Return to Video

ZEITGEIST: MOVING FORWARD | OFFICIAL RELEASE | 2011

  • 0:04 - 0:08
    I ett förfallande samhälle måste konst,
  • 0:08 - 0:14
    om den är sanningsenlig, även återspegla förfall
  • 0:14 - 0:20
    Och såvida den inte vill överge sin sociala funktion
  • 0:20 - 0:25
    måste konst visa världen som föränderlig.
  • 0:25 - 0:29
    Och hjälpa till att förändra den.
  • 0:29 - 0:32
    -Ernst Fischer
  • 0:32 - 0:34
    Dödliga upplopp efter regeringens
  • 0:34 - 0:37
    plan för att undvika återbetalningsstopp av sina lån...
  • 0:37 - 0:39
    är att arbetslösheten fortsätter att
  • 0:39 - 0:41
    öka och måste fortsätta att öka
  • 0:41 - 0:45
    eftersom vi har ett överskott i utbud av varor...
  • 0:45 - 0:46
    allt detta är lånade pengar...
  • 0:46 - 0:50
    och skulden ägs av banker i andra länder...
  • 0:51 - 0:55
    P-E-N-G-A-R i formen av ett lättillgängligt, personligt lån...
  • 0:55 - 0:57
    ... filtercigaretter som levererar smaken...
  • 0:57 - 1:01
    45 malt liquor... Är du het!...
  • 1:01 - 1:04
    planerar USA att bomba Iran...
  • 1:04 - 1:07
    ...USA sponsrar terrorattacker i Iran...
  • 1:08 - 1:10
    Min farmor var en underbar person
  • 1:10 - 1:14
    hon lärde mig att spela spelet Monopol.
  • 1:14 - 1:18
    Hon förstod att spelets syfte är att förvärva.
  • 1:18 - 1:19
    Hon brukade samla på sig allt hon kunde och
  • 1:19 - 1:23
    till slut blev hon spelplanens mästarinna.
  • 1:23 - 1:25
    Och sen brukade hon alltid säga samma sak till mig.
  • 1:25 - 1:27
    Hon brukade titta på mig och säga:
  • 1:27 - 1:31
    ''en dag kommer du lära dig att spela spelet.'
  • 1:31 - 1:34
    En sommar spelade jag Monopol nästan varje dag hela dagarna långa
  • 1:34 - 1:37
    och den sommaren lärde jag mig att spela spelet.
  • 1:37 - 1:40
    Jag kom underfund med att det enda sättet att vinna
  • 1:40 - 1:43
    är att satsa allt på att förvärva så mycket du kan.
  • 1:43 - 1:45
    Jag lärde mig att pengar och ägodelar...
  • 1:45 - 1:48
    är sättet för att behålla din framgång
  • 1:48 - 1:49
    Och i slutet av den sommaren
  • 1:49 - 1:52
    var jag mer hänsynslös än min farmor.
  • 1:52 - 1:55
    Jag var beredd att tänja på reglerna om jag var tvungen för att vinna...
  • 1:56 - 1:59
    och jag satte mig ner med henne för att spela den hösten.
  • 1:59 - 2:02
    Jag tog allt hon hade. Jag såg hur hon
  • 2:02 - 2:04
    förlorade sin sista dollar och slutade i totalt nederlag.
  • 2:06 - 2:11
    Och sen hade hon ytterligare en sak att lära mig.
  • 2:11 - 2:14
    Sedan sa hon:
  • 2:14 - 2:17
    "nu åker allt tillbaka i lådan.
  • 2:20 - 2:23
    Alla dessa hus och hotell.
  • 2:23 - 2:26
    Alla järnvägarna och energibolagen...
  • 2:26 - 2:29
    All den egendomen och alla de underbara pengarna...
  • 2:30 - 2:33
    nu åker allt tillbaka i lådan.
  • 2:35 - 2:37
    Inget av det var verkligen ditt.
  • 2:38 - 2:41
    Du blev helt uppspelt på grund av det för ett tag.
  • 2:42 - 2:45
    Men det fanns långt innan du satte dig ned vid brädet
  • 2:46 - 2:50
    och det kommer vara kvar efter att du är borta - spelare kommer - spelare går.
  • 2:52 - 2:54
    Hus och bilar...
  • 2:55 - 2:57
    Titlar och kläder...
  • 2:57 - 2:59
    till och med din kropp."
  • 3:00 - 3:04
    Eftersom faktum är att allt jag tar, konsumerar och hamstrar
  • 3:04 - 3:07
    kommer att gå tillbaka till lådan och jag kommer förlora allt.
  • 3:08 - 3:10
    Så du måste fråga dig själv
  • 3:10 - 3:12
    när du äntligen får den ultimata befordran
  • 3:12 - 3:14
    när du har gjort det ultimata köpet
  • 3:14 - 3:15
    när du köper det ultimata hemmet
  • 3:15 - 3:17
    när du har uppnått finansiell säkerhet
  • 3:17 - 3:20
    och klättrat upp för stegen av framgång till den
  • 3:20 - 3:23
    högsta stegpinnen du möjligt kan bestiga...
  • 3:23 - 3:26
    Och spänningen avtar
  • 3:26 - 3:28
    och den att kommer avta...
  • 3:29 - 3:32
    sedan då?
  • 3:32 - 3:34
    Hur långt måste du gå ned för den vägen
  • 3:35 - 3:38
    innan du ser vart den leder.
  • 3:40 - 3:42
    Du förstår säkert
  • 3:42 - 3:44
    att det aldrig kommer att räcka.
  • 3:46 - 3:48
    Så du måste ställa dig själv frågan:
  • 3:49 - 3:52
    Vad spelar roll?
  • 4:49 - 4:50
    De är heta!
  • 4:52 - 4:54
    De är rika!
  • 4:56 - 4:58
    Och de är bortskämda!
  • 5:03 - 5:05
    Amerikas Främsta Show är Tillbaka!
  • 5:31 - 5:38
    Gentle Machine Productions Presenterar
  • 5:43 - 5:51
    En Film av Peter Joseph
  • 5:56 - 5:58
    När jag var en ung man som
  • 5:58 - 6:00
    växte upp i New Yorks innerstad
  • 6:00 - 6:03
    vägrade jag svära trohet till flaggan.
  • 6:05 - 6:08
    Så klart skickades jag iväg till rektorn.
  • 6:08 - 6:11
    Och han frågade mig 'varför vill du inte svära trohet till landet?'
  • 6:11 - 6:13
    alla gör det??
  • 6:13 - 6:16
    Jag sa att en gång trodde alla att jorden var platt
  • 6:16 - 6:18
    men det gör den inte till det.
  • 6:18 - 6:22
    Jag förklarade att Amerika står i tacksamhetsskuld för allt det har
  • 6:22 - 6:23
    till andra kulturer
  • 6:23 - 6:25
    och andra nationer
  • 6:25 - 6:27
    och att jag hellre skulle svära trohet
  • 6:27 - 6:28
    till jorden
  • 6:28 - 6:30
    och alla på den.
  • 6:31 - 6:33
    Självklart tog det inte lång tid
  • 6:33 - 6:35
    innan jag lämnade skolan helt
  • 6:36 - 6:38
    och jag satte upp ett labb i mitt sovrum.
  • 6:39 - 6:41
    Där började jag lära mig om vetenskap
  • 6:41 - 6:42
    och naturen.
  • 6:43 - 6:44
    Jag insåg då
  • 6:44 - 6:46
    att universum är styrt av lagar
  • 6:46 - 6:48
    och att människan
  • 6:48 - 6:50
    tillsammans med själva samhället
  • 6:50 - 6:53
    inte är något undantag från dessa lagar.
  • 6:54 - 6:57
    Sen kom kraschen 1929.
  • 6:57 - 6:59
    Vilket påbörjade det vi nu kallar
  • 6:59 - 7:00
    "Den Stora Depressionen".
  • 7:01 - 7:04
    Jag tyckte det var svårt att förstå varför miljoner
  • 7:04 - 7:07
    var utan arbete, hemlösa, svältande
  • 7:07 - 7:10
    medan alla industrier fanns där.
  • 7:10 - 7:13
    Resurserna var oförändrade.
  • 7:13 - 7:15
    Det var då jag insåg
  • 7:15 - 7:18
    att reglerna för det ekonomiska spelet
  • 7:18 - 7:20
    var av sin natur ogiltliga.
  • 7:21 - 7:24
    Kort därefter kom andra världskriget
  • 7:24 - 7:27
    där olika nationer turades om
  • 7:27 - 7:30
    att systematiskt förstöra varandra.
  • 7:30 - 7:33
    Jag räknade senare ut att all förstörelse och
  • 7:33 - 7:35
    alla bortkastade resurser
  • 7:35 - 7:36
    som spenderades på det kriget
  • 7:36 - 7:38
    kunde lätt ha tillgodosett alla
  • 7:38 - 7:42
    mänskliga behov på planeten.
  • 7:43 - 7:46
    Sedan den tiden har jag sett hur mänskligheten
  • 7:46 - 7:50
    planerat sin egen utrotning.
  • 7:50 - 7:53
    Jag har sett hur de värdefulla, begränsade resurserna
  • 7:53 - 7:56
    ständigt slösas bort och förstörts
  • 7:56 - 8:00
    allt i vinsten och den fria marknadernas namn.
  • 8:00 - 8:03
    Jag har sett hur de sociala värderingarna i samhället förminskats
  • 8:03 - 8:07
    till en grund av konstgjord materialism
  • 8:07 - 8:10
    och tanklös konsumtion.
  • 8:10 - 8:13
    Och jag har sett hur de monetära makterna
  • 8:13 - 8:16
    kontrollerar den politiska strukturen
  • 8:16 - 8:18
    i de så kallade fria samhällena.
  • 8:20 - 8:22
    Jag är nu 94 år gammal.
  • 8:22 - 8:24
    Och jag är rädd för att min inställning
  • 8:24 - 8:26
    är densamma som den var
  • 8:26 - 8:29
    för 75 år sedan.
  • 8:31 - 8:34
    Den här skiten måste bort.
  • 8:38 - 8:46
    [Zeitgeist]
  • 8:46 - 8:53
    [Zeitgeist: Moving Forward]
  • 9:00 - 9:03
    [Tvivla aldrig på att en liten grupp medvetet
  • 9:03 - 9:06
    bestämda medborgare kan förändra världen.
  • 9:06 - 9:08
    Det är faktiskt de enda som någonsin gjort det.
  • 9:08 - 9:09
    -Margaret Mead]
  • 9:10 - 9:13
    Del 1: Mänsklig Natur
  • 9:13 - 9:16
    Så du är en vetenskapsman
  • 9:16 - 9:19
    och någonstans på vägen har du fått in i ditt huvud
  • 9:19 - 9:23
    det ofrånkomliga "arv och miljö"
  • 9:23 - 9:25
    och det är åtminstone likvärdigt med Coca-Cola mot Pepsi
  • 9:25 - 9:27
    eller Greker mot Trojaner.
  • 9:27 - 9:31
    Så det här med arv och miljö är i detta läge
  • 9:31 - 9:34
    en väldigt förenklad syn på
  • 9:34 - 9:36
    varifrån influenser kommer.
  • 9:36 - 9:40
    Influenser om hur en cell hanterar
  • 9:40 - 9:42
    en energikris fram till
  • 9:42 - 9:45
    vad som gör oss till dem vi är på de mest individuella
  • 9:45 - 9:48
    nivåer av personligheten.
  • 9:48 - 9:51
    Och vad du får är den här fullständigt felaktiga delningen
  • 9:51 - 9:54
    byggt på arvet som deterministiskt
  • 9:54 - 9:57
    i grunden för alla orsakssammanhang.
  • 9:57 - 10:00
    Livet är DNA och kodernas kod
  • 10:00 - 10:04
    och den Heliga Gralen, allting drivs av det...
  • 10:04 - 10:06
    och andra sidan, ett mycket mer
  • 10:06 - 10:07
    socialvetenskapligt perspektiv som menar att
  • 10:08 - 10:09
    vi är 'sociala organismer'
  • 10:09 - 10:13
    och biologi är för slemsvampar.
  • 10:13 - 10:16
    Människor är befriade från biologi
  • 10:16 - 10:19
    och uppenbarligen är båda perspektiven nonsens.
  • 10:19 - 10:21
    Vad du istället ser är
  • 10:21 - 10:23
    att det är praktiskt taget omöjligt att förstå
  • 10:23 - 10:25
    hur biologi fungerar
  • 10:25 - 10:27
    utan en koppling till miljö.
