YouTube

Tem uma conta do YouTube?

Novo: habilite traduções e legendas criadas por espectadores no seu canal no YouTube!

Swedish legenda

← There's No Tomorrow (2012)

Den första produktionen av http://www.incubatepictures.com:
En 34 minuter lång animerad dokumentär om resurstömning och det omöjliga med oändlig tillväxt på en ändlig planet.

Obter Código para Incorporação
29 idiomas

Exibindo Revisão 7 criada em 05/01/2012 por PerBerg.

  1. incubate pictures presenterar
  2. i samarbete med
    post carbon institute
  3. DET FINNS INGEN MORGONDAG
  4. Det här är jorden,
  5. som den såg ut för 90 miljoner år sedan.
  6. Geologer kallar denna tidsperiod för 'yngre krita'.
  7. Det var en tidsperiod med extrem global värme,
  8. när dinosaurierna fortfarande härskade på planeten.
  9. De levde tryggt sina liv
  10. högst upp i näringskedjan -
  11. omedvetna om de förändringar
    som ägde rum omkring dem.
  12. Kontinenter gled isär
  13. och enorma sprickor öppnade sig i jordskorpan.
  14. De svämmade över och blev hav.
  15. Alger frodades i den extrema värmen
  16. och förgiftade vattnet.
  17. De dog
  18. och föll, i miljarder, till sprickornas botten.
  19. Floder sköljde ut sediment i haven
  20. tills det organiska materialet
    från algerna helt begravts.
  21. Medan trycket ökade tilltog också värmen
  22. tills en kemisk reaktion omvandlade
    det organiska materialet
  23. till kolväteföreningar - fossila bränslen:
  24. olja och naturgas.
  25. En liknade process ägde rum på land
  26. vilken bildade kol.
  27. Det tog naturen omkring 5 miljoner år
  28. att skapa det fossila bränsle
    som världen förbrukar på ett år.
  29. Den moderna livsstilen
  30. är beroende av detta fossila solljus,
  31. även om förvånansvärt
    många tar det för givet.
  32. Sedan 1860 har geologer hittat mer
    än 2 biljoner fat olja. (2x10^12)(á 159 liter)
  33. Sedan dess har världen förbrukat omkring hälften.
  34. Innan man kan pumpa upp olja
    måste man hitta den.
  35. Till en början var den lätt att hitta
    och billig att utvinna.
  36. Det första stora amerikanska
    oljefältet var Spindletop
  37. som upptäcktes år 1900.
  38. Därefter kom många fler.
  39. Geologer genomsökte Amerika.
  40. De hittade enorma depåer
    med olja, naturgas och kol.
  41. Amerika utvann mer olja än något annat land
  42. vilket gjorde det möjligt
    att bli en industriell supermakt.
  43. Så fort en oljekälla börjar producera olja
  44. är det bara en fråga om tid
    innan produktionen avtar.
  45. Enskilda källor har olika produktionsförlopp,
  46. men när många källor slås ihop
  47. får den kombinerade grafen ett klockformat utseende.
  48. Det tar generellt sett
  49. ett land 40 år att från fyndighetstoppen
  50. nå produktionstoppen.
  51. Därefter påbörjas en permanent tillbakagång.
  52. På 1950-talet
  53. förutspådde Shells geofysiker M. King Hubbert
  54. att Amerikas oljeproduktion skulle toppa under 1970-talet
  55. dvs. 40 år efter USAs fyndighetstopp.
  56. Få trodde honom.
  57. Hur som helst nådde den
  58. amerikanska oljeproduktionen sin topp på 70-talet
  59. och inledde en stadig tillbakagång.
  60. Hubbert fick återupprättning.
  61. Från och med nu
  62. skulle Amerika vara alltmer beroende av importerad olja.
  63. Detta medförde en sårbarhet för störningar i utbudet
  64. och bidrog till det ekonomiska kaoset under 1973
  65. och 1979 års oljekriser.
  66. 1930-talet var det decennium som hade den högsta
  67. oljefyndighetstakten i den amerikanska historien.
  68. Trots avancerad teknologi
  69. har fyndighetstakten obönhörligen fallit
  70. när det gäller nya amerikanska oljekällor.
  71. Nyliga fyndigheter, såsom ANWAR,
  72. kan i bästa fall bidra med olja för 17 månader.
