Return to Video

There's No Tomorrow (2012)

  • 0:07 - 0:11
    incubate pictures presenterar
  • 0:14 - 0:19
    i samarbete med
    post carbon institute
  • 0:23 - 0:30
    DET FINNS INGEN MORGONDAG
  • 0:47 - 0:49
    Det här är jorden,
  • 0:49 - 0:51
    som den såg ut för 90 miljoner år sedan.
  • 0:51 - 0:55
    Geologer kallar denna tidsperiod för 'yngre krita'.
  • 0:55 - 0:58
    Det var en tidsperiod med extrem global värme,
  • 0:58 - 1:00
    när dinosaurierna fortfarande härskade på planeten.
  • 1:01 - 1:03
    De levde tryggt sina liv
  • 1:03 - 1:05
    högst upp i näringskedjan -
  • 1:07 - 1:10
    omedvetna om de förändringar
    som ägde rum omkring dem.
  • 1:11 - 1:12
    Kontinenter gled isär
  • 1:12 - 1:15
    och enorma sprickor öppnade sig i jordskorpan.
  • 1:15 - 1:18
    De svämmade över och blev hav.
  • 1:20 - 1:22
    Alger frodades i den extrema värmen
  • 1:22 - 1:23
    och förgiftade vattnet.
  • 1:25 - 1:26
    De dog
  • 1:26 - 1:29
    och föll, i miljarder, till sprickornas botten.
  • 1:32 - 1:34
    Floder sköljde ut sediment i haven
  • 1:34 - 1:37
    tills det organiska materialet
    frĺn algerna helt begravts.
  • 1:38 - 1:41
    Medan trycket ökade tilltog också värmen
  • 1:41 - 1:43
    tills en kemisk reaktion omvandlade
    det organiska materialet
  • 1:43 - 1:46
    till kolväteföreningar - fossila bränslen:
  • 1:46 - 1:49
    olja och naturgas.
  • 1:49 - 1:51
    En liknade process ägde rum på land
  • 1:51 - 1:53
    vilken bildade kol.
  • 1:55 - 1:57
    Det tog naturen omkring 5 miljoner år
  • 1:57 - 2:01
    att skapa det fossila bränsle
    som världen förbrukar på ett år.
  • 2:02 - 2:03
    Den moderna livsstilen
  • 2:03 - 2:06
    är beroende av detta fossila solljus,
  • 2:06 - 2:10
    även om förvånansvärt
    många tar det för givet.
  • 2:13 - 2:17
    Sedan 1860 har geologer hittat mer
    än 2 biljoner fat olja. (2x10^12)(á 159 liter)
  • 2:18 - 2:22
    Sedan dess har världen förbrukat omkring hälften.
  • 2:26 - 2:29
    Innan man kan pumpa upp olja
    måste man hitta den.
  • 2:30 - 2:33
    Till en början var den lätt att hitta
    och billig att utvinna.
  • 2:33 - 2:36
    Det första stora amerikanska
    oljefältet var Spindletop
  • 2:36 - 2:39
    som upptäcktes år 1900.
  • 2:39 - 2:40
    Därefter kom många fler.
  • 2:41 - 2:43
    Geologer genomsökte Amerika.
  • 2:43 - 2:47
    De hittade enorma depåer
    med olja, naturgas och kol.
  • 2:48 - 2:51
    Amerika utvann mer olja än något annat land
  • 2:51 - 2:54
    vilket gjorde det möjligt
    att bli en industriell supermakt.
  • 2:56 - 2:57
    Så fort en oljekälla börjar producera olja
  • 2:57 - 3:02
    är det bara en fråga om tid
    innan produktionen avtar.
  • 3:02 - 3:04
    Enskilda källor har olika produktionsförlopp,
  • 3:05 - 3:07
    men när många källor slås ihop
  • 3:07 - 3:09
    får den kombinerade grafen ett klockformat utseende.
  • 3:09 - 3:11
    Det tar generellt sett
  • 3:11 - 3:14
    ett land 40 år att från fyndighetstoppen
  • 3:14 - 3:16
    nå produktionstoppen.
  • 3:17 - 3:19
    Därefter påbörjas en permanent tillbakagång.
  • 3:20 - 3:22
    På 1950-talet
  • 3:22 - 3:25
    förutspådde Shells geofysiker M. King Hubbert
  • 3:25 - 3:28
    att Amerikas oljeproduktion skulle toppa under 1970-talet
  • 3:28 - 3:32
    dvs. 40 år efter USAs fyndighetstopp.
  • 3:33 - 3:35
    Få trodde honom.
  • 3:35 - 3:37
    Hur som helst nådde den
  • 3:37 - 3:39
    amerikanska oljeproduktionen sin topp på 70-talet
  • 3:39 - 3:41
    och inledde en stadig tillbakagång.
  • 3:42 - 3:44
    Hubbert fick återupprättning.
  • 3:45 - 3:46
    Från och med nu
  • 3:46 - 3:49
    skulle Amerika vara alltmer beroende av importerad olja.
  • 3:50 - 3:53
    Detta medförde en sårbarhet för störningar i utbudet
  • 3:53 - 3:57
    och bidrog till det ekonomiska kaoset under 1973
  • 3:57 - 3:59
    och 1979 års oljekriser.
  • 4:01 - 4:03
    1930-talet var det decennium som hade den högsta
  • 4:04 - 4:06
    oljefyndighetstakten i den amerikanska historien.
  • 4:06 - 4:08
    Trots avancerad teknologi
  • 4:08 - 4:10
    har fyndighetstakten obönhörligen fallit
  • 4:10 - 4:15
    när det gäller nya amerikanska oljekällor.
  • 4:15 - 4:17
    Nyliga fyndigheter, såsom ANWAR,
  • 4:17 - 4:21
    kan i bästa fall bidra med olja för 17 månader.
  • 4:22 - 4:25
    Till och med det nya
    "Jack 2"-fältet i Mexikanska Golfen
  • 4:25 - 4:28
    skulle bara tillgodose några
    få månaders inhemsk efterfrågan.
  • 4:29 - 4:31
    Trots storleken, skulle inte något
    av fälten komma i närheten av
  • 4:31 - 4:34
    att tillfredställa Amerikas energikrav.
  • 4:36 - 4:37
    Bevisen tornar nu upp sig
  • 4:37 - 4:40
    för att världsoljeproduktionen når
    sin topp eller är nära toppen.