  • 10:28 - 10:30
    [Det är Genetiskt]
  • 10:30 - 10:34
    En av de mest galna
  • 10:34 - 10:36
    och ändå utbredda,
  • 10:36 - 10:38
    pontentiellt farliga antaganden är:
  • 10:38 - 10:42
    "Åh, det där beteendet är genetiskt".
  • 10:42 - 10:43
    Så, vad betyder det?
  • 10:43 - 10:46
    Det betyder alla möjliga subtila saker om du
  • 10:46 - 10:49
    känner till modern biologi, men för de flesta människor
  • 10:49 - 10:52
    där ute, vad det kommer att betyda är:
  • 10:52 - 10:54
    ett förutbestämt perspektiv på liv;
  • 10:54 - 10:57
    grundat på biologi och genetik;
  • 10:57 - 11:00
    gener är lika med saker som inte kan ändras;
  • 11:00 - 11:03
    gener är lika med saker som är
  • 11:03 - 11:06
    ofrånkomliga och som du inte behöver
  • 11:06 - 11:08
    slösa resurser på för att försöka lösa;
  • 11:08 - 11:11
    inte ens lönt att lägga samhällsenergi på för att försöka
  • 11:11 - 11:15
    förbättra eftersom det är oundvikligt och det är oföränderligt...
  • 11:15 - 11:18
    och detta är absolut nonsens.
  • 11:21 - 11:23
    [Sjukdom]
  • 11:24 - 11:27
    Den allmänna uppfattningen är att tillstånd som
  • 11:27 - 11:29
    ADHD är genetiskt programmerade
  • 11:29 - 11:32
    tillstånd liksom schizofreni är genetiskt programmerat.
  • 11:32 - 11:33
    Sanningen är motsatsen.
  • 11:33 - 11:35
    Ingenting är genetiskt programmerat.
  • 11:35 - 11:37
    Det finns finns ett fåtal
  • 11:37 - 11:39
    väldigt ovanliga sjukdomar
  • 11:39 - 11:43
    extremt glest representerade i populationen
  • 11:43 - 11:46
    som faktiskt är genetiskt bestämda.
  • 11:46 - 11:48
    De flesta invecklade tillstånd
  • 11:48 - 11:52
    kan ha ett anlag som har en genetisk beståndsdel,
  • 11:52 - 11:56
    men ett anlag är inte detsamma som ett förutbestämmande.
  • 11:56 - 12:00
    Hela sökandet efter källan till sjukdomar i genomet
  • 12:00 - 12:04
    var dömt att misslyckas innan någon ens tänkt på det
  • 12:04 - 12:08
    eftersom många sjukdomar inte är genetiskt förutbestämda
  • 12:08 - 12:11
    Hjärtsjukdom, cancer, stroke
  • 12:11 - 12:17
    ledgångsreumatism, autoimmuna tillstånd i huvudsak
  • 12:17 - 12:19
    mentala hälsotillstånd och beroenden
  • 12:19 - 12:21
    ingen av de är genetiskt bestämda.
  • 12:21 - 12:26
    Till exempel bröstcancer, av 100 kvinnor med bröstcancer
  • 12:26 - 12:28
    kommer endast sju bära bröstcancergenerna
  • 12:28 - 12:30
    93 gör det inte
  • 12:30 - 12:33
    och av 100 kvinnor som har generna
  • 12:33 - 12:36
    kommer inte alla få cancer.
  • 12:37 - 12:39
    [Beteende]
  • 12:39 - 12:43
    Gener är inte bara saker som får oss att bete oss
  • 12:43 - 12:47
    på ett särskilt sätt oberoende av vår omgivning.
  • 12:47 - 12:51
    Gener ger oss olika sätt att respondera till vår omgivning.
  • 12:51 - 12:55
    Och, faktum är, att det ser ut som om några av de tidigare
  • 12:55 - 12:59
    barndomsinfluenserna och sortens barnuppfostran
  • 12:59 - 13:02
    påverkar genuttrycket
  • 13:02 - 13:04
    faktiskt slår på eller av olika gener
  • 13:04 - 13:08
    för att flytta dig till ett annat utvecklingsspår
  • 13:08 - 13:12
    som kan passa till den sortens värld som du har att göra med.
  • 13:12 - 13:14
    Så till exempel:
  • 13:14 - 13:18
    En studie gjord i Montreal gällande självmordsoffer
  • 13:18 - 13:21
    kollade på obduktioner av dessa personers hjärnor
  • 13:22 - 13:24
    och det visade sig att om ett självmordsoffer
  • 13:24 - 13:26
    (dessa är oftast unga vuxna)
  • 13:26 - 13:30
    har blivit utsatt för övergrepp som barn hade kränkningen faktiskt
  • 13:30 - 13:33
    orsakat en genetisk förändring i hjärnan
  • 13:33 - 13:37
    detta var frånvarande i hjärnorna på de människor som inte hade blivit utsatta för övergrepp.
  • 13:37 - 13:39
    Det är en epigenetisk påverkan
  • 13:39 - 13:42
    "epi" betyder ovanpå, så att
  • 13:42 - 13:45
    det epigenetiska inflytandet är vad som händer
  • 13:45 - 13:51
    miljömässigt för att antingen aktivera eller deaktivera vissa gener.
  • 13:51 - 13:54
    I Nya Zeeland finns det en studie
  • 13:54 - 13:56
    som gjordes i en stad som heter Dunedin
  • 13:56 - 14:01
    i vilken några tusen individer
  • 14:01 - 14:05
    studerades från sin födsel till dess att de var mellan 20 och 30 år.
  • 14:06 - 14:11
    Vad de fann var att de kunde identifiera
  • 14:11 - 14:15
    en genetisk mutation, en onormal gen
  • 14:15 - 14:18
    som hade någon relation med
  • 14:18 - 14:21
    ett anlag för våldsamt beteende
  • 14:21 - 14:25
    men endast om individen också hade
  • 14:25 - 14:29
    utsatts för grov misshandel som barn.
  • 14:29 - 14:32
    Med andra ord borde ett barn med en sådan genmutation
  • 14:32 - 14:34
    inte vara mer benäget till våldsamt beteende än någon annan.
  • 14:34 - 14:37
    Faktum är att de var mindre våldsbenägna
  • 14:37 - 14:39
    än människor med normala gener,
  • 14:39 - 14:42
    så länge de inte var utsatta för misshandel som barn.
  • 14:43 - 14:45
    Ytterligare ett bra exempel på att
  • 14:45 - 14:47
    generna inte avgör helt hur man blir.
  • 14:47 - 14:50
    Med tjusig teknik kan man
  • 14:50 - 14:52
    ta bort en specifik gen ifrån en mus
  • 14:52 - 14:55
    och varken den eller dess avkommor kommer att ha den genen.
  • 14:55 - 14:56
    Man har "slagit ut" den genen.
  • 14:56 - 14:58
    Det finns en speciell gen som kodar
  • 14:58 - 15:00
    för ett protein som har att göra
  • 15:00 - 15:04
    med inlärning och minnet och med denna fabulösa demonstration-
  • 15:04 - 15:06
    kan du "slå ut" denna gen och
  • 15:06 - 15:08
    få en mus som inte lär sig lika snabbt.
  • 15:08 - 15:10
    "Åh! En genetisk grund för intelligens!"
  • 15:10 - 15:14
    Vad som var mycket mindre uppskattat i denna banbrytande studie,
  • 15:14 - 15:16
    som omnämndes i media till höger och vänster,
  • 15:16 - 15:20
    var att om man tog dessa genetiskt nedsatta möss
  • 15:20 - 15:22
    och lät dem leva i en mycket mer
  • 15:22 - 15:25
    stimulerande miljö än vanliga labbmöss i bur
  • 15:25 - 15:28
    överkom de helt och hållet sina genetiska brister.
  • 15:28 - 15:32
    Så när man nuförtiden säger att
  • 15:32 - 15:35
    "åh, detta beteende är genetiskt",
  • 15:35 - 15:39
    i den mån det nu är ett giltigt uttryck över huvud taget,
  • 15:39 - 15:41
    säger man egentligen: det finns ett
  • 15:41 - 15:44
    genetisk bidrag till hur denna
  • 15:44 - 15:46
    organism reagerar på omgivningen;
  • 15:46 - 15:49
    gener kan påverka
  • 15:49 - 15:51
    organismens beredskap att
  • 15:51 - 15:53
    hantera en viss utmaning i omgivningen.
  • 15:53 - 15:57
    Du vet, det är inte den version de flesta har i åtanke
  • 15:57 - 16:00
    och inte för att skriva någon på näsan
  • 16:00 - 16:02
    men om man använder den gamla
  • 16:02 - 16:04
    versionen för "det är genetiskt"
  • 16:04 - 16:07
    är man inte långt ifrån tankarna om rashygien
  • 16:07 - 16:09
    och liknande tankegångar.
  • 16:09 - 16:11
    Det är en utbredd missuppfattning
  • 16:11 - 16:14
    och den är potentiellt ganska farlig.
  • 16:14 - 16:17
    En orsak till att den
  • 16:17 - 16:21
    biologiska förklaringen till våld...
  • 16:21 - 16:23
    en anledning till att den hypotesen är
  • 16:23 - 16:26
    potentiellt farlig, den är inte bara vilseledande
  • 16:26 - 16:28
    den kan verkligen göra skada...
  • 16:28 - 16:31
    är för att om du tror på den
  • 16:31 - 16:33
    kan du väldigt enkelt säga:
  • 16:33 - 16:35
    "tja, det finns ingenting vi kan göra"
  • 16:35 - 16:37
    för att ändra benägenheten
  • 16:37 - 16:40
    människor har att bli våldsamma;
  • 16:40 - 16:44
    allt vi kan göra är att straffa dem - låsa in dem
  • 16:44 - 16:46
    eller avrätta dem
  • 16:46 - 16:49
    men vi behöver inte oroa oss för att ändra den
  • 16:49 - 16:53
    sociala miljön eller de sociala förutsättningarna
  • 16:53 - 16:56
    som kan leda till att människor blir våldsamma eftersom
  • 16:56 - 16:58
    "det är irrelevant".
  • 16:58 - 17:03
    Det genetiska argumentet ger oss lyxen att ignorera
  • 17:03 - 17:06
    tidigare och nuvarande historiska och sociala faktorer
  • 17:06 - 17:08
    och med Louis Menands ord
  • 17:08 - 17:10
    som skrevs i The New Yorker
  • 17:10 - 17:12
    sade han väldigt skarpsinnigt:
  • 17:12 - 17:16
    "allt ligger i generna... en förklaring till hur saker och ting är
  • 17:16 - 17:18
    som inte hotar hur saker och ting är.
  • 17:18 - 17:20
    Varför skulle någon känna sig ledsen
  • 17:21 - 17:23
    eller ägna sig åt antisocialt beteende
  • 17:23 - 17:25
    när den personen lever i den
  • 17:25 - 17:29
    mest fria och välmående nationen på jorden.
  • 17:29 - 17:31
    Det kan inte vara systemet.
  • 17:31 - 17:33
    Det måste finnas ett fel i kopplingarna någonstans."
  • 17:34 - 17:36
    Vilket är ett bra sätt att uttrycka det på.
  • 17:36 - 17:39
    Så det genetiska argumentet är helt enkelt en undanflykt
  • 17:39 - 17:41
    som låter oss ignorera
  • 17:41 - 17:45
    de sociala, ekonomiska och politiska faktorerna
  • 17:45 - 17:48
    som i själva verket ligger bakom
  • 17:48 - 17:51
    många besvärande beteenden.
  • 17:53 - 17:55
    [Fallstudie: Beroende]
  • 17:56 - 17:58
    Missbruk anses vanligtvis vara
  • 17:58 - 18:00
    ett drogrelaterat problem,
  • 18:00 - 18:02
    men ser man på det mer brett
  • 18:02 - 18:04
    definierar jag missbruk som vilket beteende som helst
  • 18:04 - 18:07
    associerat med begär
  • 18:07 - 18:09
    med temporär lättnad
  • 18:09 - 18:12
    och med långsiktiga negativa konsekvenser
  • 18:12 - 18:15
    i samband med en försämring av kontroll över det så personen
  • 18:15 - 18:18
    önskar att sluta med det eller lovar att göra det
  • 18:18 - 18:21
    utan att kunna fullfölja det
  • 18:21 - 18:23
    och när du förstår det inser du
  • 18:23 - 18:24
    att det finns många fler beroenden
  • 18:24 - 18:26
    annat än de relaterade till droger.
  • 18:26 - 18:29
    Det finns arbetsnarkomaner, de som är beroende av shopping,
  • 18:29 - 18:31
    de som är beroende av internet, beroende av TV-spel...
  • 18:31 - 18:33
    Det finns maktberoende. Människor som har makt men som
  • 18:33 - 18:36
    vill ha mer och mer, ingenting är tillräckligt för dem.