  73. Till och med det nya
    "Jack 2"-fältet i Mexikanska Golfen
  74. skulle bara tillgodose några
    få månaders inhemsk efterfrågan.
  75. Trots storleken, skulle inte något
    av fälten komma i närheten av
  76. att tillfredställa Amerikas energikrav.
  77. Bevisen tornar nu upp sig
  78. för att världsoljeproduktionen når
    sin topp eller är nära toppen.
  79. Globalt sett nåddes toppen av funna
    nya oljefält på 1960-talet.
  80. Mer än 40 år senare
  81. tycks nedgången i upptäckandet av nya oljekällor
  82. vara omöjlig att hindra.
  83. 54 av de 65 största oljeproducerande länderna
  84. har redan nått sin produktionstopp.
  85. Många av de återstående förväntas
    följa efter inom en snar framtid.
  86. Världen hade behövt driftsätta ett
  87. nytt Saudi Arabien vart
  88. tredje år för att kompensera
  89. för den vikande produktionen hos befintliga oljekällor.
  90. På sextiotalet
  91. utvanns sex fat olja för varje fat som användes.
  92. Fyra decennier senare
  93. konsumerar världen mellan tre och sex fat olja
  94. för varje fat som utvinns.
  95. Vid den tidpunkt världsproduktionen av
    olja når sin topp
  96. kommer efterfrågan på olja
    överstiga tillgången
  97. och bensinpriset kommer variera väldigt.
  98. vilket påverkar mycket mer än
    bara kostnaden att tanka bilen.
  99. Moderna städer är beroende av fossila bränslen.
  100. Till och med vägar är gjorda av asfalt
  101. som är en oljeprodukt,
  102. liksom taket på många byggnader.
  103. Stora områden skulle bli obeboeliga
  104. utan uppvärmning på vintern och
    luftkonditionering på sommaren.
  105. Förorternas utbredning uppmuntrar
    folk att köra kilometervis
  106. till arbetet, skolan och affärer.
  107. Större städer har delats upp i bostadsområden
  108. och affärs-/industriområden
    med stora avstånd emellan,
  109. vilket tvingar folk att köra.
  110. Förorter och många samhällen
  111. byggdes upp kring antagandet att
  112. tillgången på olja och energi skulle vara riklig.
  113. Kemikalier som skapas från fossila bränslen,
  114. eller oljebaserade ämnen
  115. är nödvändiga för tillverkningen av oräkneliga produkter.
  116. Det moderna jordbruket
  117. är kraftigt beroende av fossila bränslen
  118. liksom sjukhus
  119. flyg,
  120. vattendistributionen
  121. och den amerikanska militären
    som ensam svarar för en
  122. förbrukning av 140 miljoner fat olja per år.
    (140x10^9) (á 159 liter)
  123. Fossila bränslen är också nödvändiga
    i tillverkningen av plaster och polymerer.
  124. vilka har en nyckelroll i datorer,
    nöjesutrustning och kläder.
  125. Den globala ekonomin baseras för
    närvarande på oändlig tillväxt
  126. vilket kräver ett kontinuerligt
    ökat utbud av billig energi.
  127. Vi är så beroende av olja och andra fossila bränslen
  128. att den minsta störning i utbudet
  129. kan ha stor inverkan på alla aspekter i våra liv.
  130. ENERGI
  131. Energi är förmågan att uträtta arbete.
  132. Den genomsnittlige amerikanen
    förfogar idag över energi
  133. motsvarande 150 slavar som
    arbetar 24 timmar om dygnet.
  134. Ämnen som lagrar denna arbetsförmåga kallas bränslen.
  135. Vissa bränslen innehåller mer energi än andra.
  136. Det kallas energitäthet.
  137. Bland dessa bränslen är olja det mest kritiska.
  138. Världen förbrukar 30 miljarder
    (30x10^9) fat olja per år,
  139. vilket motsvarar en 'kubikmile' (ca. 4,17km3)
  140. vilken innehåller lika mycket energi
  141. som skulle genereras från 52 kärnkraftverk
  142. i drift de kommande femtio åren.
  143. Även om olja bara genererar 1,6% av USAs el
  144. driver den 96% av all transport.
  145. 2008 importerades två tredjedelar av till USA.