  • 4:41 - 4:46
    Globalt sett nåddes toppen av funna
    nya oljefält på 1960-talet.
  • 4:46 - 4:47
    Mer än 40 år senare
  • 4:47 - 4:50
    tycks nedgången i upptäckandet av nya oljekällor
  • 4:50 - 4:52
    vara omöjlig att hindra.
  • 4:54 - 4:56
    54 av de 65 största oljeproducerande länderna
  • 4:56 - 4:58
    har redan nått sin produktionstopp.
  • 5:01 - 5:04
    Många av de återstående förväntas
    följa efter inom en snar framtid.
  • 5:06 - 5:07
    Världen hade behövt driftsätta ett
  • 5:07 - 5:08
    nytt Saudi Arabien vart
  • 5:08 - 5:10
    tredje år för att kompensera
  • 5:10 - 5:14
    för den vikande produktionen hos befintliga oljekällor.
  • 5:15 - 5:16
    På sextiotalet
  • 5:16 - 5:20
    utvanns sex fat olja för varje fat som användes.
  • 5:21 - 5:22
    Fyra decennier senare
  • 5:22 - 5:25
    konsumerar världen mellan tre och sex fat olja
  • 5:25 - 5:27
    för varje fat som utvinns.
  • 5:29 - 5:31
    Vid den tidpunkt världsproduktionen av
    olja når sin topp
  • 5:31 - 5:33
    kommer efterfrågan på olja
    överstiga tillgången
  • 5:33 - 5:36
    och bensinpriset kommer variera väldigt.
  • 5:36 - 5:39
    vilket påverkar mycket mer än
    bara kostnaden att tanka bilen.
  • 5:41 - 5:44
    Moderna städer är beroende av fossila bränslen.
  • 5:44 - 5:46
    Till och med vägar är gjorda av asfalt
  • 5:46 - 5:47
    som är en oljeprodukt,
  • 5:47 - 5:49
    liksom taket på många byggnader.
  • 5:51 - 5:53
    Stora områden skulle bli obeboeliga
  • 5:53 - 5:57
    utan uppvärmning på vintern och
    luftkonditionering på sommaren.
  • 5:58 - 6:00
    Förorternas utbredning uppmuntrar
    folk att köra kilometervis
  • 6:00 - 6:02
    till arbetet, skolan och affärer.
  • 6:04 - 6:06
    Större städer har delats upp i bostadsområden
  • 6:06 - 6:08
    och affärs-/industriområden
    med stora avstånd emellan,
  • 6:08 - 6:10
    vilket tvingar folk att köra.
  • 6:11 - 6:13
    Förorter och många samhällen
  • 6:13 - 6:15
    byggdes upp kring antagandet att
  • 6:15 - 6:18
    tillgången på olja och energi skulle vara riklig.
  • 6:19 - 6:21
    Kemikalier som skapas från fossila bränslen,
  • 6:21 - 6:23
    eller oljebaserade ämnen
  • 6:23 - 6:27
    är nödvändiga för tillverkningen av oräkneliga produkter.
  • 6:28 - 6:30
    Det moderna jordbruket
  • 6:30 - 6:32
    är kraftigt beroende av fossila bränslen
  • 6:32 - 6:33
    liksom sjukhus
  • 6:33 - 6:34
    flyg,
  • 6:34 - 6:36
    vattendistributionen
  • 6:37 - 6:40
    och den amerikanska militären
    som ensam svarar för en
  • 6:40 - 6:42
    förbrukning av 140 miljoner fat olja per år.
    (140x10^9) (á 159 liter)
  • 6:44 - 6:48
    Fossila bränslen är också nödvändiga
    i tillverkningen av plaster och polymerer.
  • 6:48 - 6:52
    vilka har en nyckelroll i datorer,
    nöjesutrustning och kläder.
  • 6:54 - 6:56
    Den globala ekonomin baseras för
    närvarande på oändlig tillväxt
  • 6:56 - 7:01
    vilket kräver ett kontinuerligt
    ökat utbud av billig energi.
  • 7:01 - 7:04
    Vi är så beroende av olja och andra fossila bränslen
  • 7:04 - 7:07
    att den minsta störning i utbudet
  • 7:07 - 7:10
    kan ha stor inverkan på alla aspekter i våra liv.
  • 7:17 - 7:21
    ENERGI
  • 7:22 - 7:25
    Energi är förmågan att uträtta arbete.
  • 7:26 - 7:29
    Den genomsnittlige amerikanen
    förfogar idag över energi
  • 7:29 - 7:34
    motsvarande 150 slavar som
    arbetar 24 timmar om dygnet.
  • 7:35 - 7:38
    Ämnen som lagrar denna arbetsförmåga kallas bränslen.
  • 7:39 - 7:42
    Vissa bränslen innehåller mer energi än andra.
  • 7:42 - 7:44
    Det kallas energitäthet.
  • 7:44 - 7:48
    Bland dessa bränslen är olja det mest kritiska.
  • 7:48 - 7:51
    Världen förbrukar 30 miljarder
    (30x10^9) fat olja per år,
  • 7:51 - 7:54
    vilket motsvarar en 'kubikmile' (ca. 4,17km3)
  • 7:54 - 7:56
    vilken innehåller lika mycket energi
  • 7:56 - 7:58
    som skulle genereras från 52 kärnkraftverk
  • 7:58 - 8:01
    i drift de kommande femtio åren.
  • 8:03 - 8:07
    Även om olja bara genererar 1,6% av USAs el
  • 8:07 - 8:10
    driver den 96% av all transport.
  • 8:12 - 8:15
    2008 importerades två tredjedelar av till USA.
  • 8:16 - 8:17
    Det mesta kom från Kanada,
  • 8:17 - 8:19
    Mexico,
  • 8:19 - 8:21
    Saudi Arabien,
  • 8:21 - 8:22
    Venezuela,
  • 8:22 - 8:26
    Nigeria, Irak och Angola.
  • 8:27 - 8:29
    Flera faktorer gör olja unik:
  • 8:29 - 8:31
    Den är energität.
  • 8:33 - 8:34
    Ett fat olja innehåller samma mängd energi som
  • 8:34 - 8:37
    nästan tre års arbete för en person.
  • 8:38 - 8:39
    Den är en vätska vid rumstemperatur,
  • 8:39 - 8:41
    lätt att transportera,
  • 8:41 - 8:44
    och användbar i små motorer.
  • 8:45 - 8:48
    För att få tag på energi måste man använda energi.