  • 18:36 - 18:40
    Förärv - statliga bolag som måste äga mer och mer.
  • 18:40 - 18:42
    Missbruket av olja
  • 18:42 - 18:45
    eller åtminstone av rikedom och produkter som görs
  • 18:45 - 18:47
    tillgängliga för oss genom olja.
  • 18:47 - 18:50
    Se på de negativa konsekvenserna för miljön.
  • 18:50 - 18:53
    Vi förstör jorden som vi
  • 18:53 - 18:55
    bor på för detta missbrukandets skull.
  • 18:55 - 18:57
    Nu är dessa missbruk mycket mer
  • 18:57 - 18:59
    förödande i deras sociala konsekvenser
  • 18:59 - 19:04
    än kokain- och heroinvanorna hos mina patienter från "downtown Eastside".
  • 19:04 - 19:08
    Men, de belönas och betraktas som respektabla.
  • 19:08 - 19:11
    Den verkställande chefen för ett tobaksföretag som visar högre vinst
  • 19:11 - 19:14
    kommer få en mycket större belöning.
  • 19:15 - 19:19
    Han möter inte några negativa konsekvenser juridiskt eller på annat sätt.
  • 19:19 - 19:22
    I själva verket är han en respekterad medlem i
  • 19:22 - 19:24
    styrelsen för flera andra företag.
  • 19:24 - 19:27
    Men, sjukdomar relaterade till tobaksrök
  • 19:27 - 19:31
    dödar fem och en halv miljon människor världen över varje år.
  • 19:31 - 19:35
    I USA dödar de 400 000 människor per år.
  • 19:36 - 19:38
    Och vad är dessa människor beroende av? Vinst.
  • 19:38 - 19:40
    Till en sådan grad är de beroende
  • 19:40 - 19:42
    att de faktiskt är i förnekelse
  • 19:42 - 19:44
    angående effekterna av sin verksamhet
  • 19:44 - 19:48
    vilket är typiskt för missbrukare, vilket är förnekelse.
  • 19:48 - 19:50
    Och det är respektabelt. Det är respektabelt
  • 19:50 - 19:53
    att vara beroende av vinst oavsett vad det kostar.
  • 19:53 - 19:56
    Så vad som är acceptabelt och vad som är respektabelt
  • 19:56 - 19:59
    är ett väldigt godtyckligt fenomen i vårt samhälle
  • 19:59 - 20:01
    och det verkar som att ju större
  • 20:01 - 20:03
    skada desto mer respektabelt är beroendet.
  • 20:06 - 20:08
    [Myten]
  • 20:08 - 20:11
    Det finns en generell myt att droger är beroendeframkallande.
  • 20:11 - 20:14
    I själva verket är kriget mot droger baserat på
  • 20:14 - 20:16
    idén att om man förbjuder källan till
  • 20:16 - 20:18
    drogerna kan man hantera beroendet på det sättet.
  • 20:18 - 20:22
    Men om man förstår beroende i ett bredare perspektiv
  • 20:22 - 20:24
    ser man att ingenting i sig självt är beroendeframkallande.
  • 20:24 - 20:27
    Ingen substans och ingen drog är av sig självt beroendeframkallande
  • 20:27 - 20:29
    och inget beteende är i sig självt beroendeframkallande.
  • 20:29 - 20:32
    Många människor kan gå och shoppa utan att bli köpnarkomaner.
  • 20:32 - 20:34
    Alla blir inte matmissbrukare.
  • 20:34 - 20:37
    Alla som dricker ett glas vin blir inte alkoholister.
  • 20:37 - 20:40
    Så den egentliga frågan är vad som gör folk mottagliga
  • 20:40 - 20:44
    för det är kombinationen av en mottaglig individ
  • 20:44 - 20:47
    och den potentiellt beroendeframkallande substansen eller beteendet
  • 20:47 - 20:52
    som gör att ett beroende blommar upp.
  • 20:52 - 20:55
    Kort sagt, det är inte drogen som är beroendeframkallande,
  • 20:55 - 20:57
    utan det är frågan om mottagligheten hos individen
  • 20:57 - 21:01
    som avgör beroendet av en särskild substans eller ett beteende.
  • 21:01 - 21:02
    [Miljö]
  • 21:03 - 21:04
    Om vi önskar att förstå vad
  • 21:04 - 21:06
    som gör vissa människor mottagliga
  • 21:06 - 21:09
    måste vi faktiskt ta en titt på livserfarenheten.
  • 21:09 - 21:14
    Den gamla idén, som trots att den är gammal fortfarande är
  • 21:14 - 21:17
    allmängiltig, att beroenden beror på någon genetisk orsak
  • 21:17 - 21:20
    är helt enkelt inte vetenskapligt försvarbar.
  • 21:21 - 21:24
    Däremot är det så att vissa livserfarenheter
  • 21:24 - 21:26
    gör människor mottagliga.
  • 21:26 - 21:30
    Livserfarenheter som inte bara formar individens
  • 21:30 - 21:33
    personlighet och psykologiska behov,
  • 21:33 - 21:36
    men även deras hjärnor på vissa sätt.
  • 21:36 - 21:39
    Och den processen börjar i livmodern.
  • 21:41 - 21:43
    [Före födelsen]
  • 21:43 - 21:45
    Det har till exempel visat sig,
  • 21:45 - 21:48
    att om du stressar en mamma under graviditeten
  • 21:49 - 21:50
    kommer barnet mer sannolikt få
  • 21:50 - 21:53
    symptom som predisponerar det mot beroende
  • 21:53 - 21:55
    och det beror på att att utveckling är formad
  • 21:55 - 21:57
    efter den psykologiska och sociala miljön.
  • 21:57 - 22:02
    Så biologin hos människan är i största grad påverkad
  • 22:02 - 22:07
    och programmerad av upplevelser redan i livmodern.
  • 22:07 - 22:09
    Miljö börjar inte vid födseln.
  • 22:09 - 22:11
    Miljöpåverkan börjar så fort du befinner dig i en miljö
  • 22:11 - 22:15
    så tidigt som foster-stadiet är du subjektiv för all
  • 22:15 - 22:18
    information som kommer genom din mammas cirkulation
  • 22:18 - 22:19
    Hormoner, nivåer av näring...
  • 22:19 - 22:22
    Ett strålande exempel för detta är -
  • 22:22 - 22:24
    något som kallas för den holländska hungernödsvintern.
  • 22:24 - 22:28
    1944, Nazisterna ockuperar Holland
  • 22:28 - 22:30
    och av olika anledningar bestämde dem sig för att
  • 22:30 - 22:32
    ta all mat och omdirigera den till Tyskland;
  • 22:32 - 22:35
    under tre månaders tid svalt alla,
  • 22:35 - 22:37
    tiotusental svalt till döds.
  • 22:37 - 22:39
    Effekten av den holländska hungersnödsvintern blev:
  • 22:39 - 22:44
    om du var andra eller tredje kvartalets foster under svälten
  • 22:44 - 22:48
    lärde sig din kropp något väldigt unikt under den tiden.
  • 22:48 - 22:51
    Vad som visar sig är att från tre till nio månader är den tiden när fostret
  • 22:51 - 22:54
    försöker lära sig om sin omgivning:
  • 22:54 - 22:57
    Hur hotfullt är det där ute?
  • 22:57 - 23:00
    I riklig? Hur mycket näring får jag
  • 23:00 - 23:02
    av min mammas cirkulation?
  • 23:02 - 23:07
    Om fostret svälter under denna perioden kommer det att
  • 23:07 - 23:09
    programmeras för all framtid på ett sådant sätt att
  • 23:09 - 23:14
    kroppen kommer vara riktigt, riktigt girig med ditt socker och fett och
  • 23:14 - 23:16
    som följd så förvarar kroppen minsta lilla.
  • 23:16 - 23:20
    Var ett foster från holländska hungersnödsvintern och ett halvt århundrade senare
  • 23:20 - 23:22
    om allt annat är jämlikt,
  • 23:22 - 23:25
    så är det mer sannolikt att du har högt blodtryck,
  • 23:25 - 23:27
    fetma eller metabola syndrom.
  • 23:27 - 23:31
    Det är miljön som ter sig på ett väldigt oväntat sätt.
  • 23:31 - 23:34
    Du kan stressa djur i laboratoriet när dem är gravida
  • 23:34 - 23:36
    och deras barn kommer mer sannolikt
  • 23:36 - 23:38
    att använda kokain och alkohol som vuxna.
  • 23:38 - 23:42
    Du kan stressa mänskliga mödrar, till exempel visade en brittisk studie att
  • 23:42 - 23:45
    kvinnor som utsattes för övergrepp under graviditeten
  • 23:45 - 23:47
    kommer ha högre värden av
  • 23:47 - 23:50
    stresshormonet kortisol i sina moderkakor vid förlossningen
  • 23:50 - 23:52
    och deras barn löper större risk för att ha en defekt som
  • 23:52 - 23:56
    gör dem mer mottagliga för beroenden vid 7 eller 8 års ålder.
  • 23:56 - 23:59
    Så redan i livmodern förbereder stressen vapnet
  • 23:59 - 24:01
    för alla sorters olika mentala problem.
  • 24:02 - 24:04
    En israelisk studie gjordes på barn
  • 24:04 - 24:07
    som var födda av mödrar som var gravida
  • 24:07 - 24:12
    innan början av kriget år 1967...
  • 24:12 - 24:14
    Dessa kvinnor var naturligtvis mycket stressade
  • 24:14 - 24:17
    och deras avkomma har en högre förekomst av schizofreni
  • 24:17 - 24:19
    än kontrollgruppen.
  • 24:19 - 24:22
    Så det finns mycket bevis nu att prenatala
  • 24:22 - 24:26
    effekter har en enorm inverkan på människans utveckling.
  • 24:28 - 24:30
    [Barndom]
  • 24:30 - 24:32
    Poängen med mänsklig utveckling och
  • 24:32 - 24:33
    specifikt den mänskliga hjärnans utveckling
  • 24:33 - 24:35
    är att den sker huvudsakligen under påverkan av miljön
  • 24:35 - 24:37
    och tillmestadels efter födseln.
  • 24:37 - 24:40
    Om man nu jämför oss med en häst
  • 24:40 - 24:42
    som kan springa på den första dagen av sitt liv
  • 24:42 - 24:46
    kan vi se att vi är väldigt outvecklade.
  • 24:46 - 24:50
    Vi kan inte uppbåda så mycket neurologisk koordination
  • 24:50 - 24:52
    balans, muskelstyrka, synskärpa
  • 24:52 - 24:54
    förrän vid ett och ett halvt, två års ålder.
  • 24:54 - 24:57
    Detta eftersom hjärnans utveckling hos hästen
  • 24:57 - 24:59
    sker tryggt inne i livmodern
  • 24:59 - 25:02
    och i människan måste den ske efter födseln
  • 25:02 - 25:04
    och detta på grund av enkel evolutionär logik:
  • 25:04 - 25:09
    medan huvudet blir större - vilket är vad som gör oss till människor -
  • 25:09 - 25:11
    är knoppen på framhjärnan
  • 25:11 - 25:14
    faktiskt vad som skapar den mänskliga arten.
  • 25:14 - 25:17
    Vid samma tidpunkt som vi går på två ben så smalnar bäckenet
  • 25:17 - 25:18
    för att tillmötesgå detta. Så nu har vi
  • 25:18 - 25:21
    ett smalare bäcken, ett större huvud
  • 25:21 - 25:23
    bingo: vi måste föddas i förtid.
  • 25:23 - 25:25
    Och det innebär att utvecklingen av hjärnan hos andra djur
  • 25:25 - 25:26
    sker i livmodern,
  • 25:26 - 25:29
    hos oss sker den efter födseln
  • 25:29 - 25:31
    och stor del av den under påverkan av miljön.
  • 25:31 - 25:35
    Begreppet neural darwinism betyder helt enkelt
  • 25:35 - 25:38
    att de nervkretsar som får tillräckligt mycket stimulans från omgivningen
  • 25:38 - 25:41
    kommer att utvecklas optimalt och de som inte får det
  • 25:41 - 25:44
    kommer antingen inte utvecklas optimalt eller kanske inte alls.
  • 25:44 - 25:47
    Om du tar ett barn med perfekt syn vid födseln
  • 25:47 - 25:49
    och sätter barnet i ett mörkt rum i fem år
  • 25:49 - 25:52
    kommer barnet därefter att vara blind i resten av sitt liv
  • 25:52 - 25:55
    eftersom nervkretsarna i ögat behöver ljusvågor för att utvecklas
  • 25:55 - 25:58
    och utan dessa kommer även de rudimentära
  • 25:58 - 26:00
    nervkretsarna, som finns med och är aktiva redan från födseln,
  • 26:00 - 26:04
    att förtvina och dö och nya kommer inte att utvecklas.