  146. Det mesta kom från Kanada,
  147. Mexico,
  148. Saudi Arabien,
  149. Venezuela,
  150. Nigeria, Irak och Angola.
  151. Flera faktorer gör olja unik:
  152. Den är energität.
  153. Ett fat olja innehåller samma mängd energi som
  154. nästan tre års arbete för en person.
  155. Den är en vätska vid rumstemperatur,
  156. lätt att transportera,
  157. och användbar i små motorer.
  158. För att få tag på energi måste man använda energi.
  159. Knepet är att använda en mindre mängd
    för att hitta och utvinna en större mängd.
  160. Detta kallas EROEI:
  161. Energy Return on Energy Invested.
    (energiretur för investerad energi)
  162. Konventionell olja är ett bra exempel.
  163. Den olja som var lättast att utvinna pumpades upp först.
  164. Man spenderade energi motsvarande ett fat olja
    för att hitta och utvinna 100.
  165. EROEI för olja var 100.
  166. Eftersom den lätta oljan pumpades upp först
  167. flyttade letandet ut på djupt vatten
  168. eller fjärran länder
  169. och förbrukar därigenom alltmer energi.
  170. Mestadels är oljan vi hittar idag tjock eller sur (svavelhaltig)
  171. och kostsam att raffinera.
  172. EROEI för olja idag är så låg som 10.
  173. Om man använder mer energi för att få tag på ett bränsle
  174. än det innehåller är det inte värt ansträngningen.
  175. Det är möjligt att omvandla ett bränsle till ett annat.
  176. Varje gång man gör det
  177. förloras en del av det ursprungliga energiinnehållet.
  178. För att ta ett exempel. Det finns "okonventionell" olja:
  179. Tjärsand och skifferolja.
  180. Tjärsand hittar man främst i Kanada.
  181. Två tredjedelar av världens skifferolja finns i USA.
  182. Båda dessa bränslen kan omvandlas till syntetisk råolja.
  183. Men, detta kräver stora mängder värme och färskvatten,
  184. vilket sänker deras EROEI
  185. som varierar mellan fem
    och så lite som en och en halv.
  186. Skifferolja är ett osedvanligt magert bränsle,
  187. som per vikt innehåller en tredjedel av energin
  188. i ett paket frukostflingor.
  189. Kol finns i stora mängder
  190. och genererar nästan hälften av planetens elektricitet.
  191. Världen förbrukar nästan två
    'kubikmile' (2x4,17km3) kol varje år.
  192. Dock kan den globala kolproduktionen
    komma att nå sin topp före 2040.
  193. Påståendet att Amerika har
    flera seklers av kol är bedrägligt,
  194. eftersom det inte räknar in stigande efterfrågan
    och sjunkande kvalitet.
  195. Mycket av det högkvalitativa antracitkolet är borta,
  196. och lämnar oss kol med
    lägre kvalitet och lägre energitäthet.
  197. Produktionsbetänkligheter uppstår,
    eftersom kol nära ytan uttöms
  198. och gruvarbetare tvingas gräva allt djupare
    i allt mer svårtillgängliga områden.
  199. Många använder "bergstoppsborttagning" och spränger
  200. bergstoppen för att komma åt kolet,
    vilket orsakar miljökaos.
  201. Naturgas hittas ofta samtidigt som olja och kol.
  202. Fyndigheten av naturgas i Nordamerika toppade på 50-talet
  203. och produktionen toppade på 70-talet.
  204. Om grafen för upptäckta fyndigheter flyttas fram 23 år
  205. avslöjas en tänkbar framtid för
    nordamerikansk naturgasproduktion.
  206. Nya landvinningar har möjliggjort
    utvinning av "okonventionell" naturgas
  207. såsom skiffergas, vilket kan komma att
    bromsa nedgången de kommande åren.
  208. Okonventionell naturgas är kontroversiell,
  209. eftersom den kräver höga energipriser för att vara lönsam.
  210. Även om okonventionell naturgas räknas in
  211. kan produktionstoppen för naturgas komma kring 2030.
  212. Det finns fortfarande stora uranreserver för kärnkraft.
  213. För att ersätta de 10 TW som världen för
    närvarande genererar från fossila bränslen
  214. skulle det krävas 10.000 kärnkraftverk.
  215. Vid den produktionshastigheten skulle de
    kända uranreserverna endast räcka 10 till 20 år.
  216. Försök med plutoniumbaserade reaktorer
  217. i Frankrike och Japan
  218. har varit dyra misslyckanden.