  • 8:49 - 8:53
    Knepet är att använda en mindre mängd
    för att hitta och utvinna en större mängd.
  • 8:53 - 8:55
    Detta kallas EROEI:
  • 8:55 - 8:59
    Energy Return on Energy Invested.
    (energiretur för investerad energi)
  • 9:01 - 9:04
    Konventionell olja är ett bra exempel.
  • 9:04 - 9:07
    Den olja som var lättast att utvinna pumpades upp först.
  • 9:08 - 9:14
    Man spenderade energi motsvarande ett fat olja
    för att hitta och utvinna 100.
  • 9:15 - 9:18
    EROEI för olja var 100.
  • 9:19 - 9:21
    Eftersom den lätta oljan pumpades upp först
  • 9:21 - 9:23
    flyttade letandet ut på djupt vatten
  • 9:23 - 9:25
    eller fjärran länder
  • 9:25 - 9:28
    och förbrukar därigenom alltmer energi.
  • 9:29 - 9:33
    Mestadels är oljan vi hittar idag tjock eller sur (svavelhaltig)
  • 9:33 - 9:35
    och kostsam att raffinera.
  • 9:35 - 9:39
    EROEI för olja idag är så låg som 10.
  • 9:40 - 9:43
    Om man använder mer energi för att få tag på ett bränsle
  • 9:43 - 9:46
    än det innehåller är det inte värt ansträngningen.
  • 9:50 - 9:52
    Det är möjligt att omvandla ett bränsle till ett annat.
  • 9:53 - 9:54
    Varje gång man gör det
  • 9:54 - 9:58
    förloras en del av det ursprungliga energiinnehållet.
  • 9:59 - 10:01
    För att ta ett exempel. Det finns "okonventionell" olja:
  • 10:01 - 10:03
    Tjärsand och skifferolja.
  • 10:04 - 10:06
    Tjärsand hittar man främst i Kanada.
  • 10:07 - 10:09
    Två tredjedelar av världens skifferolja finns i USA.
  • 10:11 - 10:13
    Båda dessa bränslen kan omvandlas till syntetisk råolja.
  • 10:13 - 10:17
    Men, detta kräver stora mängder värme och färskvatten,
  • 10:17 - 10:18
    vilket sänker deras EROEI
  • 10:18 - 10:23
    som varierar mellan fem
    och så lite som en och en halv.
  • 10:24 - 10:26
    Skifferolja är ett osedvanligt magert bränsle,
  • 10:27 - 10:29
    som per vikt innehåller en tredjedel av energin
  • 10:29 - 10:31
    i ett paket frukostflingor.
  • 10:33 - 10:34
    Kol finns i stora mängder
  • 10:34 - 10:39
    och genererar nästan hälften av planetens elektricitet.
  • 10:39 - 10:41
    Världen förbrukar nästan två
    'kubikmile' (2x4,17km3) kol varje år.
  • 10:41 - 10:46
    Dock kan den globala kolproduktionen
    komma att nå sin topp före 2040.
  • 10:48 - 10:51
    Påståendet att Amerika har
    flera seklers av kol är bedrägligt,
  • 10:51 - 10:55
    eftersom det inte räknar in stigande efterfrågan
    och sjunkande kvalitet.
  • 10:56 - 10:58
    Mycket av det högkvalitativa antracitkolet är borta,
  • 10:58 - 11:03
    och lämnar oss kol med
    lägre kvalitet och lägre energitäthet.
  • 11:04 - 11:06
    Produktionsbetänkligheter uppstår,
    eftersom kol nära ytan uttöms
  • 11:06 - 11:10
    och gruvarbetare tvingas gräva allt djupare
    i allt mer svårtillgängliga områden.
  • 11:11 - 11:14
    Många använder "bergstoppsborttagning" och spränger
  • 11:14 - 11:17
    bergstoppen för att komma åt kolet,
    vilket orsakar miljökaos.
  • 11:19 - 11:22
    Naturgas hittas ofta samtidigt som olja och kol.
  • 11:24 - 11:27
    Fyndigheten av naturgas i Nordamerika toppade på 50-talet
  • 11:27 - 11:30
    och produktionen toppade på 70-talet.
  • 11:31 - 11:34
    Om grafen för upptäckta fyndigheter flyttas fram 23 år
  • 11:34 - 11:40
    avslöjas en tänkbar framtid för
    nordamerikansk naturgasproduktion.
  • 11:41 - 11:44
    Nya landvinningar har möjliggjort
    utvinning av "okonventionell" naturgas
  • 11:44 - 11:50
    såsom skiffergas, vilket kan komma att
    bromsa nedgången de kommande åren.
  • 11:51 - 11:54
    Okonventionell naturgas är kontroversiell,
  • 11:54 - 11:57
    eftersom den kräver höga energipriser för att vara lönsam.
  • 11:58 - 12:01
    Även om okonventionell naturgas räknas in
  • 12:01 - 12:05
    kan produktionstoppen för naturgas komma kring 2030.
  • 12:07 - 12:10
    Det finns fortfarande stora uranreserver för kärnkraft.
  • 12:12 - 12:15
    För att ersätta de 10 TW som världen för
    närvarande genererar från fossila bränslen
  • 12:15 - 12:19
    skulle det krävas 10.000 kärnkraftverk.
  • 12:19 - 12:24
    Vid den produktionshastigheten skulle de
    kända uranreserverna endast räcka 10 till 20 år.
  • 12:25 - 12:29
    Försök med plutoniumbaserade reaktorer
  • 12:29 - 12:31
    i Frankrike och Japan
  • 12:31 - 12:33
    har varit dyra misslyckanden.
  • 12:33 - 12:37
    Kärnfusion har omfattande tekniska hinder framför sig.
  • 12:38 - 12:40
    Och så finns det förnybara energikällor.
  • 12:40 - 12:45
    Vindkraft har hög EROEI, men är ojämn i sin tillgänglighet.
  • 12:45 - 12:47
    Vattenkraft är tillförlitlig,
  • 12:47 - 12:50
    men de flesta floderna i den utvecklade
    världen har redan dämts upp.
  • 12:52 - 12:55
    Konventionella geotermiska kraftstationer
  • 12:55 - 12:57
    använder de heta fläckar som finns nära jordskorpan.
  • 12:57 - 12:59
    De är därför begränsade till de områdena.
  • 13:01 - 13:02
    I EGS försökssystemet
  • 13:02 - 13:06
    skulle två tio kilometer djupa schakthål borras.