  • 26:06 - 26:08
    [Minne]
  • 26:08 - 26:11
    Det finns ett betydande sätt på vilket
  • 26:11 - 26:15
    tidiga upplevelser formar den vuxnes beteende
  • 26:16 - 26:18
    och till och med särskilt tidiga
  • 26:18 - 26:22
    upplevelser som man inte har något minne av.
  • 26:22 - 26:24
    Det visar sig att det finns två typer av minne:
  • 26:24 - 26:27
    det explicita, vilket är tydliga minnen där
  • 26:27 - 26:30
    du kan återkalla fakta
  • 26:30 - 26:32
    detaljer, episoder, omständigheter.
  • 26:33 - 26:35
    Men delen av hjärnan som kallas hippocampus
  • 26:35 - 26:37
    och som möjliggör att minnen bildas
  • 26:37 - 26:40
    börjar inte utvecklas förrän efter ett och ett halvt år
  • 26:40 - 26:42
    och är inte fullt utvecklad förrän långt senare.
  • 26:42 - 26:45
    Det är därför som nästan ingen har
  • 26:45 - 26:47
    några tydliga minnen från tidigare än 18 månaders ålder.
  • 26:47 - 26:48
    Men det finns en annan typ av
  • 26:48 - 26:50
    minnen som kallas implicita minnen
  • 26:50 - 26:53
    vilka i själva verket är känslominnen
  • 26:53 - 26:57
    där känslointrycket och den tolkning som barnet gör
  • 26:57 - 27:00
    av de emotionella upplevelserna lagras i hjärnan
  • 27:00 - 27:02
    i form av nervkretsar som reagerar
  • 27:02 - 27:03
    utan hjälp av ett tydligt minne.
  • 27:03 - 27:05
    För att ge ett tydligt exempel:
  • 27:05 - 27:07
    människor som är adopterade har
  • 27:07 - 27:10
    väldigt ofta en livslång känsla av att vara bortstötta.
  • 27:10 - 27:11
    De minns inte adoptionen.
  • 27:11 - 27:13
    De minns inte separationen från den biologiska modern
  • 27:13 - 27:15
    eftersom det inte fanns något att minnas med.
  • 27:15 - 27:19
    Men det emotionella minnet av separation och avvisning
  • 27:19 - 27:21
    är djupt inbäddat i deras hjärnor.
  • 27:21 - 27:22
    Därför är det mycket mer troligt
  • 27:22 - 27:24
    att de upplever en känsla av avvisande
  • 27:24 - 27:27
    samt en stark emotionell upprördhet
  • 27:27 - 27:29
    när de upplever sig själva bli avvisade,
  • 27:29 - 27:30
    till skillnad från andra personer.
  • 27:30 - 27:32
    Det är inget unikt för människor som är
  • 27:32 - 27:34
    adopterade men det är extra starkt i dem
  • 27:34 - 27:36
    på grund av det undermedvetna minnets funktion.
  • 27:36 - 27:39
    Enligt all forskningslitteratur och min erfarenhet
  • 27:39 - 27:43
    har folk som är beroende och
  • 27:43 - 27:47
    i stort sett alla de grova missbrukarna
  • 27:47 - 27:49
    påtagligt blivit utnyttjade som barn,
  • 27:49 - 27:52
    eller lidit av grav emotionell förlust.
  • 27:52 - 27:54
    Deras emotionella eller implicita minnen
  • 27:54 - 27:56
    är av en värld som varken är säker
  • 27:56 - 28:00
    eller hjälpsam, omtänksamma människor som inte gick att förlita sig på
  • 28:01 - 28:03
    och relationer som inte är
  • 28:03 - 28:06
    säkra nog att sårbart öppna upp sig till,
  • 28:06 - 28:08
    och därför tenderar deras respons
  • 28:08 - 28:10
    till att de håller sig själva borta från
  • 28:10 - 28:12
    riktigt intima relationer;
  • 28:12 - 28:14
    inte att lita på folk som bryr sig,
  • 28:14 - 28:17
    doktorer eller andra människor som försöker att hjälpa dem,
  • 28:17 - 28:20
    och generellt se världen som en osäkert plats...
  • 28:20 - 28:25
    och det är inget annat än en funktion utav det undermedvetna minnet
  • 28:25 - 28:29
    som ibland har att göra med incidenter de inte ens kommer ihåg.
  • 28:32 - 28:34
    [Beröring]
  • 28:34 - 28:37
    Spädbarn som föds för tidigt ligger ofta i kuvöser
  • 28:37 - 28:39
    och olika typer av prylar och
  • 28:39 - 28:42
    maskinerier i veckor och kanske månader.
  • 28:42 - 28:44
    Nu vet man att om dessa
  • 28:44 - 28:46
    barn blir berörda och smekta på ryggen
  • 28:46 - 28:50
    i endast 10 minuter om dagen, stödjer det deras hjärnutveckling.
  • 28:50 - 28:52
    Alltså, mänsklig beröring är nödvändigt för utveckling
  • 28:52 - 28:56
    och faktum är att spädbarn som aldrig plockas upp, faktiskt kommer att dö.
  • 28:56 - 28:59
    Så mycket av ett fundamentalt
  • 28:59 - 29:01
    behov är det att bli hållen för mänskliga varelser.
  • 29:01 - 29:04
    I vårt samhälle, finns det en olycklig tendens
  • 29:04 - 29:07
    att säga åt föräldrar att inte plocka upp sina barn, inte hålla om dem,
  • 29:07 - 29:13
    att inte ta upp bäbisar som gråter av rädsla att skämma bort dem
  • 29:13 - 29:15
    eller att uppmuntra dem till att sova hela natten
  • 29:15 - 29:16
    man plockar inte upp dem...
  • 29:16 - 29:19
    vilket är motsatsen till vad barnet behöver
  • 29:19 - 29:22
    och dessa barn somnar troligtvis om igen för att de ger upp
  • 29:22 - 29:24
    och deras hjärnor stänger av som ett
  • 29:24 - 29:27
    sätt att skydda sig mot sårbarheten
  • 29:27 - 29:30
    av att vara övergiven av sina föräldrar
  • 29:30 - 29:32
    deras undermedvetna minnen kommer att bli
  • 29:32 - 29:34
    att världen inte bryr sig ett dugg.
  • 29:36 - 29:37
    [Barndomen]
  • 29:38 - 29:43
    Många av dessa skillnader är uppbyggda väldigt tidigt i livet.
  • 29:43 - 29:48
    På sätt och vis förs föräldrarnas erfarenhet av motgångar
  • 29:48 - 29:51
    om hur hårt eller hur lätt livet är
  • 29:51 - 29:53
    vidare till barnen
  • 29:53 - 29:55
    antingen genom förlossningsdepression
  • 29:55 - 29:57
    eller genom föräldrar som har dåligt tålamod med
  • 29:57 - 29:59
    sina barn då de har haft en jobbig dag
  • 29:59 - 30:03
    eller bara är för trötta mot slutet av dagen...
  • 30:03 - 30:06
    och detta har väldigt kraftfulla effekter på programeringen
  • 30:06 - 30:10
    av barns utveckling, vilket vi nu vet mycket om
  • 30:10 - 30:15
    Men den tidiga känsligheten är inte bara ett evolutionärt misstag.
  • 30:15 - 30:17
    Det förekommer återigen hos flera olika arter.
  • 30:17 - 30:21
    Även i plantor finns det en tidig adaptiv process
  • 30:21 - 30:23
    till den typ av miljö de växer upp i
  • 30:23 - 30:28
    men för människor, sker anpassningen till kvaliteten på sociala relationer.
  • 30:28 - 30:31
    Alltså, tidigt i livet:
  • 30:31 - 30:35
    hur mycket tillsyn, hur mycket konflikter och hur mycket uppmärksamhet du får
  • 30:35 - 30:40
    är en försmak av den värld som du kan komma att växa upp i.
  • 30:40 - 30:42
    Växer du upp i en värd där
  • 30:42 - 30:43
    du måste slåss för det du kan få;
  • 30:43 - 30:47
    vara vaksam; klara sig själv; lära sig att inte lita på andra...
  • 30:47 - 30:50
    eller växer du upp i ett samhälle där du istället är beroende av
  • 30:50 - 30:55
    respekt, ömsesidighet, samarbete och där empati är viktigt
  • 30:55 - 30:59
    där god säkerhet beror på goda relationer med andra människor...
  • 30:59 - 31:01
    och det behöver en helt annan
  • 31:01 - 31:03
    känslomässig och kognitiv utveckling
  • 31:03 - 31:07
    och det är vad den tidiga känsligheten handlar om
  • 31:07 - 31:11
    att föräldraskap är nästan, helt omedveten
  • 31:11 - 31:14
    ett system för att föra vidare erfarenheterna till barn...
  • 31:14 - 31:17
    av den värld som de lever i.
  • 31:17 - 31:20
    Den store brittiske barnpsykologen, DW Winnicott, sa
  • 31:20 - 31:23
    att det finns två fundamentala saker som kan gå fel i barndomen.
  • 31:23 - 31:26
    En sak är när något inträffar som inte borde ha inträffat
  • 31:26 - 31:30
    och sedan saker som borde ske men inte gör det.
  • 31:30 - 31:34
    I den första kategorin finns de dramatiska, kränkande
  • 31:34 - 31:36
    upplevelserna och känslan av att överges hos mina
  • 31:36 - 31:39
    centrala Eastside-patienter och hos många knarkare.
  • 31:40 - 31:42
    Det är vad som hände fast det inte borde göra det.
  • 31:42 - 31:46
    Men sen har vi den lugna,
  • 31:46 - 31:49
    fokuserade uppmärksamheten
  • 31:49 - 31:51
    från föräldern som alla barn är i behov av
  • 31:51 - 31:53
    men som barn väldigt sällan får.
  • 31:53 - 31:55
    De är inte illa behandlade. De är inte försummade
  • 31:55 - 31:58
    och inte traumatiserade
  • 31:58 - 32:00
    men vad skulle hända om
  • 32:00 - 32:03
    den emotionella, fostrande och närvarande föräldern
  • 32:03 - 32:05
    helt enkelt inte finns tillgänglig för dem på grund av
  • 32:05 - 32:08
    stressen och föräldramiljön i vårt samhälle.
  • 32:08 - 32:14
    Psykologen Allan Schore kallar det "Närvarande Frånvaro"
  • 32:14 - 32:17
    när föräldern är fysiskt närvarande
  • 32:17 - 32:19
    men känslomässigt frånvarande.
  • 32:20 - 32:23
    Jag har spenderat...
  • 32:23 - 32:27
    omkring 40 år av mitt liv
  • 32:27 - 32:32
    arbetandes med de mest våldsamma människorna vårt samhälle producerar:
  • 32:32 - 32:34
    mördare, våldtäktsmän och så vidare.
  • 32:34 - 32:38
    I ett försök att förstå vad som orsakar detta våld.
  • 32:38 - 32:42
    Jag upptäckte att de våldsammaste fångarna i fängelserna
  • 32:42 - 32:45
    själva hade varit offer
  • 32:45 - 32:48
    för en sådan grad av barnmisshandel att de hamnar utanför skalan
  • 32:48 - 32:51
    av vad jag någonsin kunde föreställa mig beskriva som barnmisshandel.
  • 32:51 - 32:55
    Jag hade ingen aning om hur omfattande
  • 32:55 - 32:59
    demoraliseringen av barn i vårt samhälle
  • 32:59 - 33:01
    allt som oftast är.
  • 33:01 - 33:04
    De våldsammaste människorna jag såg var dem själva överlevarna
  • 33:04 - 33:08
    av deras egna mordförsök ofta i händerna på deras föräldrar
  • 33:08 - 33:11
    eller andra personer i deras sociala miljö
  • 33:11 - 33:15
    eller så var de personer som hade upplevt att någon annan
  • 33:15 - 33:18
    hade mördat deras närmaste familjemedlemmar.
  • 33:19 - 33:24
    Buddha resonerade att allting är beroende av allt annat.
  • 33:24 - 33:27
    Han sa 'den ena innehåller många och många innehåller den ena.'
  • 33:27 - 33:30
    Att man inte kan förstå någonting i isolering från dess omgivning.
  • 33:30 - 33:38
    Lövet innehåller solen, himlen och jorden, uppenbarligen.
  • 33:39 - 33:41
    Detta har nu visat sig att vara sant, naturligtvis
  • 33:41 - 33:44
    överallt och speciellt när det gäller mänsklig utveckling.