  219. Kärnfusion har omfattande tekniska hinder framför sig.
  220. Och så finns det förnybara energikällor.
  221. Vindkraft har hög EROEI, men är ojämn i sin tillgänglighet.
  222. Vattenkraft är tillförlitlig,
  223. men de flesta floderna i den utvecklade
    världen har redan dämts upp.
  224. Konventionella geotermiska kraftstationer
  225. använder de heta fläckar som finns nära jordskorpan.
  226. De är därför begränsade till de områdena.
  227. I EGS försökssystemet
  228. skulle två tio kilometer djupa schakthål borras.
  229. Vatten pumpas ner i det ena och hettas upp i sprickor
  230. för att sedan stiga upp i det andra schaktet och generera el.
  231. Enligt en aktuell rapport från MIT
  232. skulle denna teknologi kunna förse USA
    med 10% av sin el år 2050.
  233. Vågkraft är begränsat till kustnära områden.
  234. Energitätheten hos vågorna varierar från område till område.
  235. Att transportera vågkraftsgenererad el in
    till land skulle vara en utmaning.
  236. Saltvatten är dessutom korroderande för turbiner.
  237. Biobränslen är bränslen som odlas.
  238. Ved har låg energitäthet och växer långsamt.
  239. Världen använder drygt 15 km3 ved varje år.
  240. Biodiesel och etanol
  241. görs från grödor som odlas
    genom ett oljedrivet jordbruk.
  242. Energiförtjänsten genom dessa bränslen är väldigt låg.
  243. En del politiker vill omvandla majs till etanol.
  244. för att använda etanol till att ersätta 10% av den
    förutspådda oljekonsumtionen i USA år 2020,
  245. skulle man behöva använda 3% av Amerikas yta.
  246. Att ersätta en tredjedel skulle en area tre gånger
    större än den som nu används för att odla mat.
  247. För att ersätta all konsumtion av råolja år 2020
  248. skulle det behövas två gånger så mycket land
    som används till att odla mat.
  249. Väte måste utvinnas ur naturgas, kol och vatten,
  250. vilket använder mer energi än vi får från vätet.
  251. Det gör en ekonomi baserad på vätgas osannolik.
  252. Hela världens solcellspaneler genererar lika mycket ström
  253. som två kolkraftverk.
  254. Energi motsvarande mellan 1 och 4 ton kol
    används för att tillverka en enda solcellspanel.
  255. Vi hade behövt täcka så mycket som
    350000 km2 med solcellspaneler
  256. för att möta nuvarande efterfrågan i världen.
  257. År 2007 fanns det bara ca 10 km2.
  258. Koncentrerande solfångare eller
    solceller har stor potential
  259. även om det för närvarande bara
    finns ett litet antal i drift.
  260. De är dessutom begränsade till soliga klimat
  261. vilket innebär att stora mängder el hade behövt
  262. skickas över långa avstånd.
  263. Alla alternativen till olja
    är beroende av oljedrivna maskiner
  264. eller kräver material såsom plast som produceras från olja.
  265. När man skall värdera framtida utfästelser
    om nya bränslen och uppfinningar,
  266. fråga:
  267. Har förespråkaren en fungerande,
    kommersiellt gångbar, modell för uppfinningen?
  268. Vad har den för energitäthet?
  269. Kan den lagras och distribueras enkelt?
  270. Är den stabil eller mer ojämn i sin tillgänglighet?
  271. Är den möjlig att skala upp till nationell nivå?
  272. Finns det dolda utmaningar på konstruktionssidan?
  273. Vad har den för EROEI?
  274. Vad har den för miljöpåverkan?
  275. Kom ihåg att stora siffror kan vara vilseledande.
  276. Till exempel: En miljard fat olja (10^9 x 159 liter)
  277. tillgodoser endast 12 dagars global efterfrågan.
  278. En övergång från fossila bränslen
    skulle vara en oerhörd utmaning.
  279. År 2007 ger kol upphov till 48,5% av all el i USA.
  280. 21,6% kommer från naturgas,
  281. 1,6% är från råolja,
  282. 19,4% är från kärnkraft,
  283. 5,8% är från vattenkraft.
  284. Övriga förnybara energikällor genererar bara 2,5%.
  285. Är det möjligt att ersätta ett system
    baserat på fossila bränslen
  286. med ett lapptäcke av alternativa?