  • 13:06 - 13:09
    Vatten pumpas ner i det ena och hettas upp i sprickor
  • 13:09 - 13:12
    för att sedan stiga upp i det andra schaktet och generera el.
  • 13:13 - 13:15
    Enligt en aktuell rapport från MIT
  • 13:15 - 13:21
    skulle denna teknologi kunna förse USA
    med 10% av sin el år 2050.
  • 13:22 - 13:25
    Vågkraft är begränsat till kustnära områden.
  • 13:25 - 13:29
    Energitätheten hos vågorna varierar från område till område.
  • 13:31 - 13:35
    Att transportera vågkraftsgenererad el in
    till land skulle vara en utmaning.
  • 13:35 - 13:38
    Saltvatten är dessutom korroderande för turbiner.
  • 13:41 - 13:42
    Biobränslen är bränslen som odlas.
  • 13:43 - 13:46
    Ved har låg energitäthet och växer långsamt.
  • 13:46 - 13:49
    Världen använder drygt 15 km3 ved varje år.
  • 13:51 - 13:52
    Biodiesel och etanol
  • 13:52 - 13:57
    görs från grödor som odlas
    genom ett oljedrivet jordbruk.
  • 13:57 - 14:00
    Energiförtjänsten genom dessa bränslen är väldigt låg.
  • 14:02 - 14:05
    En del politiker vill omvandla majs till etanol.
  • 14:05 - 14:10
    för att använda etanol till att ersätta 10% av den
    förutspådda oljekonsumtionen i USA år 2020,
  • 14:10 - 14:13
    skulle man behöva använda 3% av Amerikas yta.
  • 14:15 - 14:19
    Att ersätta en tredjedel skulle en area tre gånger
    större än den som nu används för att odla mat.
  • 14:20 - 14:23
    För att ersätta all konsumtion av råolja år 2020
  • 14:23 - 14:27
    skulle det behövas två gånger så mycket land
    som används till att odla mat.
  • 14:28 - 14:33
    Väte måste utvinnas ur naturgas, kol och vatten,
  • 14:33 - 14:36
    vilket använder mer energi än vi får från vätet.
  • 14:36 - 14:39
    Det gör en ekonomi baserad på vätgas osannolik.
  • 14:42 - 14:45
    Hela världens solcellspaneler genererar lika mycket ström
  • 14:45 - 14:47
    som två kolkraftverk.
  • 14:48 - 14:54
    Energi motsvarande mellan 1 och 4 ton kol
    används för att tillverka en enda solcellspanel.
  • 14:56 - 15:00
    Vi hade behövt täcka så mycket som
    350000 km2 med solcellspaneler
  • 15:00 - 15:02
    för att möta nuvarande efterfrågan i världen.
  • 15:02 - 15:06
    År 2007 fanns det bara ca 10 km2.
  • 15:08 - 15:12
    Koncentrerande solfångare eller
    solceller har stor potential
  • 15:12 - 15:16
    även om det för närvarande bara
    finns ett litet antal i drift.
  • 15:17 - 15:19
    De är dessutom begränsade till soliga klimat
  • 15:19 - 15:21
    vilket innebär att stora mängder el hade behövt
  • 15:21 - 15:24
    skickas över långa avstånd.
  • 15:26 - 15:29
    Alla alternativen till olja
    är beroende av oljedrivna maskiner
  • 15:29 - 15:34
    eller kräver material såsom plast som produceras från olja.
  • 15:36 - 15:38
    När man skall värdera framtida utfästelser
    om nya bränslen och uppfinningar,
  • 15:38 - 15:40
    fråga:
  • 15:40 - 15:44
    Har förespråkaren en fungerande,
    kommersiellt gångbar, modell för uppfinningen?
  • 15:45 - 15:47
    Vad har den för energitäthet?
  • 15:47 - 15:49
    Kan den lagras och distribueras enkelt?
  • 15:51 - 15:53
    Är den stabil eller mer ojämn i sin tillgänglighet?
  • 15:53 - 15:56
    Är den möjlig att skala upp till nationell nivå?
  • 15:56 - 15:58
    Finns det dolda utmaningar på konstruktionssidan?
  • 15:59 - 16:02
    Vad har den för EROEI?
  • 16:02 - 16:04
    Vad har den för miljöpåverkan?
  • 16:04 - 16:07
    Kom ihåg att stora siffror kan vara vilseledande.
  • 16:08 - 16:11
    Till exempel: En miljard fat olja (10^9 x 159 liter)
  • 16:11 - 16:14
    tillgodoser endast 12 dagars global efterfrågan.
  • 16:15 - 16:19
    En övergång från fossila bränslen
    skulle vara en oerhörd utmaning.
  • 16:19 - 16:24
    År 2007 ger kol upphov till 48,5% av all el i USA.
  • 16:24 - 16:27
    21,6% kommer från naturgas,
  • 16:27 - 16:30
    1,6% är från råolja,
  • 16:30 - 16:32
    19,4% är från kärnkraft,
  • 16:32 - 16:34
    5,8% är från vattenkraft.
  • 16:35 - 16:39
    Övriga förnybara energikällor genererar bara 2,5%.
  • 16:40 - 16:43
    Är det möjligt att ersätta ett system
    baserat på fossila bränslen
  • 16:43 - 16:45
    med ett lapptäcke av alternativa?
  • 16:46 - 16:48
    Stora teknologiska framsteg behövs,
  • 16:48 - 16:51
    såväl som politisk vilja och samarbete,
  • 16:51 - 16:53
    omfattande investeringar,
  • 16:53 - 16:55
    internationell samsyn,
  • 16:56 - 16:59
    implementeringen av nya förbättringar
    i den gamla ekonomiska världen
  • 16:59 - 17:01
    innefattande transport,
  • 17:02 - 17:03
    tillverkningsindustri,
  • 17:03 - 17:05
    och jordbruk,
  • 17:05 - 17:08
    såväl som kompetens att leda övergången.
  • 17:10 - 17:11
    Om allt detta uppnås,
  • 17:11 - 17:14
    skulle nuvarande livsstil kunna fortgå?
  • 17:19 - 17:21
    TILLVÄXT
  • 17:21 - 17:23
    De här bakterierna bor i en flaska.
  • 17:24 - 17:25
    Deras antal dubbleras varje minut.
  • 17:27 - 17:29
    Klockan 11 på förmiddagen finns det bara en bakterie.