  • 33:44 - 33:47
    Den moderna vetenskapliga termen för det
  • 33:47 - 33:50
    är den "bio-psyko-sociala" naturen av mänsklig utveckling
  • 33:50 - 33:52
    vilken säger att den mänskliga biologin
  • 33:52 - 33:54
    beror väldigt mycket på deras samverkan med
  • 33:54 - 33:57
    den sociala och psykologiska omgivningen.
  • 33:57 - 34:02
    Specifikt har psykoterapeuten och forskaren
  • 34:02 - 34:07
    Daniel Siegel vid Universitetet av Kalifornien, Los Angeles, UCLA
  • 34:07 - 34:10
    myntat frasen "interpersonell Neurobiologi"
  • 34:10 - 34:12
    vilket menar på att sättet
  • 34:12 - 34:15
    som vårt nervsystem fungerar på
  • 34:15 - 34:17
    beror väldigt mycket på våra personliga förhållanden.
  • 34:17 - 34:20
    I första hand våra föräldraskapliga vårdgivare och i
  • 34:20 - 34:23
    andra hand våra andra viktiga tillgivna figurer i våra liv
  • 34:23 - 34:26
    och till slut, hela vår kultur.
  • 34:26 - 34:28
    Så att man inte kan separera den
  • 34:28 - 34:31
    neurologiska funktionen av en mänsklig varelse
  • 34:31 - 34:35
    från den omgivningen i vilket han eller hon växte upp i
  • 34:35 - 34:38
    samt fortsätter existera i
  • 34:38 - 34:40
    och detta gäller igenom livscykeln.
  • 34:40 - 34:42
    Det är i synnerhet sant när du är
  • 34:42 - 34:45
    beroende och hjälplös när din hjärna utvecklas
  • 34:45 - 34:49
    men det är också sant även hos vuxna och i slutet av livet.
  • 34:52 - 34:53
    [Kultur]
  • 34:53 - 34:57
    Människan har levt i nästan alla olika sorters samhällen.
  • 34:57 - 35:02
    Från de mest egalitära... jägar- och samlarsamhällen
  • 35:02 - 35:04
    verkade vara väldigt egalitära
  • 35:04 - 35:06
    till exempel, baserat på matransonering, utbyte av gåvor...
  • 35:07 - 35:10
    Små skaror av människor som huvudsakligen lever
  • 35:10 - 35:13
    på att söka föda och en del jakt
  • 35:13 - 35:15
    huvudsakligen bland människor du
  • 35:15 - 35:17
    åtminstone känt hela ditt liv
  • 35:17 - 35:20
    om inte omgiven av kusiner eller närmare släkt;
  • 35:20 - 35:22
    i en värld där det är stor
  • 35:22 - 35:24
    fluiditet mellan olika grupper;
  • 35:24 - 35:26
    i en värld där det inte är
  • 35:26 - 35:28
    så stora villkor på materiell kultur...
  • 35:28 - 35:31
    det är så människor har spenderat största delen av sin hominida historia.
  • 35:31 - 35:35
    Föga överraskande så är det en mycket annorlunda värld.
  • 35:35 - 35:39
    En av sakerna det resulterar i är mycket mindre våld.
  • 35:39 - 35:41
    Organiserat gruppvåld är inte
  • 35:41 - 35:43
    något som hände vid den tidpunkten
  • 35:43 - 35:47
    i människans historia och det verkar rätt så tydligt.
  • 35:47 - 35:50
    Så när gjorde vi fel?
  • 35:50 - 35:54
    Våld är inte universellt.
  • 35:54 - 35:58
    Det är inte symmetriskt fördelat över hela människoarten.
  • 35:58 - 36:03
    Det finns en stor variation av mängden våld i olika samhällen.
  • 36:03 - 36:07
    Det finns vissa samhällen som praktiskt taget inte har våld.
  • 36:07 - 36:11
    Det finns andra som förstör sig själva.
  • 36:11 - 36:14
    Några av de anabaptistiskt religiösa
  • 36:14 - 36:18
    grupper som är totalt, strikta pacifister
  • 36:18 - 36:21
    som Amishfolket, Mennoniterna, Hutteriterna...
  • 36:21 - 36:24
    bland några av dessa grupper, har Hutteriterna
  • 36:24 - 36:28
    inga dokumenterade fall av mord.
  • 36:29 - 36:33
    Under våra större krig, som andra världskriget
  • 36:33 - 36:35
    där människor blev inkallade
  • 36:35 - 36:37
    vägrade de att tjäna militären.
  • 36:37 - 36:40
    De skulle hellre åka i fängelse än att tjänstgöra inom militären
  • 36:40 - 36:42
    I Kibbutzer i Israel
  • 36:42 - 36:46
    är våldsnivån så låg att brottmålsdomstolar där
  • 36:46 - 36:49
    ofta sänder våldsbrottslingar
  • 36:49 - 36:51
    som har begått brott
  • 36:51 - 36:54
    för att leva i Kibbutzer i avsikt att
  • 36:54 - 36:56
    lära sig hur man lever ett ickevåldsamt liv...
  • 36:56 - 36:59
    eftersom det är så folk lever där.
  • 36:59 - 37:02
    Så vi formas till stor del av samhället.
  • 37:02 - 37:08
    Våra samhällen inkluderar i en vidare bemärkelse vår teologiska
  • 37:08 - 37:11
    våra metafysiska, våra språkliga influenser, etc.
  • 37:11 - 37:15
    Våra samhällen hjälper till att forma oss vare sig vi tror
  • 37:15 - 37:18
    att livet i grunden handlar om synd eller skönhet;
  • 37:18 - 37:21
    vare sig livet efter detta kommer med ett pris för
  • 37:21 - 37:23
    hur vi lever våra liv eller om det är irrelevant.
  • 37:24 - 37:27
    På ett bredare plan kan olika större samhällen
  • 37:27 - 37:29
    bli benämnda som individualistiska eller
  • 37:29 - 37:32
    kollektivister och du får då väldigt olika personer
  • 37:32 - 37:34
    och olika tankesätt och jag misstänker att ett
  • 37:34 - 37:36
    annat förstånd kommer i och med detta.
  • 37:36 - 37:40
    Vi i Amerika befinner oss i ett av de mest individualistiska samhällena
  • 37:40 - 37:44
    och kapitalism är ett system som låter dig klättra
  • 37:44 - 37:48
    högre och högre upp för en potentiell pyramid och
  • 37:48 - 37:51
    överenskommelsen med det är att det finns allt färre och färre skyddsnät,
  • 37:51 - 37:54
    ett samhälle som består av många skikt innebär per definition
  • 37:54 - 37:58
    att desto färre jämlika människor du har, desto färre människor är det som
  • 37:58 - 38:01
    du har symmetriska, ömsesidiga relationer med
  • 38:01 - 38:06
    och istället är allt du har olikheter och oändliga hierarkier...
  • 38:06 - 38:09
    och en värld där du har få jämlika medmänniskor
  • 38:09 - 38:11
    är en värld med mycket mindre alturism.
  • 38:14 - 38:17
    [Mänsklig Natur]
  • 38:18 - 38:22
    Så, detta leder oss till en helt omöjlig situation, vilket är
  • 38:22 - 38:26
    att försöka få något vett i perspektivvetenskap...
  • 38:26 - 38:28
    mot vad natur betyder när det handlar om den mänskliga naturen.
  • 38:28 - 38:31
    Du vet att på en viss nivå
  • 38:31 - 38:33
    bör inte vår naturs natur
  • 38:33 - 38:36
    i synnerhet begränsas av vår natur.
  • 38:36 - 38:38
    Vi utvecklar fler sociala
  • 38:38 - 38:40
    variationer än någon annan art.
  • 38:40 - 38:45
    Fler trossystem, familjestrukturer,
  • 38:45 - 38:48
    sätt att uppfostra barn. Variationskapaciteten
  • 38:48 - 38:51
    vi besitter är extraordinär.
  • 38:52 - 38:55
    I ett samhälle som bygger på konkurrens
  • 38:56 - 39:01
    och också, väldigt ofta, en människas hänsynslösa utnyttjande
  • 39:01 - 39:03
    av en annan mänsklig varelse.
  • 39:03 - 39:06
    Vinstutnyttjandet av andra människors problem
  • 39:06 - 39:09
    och väldigt ofta skapandet av
  • 39:09 - 39:12
    problem i syfte av vinstutnyttjande
  • 39:12 - 39:15
    rättfärdigas väldigt ofta av den regerande ideologin
  • 39:15 - 39:19
    med hänvisning till någon grundläggande och oföränderlig mänsklig natur.
  • 39:19 - 39:21
    Så myten i vårt samhälle är
  • 39:21 - 39:23
    att människor konkurrerar naturligt
  • 39:23 - 39:27
    och att de är individualistiska och själviska.
  • 39:27 - 39:30
    Men verkligheten är egentligen den motsatta.
  • 39:30 - 39:32
    Vi har vissa mänskliga behov.
  • 39:32 - 39:34
    Det enda sättet man kan prata om mänsklig natur rent konkret
  • 39:35 - 39:37
    är genom att erkänna att det finns vissa mänskliga behov.
  • 39:37 - 39:40
    Vi har ett mänskligt behov av sällskap och av närkontakt
  • 39:40 - 39:43
    av att vara älskad, att vara inkluderad, att vara accepterad
  • 39:43 - 39:47
    att vara synlig och att bli mottagen för den man är.
  • 39:48 - 39:50
    Om dessa behov är uppfyllda, utvecklas vi
  • 39:50 - 39:52
    till människor som har medkänsla och
  • 39:52 - 39:58
    samspelar och har empati för andra människor.
  • 39:58 - 40:01
    Så...
  • 40:01 - 40:03
    Det mottsatta, det vi ofta ser i vårt
  • 40:03 - 40:06
    samhälle, är faktiskt en förvrängning av mänskligt beteende
  • 40:06 - 40:09
    just därför att så få människor får sina behov bemötta.
  • 40:09 - 40:12
    Så ja, man kan prata om människans natur
  • 40:12 - 40:14
    men bara i samband med människans grundläggande behov
  • 40:14 - 40:16
    som är instinktivt framkallade
  • 40:16 - 40:19
    eller jag borde säga, vissa mänskliga behov
  • 40:19 - 40:22
    som leder till vissa karaktärsdrag om de uppfylls
  • 40:22 - 40:24
    och andra karaktärsdrag om de inte uppfylls.
  • 40:27 - 40:29
    Så...
  • 40:29 - 40:32
    när vi erkänner det faktum att den mänskliga organismen
  • 40:32 - 40:34
    som har en enorm adaptiv flexibilitet, som
  • 40:34 - 40:38
    tillåter oss att överleva i många olika förhållanden,
  • 40:38 - 40:42
    också är strängt programmerad för vissa miljökrav
  • 40:42 - 40:44
    eller mänskliga behov
  • 40:45 - 40:48
    börjar ett socialt imperativ att uppstå.
  • 40:48 - 40:51
    Precis som våra kroppar behöver fysiska näringsämnen
  • 40:51 - 40:55
    kräver den mänskliga hjärnan positiva former av miljömässig stimulus
  • 40:55 - 40:57
    vid alla utvecklingsstadium
  • 40:58 - 41:00
    behöver den också skydd
  • 41:00 - 41:03
    från andra negativa former av stimulus.
  • 41:03 - 41:05
    Och om saker som bör hända, inte gör det...
  • 41:06 - 41:08
    eller om saker som inte bör hända, gör det..
  • 41:08 - 41:11
    framgår det nu att dörren kan öppnas inte bara för
  • 41:11 - 41:15
    en kaskad av mentala och fysiska sjukdomar
  • 41:15 - 41:18
    utan också för många skadliga mänskliga beteenden
  • 41:18 - 41:21
    Så, när vi nu vänder vårt perspektiv utåt
  • 41:21 - 41:24
    och tar dagens situation i beräkning
  • 41:24 - 41:26
    måste vi ställa oss frågan:
  • 41:26 - 41:29
    Är tillståndet vi har skapat i den moderna världen
  • 41:29 - 41:32
    verkligen bra för vår hälsa?
  • 41:32 - 41:34
    Är fundamentet i vårt socioekonomiska
  • 41:34 - 41:36
    system verksamt som en positiv kraft
  • 41:36 - 41:40
    för mänsklig och social utveckling och framsteg?
  • 41:40 - 41:44
    Eller, går den fundamentala tendensen i vårt samhälle
  • 41:44 - 41:49
    faktiskt emot kärnan av de evolutionära kraven
  • 41:49 - 41:51
    som behövs för att skapa och upprätthålla
  • 41:51 - 41:54
    våra personliga och socialla välbefinnande?
