Return to Video

Symbolerna för systemisk rasism - och hur vi gör oss av med deras makt

  • 0:00 - 0:04
    [Det här talet innehåller starka bilder.
    Känsliga tittare varnas.]
  • 0:05 - 0:07
    Jag samlar på saker.
  • 0:08 - 0:12
    Jag samlar på brännjärn som användes
    för att märka slavar som egendom.
  • 0:14 - 0:17
    Jag samlar på fångkedjor för vuxna
  • 0:18 - 0:19
    och på fotbojor för vuxna
  • 0:20 - 0:22
    och för barn.
  • 0:25 - 0:28
    Jag samlar på lynchningsvykort.
  • 0:28 - 0:30
    Ja, de föreställer lynchningar.
  • 0:30 - 0:34
    De föreställer också de folkmassor
    som deltog i dessa lynchningar,
  • 0:34 - 0:36
    och de är vykort
  • 0:36 - 0:38
    som även användes för brevväxling.
  • 0:41 - 0:43
    Jag samlar på böcker
    som är positiva till slaveriet
  • 0:43 - 0:46
    och som framställer
    svarta människor som kriminella
  • 0:46 - 0:49
    eller som djur utan själar.
  • 0:50 - 0:52
    Jag har med mig något till er idag.
  • 0:56 - 0:58
    Det här är ett skepps brännjärn.
  • 0:59 - 1:03
    Det användes för att märka slavar.
  • 1:03 - 1:05
    Eller, de var egentligen
    inte slavar när de märktes.
  • 1:05 - 1:07
    De var i Afrika.
  • 1:07 - 1:09
    Men de märktes med ett "S"
  • 1:09 - 1:11
    för att visa att de skulle bli slavar
  • 1:11 - 1:13
    då de förts till USA
  • 1:13 - 1:15
    eller till Europa.
  • 1:20 - 1:24
    Ett annat föremål
    som fångade min fantasi som barn
  • 1:24 - 1:25
    var en Ku Klux Klan-kåpa.
  • 1:25 - 1:29
    Då jag växte upp i South Carolina
    såg jag ibland Ku Klux Klans möten,
  • 1:29 - 1:32
    eller snarare oftare än bara ibland,
  • 1:32 - 1:35
    och minnena från dessa möten
    lämnade aldrig riktigt mitt sinne.
  • 1:35 - 1:38
    Och jag gjorde aldrig riktigt något
    med dessa minnen förrän 25 år senare.
  • 1:39 - 1:42
    För några år sedan
    började jag forska om Klanen,
  • 1:42 - 1:44
    och om Klanens tre distinkta faser,
  • 1:45 - 1:46
    i synnerhet den andra.
  • 1:46 - 1:48
    Under den andra fasen av Klanens historia
  • 1:48 - 1:51
    hade den fler än fem miljoner
    aktiva medlemmar.
  • 1:51 - 1:55
    Det var fem procent
    av landets befolkning på den tiden,
  • 1:55 - 1:58
    lika många människor
    som då bodde i New York.
  • 1:59 - 2:02
    Fabriken i Buckhead, Georgia
    som tillverkade klankåporna
  • 2:02 - 2:04
    var så överlastad att den fick
    hålla öppet dygnet runt
  • 2:04 - 2:07
    för att kunna producera
    lika mycket som beställdes.
  • 2:07 - 2:11
    De höll hela tiden 20 000 kåpor på lager
    för att kunna klara efterfrågan.
  • 2:12 - 2:15
    Som samlare av artefakter
    och som konstnär
  • 2:15 - 2:18
    ville jag verkligen
    ha en klankåpa i min samling,
  • 2:18 - 2:21
    eftersom artefakter och föremål
    berättar historier,
  • 2:21 - 2:24
    men jag kunde inte hitta en
    som var av tillräckligt bra kvalitet.
  • 2:25 - 2:27
    Vad kan en svart man göra i USA
  • 2:27 - 2:30
    om han inte kan hitta
    en tillräckligt högkvalitativ klankåpa?
  • 2:30 - 2:32
    (Skratt)
  • 2:33 - 2:36
    Så jag hade inget annat val
    än att börja tillverka
  • 2:36 - 2:39
    de mest högkvalitativa klankåporna i USA.
  • 2:41 - 2:43
    De ser inte ut
    som de traditionella klankåporna
  • 2:43 - 2:45
    som man kunde se på KKK-sammankomster.
  • 2:45 - 2:48
    Jag använde kentetyg,
  • 2:48 - 2:50
    jag använde kamouflage,
  • 2:50 - 2:54
    spandex, säckväv, silke,
    satin och olika mönster.
  • 2:55 - 2:57
    Jag gjorde dem för olika åldersgrupper,
  • 2:57 - 3:00
    för större barn och för småbarn.
  • 3:01 - 3:04
    Jag gjorde till och med en
    för ett spädbarn.
  • 3:08 - 3:10
    Efter att ha gjort så många kåpor
  • 3:10 - 3:14
    insåg jag att de regler
    som Klanen satte upp
  • 3:14 - 3:16
    eller ville sätta upp för hundra år sedan
  • 3:16 - 3:17
    gäller idag.
  • 3:18 - 3:23
    Vi har segregerade skolor,
    grannskap, arbetsplatser,
  • 3:24 - 3:28
    och det är inte människor som bär kåporna