  287. Stora teknologiska framsteg behövs,
  288. såväl som politisk vilja och samarbete,
  289. omfattande investeringar,
  290. internationell samsyn,
  291. implementeringen av nya förbättringar
    i den gamla ekonomiska världen
  292. innefattande transport,
  293. tillverkningsindustri,
  294. och jordbruk,
  295. såväl som kompetens att leda övergången.
  296. Om allt detta uppnås,
  297. skulle nuvarande livsstil kunna fortgå?
  298. TILLVÄXT
  299. De här bakterierna bor i en flaska.
  300. Deras antal dubbleras varje minut.
  301. Klockan 11 på förmiddagen finns det bara en bakterie.
  302. Klockan 12 är flaskan full.
  303. Den är halvfull 11:59
  304. då det endast finns tillräckligt med
    utrymme för en dubblering till.
  305. Bakterierna ser faran.
  306. De letar efter nya flaskor och hittar tre till.
  307. Därigenom förmodar de att deras problem är löst.
  308. Klockan 12 är den första flaskan full.
  309. Klockan 12:01 är den andra flaskan full.
  310. Och klockan 12:02 är alla flaskorna fulla.
  311. Detta är det problem vi har framför oss,
  312. på grund av dubbleringen som
    orsakas av exponentiell tillväxt.
  313. När mänskligheten började använda
    kol och olja som bränslekällor
  314. upplevde den en dittills aldrig skådad tillväxt.
  315. Även en låg tillväxttakt medför
    stora ökningar över tid.
  316. Vid 1% tillväxt
  317. kommer en ekonomi att fördubblas på 70 år.
  318. Vid 2% tillväxt dubblas den på 35 år.
  319. Vid 10% tillväxttakt,
  320. kommer ekonomin att dubbleras på bara 7 år.
  321. Om en ekonomi med det nuvarande medelvärdet på 3%
  322. dubbleras den på 23år.
  323. För varje dubblering överstiger
    efterfrågan på energi och andra resurser
  324. samtliga tidigare dubbleringar sammanslagna.
  325. Det finansiella systemet bygger på antagandet om tillväxt
  326. - vilket kräver en ökande mängd
    energi för att kunna stödja den.
  327. Banker lånar ut pengar de inte har
  328. mer eller mindre genom att skapa dem.
  329. Låntagarna använder de nyss skapade
    pengarna för att få sina affärer att växa,
  330. och betala tillbaka skulden
  331. med ränta som kräver mer tillväxt.
  332. På grund av detta skapande av skuldbaserade pengar
  333. är de flesta pengar i världen en skuld
    med ränta som skall betalas.
  334. Utan ständigt nya och stadigt större generationer
  335. av låntagare för att skapa tillväxt
  336. och därigenom betala av dessa skulder
  337. skulle världsekonomin kollapsa.
  338. På samma sätt som ett Ponzi Scheme
    (läs kedjebrev om du inte orkar
    ta reda på vad det exakt innebär)
  339. måste systemet expandera eller dö ut.
  340. Delvis genom detta skuldbaserade system
  341. har effekterna av ekonomisk tillväxt varit spektakulära.
  342. i BNP,
  343. fördämning av floder,
  344. vattenanvändning,
  345. gödselförbrukning,
  346. stadsbefolkning,
  347. pappersanvändning,
  348. motorfordon,
  349. kommunikation
  350. och turism.
  351. Världens befolkning har vuxit till 7 miljarder,
  352. och förväntas överstiga 9 miljarder år 2050.
  353. På en platt oändlig jord skulle detta
    kanske inte vara något problem.
  354. Men, eftersom jorden är rund och begränsad,
  355. kommer vi förr eller senare möta tillväxtens gräns.
  356. Ekonomisk expansion
  357. har gett upphov till förhöjda kväveoxider i atmosfären
  358. och metan,
  359. förtunning av ozonlagret,
  360. fler översvämningar,
  361. skador på världshavens ekosystem,
  362. innefattande övergödning,
  363. förluster av regnskog och skog,
  364. ökning av brukat land
  365. och utrotning av djur- och växtarter.