  • 42:12 - 42:17
    [Del II: Socialpatologi]
  • 42:18 - 42:21
    Så, man kanske frågar sig var allt detta började?
  • 42:21 - 42:25
    Det som vi har idag... en värld som verkligen befinner sig i ett tillstånd av
  • 42:25 - 42:27
    eskalerande kollaps.
  • 42:28 - 42:31
    [Marknaden]
  • 42:31 - 42:33
    Det började med John Locke.
  • 42:33 - 42:36
    Och John Locke presenterar egendom.
  • 42:36 - 42:41
    Och han har tre förbehåll för just de privata rättigheterna och egendom.
  • 42:41 - 42:43
    Och de tre förbehållen lyder:
  • 42:43 - 42:45
    Det måste finnas tillräckligt med rester för andra
  • 42:45 - 42:47
    och du får absolut inte förstöra det
  • 42:47 - 42:51
    och att du, mest av allt, måste blanda ditt arbete med det.
  • 42:51 - 42:54
    Det verkar rättvist - du blandar ditt arbete med världen
  • 42:54 - 42:56
    sen är du berättigad till produkterna
  • 42:56 - 42:59
    och så länge som det finns tillräckligt med rester åt andra
  • 42:59 - 43:02
    och så länge som det inte förstörs
  • 43:02 - 43:04
    och att du inte låter något gå till spillo så är det okej.
  • 43:04 - 43:07
    Och han spenderade lång tid med hans berömda avhandling till regeringen
  • 43:07 - 43:10
    och sedan dess har det varit en kanonisk text
  • 43:10 - 43:14
    för ekonomer och politiker och laglig förståelse
  • 43:14 - 43:17
    och det är fortfarande den klassiska text som studeras.
  • 43:17 - 43:20
    Nåväl - efter att han har givit villkoren
  • 43:20 - 43:22
    och du tänker nästan på klockan oavsett om du
  • 43:22 - 43:24
    är för privat ägande eller inte
  • 43:24 - 43:28
    han har redan gett ett väldigt trovärdigt och kraftfullt försvar
  • 43:28 - 43:30
    för privat ägande...
  • 43:30 - 43:31
    Nåväl - han släpper dem!
  • 43:31 - 43:34
    Han släpper dem bara så. I en mening.
  • 43:34 - 43:36
    Han säger, 'nåväl medan introduktionen
  • 43:36 - 43:39
    av pengar kom in genom mäns underförstådda samtycke'
  • 43:39 - 43:40
    så det blev...
  • 43:40 - 43:44
    och han säger inte att alla villkoren är avbrutna eller utsuddade -
  • 43:44 - 43:46
    men det var det som inträffade.
  • 43:46 - 43:48
    Så nu har vi inte
  • 43:48 - 43:51
    produkter och din egendom förtjänad av din egen arbetskraft -
  • 43:51 - 43:54
    åh nej - nu köper pengar arbetskraften.
  • 43:54 - 43:55
    Det är inte lägre övervägt
  • 43:55 - 43:58
    om det finns tillräckligt med rester över till andra;
  • 43:58 - 44:00
    och att inget får förstöras är inte heller övervägt
  • 44:00 - 44:02
    eftersom han säger att pengar är som
  • 44:02 - 44:04
    silver och guld och kan inte bli förstört
  • 44:04 - 44:07
    och därför kan inte pengar hållas ansvarig för avfall...
  • 44:07 - 44:10
    vilket är löjligt, vi pratar inte om pengar
  • 44:10 - 44:12
    och silver, vi pratar om vilka dess effekter är.
  • 44:12 - 44:14
    Det är ett 'non sequir' efter den andra.
  • 44:14 - 44:18
    Det är verkligen det mest uppseendeväckande,
  • 44:18 - 44:21
    logiska trolleritricket han kommer undan med här
  • 44:21 - 44:25
    men det passar kapitalägarnas intressen.
  • 44:26 - 44:29
    Sedan kommer Adam Smith och vad han lägger till
  • 44:29 - 44:31
    är religionen relaterat till detta...
  • 44:31 - 44:33
    Locke började med att Gud gjorde allting på det här viset
  • 44:33 - 44:35
    detta är Guds rätt
  • 44:35 - 44:37
    och nu har vi också Smith
  • 44:37 - 44:39
    som säger "det är inte bara guds..."
  • 44:39 - 44:41
    eller, han säger egentligen inte detta men
  • 44:41 - 44:43
    detta är vad som händer rent filosofiskt, i princip
  • 44:43 - 44:47
    säger han att "det är inte bara en fråga om privat egendom..."
  • 44:47 - 44:49
    allt är nu "förutsatt" - Det är Givet.
  • 44:49 - 44:52
    Och att det finns 'pengainvesterare som köper arbetskraft' - Det är Givet.
  • 44:52 - 44:55
    Det finns ingen gräns på hur mycket av andra mäns arbete de kan köpa
  • 44:55 - 44:57
    hur mycket de kan samla på sig, hur mycket olikhet' -
  • 44:57 - 44:59
    allt det är givet nu.
  • 44:59 - 45:03
    Och så kommer han med vad hans stora idé är
  • 45:03 - 45:07
    och återigen är den bara introducerad i parenteser - i förbifarten...
  • 45:08 - 45:11
    Du vet, när folk sätter ut varor till salu, utbudet
  • 45:11 - 45:16
    och andra personer som köper dem - efterfrågan och så vidare
  • 45:16 - 45:20
    hur får vi utbudet att motsvara efterfrågan
  • 45:20 - 45:21
    eller efterfrågan att motsvara utbud?
  • 45:21 - 45:23
    hur kan de uppnå jämvikt?
  • 45:23 - 45:26
    och det är ett av de centrala begreppen inom ekonomi
  • 45:26 - 45:28
    hur de kommer i jämvikt...
  • 45:28 - 45:32
    och han säger: det är "marknadens osynliga hand"
  • 45:32 - 45:34
    som för dem till jämvikt.
  • 45:34 - 45:37
    Så att vi har "Gud" är faktiskt överhängande.
  • 45:37 - 45:41
    Han gav oss inte bara rättigheter till egendom,
  • 45:41 - 45:46
    alla dess resurser och dess "naturliga rättigheter"
  • 45:46 - 45:47
    oavsett vad Locke sa...
  • 45:47 - 45:51
    har vi nu systemet i sig själv som "Gud".
  • 45:52 - 45:55
    Smith säger faktiskt när han pratar
  • 45:55 - 45:58
    och du måste läsa hela
  • 45:58 - 46:00
    "Wealth of Nations'" för att hitta detta citat.
  • 46:00 - 46:03
    Han säger: "det knappa uppehället
  • 46:03 - 46:07
    begränsar de fattigas reproduktion
  • 46:07 - 46:11
    och den naturen kan inte hantera detta på något annat sätt
  • 46:11 - 46:14
    än att eliminiera deras barn."
  • 46:14 - 46:19
    Så han förutsåg evolutionsteorin i den värsta bemärkelsen...
  • 46:19 - 46:21
    detta långt före Darwin.
  • 46:21 - 46:24
    Och så kallade han det "Arbetarnas Kapplöpning".
  • 46:24 - 46:27
    Så du kan se: det fanns inneboende rasism inbyggt där
  • 46:27 - 46:32
    det fanns en inneboende livsblindhet för att döda
  • 46:32 - 46:35
    otaliga barn
  • 46:35 - 46:38
    och han tänkte: "det där är den Osynliga Handen som gör att
  • 46:38 - 46:40
    tillgång möter efterfrågan och efterfrågan möter tillgång."
  • 46:40 - 46:43
    Så, se hur vis "Gud" är?
  • 46:43 - 46:46
    Så du kan se hur en hel del av de riktigt elakartade
  • 46:46 - 46:51
    livsdestruktiva, ekofolkmordiska sakerna
  • 46:51 - 46:55
    som pågår nu på ett sätt har
  • 46:55 - 46:59
    en "tänkt gen" tillbaka i Smith också.
  • 47:00 - 47:03
    När vi reflekterar på det ursprungliga konceptet om
  • 47:03 - 47:05
    den såkallade fria marknaden - kapitalistiskt system
  • 47:05 - 47:08
    som initierats av tidiga ekonomiska filosofer
  • 47:08 - 47:10
    som till exempel Adam Smith
  • 47:10 - 47:13
    kan vi se att det ursprungliga syftet av en "marknad"
  • 47:13 - 47:17
    var baserat kring riktiga, materiella, livsuppehållande varor för handel.
  • 47:17 - 47:20
    Adam Smith förstod aldrig att den mest
  • 47:20 - 47:22
    vinstgivande ekonomiska sektorn på planeten
  • 47:22 - 47:25
    tillslut skulle vara på arenan för finansiell handel
  • 47:25 - 47:27
    eller såkallade invensteringar
  • 47:27 - 47:29
    där pengar helt enkelt
  • 47:29 - 47:31
    tjänas genom förflyttning av andra pengar
  • 47:31 - 47:33
    på ett godtyckligt spel som inte
  • 47:33 - 47:35
    innehar någon produktiv merit till samhället.
  • 47:36 - 47:38
    Men oavsett Smiths avsikt
  • 47:38 - 47:41
    var porten, för så till synes abnormala ankomster,
  • 47:41 - 47:46
    lämnad vidöppen av en av de fundamentala lärorna i hans teori:
  • 47:46 - 47:50
    Pengar behandlas som en handelsvara, i och av sig själv.
  • 47:50 - 47:52
    Över varje ekonomi i hela världen idag
  • 47:52 - 47:55
    oavsett de sociala system de skapar
  • 47:55 - 47:59
    jagar man pengar till förmån för pengar och ingenting annat.
  • 47:59 - 48:02
    Den underliggande idén, som mystiskt förtydligades
  • 48:02 - 48:06
    av Adam Smith med hans religiösa deklaration av 'den
  • 48:06 - 48:08
    osynliga handen'
  • 48:08 - 48:10
    är att den trångsynta, inbilska förföljelsen
  • 48:10 - 48:12
    av denna påhittade vara
  • 48:12 - 48:15
    på något magiskt sätt kommer att skapa
  • 48:15 - 48:18
    mänskligt och socialt välbefinnande.
  • 48:19 - 48:22
    Verkligheten, är att den monetära styrräntan
  • 48:22 - 48:26
    eller det som några har benämnt "den värdefulla pengasekvensen"
  • 48:26 - 48:29
    nu fullkomligt har frikopplats från det 'grundläggande
  • 48:29 - 48:32
    livsintresset' - som skulle kunna benämnas
  • 48:32 - 48:34
    'den värdefulla livssekvensen'
  • 48:35 - 48:38
    Det som har hänt är att det finns en total förvirring
  • 48:38 - 48:40
    i den ekonomiska läran
  • 48:40 - 48:42
    mellan dessa två sekvenser.
  • 48:42 - 48:45
    De tycker att den värdefulla pengasekvensen
  • 48:45 - 48:47
    levererar den värdefulla livssekvensen
  • 48:47 - 48:50
    och det är därför de säger att om fler varor säljs
  • 48:50 - 48:52
    om BNP ökar och så vidare...
  • 48:52 - 48:55
    så kommer det att bli ökad trivsel
  • 48:55 - 48:58
    och vi kunde använda BNP som vår grundläggande skala
  • 48:58 - 49:00
    över social hälsa...
  • 49:00 - 49:01
    Tja, där ser du förvirringen.
  • 49:01 - 49:03
    Den talar om den värdefulla pengasekvensen
  • 49:03 - 49:05
    det vill säga alla de kvitton och intäkter som
  • 49:05 - 49:08
    härstammar från försäljning av varor
  • 49:08 - 49:12
    och de förväxlar det med livets fortplantning.
  • 49:12 - 49:16
    Så, du har byggt rakt in i denna sak från början
  • 49:16 - 49:18
    en fullkomlig ihopblandning av värdena i penga-
  • 49:19 - 49:21
    och livssekvensen.
  • 49:21 - 49:24
    Så, vi har att göra med en sorts strukturerad inbillning
  • 49:24 - 49:26
    som blir mer och mer dödlig
  • 49:27 - 49:29
    allteftersom pengasekvensen separeras från att producera
  • 49:29 - 49:31
    någonting överhuvudtaget.
  • 49:31 - 49:33
    Så, det är ett systemfel
  • 49:33 - 49:37
    och systemfelet ser ut att vara dödligt.
  • 49:38 - 49:41
    [Välkommen till Maskinen]
  • 49:41 - 49:45
    I dagens samhälle hör du sällan någon prata
  • 49:45 - 49:47
    om framstegen i sitt land eller samhälle
  • 49:47 - 49:51
    baserat på deras fysiska välmående, lyckotillstånd,
  • 49:51 - 49:54
    tillit eller social stabilitet.