  • 17:30 - 17:32
    Klockan 12 är flaskan full.
  • 17:33 - 17:35
    Den är halvfull 11:59
  • 17:35 - 17:37
    då det endast finns tillräckligt med
    utrymme för en dubblering till.
  • 17:38 - 17:41
    Bakterierna ser faran.
  • 17:41 - 17:44
    De letar efter nya flaskor och hittar tre till.
  • 17:44 - 17:47
    Därigenom förmodar de att deras problem är löst.
  • 17:47 - 17:49
    Klockan 12 är den första flaskan full.
  • 17:50 - 17:53
    Klockan 12:01 är den andra flaskan full.
  • 17:54 - 17:56
    Och klockan 12:02 är alla flaskorna fulla.
  • 17:57 - 17:59
    Detta är det problem vi har framför oss,
  • 17:59 - 18:03
    på grund av dubbleringen som
    orsakas av exponentiell tillväxt.
  • 18:06 - 18:09
    När mänskligheten började använda
    kol och olja som bränslekällor
  • 18:09 - 18:12
    upplevde den en dittills aldrig skådad tillväxt.
  • 18:14 - 18:17
    Även en låg tillväxttakt medför
    stora ökningar över tid.
  • 18:18 - 18:20
    Vid 1% tillväxt
  • 18:20 - 18:22
    kommer en ekonomi att fördubblas på 70 år.
  • 18:23 - 18:27
    Vid 2% tillväxt dubblas den på 35 år.
  • 18:27 - 18:29
    Vid 10% tillväxttakt,
  • 18:29 - 18:32
    kommer ekonomin att dubbleras på bara 7 år.
  • 18:33 - 18:36
    Om en ekonomi med det nuvarande medelvärdet på 3%
  • 18:36 - 18:39
    dubbleras den på 23år.
  • 18:40 - 18:44
    För varje dubblering överstiger
    efterfrågan på energi och andra resurser
  • 18:44 - 18:47
    samtliga tidigare dubbleringar sammanslagna.
  • 18:48 - 18:52
    Det finansiella systemet bygger på antagandet om tillväxt
  • 18:52 - 18:55
    - vilket kräver en ökande mängd
    energi för att kunna stödja den.
  • 18:56 - 18:58
    Banker lånar ut pengar de inte har
  • 18:58 - 19:00
    mer eller mindre genom att skapa dem.
  • 19:01 - 19:04
    Låntagarna använder de nyss skapade
    pengarna för att få sina affärer att växa,
  • 19:04 - 19:06
    och betala tillbaka skulden
  • 19:06 - 19:09
    med ränta som kräver mer tillväxt.
  • 19:10 - 19:13
    På grund av detta skapande av skuldbaserade pengar
  • 19:13 - 19:17
    är de flesta pengar i världen en skuld
    med ränta som skall betalas.
  • 19:19 - 19:22
    Utan ständigt nya och stadigt större generationer
  • 19:22 - 19:24
    av låntagare för att skapa tillväxt
  • 19:24 - 19:25
    och därigenom betala av dessa skulder
  • 19:25 - 19:28
    skulle världsekonomin kollapsa.
  • 19:30 - 19:32
    På samma sätt som ett Ponzi Scheme
    (läs kedjebrev om du inte orkar
    ta reda på vad det exakt innebär)
  • 19:32 - 19:35
    måste systemet expandera eller dö ut.
  • 19:35 - 19:37
    Delvis genom detta skuldbaserade system
  • 19:37 - 19:40
    har effekterna av ekonomisk tillväxt varit spektakulära.
  • 19:40 - 19:41
    i BNP,
  • 19:41 - 19:43
    fördämning av floder,
  • 19:43 - 19:44
    vattenanvändning,
  • 19:44 - 19:46
    gödselförbrukning,
  • 19:46 - 19:47
    stadsbefolkning,
  • 19:47 - 19:49
    pappersanvändning,
  • 19:49 - 19:51
    motorfordon,
  • 19:51 - 19:52
    kommunikation
  • 19:52 - 19:54
    och turism.
  • 19:55 - 19:57
    Världens befolkning har vuxit till 7 miljarder,
  • 19:57 - 20:01
    och förväntas överstiga 9 miljarder år 2050.
  • 20:02 - 20:05
    På en platt oändlig jord skulle detta
    kanske inte vara något problem.
  • 20:06 - 20:08
    Men, eftersom jorden är rund och begränsad,
  • 20:08 - 20:11
    kommer vi förr eller senare möta tillväxtens gräns.
  • 20:13 - 20:14
    Ekonomisk expansion
  • 20:14 - 20:18
    har gett upphov till förhöjda kväveoxider i atmosfären
  • 20:18 - 20:19
    och metan,
  • 20:19 - 20:20
    förtunning av ozonlagret,
  • 20:20 - 20:22
    fler översvämningar,
  • 20:22 - 20:25
    skador på världshavens ekosystem,
  • 20:25 - 20:27
    innefattande övergödning,
  • 20:27 - 20:30
    förluster av regnskog och skog,
  • 20:30 - 20:33
    ökning av brukat land
  • 20:33 - 20:36
    och utrotning av djur- och växtarter.
  • 20:38 - 20:40
    Om vi lägger ett riskorn
  • 20:40 - 20:42
    på den första rutan på ett schackbräde
  • 20:42 - 20:45
    dubblerar detta och lägger två riskorn på den andra,
  • 20:46 - 20:48
    dubblerar igen och lägger fyra på den tredje,
  • 20:49 - 20:51
    dubblerar igen och lägger 8 på den fjärde,
  • 20:51 - 20:52
    och fortsätter så här
  • 20:52 - 20:55
    med att lägga det dubbla antalet riskorn på nästa ruta
  • 20:55 - 20:57
    jämfört med föregående
  • 20:57 - 20:59
    kommer vi när vi når den sista rutan
  • 20:59 - 21:01
    behöva ett astronomiskt antal riskorn:
  • 21:03 - 21:05
    9 trillioner (9x10^18),
  • 21:05 - 21:07
    223 biljarder (223x10^15),
  • 21:07 - 21:09
    372 biljoner (372x10^12)
  • 21:09 - 21:11
    36 miljarder (36x10^9)
  • 21:11 - 21:13
    854 miljoner (854x10^6)
  • 21:13 - 21:16
    776 tusen riskorn:
  • 21:17 - 21:18
    Mer ris än mänskligheten
  • 21:18 - 21:21
    har odlat under de senaste 10.000 åren.