  366. Om vi lägger ett riskorn
  367. på den första rutan på ett schackbräde
  368. dubblerar detta och lägger två riskorn på den andra,
  369. dubblerar igen och lägger fyra på den tredje,
  370. dubblerar igen och lägger 8 på den fjärde,
  371. och fortsätter så här
  372. med att lägga det dubbla antalet riskorn på nästa ruta
  373. jämfört med föregående
  374. kommer vi när vi når den sista rutan
  375. behöva ett astronomiskt antal riskorn:
  376. 9 trillioner (9x10^18),
  377. 223 biljarder (223x10^15),
  378. 372 biljoner (372x10^12)
  379. 36 miljarder (36x10^9)
  380. 854 miljoner (854x10^6)
  381. 776 tusen riskorn:
  382. Mer ris än mänskligheten
  383. har odlat under de senaste 10.000 åren.
  384. Moderna ekonomier,
  385. på samma sätt som riskornen på schackbrädet,
  386. dubblerar efter något tiotal år.
  387. Vilken ruta är vi på på schackbrädet?
  388. Förutom energi
  389. har civilisationen behov av otaliga nödvändiga råvaror:
  390. färskt vatten,
  391. matjord,
  392. mat,
  393. skog,
  394. och många sorters mineraler och metaller.
  395. Tillväxten är begränsad
  396. av den nödvändiga resurs som det finns minst av.
  397. En tunna består av stavar
  398. och som vattnet i en tunna,
  399. kan inte tillväxten bli högre än den lägsta staven.
  400. eller den mest begränsande resursen.
  401. Mänskligheten använder för närvarande
  402. 40% av all fotosyntes på jorden
  403. Även om det är tänkbart att kunna använda 80%
  404. är det osannolikt att vi någon gång
    kommer kunna använda 160%
  405. MAT
  406. Den globala tillgången på mat
  407. är kraftigt beroende av fossila bränslen.
  408. Före första världskriget
  409. var allt jordbruk ekologiskt.
  410. Efter uppfinnandet av gödsel och
    bekämpningsmedel skapade från fossila bränslen
  411. förbättrades matproduktionen enormt
  412. vilket tillät tillväxt hos den mänskliga befolkningen.
  413. Användandet av konstgjort gödsel har gett
  414. mat till betydligt fler än vad som hade varit möjligt
  415. med ekologisk odling enbart.
  416. Fossila bränslen behövs för jordbruksredskap,
  417. transport,
  418. kylning,
  419. plastförpackningar,
  420. och matlagning.
  421. Modernt jordbruk använder åkermark
    för att omvandla fossila bränslen till mat
  422. - och mat till människor.
  423. Cirka 7 kalorier fossilt bränsle
  424. används för att framställa 1 kalori mat.
  425. I Amerika färdas maten ungefär 2400km
    från bondgård till konsument.
  426. Utöver nedgången för fossila bränslen,
  427. finns det flera hot mot det nuvarande
    sättet att producera mat:
  428. Billig energi,
  429. förbättrad teknologi
  430. och bidrag har möjliggjort massiva fiskfångster.
  431. Globala fiskfångster nådde sin topp
    under senare delen av 80-talet
  432. vilket medförde att fiskare flyttade
    vidare till djupare vatten.
  433. Övergödning i form av kväveutsläpp från gödsel
    tillverkat av fossila bränslen.
  434. förgiftar floder och hav och skapar enorma döda områden.
  435. I den här takten
  436. förutspås alla fiskbestånd kollapsa
  437. år 2048.
  438. Surt regn från städer och industrier
    dränerar jorden på livsviktiga näringsämnen
  439. såsom kalium,
  440. kalcium,
  441. och magnesium.
  442. Ett annat hot är brist på vatten.
  443. Många jordbruk använder vatten som pumpas upp från
    grundvattendepåer (akvifir) för bevattning.
  444. Grundvattendepåerna behöver tusentals år för att fyllas,
  445. men kan pumpas torra på några decennier
  446. på samma sätt som oljekällor.
  447. Amerikas enorma grundvattendepå Ogallala
    har krympt så mycket att
  448. många jordbrukare har tvingats återgå
    till mindre produktiv torrlandsodling.
  449. Därtill kan användandet av bevattning
    och gödsel leda till salinisering:
  450. ansamling av salt i jorden.
  451. Detta är en stor orsak till ökenutbredningen.
  452. Ett annat hot är förlusten av matjord.
  453. För 200 år sedan
  454. fanns det två meter matjord
    på de amerikanska prärierna.
  455. Idag, till följd av bearbetning
    och undermåliga metoder,
  456. är omkring hälften borta.