  • 49:54 - 49:56
    Snarare presenteras mätningarna för oss
  • 49:56 - 49:58
    genom ekonomiska abstraktioner.
  • 49:58 - 50:01
    Vi har bruttonationalprodukt, konsumentprisindex,
  • 50:01 - 50:04
    värdet av aktiemarknaden, inflationstakt...
  • 50:04 - 50:06
    och så vidare.
  • 50:06 - 50:08
    Men säger detta oss något av faktiskt värde
  • 50:08 - 50:11
    gällande kvaliteten av folks liv?
  • 50:11 - 50:13
    Nej. Alla dessa värden har att göra med
  • 50:13 - 50:17
    pengasekvensen självt och inget mer.
  • 50:17 - 50:20
    Till exempel, ett lands bruttonationalprodukt
  • 50:20 - 50:23
    är ett mått av värdet på varor och tjänster som säljs.
  • 50:24 - 50:26
    Detta värde påstås stå i relation till
  • 50:26 - 50:29
    levnadsstandarden av ett lands folk.
  • 50:29 - 50:32
    I USA stod sjukvården för över
  • 50:32 - 50:35
    17% av bruttonationalprodukten 2009
  • 50:35 - 50:38
    vilket uppgår till över 2.5 biljoner kr spenderade.
  • 50:38 - 50:42
    Därmed skapar den en positiv effekt på denna ekonomiska måttstock.
  • 50:42 - 50:43
    Och, baserat på denna logik
  • 50:43 - 50:46
    skulle det vara ännu bättre för USAs ekonomi
  • 50:46 - 50:48
    om sjukvårdstjänsterna ökade ännu mer...
  • 50:48 - 50:51
    kanske till 3 biljoner dollar... eller 5 biljoner
  • 50:51 - 50:53
    eftersom det skulle skapa mer tillväxt,
  • 50:53 - 50:56
    mer jobb och därmed uppvisas av ekonomer
  • 50:56 - 50:59
    som en ökning i deras lands levnadsstandard.
  • 50:59 - 51:01
    Men vänta lite.
  • 51:01 - 51:04
    Vad representerar sjukvårdstjänster egentligen?
  • 51:04 - 51:07
    Ja,
  • 51:07 - 51:11
    det stämmer, desto mer ohälsosamma människor i Amerika är
  • 51:11 - 51:13
    desto bättre är ekonomin.
  • 51:13 - 51:17
    Ja, det är inte en överdrift eller ett cyniskt perspektiv.
  • 51:17 - 51:19
    I själva verket, om vi backar tillbaks tillräckligt långt
  • 51:19 - 51:21
    kommer du att inse att BNP
  • 51:21 - 51:24
    inte bara felaktigt reflekterar faktisk allmän eller social hälsa
  • 51:24 - 51:26
    på någon påtaglig nivå,
  • 51:26 - 51:28
    det är, i själva verket, mest en måttstock
  • 51:28 - 51:30
    av industriell ineffektivitet
  • 51:30 - 51:32
    och social degradering.
  • 51:32 - 51:36
    Och desto mer du ser hur det ökar, desto värre blir saker och ting
  • 51:36 - 51:38
    gällande personlig, social
  • 51:38 - 51:41
    och miljömässig integritet.
  • 51:41 - 51:44
    Skapar du problem så skapar du vinst
  • 51:45 - 51:48
    Det finns ingen vinst under vårat nuvarande paradgim när
  • 51:48 - 51:51
    det gäller att rädda liv, skapa balans på planeten
  • 51:51 - 51:53
    ha rättvisa, fred eller något annat.
  • 51:53 - 51:56
    Det finns helt enkelt ingen vinst där.
  • 51:56 - 51:58
    Det finns ett gammalt talesätt -
  • 51:58 - 52:00
    'stifta en lag och skapa en affärsmöjlighet'.
  • 52:00 - 52:03
    Oavsett om du skapar en affärsmöjlighet för en advokat eller vad som.
  • 52:03 - 52:05
    Så, brottslighet skapar
  • 52:05 - 52:07
    affärsmöjligheter precis som förstörelse skapar
  • 52:07 - 52:09
    affärsmöjligheter på Haiti.
  • 52:09 - 52:12
    Vi har nu ungefär 2 000 000 människor fängslade
  • 52:12 - 52:13
    i detta land (USA)
  • 52:14 - 52:16
    och av dem så är det många fängelser som styrs
  • 52:16 - 52:17
    av privata företag:
  • 52:17 - 52:19
    Corrections Corporation of America, Wackenhut
  • 52:19 - 52:21
    vilka byter sina aktier på Wall Street
  • 52:21 - 52:24
    baserat på hur många människor som sitter i fängelse
  • 52:24 - 52:26
    Det är sjukligt.
  • 52:26 - 52:28
    Men det är en reflektion av vad
  • 52:28 - 52:32
    detta ekonomiska paradigm eftersträvar
  • 52:32 - 52:36
    Så vad exakt kräver detta ekonomiska paradigm?
  • 52:36 - 52:39
    Vad är det som håller vårt ekonomiska system igång?
  • 52:39 - 52:41
    Konsumtion.
  • 52:41 - 52:44
    eller mer exakt -
  • 52:44 - 52:46
    När vi bryter ner
  • 52:46 - 52:48
    grunden för klassisk marknadsekonomi
  • 52:48 - 52:50
    så är vi kvar med ett mönster av monetär handel
  • 52:50 - 52:53
    som helt enkelt inte tillåts att stoppas
  • 52:53 - 52:55
    eller till och med att bromsas väsentligt
  • 52:55 - 52:56
    om samhället som vi idag känner till det
  • 52:56 - 52:58
    skulle hålla sig i funktion.
  • 52:58 - 53:01
    Det finns tre stora aktörer på den ekonomiska scenen
  • 53:01 - 53:03
    arbetstagare, arbetsgivare
  • 53:03 - 53:05
    och konsument.
  • 53:05 - 53:08
    Arbetsgivaren säljer arbete till arbetstagaren för inkomst
  • 53:08 - 53:11
    Arbetstagaren säljer sin produktionsservice, och därmed varor
  • 53:11 - 53:13
    till konsumenten för inkomst
  • 53:13 - 53:16
    och konsumenten, är givetvis endast en annan roll för
  • 53:16 - 53:18
    arbetsgivaren och arbetstagaren
  • 53:18 - 53:20
    som spenderar tillbaka in till systemet
  • 53:20 - 53:23
    för att tillåta att den cykliska konsumtionen hålls igång.
  • 53:23 - 53:25
    Med andra ord är det globala marknadssystemet uppbyggt på
  • 53:25 - 53:28
    antagandet att det alltid kommer att finnas tillräckligt
  • 53:28 - 53:30
    stor produktefterfrågan i ett samhälle
  • 53:30 - 53:32
    för att flytta runt tillräckligt med pengar i en takt
  • 53:32 - 53:35
    som kan hålla konsumtionsprocessen igång.
  • 53:35 - 53:37
    Och ju snabbare konsumtionstakt,
  • 53:37 - 53:39
    desto mer så kallad "ekonomisk tillväxt" antas finnas
  • 53:39 - 53:42
    och så fortsätter maskineriet...
  • 53:42 - 53:44
    Men, vänta-
  • 53:44 - 53:47
    Jag trodde att en ekonomi var tänkt att, jag vet inte...
  • 53:47 - 53:48
    "Ekonomisera"?
  • 53:49 - 53:51
    Har inte själva ordet att göra med bevarande,
  • 53:51 - 53:55
    effektivitet och reducering av avfall?
  • 53:55 - 53:58
    Så hur kan vårt system, som kräver konsumtion,
  • 53:58 - 54:01
    ju mer desto bättre, effektivt bevara
  • 54:01 - 54:03
    eller "ekonomisera" över huvud taget?
  • 54:03 - 54:05
    Tja... det kan det inte.
  • 54:05 - 54:09
    Avsikten med marknadssystemet är i själva verket det rakt motsatta
  • 54:09 - 54:11
    mot vad en riktig ekonomi borde göra,
  • 54:11 - 54:14
    vilket är att effektivt och sparsamt fördela
  • 54:14 - 54:16
    produktionsmaterial och distribution
  • 54:16 - 54:18
    av livsnödvändiga varor.
  • 54:18 - 54:21
    Vi bor på en ändlig planet med ändliga resurser
  • 54:21 - 54:23
    där t.ex. oljan vi använder har tagit
  • 54:23 - 54:25
    miljontals år att utveckla...
  • 54:25 - 54:29
    där de mineraler vi använder har tagit miljarder år att utveckla.
  • 54:30 - 54:33
    Så ... att ha ett system som medvetet främjar
  • 54:33 - 54:35
    ökad konsumtion
  • 54:35 - 54:38
    av hänsyn till så kallad "ekonomisk tillväxt"
  • 54:38 - 54:42
    är rent vansinnigt, ekologiskt massmord.
  • 54:42 - 54:45
    Avsaknad av avfall, det är vad effektivitet handlar om.
  • 54:45 - 54:47
    Avsaknad av avfall?
  • 54:47 - 54:50
    Systemet är mer slösaktigt än alla de andra
  • 54:50 - 54:53
    existerande systemen i planetens historia.
  • 54:53 - 54:56
    Varje nivå av livsorganisation och livssystem
  • 54:56 - 54:58
    befinner sig i ett tillstånd av kris och utmaning
  • 54:58 - 55:00
    och förfall eller kollaps.
  • 55:00 - 55:03
    Ingen dokumenterad utvärdering på de sista 30 åren
  • 55:03 - 55:06
    kommer att säga något annat:
  • 55:06 - 55:09
    med andra ord, varje livssystem håller på att minska
  • 55:09 - 55:11
    precis som våra sociala programeringar...
  • 55:11 - 55:13
    och som vår vattentillgång.
  • 55:14 - 55:16
    Försök nämna någon slags livsform som
  • 55:16 - 55:17
    inte är hotad och i fara...
  • 55:17 - 55:18
    Det kan du inte.
  • 55:19 - 55:22
    Det finns inte en enda, och det är mycket, mycket tragiskt.
  • 55:22 - 55:25
    Men vi har inte ens hittat den kausala mekanismen.
  • 55:25 - 55:27
    Vi vill egentligen inte se den kausala mekanismen.
  • 55:27 - 55:30
    Vi vill bara fortsätta. Du vet, det är där som det vansinniga är
  • 55:30 - 55:32
    när du fortsätter göra samma sak om och om igen
  • 55:32 - 55:35
    även om det uppenbarligen inte fungerar.
  • 55:35 - 55:37
    Så egentligen är det
  • 55:38 - 55:40
    inte ett ekonomiskt system det handlar om
  • 55:40 - 55:44
    utan jag skulle gå så långt som att säga att det är ett anti-ekonomiskt system.
  • 55:45 - 55:47
    [Anti-Ekonomin]
  • 55:47 - 55:49
    Det finns ett gammalt talesätt som säger att den tävlingsinriktade
  • 55:49 - 55:51
    marknadsmodellen strävar efter att
  • 55:51 - 55:55
    "skapa bästa möjliga varor till lägsta möjliga priser".
  • 55:56 - 55:59
    Detta uttalande är egentligen motivationskonceptet
  • 55:59 - 56:01
    som berättigar marknadskonkurens
  • 56:01 - 56:03
    baserad på det antagandet att resultatet
  • 56:03 - 56:06
    blir produktion av produkter med hög kvalitet.
  • 56:06 - 56:09
    Om jag själv skulle bygga ett bord från grunden
  • 56:09 - 56:11
    skulle jag så klart bygga det av det bästa,
  • 56:11 - 56:13
    mest hållbara material som finns att tillgå, inte sant?
  • 56:13 - 56:16
    Med tanken att det ska hålla så länge som möjligt.
  • 56:17 - 56:19
    Varför skulle jag vilja bygga något dåligt
  • 56:19 - 56:21
    vetandes att jag så småningom skulle behöva göra om det igen
  • 56:21 - 56:24
    och använda mera material och energi?
  • 56:25 - 56:28
    Ja, oavsett hur rationellt det än verkar vara i den fysiska världen
  • 56:28 - 56:30
    när det kommer till marknadsvärlden
  • 56:30 - 56:32
    är det inte bara totalt irrationellt
  • 56:32 - 56:34
    det är inte ens ett val.
  • 56:34 - 56:36
    Det är tekniskt omöjligt att producera
  • 56:36 - 56:38
    det bästa tänkbara av någonting
  • 56:38 - 56:40
    om ett företag ska bibehålla en konkurensfördel
  • 56:41 - 56:43
    och därmed fortsätta vara prisvärd för konsumenten.