  • 21:22 - 21:23
    Moderna ekonomier,
  • 21:23 - 21:25
    på samma sätt som riskornen på schackbrädet,
  • 21:25 - 21:27
    dubblerar efter något tiotal år.
  • 21:27 - 21:30
    Vilken ruta är vi på på schackbrädet?
  • 21:33 - 21:34
    Förutom energi
  • 21:34 - 21:37
    har civilisationen behov av otaliga nödvändiga råvaror:
  • 21:37 - 21:39
    färskt vatten,
  • 21:39 - 21:40
    matjord,
  • 21:40 - 21:41
    mat,
  • 21:41 - 21:42
    skog,
  • 21:42 - 21:44
    och många sorters mineraler och metaller.
  • 21:45 - 21:46
    Tillväxten är begränsad
  • 21:46 - 21:49
    av den nödvändiga resurs som det finns minst av.
  • 21:51 - 21:53
    En tunna består av stavar
  • 21:53 - 21:54
    och som vattnet i en tunna,
  • 21:54 - 21:57
    kan inte tillväxten bli högre än den lägsta staven.
  • 21:57 - 22:00
    eller den mest begränsande resursen.
  • 22:02 - 22:04
    Mänskligheten använder för närvarande
  • 22:04 - 22:07
    40% av all fotosyntes på jorden
  • 22:08 - 22:09
    Även om det är tänkbart att kunna använda 80%
  • 22:09 - 22:13
    är det osannolikt att vi någon gång
    kommer kunna använda 160%
  • 22:23 - 22:25
    MAT
  • 22:27 - 22:28
    Den globala tillgången på mat
  • 22:28 - 22:29
    är kraftigt beroende av fossila bränslen.
  • 22:32 - 22:33
    Före första världskriget
  • 22:33 - 22:35
    var allt jordbruk ekologiskt.
  • 22:36 - 22:39
    Efter uppfinnandet av gödsel och
    bekämpningsmedel skapade från fossila bränslen
  • 22:39 - 22:42
    förbättrades matproduktionen enormt
  • 22:42 - 22:45
    vilket tillät tillväxt hos den mänskliga befolkningen.
  • 22:48 - 22:49
    Användandet av konstgjort gödsel har gett
  • 22:49 - 22:51
    mat till betydligt fler än vad som hade varit möjligt
  • 22:51 - 22:54
    med ekologisk odling enbart.
  • 22:56 - 22:58
    Fossila bränslen behövs för jordbruksredskap,
  • 22:59 - 23:00
    transport,
  • 23:00 - 23:01
    kylning,
  • 23:01 - 23:03
    plastförpackningar,
  • 23:03 - 23:04
    och matlagning.
  • 23:05 - 23:08
    Modernt jordbruk använder åkermark
    för att omvandla fossila bränslen till mat
  • 23:08 - 23:10
    - och mat till människor.
  • 23:12 - 23:13
    Cirka 7 kalorier fossilt bränsle
  • 23:13 - 23:16
    används för att framställa 1 kalori mat.
  • 23:19 - 23:25
    I Amerika färdas maten ungefär 2400km
    från bondgård till konsument.
  • 23:30 - 23:31
    Utöver nedgången för fossila bränslen,
  • 23:31 - 23:34
    finns det flera hot mot det nuvarande
    sättet att producera mat:
  • 23:35 - 23:36
    Billig energi,
  • 23:36 - 23:37
    förbättrad teknologi
  • 23:37 - 23:41
    och bidrag har möjliggjort massiva fiskfångster.
  • 23:43 - 23:45
    Globala fiskfångster nådde sin topp
    under senare delen av 80-talet
  • 23:45 - 23:48
    vilket medförde att fiskare flyttade
    vidare till djupare vatten.
  • 23:53 - 23:55
    Övergödning i form av kväveutsläpp från gödsel
    tillverkat av fossila bränslen.
  • 23:55 - 23:59
    förgiftar floder och hav och skapar enorma döda områden.
  • 24:00 - 24:01
    I den här takten
  • 24:01 - 24:03
    förutspås alla fiskbestånd kollapsa
  • 24:03 - 24:05
    år 2048.
  • 24:07 - 24:11
    Surt regn från städer och industrier
    dränerar jorden på livsviktiga näringsämnen
  • 24:11 - 24:12
    såsom kalium,
  • 24:12 - 24:13
    kalcium,
  • 24:13 - 24:14
    och magnesium.
  • 24:18 - 24:20
    Ett annat hot är brist på vatten.
  • 24:20 - 24:25
    Många jordbruk använder vatten som pumpas upp från
    grundvattendepåer (akvifir) för bevattning.
  • 24:26 - 24:28
    Grundvattendepåerna behöver tusentals år för att fyllas,
  • 24:28 - 24:30
    men kan pumpas torra på några decennier
  • 24:30 - 24:32
    på samma sätt som oljekällor.
  • 24:34 - 24:36
    Amerikas enorma grundvattendepå Ogallala
    har krympt så mycket att
  • 24:36 - 24:40
    många jordbrukare har tvingats återgå
    till mindre produktiv torrlandsodling.
  • 24:42 - 24:46
    Därtill kan användandet av bevattning
    och gödsel leda till salinisering:
  • 24:47 - 24:48
    ansamling av salt i jorden.
  • 24:49 - 24:51
    Detta är en stor orsak till ökenutbredningen.
  • 24:53 - 24:56
    Ett annat hot är förlusten av matjord.
  • 24:56 - 24:57
    För 200 år sedan
  • 24:57 - 25:00
    fanns det två meter matjord
    på de amerikanska prärierna.
  • 25:01 - 25:03
    Idag, till följd av bearbetning
    och undermåliga metoder,
  • 25:03 - 25:06
    är omkring hälften borta.
  • 25:08 - 25:13
    Bevattning underlättar för svartrost
    (Puccinia graminis) såsom UG-99
  • 25:13 - 25:17
    - som potentiellt skulle kunna förstöra 80%
    av världens veteskörd.
  • 25:19 - 25:20
    Enligt Norman Borlaug,
  • 25:20 - 25:22
    pappa till "den gröna revolutionen"
  • 25:22 - 25:27
    har svartrost 'oerhörd potential för
    social- och människoförstörelse'.
  • 25:29 - 25:32
    Användandet av biobränslen innebär att mindre land
  • 25:32 - 25:35
    kommer vara tillgänglig för matproduktion.
  • 25:36 - 25:39
    Ett område har en begränsad bärförmåga.