  457. Bevattning underlättar för svartrost
    (Puccinia graminis) såsom UG-99
  458. - som potentiellt skulle kunna förstöra 80%
    av världens veteskörd.
  459. Enligt Norman Borlaug,
  460. pappa till "den gröna revolutionen"
  461. har svartrost 'oerhörd potential för
    social- och människoförstörelse'.
  462. Användandet av biobränslen innebär att mindre land
  463. kommer vara tillgänglig för matproduktion.
  464. Ett område har en begränsad bärförmåga.
  465. Det är det antal djur eller människor
  466. som kan leva där för alltid.
  467. Om en art växer ut över det områdets bärförmåga
  468. kommer den dö av tills populationen återgår
    till de naturliga begränsningarna.
  469. Världen har undvikit dessa avdöenden
  470. genom att hitta nya marker att odla upp
  471. eller genom att öka produktionen,
  472. vilket till stor del har varit tackvare olja.
  473. För fortsatt tillväxt
  474. krävs mer resurser än jorden kan erbjuda,
  475. men det inte finns fler planeter.
  476. Med hänsyn tagen till dessa utmaningar
  477. måste den globala matproduktionen
    dubbleras till 2050
  478. för att föda den växande befolkningen i världen.
  479. En miljard människor är redan undernärda eller svältande.
  480. Det kommer bli utmanande att ge mat
    till över 9 miljarder människor de kommande åren.
  481. när världens olje- och naturgasproduktion faller.
  482. DET LYCKLIGA SLUTET
  483. Den globala ekonomin växer exponentiellt
  484. med omkring 3% årligen
  485. och förbrukar stadigt ökande mängder
    icke-förnybara bränslen,
  486. mineraler och metaller,
  487. såväl som förnybara resurser
  488. som vatten, skog, jord och fisk
  489. snabbare än de kan återuppbyggas.
  490. Även vid en tillväxt på 1%
  491. kommer ekonomin dubbleras på 70 år.
  492. Problemen intensifieras av andra faktorer:
  493. Globaliseringen tillåter människor på en kontinent
  494. att köpa varor och mat tillverkade på en annan.
  495. Försörjningsvägarna är långa,
  496. vilket anstränger begränsade oljeresurser.
  497. Vi förlitar oss nu på fjärran
    länder för det nödvändigaste.
  498. Moderna städer är beroende av fossilt bränsle.
  499. De flesta banksystem är baserade på skuld,
  500. vilket tvingar in folk i
    en spiral av lån och återbetalning
  501. - som genererar tillväxt.
  502. Vad kan man göra när man står inför dessa problem?
  503. Många tror att krisen kan förhindras
  504. genom minskad konsumtion,
  505. teknologi,
  506. smart tillväxt,
  507. återvinning,
  508. elbilar och hybrider,
  509. ersättning,
  510. eller val.
  511. Minskad konsumtion kommer innebära minskade utgifter,
  512. men endast det kommer inte kunna rädda planeten.
  513. Om vissa använder mindre olja
  514. kommer den minskade efterfrågan sänka priset,
  515. varför andra kan köpa den billigare.
  516. På samma sätt
  517. kommer en mer effektiv motor,
    som använder mindre energi,
  518. paradoxalt nog, leda till större energianvändning.
  519. På 1800-talet
  520. insåg den engelske ekonomen William Stanley Jevons
  521. att bättre ångmaskiner gjorde kol
  522. till ett mer kostnadseffektivt bränsle,
  523. vilket ledde till ökad användning av ångmaskiner,
  524. vilket i sin tur ökade kolkonsumtionen.
  525. Ökad användning kommer att
    förbruka den energi eller resurs
  526. som sparats genom minskad konsumtion.
  527. Många tror att vetenskapsmän
  528. kommer att lösa dessa nya problem genom ny teknik.
  529. Men teknologi är inte energi.
  530. Teknologi kan sätta energi i arbete,
  531. men kan inte ersätta den.
  532. Den konsumerar också resurser:
  533. till exempel;
  534. datorer tillverkas med en tiondel
  535. av den energi som går åt för att göra en bil.
  536. Mer avancerade teknologier
  537. kan förvärra situationen,
  538. eftersom många kräver sällsynta mineraler,
  539. som också närmar sig sin begränsning.
