.

Problemen intensifieras av andra faktorer:

Globaliseringen tillåter människor på en kontinent

att köpa varor och mat tillverkade på en annan.

Försörjningsvägarna är långa,

vilket anstränger begränsade oljeresurser.

Vi förlitar oss nu på fjärran
länder för det nödvändigaste.

Moderna städer är beroende av fossilt bränsle.

De flesta banksystem är baserade på skuld,

vilket tvingar in folk i
en spiral av lån och återbetalning

- som genererar tillväxt.

Vad kan man göra när man står inför dessa problem?

Många tror att krisen kan förhindras

genom minskad konsumtion,

teknologi,

smart tillväxt,

återvinning,

elbilar och hybrider,

ersättning,

eller val.

Minskad konsumtion kommer innebära minskade utgifter,

men endast det kommer inte kunna rädda planeten.

Om vissa använder mindre olja

kommer den minskade efterfrågan sänka priset,

varför andra kan köpa den billigare.

På samma sätt

kommer en mer effektiv motor,
som använder mindre energi,

paradoxalt nog, leda till större energianvändning.

På 1800-talet

insåg den engelske ekonomen William Stanley Jevons

att bättre ångmaskiner gjorde kol

till ett mer kostnadseffektivt bränsle,

vilket ledde till ökad användning av ångmaskiner,

vilket i sin tur ökade kolkonsumtionen.

Ökad användning kommer att
förbruka den energi eller resurs

som sparats genom minskad konsumtion.

Många tror att vetenskapsmän

kommer att lösa dessa nya problem genom ny teknik.

Men teknologi är inte energi.

Teknologi kan sätta energi i arbete,

men kan inte ersätta den.

Den konsumerar också resurser:

till exempel;

datorer tillverkas med en tiondel

av den energi som går åt för att göra en bil.

Mer avancerade teknologier

kan förvärra situationen,

eftersom många kräver sällsynta mineraler,

som också närmar sig sin begränsning.

Till exempel:

97% av jordens sällsynta mineraler/metaller
produceras i Kina,

De flesta från en enda gruva i inre Mongoliet.

Dessa mineraler används i katalysatorer,

flygplansmotorer,

högeffektiva magneter och hårddiskar,

hybridbilsbatterier,

lasrar,

flyttningsbara röntgenapparater,

avskärmning vid kärnreaktorer,

CD-skivor,

hybridfordonsmotorer,

lågenergilampor,

fiberoptik,

plattskärmar.

Kina har börjat införa
exportbegränsningar av dessa mineraler,

medan efterfrågan trappas upp.

Så kallad hållbar tillväxt eller
smart tillväxt kommer inte hjälpa,

eftersom den också använder
icke-förnybara metaller och mineraler.

i fortsatt ökande kvantiteter,

inklusive sällsynta metaller/mineraler.

Återvinning kommer inte lösa problemet,

eftersom den behöver energi

och processen inte är 100% effektiv.

Det är bara möjligt att återfå en del
av materialet som skall återvinnas.

En stor del förloras för alltid som avfall.

Elbilar kör på el.

Eftersom den största andelen elektricitet genereras från

fossilt bränsle är inte det någon lösning.

Dessutom behöver bilar alla möjliga
slags oljor för sin tillverkning.

Varje däck behöver runt 25 liter råolja för tillverkning.

Det finns ungefär 800 miljoner bilar i världen år 2010.

Vid nuvarande tillväxt,

har den siffran nått 2 miljarder år 2025.

Det är inte troligt att planeten kan klara av så många fordon

så värst länge, oavsett energikälla.

Många ekonomer tror

att den fria marknaden kommer ersätta en energikälla

med en annan genom teknologiska landvinningar.

Men de huvudsakliga ersättarna till olja

står själva inför sina egna vikande kurvor.

Ersättande misslyckas också med att
räkna in den tid som krävs för övergången.

Hirsch-rapporten från USAs energidepartement

uppskattar att åtminstone två decennier skulle behövas

för förberedelserna inför effekterna av Peak Oil.

Bekymren med för bristande energitillgång,

resursutarmning,

förlorad matjord,

och utsläpp är alla symtom på ett enda större problem:

Tillväxt.

Så länge som vårt finansiella system
bygger på (kräver) oändlig tillväxt

kommer reformer troligen inte att lyckas.

Hur kommer då framtiden se ut?

Optimisterna tror att tillväxten kommer fortsätta för alltid.

utan begränsningar.

Pessimisterna tror att vi närmar oss en ny stenålder,

eller utrotning.

Sanningen ligger kanske mellan dessa båda extremer.

Det är möjligt att samhället faller tillbaka till ett mindre

komplext läge där energianvändningen är betydligt mindre.

Det skulle innebära ett hårdare liv för de flesta.

Mer arbete för hand.

mer jordbruk,

och lokal produktion av varor, mat och tjänster.

Vad skall man göra för att förbereda sig
för en sådan tänkbar framtid?

Förvänta dig färre varor och matvaror från fjärran länder.

Börja gå eller cykla.

Vänj dig vid att använda mindre elektricitet.

Tag dig ur skuldfällan! (Amortera!)

Försök klara dig utan banker.

Istället för att handla på stora köpcentra

kan du stötta lokala handlare.

Köp närproducerad mat på marknader.

Istället för gräsmatta kan du anlägga en liten köksträdgård.

Lär dig konservera det du odlar.

Överväg att använda lokala valutor

i den eventualitet att den större ekonomin
skulle upphöra att fungera

och arbeta upp en högre grad av självhushållning.

Ingen av dessa åtgärder kommer förhindra kollapsen,

men kan kanske förbättra dina chanser
i en lågenergiframtid

i vilken vi kommer vara tvungna
att lita mer till oss själva

såsom tidigare generationer gjort.