  • 25:40 - 25:41
    Det är det antal djur eller människor
  • 25:41 - 25:43
    som kan leva där för alltid.
  • 25:44 - 25:47
    Om en art växer ut över det områdets bärförmåga
  • 25:47 - 25:51
    kommer den dö av tills populationen återgår
    till de naturliga begränsningarna.
  • 25:53 - 25:54
    Världen har undvikit dessa avdöenden
  • 25:54 - 25:56
    genom att hitta nya marker att odla upp
  • 25:56 - 25:57
    eller genom att öka produktionen,
  • 25:57 - 26:00
    vilket till stor del har varit tackvare olja.
  • 26:01 - 26:03
    För fortsatt tillväxt
  • 26:03 - 26:06
    krävs mer resurser än jorden kan erbjuda,
  • 26:07 - 26:09
    men det inte finns fler planeter.
  • 26:11 - 26:13
    Med hänsyn tagen till dessa utmaningar
  • 26:13 - 26:16
    måste den globala matproduktionen
    dubbleras till 2050
  • 26:16 - 26:18
    för att föda den växande befolkningen i världen.
  • 26:21 - 26:24
    En miljard människor är redan undernärda eller svältande.
  • 26:24 - 26:28
    Det kommer bli utmanande att ge mat
    till över 9 miljarder människor de kommande åren.
  • 26:28 - 26:31
    när världens olje- och naturgasproduktion faller.
  • 26:41 - 26:42
    DET LYCKLIGA SLUTET
  • 26:45 - 26:48
    Den globala ekonomin växer exponentiellt
  • 26:48 - 26:50
    med omkring 3% årligen
  • 26:50 - 26:53
    och förbrukar stadigt ökande mängder
    icke-förnybara bränslen,
  • 26:53 - 26:54
    mineraler och metaller,
  • 26:54 - 26:56
    såväl som förnybara resurser
  • 26:56 - 27:00
    som vatten, skog, jord och fisk
  • 27:00 - 27:02
    snabbare än de kan återuppbyggas.
  • 27:03 - 27:05
    Även vid en tillväxt på 1%
  • 27:05 - 27:08
    kommer ekonomin dubbleras på 70 år.
  • 27:10 - 27:13
    Problemen intensifieras av andra faktorer:
  • 27:13 - 27:15
    Globaliseringen tillåter människor på en kontinent
  • 27:15 - 27:18
    att köpa varor och mat tillverkade på en annan.
  • 27:19 - 27:20
    Försörjningsvägarna är långa,
  • 27:20 - 27:23
    vilket anstränger begränsade oljeresurser.
  • 27:26 - 27:29
    Vi förlitar oss nu på fjärran
    länder för det nödvändigaste.
  • 27:30 - 27:32
    Moderna städer är beroende av fossilt bränsle.
  • 27:34 - 27:36
    De flesta banksystem är baserade på skuld,
  • 27:36 - 27:40
    vilket tvingar in folk i
    en spiral av lån och återbetalning
  • 27:40 - 27:41
    - som genererar tillväxt.
  • 27:43 - 27:46
    Vad kan man göra när man står inför dessa problem?
  • 27:47 - 27:48
    Många tror att krisen kan förhindras
  • 27:48 - 27:50
    genom minskad konsumtion,
  • 27:50 - 27:51
    teknologi,
  • 27:51 - 27:52
    smart tillväxt,
  • 27:52 - 27:53
    återvinning,
  • 27:54 - 27:55
    elbilar och hybrider,
  • 27:56 - 27:57
    ersättning,
  • 27:57 - 27:58
    eller val.
  • 27:59 - 28:01
    Minskad konsumtion kommer innebära minskade utgifter,
  • 28:01 - 28:03
    men endast det kommer inte kunna rädda planeten.
  • 28:05 - 28:07
    Om vissa använder mindre olja
  • 28:07 - 28:09
    kommer den minskade efterfrågan sänka priset,
  • 28:09 - 28:12
    varför andra kan köpa den billigare.
  • 28:13 - 28:13
    På samma sätt
  • 28:13 - 28:17
    kommer en mer effektiv motor,
    som använder mindre energi,
  • 28:17 - 28:20
    paradoxalt nog, leda till större energianvändning.
  • 28:21 - 28:22
    På 1800-talet
  • 28:22 - 28:25
    insåg den engelske ekonomen William Stanley Jevons
  • 28:25 - 28:28
    att bättre ångmaskiner gjorde kol
  • 28:28 - 28:31
    till ett mer kostnadseffektivt bränsle,
  • 28:31 - 28:32
    vilket ledde till ökad användning av ångmaskiner,
  • 28:32 - 28:35
    vilket i sin tur ökade kolkonsumtionen.
  • 28:37 - 28:40
    Ökad användning kommer att
    förbruka den energi eller resurs
  • 28:40 - 28:42
    som sparats genom minskad konsumtion.
  • 28:47 - 28:49
    Många tror att vetenskapsmän
  • 28:49 - 28:51
    kommer att lösa dessa nya problem genom ny teknik.
  • 28:52 - 28:55
    Men teknologi är inte energi.
  • 28:56 - 28:57
    Teknologi kan sätta energi i arbete,
  • 28:57 - 28:59
    men kan inte ersätta den.
  • 29:00 - 29:02
    Den konsumerar också resurser:
  • 29:02 - 29:03
    till exempel;
  • 29:03 - 29:05
    datorer tillverkas med en tiondel
  • 29:05 - 29:07
    av den energi som går åt för att göra en bil.
  • 29:08 - 29:10
    Mer avancerade teknologier
  • 29:10 - 29:12
    kan förvärra situationen,
  • 29:12 - 29:14
    eftersom många kräver sällsynta mineraler,
  • 29:14 - 29:16
    som också närmar sig sin begränsning.
  • 29:17 - 29:18
    Till exempel:
  • 29:18 - 29:21
    97% av jordens sällsynta mineraler/metaller
    produceras i Kina,
  • 29:21 - 29:24
    De flesta från en enda gruva i inre Mongoliet.