    som ser till att dessa regler efterföljs.
  • 3:29 - 3:32
    Mitt arbete handlar om
    slaveriets långsiktiga påverkan.
  • 3:32 - 3:35
    Vi hanterar inte bara återstoden
    av systemisk rasism.
  • 3:35 - 3:38
    Det är grunden i allt vi gör.
  • 3:38 - 3:41
    Vi har avsiktligt
    segregerat våra grannskap,
  • 3:41 - 3:43
    arbetsplatser och skolor.
  • 3:44 - 3:46
    Vi har ett förtryck
    av vissa väljargrupper.
  • 3:46 - 3:51
    Vi har en oproportionerlig representation
    av minoriteter i våra fängelser.
  • 3:51 - 3:55
    Vi har miljörasism.
    Vi har polisbrutalitet.
  • 3:56 - 3:58
    Jag tog med några saker idag.
  • 4:01 - 4:03
    Den gömda aspekten av rasism
  • 4:04 - 4:06
    är en del av dess makt.
  • 4:07 - 4:09
    När man diskrimineras
  • 4:09 - 4:12
    kan man inte alltid bevisa
    att man diskrimineras.
  • 4:13 - 4:15
    Rasism har kraften att gömma sig
  • 4:16 - 4:18
    och när den göms är den säker
  • 4:19 - 4:21
    eftersom den smälter in.
  • 4:22 - 4:25
    Jag skapade den här kåpan
    för att illustrera det.
  • 4:27 - 4:30
    Grunden för USA:s kapitalism är slaveri.
  • 4:34 - 4:37
    Slavarna var kapitalet i kapitalism.
  • 4:38 - 4:42
    Den första ledaren av Klanen,
    Nathan Bedford Forrest 1868,
  • 4:42 - 4:46
    var sydstatssoldat,
    miljonär och slavhandlare.
  • 4:55 - 4:59
    Rikedomen som kom från slaveriet,
  • 4:59 - 5:02
    slavar som egendom, är överväldigande.
  • 5:02 - 5:06
    Bara bomullsförsäljningen uppgick 1860
    till 200 miljoner dollar.
  • 5:06 - 5:10
    Det motsvarar fem miljarder dollar idag.
  • 5:11 - 5:16
    En stor del av den här rikedomen
    ser man idag i form av ärvd rikedom.
  • 5:16 - 5:18
    Jo, jag glömde nämna
    de andra grödorna också.
  • 5:18 - 5:21
    Indigo, ris och tobak.
  • 5:27 - 5:31
    2015 gjorde jag en kåpa
    i veckan hela året.
  • 5:31 - 5:34
    Efter att ha gjort 75 kåpor
    fick jag en uppenbarelse.
  • 5:34 - 5:40
    Jag insåg att vit makt må finnas,
  • 5:40 - 5:43
    men den största formen
    av vit makt är inte KKK,
  • 5:43 - 5:46
    utan normaliseringen av systemisk rasism.
  • 5:47 - 5:50
    Jag insåg ytterligare en sak.
  • 5:50 - 5:54
    Kåporna hade inte längre
    någon makt över mig.
  • 5:54 - 5:57
    Men om vi gemensamt
  • 5:57 - 5:59
    ser på dessa föremål,
  • 5:59 - 6:01
    brännjärn, fångkedjor och kåpor,
  • 6:02 - 6:04
    och inser att de är en del
    av vår historia,
  • 6:05 - 6:09
    kan vi ta oss till den punkt
    då de inte längre har någon makt över oss.
  • 6:10 - 6:14
    Om vi ser på systemisk rasism och förstår
  • 6:14 - 6:18
    att det har format hur vårt land ser ut,
  • 6:20 - 6:24
    så kan vi faktiskt göra något åt
    den avsiktliga segregationen
  • 6:24 - 6:28
    i våra skolor, grannskap
    och arbetsplatser.
  • 6:29 - 6:31
    Men då, och bara då, kan vi ta itu med
  • 6:31 - 6:34
    och konfrontera slaveriets arv
  • 6:34 - 6:37
    och demontera det.
  • 6:37 - 6:38
    Tack så mycket.
  • 6:38 - 6:42
    (Applåder)
Title:
Symbolerna för systemisk rasism - och hur vi gör oss av med deras makt
Speaker:
Paul Rucker
Description:

Tvärvetenskapliga konstnären och TED-stipendiaten Paul Rucker plockar isär arvet av systemisk rasism i USA. Han samlar på artefakter kopplade till slaveriets historia - från brännjärn och fångkedjor till vykort föreställande lynchningar. Rucker kunde inte få tag på en oskadad Ku Klux Klan-kåpa till sin samling, och började tillverka egna. Resultatet: slående dräkter i otraditionella material som kente, kamouflage och silke som konfronterar normaliseringen av systemisk rasism i USA. ”Om vi gemensamt ser på dessa föremål, brännjärn, fångkedjor och kåpor, och inser att de är en del av vår historia, kan vi ta oss till den punkt då de inte längre har någon makt över oss,” säger Rucker. (Det här talet innehåller starka och obehagliga bilder)

more » « less
Video Language:
English
Team:
closed TED
Project:
TEDTalks
Duration:
07:01

Swedish subtitles

Revisions