  540. Till exempel:
  541. 97% av jordens sällsynta mineraler/metaller
    produceras i Kina,
  542. De flesta från en enda gruva i inre Mongoliet.
  543. Dessa mineraler används i katalysatorer,
  544. flygplansmotorer,
  545. högeffektiva magneter och hårddiskar,
  546. hybridbilsbatterier,
  547. lasrar,
  548. flyttningsbara röntgenapparater,
  549. avskärmning vid kärnreaktorer,
  550. CD-skivor,
  551. hybridfordonsmotorer,
  552. lågenergilampor,
  553. fiberoptik,
  554. plattskärmar.
  555. Kina har börjat införa
    exportbegränsningar av dessa mineraler,
  556. medan efterfrågan trappas upp.
  557. Så kallad hållbar tillväxt eller
    smart tillväxt kommer inte hjälpa,
  558. eftersom den också använder
    icke-förnybara metaller och mineraler.
  559. i fortsatt ökande kvantiteter,
  560. inklusive sällsynta metaller/mineraler.
  561. Återvinning kommer inte lösa problemet,
  562. eftersom den behöver energi
  563. och processen inte är 100% effektiv.
  564. Det är bara möjligt att återfå en del
    av materialet som skall återvinnas.
  565. En stor del förloras för alltid som avfall.
  566. Elbilar kör på el.
  567. Eftersom den största andelen elektricitet genereras från
  568. fossilt bränsle är inte det någon lösning.
  569. Dessutom behöver bilar alla möjliga
    slags oljor för sin tillverkning.
  570. Varje däck behöver runt 25 liter råolja för tillverkning.
  571. Det finns ungefär 800 miljoner bilar i världen år 2010.
  572. Vid nuvarande tillväxt,
  573. har den siffran nått 2 miljarder år 2025.
  574. Det är inte troligt att planeten kan klara av så många fordon
  575. så värst länge, oavsett energikälla.
  576. Många ekonomer tror
  577. att den fria marknaden kommer ersätta en energikälla
  578. med en annan genom teknologiska landvinningar.
  579. Men de huvudsakliga ersättarna till olja
  580. står själva inför sina egna vikande kurvor.
  581. Ersättande misslyckas också med att
    räkna in den tid som krävs för övergången.
  582. Hirsch-rapporten från USAs energidepartement
  583. uppskattar att åtminstone två decennier skulle behövas
  584. för förberedelserna inför effekterna av Peak Oil.
  585. Bekymren med för bristande energitillgång,
  586. resursutarmning,
  587. förlorad matjord,
  588. och utsläpp är alla symtom på ett enda större problem:
  589. Tillväxt.
  590. Så länge som vårt finansiella system
    bygger på (kräver) oändlig tillväxt
  591. kommer reformer troligen inte att lyckas.
  592. Hur kommer då framtiden se ut?
  593. Optimisterna tror att tillväxten kommer fortsätta för alltid.
  594. utan begränsningar.
  595. Pessimisterna tror att vi närmar oss en ny stenålder,
  596. eller utrotning.
  597. Sanningen ligger kanske mellan dessa båda extremer.
  598. Det är möjligt att samhället faller tillbaka till ett mindre
  599. komplext läge där energianvändningen är betydligt mindre.
  600. Det skulle innebära ett hårdare liv för de flesta.
  601. Mer arbete för hand.
  602. mer jordbruk,
  603. och lokal produktion av varor, mat och tjänster.
  604. Vad skall man göra för att förbereda sig
    för en sådan tänkbar framtid?
  605. Förvänta dig färre varor och matvaror från fjärran länder.
  606. Börja gå eller cykla.
  607. Vänj dig vid att använda mindre elektricitet.
  608. Tag dig ur skuldfällan! (Amortera!)
  609. Försök klara dig utan banker.
  610. Istället för att handla på stora köpcentra
  611. kan du stötta lokala handlare.
  612. Köp närproducerad mat på marknader.
  613. Istället för gräsmatta kan du anlägga en liten köksträdgård.
  614. Lär dig konservera det du odlar.
  615. Överväg att använda lokala valutor
  616. i den eventualitet att den större ekonomin
    skulle upphöra att fungera
  617. och arbeta upp en högre grad av självhushållning.
  618. Ingen av dessa åtgärder kommer förhindra kollapsen,
  619. men kan kanske förbättra dina chanser
    i en lågenergiframtid
  620. i vilken vi kommer vara tvungna
    att lita mer till oss själva
  621. såsom tidigare generationer gjort.