  • 29:26 - 29:28
    Dessa mineraler används i katalysatorer,
  • 29:28 - 29:30
    flygplansmotorer,
  • 29:30 - 29:33
    högeffektiva magneter och hårddiskar,
  • 29:33 - 29:35
    hybridbilsbatterier,
  • 29:35 - 29:36
    lasrar,
  • 29:36 - 29:37
    flyttningsbara röntgenapparater,
  • 29:37 - 29:39
    avskärmning vid kärnreaktorer,
  • 29:39 - 29:41
    CD-skivor,
  • 29:41 - 29:43
    hybridfordonsmotorer,
  • 29:43 - 29:45
    lågenergilampor,
  • 29:45 - 29:46
    fiberoptik,
  • 29:46 - 29:48
    plattskärmar.
  • 29:49 - 29:52
    Kina har börjat införa
    exportbegränsningar av dessa mineraler,
  • 29:52 - 29:54
    medan efterfrågan trappas upp.
  • 29:57 - 30:00
    Så kallad hållbar tillväxt eller
    smart tillväxt kommer inte hjälpa,
  • 30:00 - 30:03
    eftersom den också använder
    icke-förnybara metaller och mineraler.
  • 30:03 - 30:05
    i fortsatt ökande kvantiteter,
  • 30:05 - 30:07
    inklusive sällsynta metaller/mineraler.
  • 30:08 - 30:10
    Återvinning kommer inte lösa problemet,
  • 30:10 - 30:11
    eftersom den behöver energi
  • 30:11 - 30:14
    och processen inte är 100% effektiv.
  • 30:16 - 30:19
    Det är bara möjligt att återfå en del
    av materialet som skall återvinnas.
  • 30:19 - 30:22
    En stor del förloras för alltid som avfall.
  • 30:25 - 30:27
    Elbilar kör på el.
  • 30:28 - 30:30
    Eftersom den största andelen elektricitet genereras från
  • 30:30 - 30:32
    fossilt bränsle är inte det någon lösning.
  • 30:33 - 30:37
    Dessutom behöver bilar alla möjliga
    slags oljor för sin tillverkning.
  • 30:37 - 30:41
    Varje däck behöver runt 25 liter råolja för tillverkning.
  • 30:43 - 30:47
    Det finns ungefär 800 miljoner bilar i världen år 2010.
  • 30:47 - 30:49
    Vid nuvarande tillväxt,
  • 30:49 - 30:52
    har den siffran nått 2 miljarder år 2025.
  • 30:53 - 30:57
    Det är inte troligt att planeten kan klara av så många fordon
  • 30:57 - 30:59
    så värst länge, oavsett energikälla.
  • 31:01 - 31:02
    Många ekonomer tror
  • 31:02 - 31:05
    att den fria marknaden kommer ersätta en energikälla
  • 31:05 - 31:07
    med en annan genom teknologiska landvinningar.
  • 31:08 - 31:10
    Men de huvudsakliga ersättarna till olja
  • 31:10 - 31:12
    står själva inför sina egna vikande kurvor.
  • 31:13 - 31:18
    Ersättande misslyckas också med att
    räkna in den tid som krävs för övergången.
  • 31:20 - 31:22
    Hirsch-rapporten från USAs energidepartement
  • 31:22 - 31:25
    uppskattar att åtminstone två decennier skulle behövas
  • 31:25 - 31:27
    för förberedelserna inför effekterna av Peak Oil.
  • 31:28 - 31:31
    Bekymren med för bristande energitillgång,
  • 31:31 - 31:33
    resursutarmning,
  • 31:33 - 31:34
    förlorad matjord,
  • 31:34 - 31:39
    och utsläpp är alla symtom på ett enda större problem:
  • 31:40 - 31:42
    Tillväxt.
  • 31:43 - 31:46
    Så länge som vårt finansiella system
    bygger på (kräver) oändlig tillväxt
  • 31:46 - 31:49
    kommer reformer troligen inte att lyckas.
  • 31:49 - 31:52
    Hur kommer då framtiden se ut?
  • 31:54 - 31:56
    Optimisterna tror att tillväxten kommer fortsätta för alltid.
  • 31:56 - 31:57
    utan begränsningar.
  • 31:59 - 32:02
    Pessimisterna tror att vi närmar oss en ny stenålder,
  • 32:02 - 32:04
    eller utrotning.
  • 32:05 - 32:07
    Sanningen ligger kanske mellan dessa båda extremer.
  • 32:08 - 32:12
    Det är möjligt att samhället faller tillbaka till ett mindre
  • 32:12 - 32:15
    komplext läge där energianvändningen är betydligt mindre.
  • 32:16 - 32:18
    Det skulle innebära ett hårdare liv för de flesta.
  • 32:18 - 32:19
    Mer arbete för hand.
  • 32:19 - 32:20
    mer jordbruk,
  • 32:20 - 32:24
    och lokal produktion av varor, mat och tjänster.
  • 32:25 - 32:28
    Vad skall man göra för att förbereda sig
    för en sådan tänkbar framtid?
  • 32:29 - 32:33
    Förvänta dig färre varor och matvaror från fjärran länder.
  • 32:34 - 32:35
    Börja gå eller cykla.
  • 32:36 - 32:39
    Vänj dig vid att använda mindre elektricitet.
  • 32:40 - 32:41
    Tag dig ur skuldfällan! (Amortera!)
  • 32:41 - 32:44
    Försök klara dig utan banker.
  • 32:44 - 32:45
    Istället för att handla på stora köpcentra
  • 32:45 - 32:48
    kan du stötta lokala handlare.
  • 32:48 - 32:51
    Köp närproducerad mat på marknader.
  • 32:51 - 32:55
    Istället för gräsmatta kan du anlägga en liten köksträdgård.
  • 32:55 - 32:57
    Lär dig konservera det du odlar.
  • 32:58 - 33:00
    Överväg att använda lokala valutor
  • 33:00 - 33:02
    i den eventualitet att den större ekonomin
    skulle upphöra att fungera
  • 33:02 - 33:05
    och arbeta upp en högre grad av självhushållning.
  • 33:07 - 33:09
    Ingen av dessa åtgärder kommer förhindra kollapsen,
  • 33:09 - 33:13
    men kan kanske förbättra dina chanser
    i en lågenergiframtid
  • 33:13 - 33:16
    i vilken vi kommer vara tvungna
    att lita mer till oss själva
  • 33:16 - 33:19
    såsom tidigare generationer gjort.
Título:
There's No Tomorrow (2012)
Descrição:

Den första produktionen av http://www.incubatepictures.com:
En 34 minuter lång animerad dokumentär om resurstömning och det omöjliga med oändlig tillväxt på en ändlig planet.

mais » « menos
Idioma do Vídeo:
English
Duração:
34:53

Legendas em Swedish

Revisões