  • 56:43 - 56:46
    Bokstavligen allt som är skapat och satt till försäljning
  • 56:46 - 56:49
    i den globala ekonomin blir omedelbart sämre
  • 56:49 - 56:51
    i samma stund som det är producerat
  • 56:51 - 56:53
    för det är en matematisk omöjlighet
  • 56:53 - 56:56
    att göra det vetenskapligt mest avancerade, effektiva
  • 56:56 - 56:59
    och strategiskt hållbara produkterna.
  • 56:59 - 57:01
    Detta beror på det faktum att marknadssystemet
  • 57:01 - 57:04
    kräver att "kostnadseffektivitet"
  • 57:04 - 57:06
    eller behovet av att minska kostnader
  • 57:06 - 57:08
    finns i varje skede av produktionen.
  • 57:08 - 57:10
    Från kostnaden för arbetskraft till kostnaden
  • 57:10 - 57:13
    av material och förpackning och så vidare.
  • 57:13 - 57:15
    Denna konkurrensstrategi är givetvis
  • 57:15 - 57:18
    till för att bli säker på att allmänheten köper varor från dem
  • 57:18 - 57:21
    och inte från en konkurrerande producent
  • 57:21 - 57:23
    ... som gör exakt samma sak
  • 57:23 - 57:26
    för att göra också deras varor både konkurrenskraftiga och prisvärda.
  • 57:27 - 57:30
    Denna oföränderliga och slösaktiga företeelse i systemet
  • 57:30 - 57:34
    skulle kunna kallas: Inbyggt Föråldrade.
  • 57:34 - 57:37
    Detta är dock bara en del av ett större problem:
  • 57:38 - 57:41
    En grundläggande princip för marknadsekonomi
  • 57:41 - 57:44
    som du för övrigt inte hittar i någon lärobok,
  • 57:44 - 57:45
    - är följande:
  • 57:45 - 57:48
    "Ingenting som produceras kan tillåtas att behålla en livslängd
  • 57:48 - 57:50
    längre än vad som kan uthärdats
  • 57:50 - 57:54
    i syfte att fortsätta en cyklisk konsumtion. "
  • 57:54 - 57:57
    Det är med andra ord angeläget att saker går sönder,
  • 57:57 - 58:00
    misslyckas och blir utdaterat inom en viss tid.
  • 58:01 - 58:04
    Detta kallas - "Planerat åldrande"
  • 58:04 - 58:08
    Planerat åldrande är stommen i den underliggande marknads-
  • 58:08 - 58:11
    strategin för varje varuproducerande företag som finns.
  • 58:11 - 58:13
    Men mycket få
  • 58:13 - 58:15
    skulle förstås öppet erkänna en sådan strategi.
  • 58:15 - 58:17
    Vad de gör är att maskera det genom det
  • 58:17 - 58:20
    Inbyggt Föråldrande-fenomenet som precis diskuterats,
  • 58:20 - 58:23
    och med det samtidigt ignorera, eller till och med förtrycka,
  • 58:23 - 58:25
    nya framsteg inom teknologin
  • 58:25 - 58:28
    som skulle kunna skapa en mer hållbar vara.
  • 58:29 - 58:31
    Så, om inte det vore slösaktigt nog
  • 58:31 - 58:33
    att systemet i sig inte kan tillåta de mest
  • 58:33 - 58:36
    hållbara och effektiva varor att produceras,
  • 58:36 - 58:38
    erkänner Planerad Utdatering
  • 58:38 - 58:41
    medvetet att ju längre något bra är i drift
  • 58:41 - 58:45
    desto värre är det för upprätthållandet av cyklisk konsumtion
  • 58:45 - 58:47
    och därmed själva marknadssystemet.
  • 58:48 - 58:50
    Med andra ord, produkthållbarhet
  • 58:50 - 58:54
    är faktiskt en invers av ekonomisk tillväxt
  • 58:54 - 58:57
    och därmed finns det en direkt, förstärkt drivkraft
  • 58:57 - 58:59
    att säkerhetsställa att livslängden är kort
  • 58:59 - 59:01
    av en viss producerad vara.
  • 59:02 - 59:06
    Och, faktum är, att systemet kan inte fungera på något annat sätt.
  • 59:06 - 59:09
    En blick på havet av fyllmassa som nu sprids över
  • 59:09 - 59:12
    världen visar utdateringens verklighet.
  • 59:13 - 59:15
    Det finns nu miljarder av billigt gjorda mobiltelefoner
  • 59:15 - 59:17
    datorer och annan teknologi
  • 59:17 - 59:20
    alla fulla med värdefulla, svår-framgrävda matrial
  • 59:20 - 59:22
    som guld, coltan, koppar...
  • 59:22 - 59:25
    som nu ruttnar i sophögar
  • 59:25 - 59:27
    vanligtvis på grund av blotta fel eller utdatering
  • 59:27 - 59:31
    i smådelar vilket, i ett sparsamt samhälle
  • 59:31 - 59:33
    kunde lika gärna bli lagat eller uppdaterat
  • 59:33 - 59:36
    så att livslängden på varan förlängs.
  • 59:36 - 59:38
    Olyckligtvis, så effektivt som det kan verka
  • 59:38 - 59:41
    är det i vår fysiska verklighet, där man lever på en
  • 59:41 - 59:43
    begränsad planet med begränsade resurser,
  • 59:43 - 59:48
    uttryckligen ineffektivt, med avseende på marknaden.
  • 59:48 - 59:49
    För att sätta in en fras:
  • 59:49 - 59:52
    "Effektivitet, Hållbarhet, och
  • 59:52 - 59:56
    Bevarande är fienderna mot vårt ekonomiska system".
  • 59:56 - 59:59
    Likaledes, bara en fysisk vara behöver konstant bli
  • 59:59 - 60:01
    producerat och reproducerat
  • 60:01 - 60:03
    oavsett deras miljöpåverkan
  • 60:04 - 60:07
    serviceindustrin sköts med en liknande logik.
  • 60:08 - 60:10
    Faktum är, att det finns ingen monetär vinst
  • 60:10 - 60:13
    i att lösa några problem
  • 60:13 - 60:15
    som aktuellt betjänas.
  • 60:15 - 60:16
    I slutet av dagen
  • 60:16 - 60:19
    är det sista den medicinska institutionen verkligen vill
  • 60:19 - 60:22
    är att bota sjukdomar som cancer
  • 60:22 - 60:27
    vilket skulle eliminera oräkneliga antal jobb och triljoner i inkomster.
  • 60:27 - 60:28
    Och när vi ändå är inne på ämnet...
  • 60:29 - 60:32
    Brottslighet och Terrorism i det här systemet är bra!
  • 60:32 - 60:34
    Tja, i alla fall ekonomiskt...
  • 60:34 - 60:36
    för det anställer poliser
  • 60:36 - 60:39
    skapar hög-värderade varor för säkerhet
  • 60:39 - 60:41
    och inte att glömma värdet av fängelsen
  • 60:41 - 60:44
    som är privatägda - allt för vinstsyfte.
  • 60:44 - 60:45
    Och hur var det med krig?
  • 60:46 - 60:49
    Krigsindustrin i Amerika är en stor drivkraft av BNP -
  • 60:49 - 60:52
    en av de mest vinstdrivande industrierna -
  • 60:52 - 60:55
    tillverkning av vapen för död och förintelse.
  • 60:55 - 60:58
    Industrins favoritspel är att spränga saker
  • 60:58 - 61:01
    för att sedan bygga upp allt igen, för vinstsyftet.
  • 61:01 - 61:04
    Vi har bevittnat det med de oväntade miljarddollars-
  • 61:04 - 61:06
    kontrakt som skapats ur kriget i Irak.
  • 61:07 - 61:09
    I grund och botten är att socialt negativa
  • 61:09 - 61:11
    egenskaper av samhället
  • 61:11 - 61:14
    har blivit positivt belönade insatser för industrier
  • 61:14 - 61:17
    och allt intresse för problemlösning
  • 61:17 - 61:20
    eller miljöns hållbarhet och bevarande
  • 61:20 - 61:25
    är i sig självt motsatsen till ekonomisk hållbarhet.
  • 61:26 - 61:27
    Och det är därför
  • 61:27 - 61:31
    varje gång du ser BNP:t stiga i ett land
  • 61:31 - 61:33
    ser du en ökning av behov
  • 61:33 - 61:35
    äkta eller påhittat
  • 61:35 - 61:39
    och per definition, ett behov är fästet för ineffektivitet.
  • 61:39 - 61:44
    Därför, ökning av behov betyder ökning av ineffektivitet
  • 61:45 - 61:47
    [Värdesystemsoordning]
  • 61:48 - 61:49
    Den Amerikanska drömmen är baserad på
  • 61:49 - 61:51
    den frodiga konsumismen.
  • 61:51 - 61:53
    Den är baserad på det faktum att
  • 61:53 - 61:55
    mainstream media och
  • 61:55 - 61:57
    speciellt kommersiell annonsering
  • 61:57 - 62:00
    - alla företag som behöver denna oändliga tillväxt -
  • 62:00 - 62:03
    har övertalat oss eller hjärntvättat
  • 62:03 - 62:06
    de flesta människorna i USA och världen
  • 62:06 - 62:09
    att vi måste ha X antal nummer av materiell egendom
  • 62:09 - 62:11
    och möjligheten att tjäna oändligt mycket mer
  • 62:11 - 62:14
    materiell egendom, för att vara lyckliga.
  • 62:14 - 62:16
    Det är helt enkelt inte sant.
  • 62:16 - 62:20
    Så varför fortsätter människor att köpa på detta sätt
  • 62:20 - 62:22
    som slutligen innebär ekologiskt folkmord
  • 62:22 - 62:25
    i dess systematiska effekter sammanfattat?
  • 62:25 - 62:28
    Och det är bara klassisk operant inlärning.
  • 62:28 - 62:32
    Man tillför helt enkelt inmatningar i form av betingning i organismen
  • 62:32 - 62:36
    och så får man utmatningar i form av de beetenden,
  • 62:36 - 62:38
    mål eller syften man önskar.
  • 62:38 - 62:41
    Och det har all teknologins resurser
  • 62:41 - 62:43
    och de skryter om hur de
  • 62:43 - 62:44
    kommer in i medvetandet hos spädbarn,
  • 62:44 - 62:47
    vad de hör gör dem redan
  • 62:47 - 62:49
    betingade till varumärket.
  • 62:49 - 62:52
    Då kan du se, det är så
  • 62:52 - 62:53
    människor har blivit sådana
  • 62:53 - 62:55
    dårar. De har lärt sig att vara dårar.
  • 62:55 - 62:59
    Det är en värdesystemsstörning.
  • 62:59 - 63:02
    Du vet, om det finns något som vittnar om formbarheten
  • 63:02 - 63:03
    av det mänskliga sinnet.
  • 63:03 - 63:06
    Om det finns några bevis för hur formbar
  • 63:06 - 63:08
    mänsklig tanke är och hur lätt
  • 63:08 - 63:10
    betingade och guidade människor kan bli
  • 63:10 - 63:13
    baserad på naturen av deras miljömässiga stimulans
  • 63:13 - 63:15
    och vad den förstärker:
  • 63:15 - 63:18
    världen av kommersiell annonsering är beviset.
  • 63:18 - 63:21
    Du måste stå i förundran
  • 63:21 - 63:23
    på den nivå av hjärntvättning
  • 63:24 - 63:27
    när dessa programmerade robotar som kallas "konsumenter"
  • 63:28 - 63:29
    vandrar över landskapet
  • 63:29 - 63:33
    bara för att gå in i en butik och spendera, säg
  • 63:33 - 63:36
    4000 US-dollar på en handväska
  • 63:36 - 63:38
    som troligen kostar 10 US-dollar att göra
  • 63:38 - 63:40
    i en låglönefabrik utomlands.
  • 63:40 - 63:43
    Endast för den förmodade status som varumärket
  • 63:43 - 63:46
    representerar i kulturen.
  • 63:46 - 63:48
    Eller kanske de gamla kollektiva traditionerna
  • 63:48 - 63:52
    som ökar förtroendet och sammanhållningen i samhället -
  • 63:52 - 63:55
    som nu har kapats av prylbegärets
  • 63:55 - 63:57
    materialistiska värderingar där vi nu årligen
  • 63:57 - 64:01
    utbyter värdelöst skit ett par gånger om året.
  • 64:01 - 64:04
    Och vi kanske undrar varför så många idag har ett
  • 64:04 - 64:06
    inköps- och förärvtvång
  • 64:06 - 64:09
    när det är uppenbart att dessa betingats från barndomen
  • 64:09 - 64:11
    att förvänta sig materiella varor
  • 64:11 - 64:15
    som ett tecken på deras status med vänner och familj.
  • 64:15 - 64:18
    Faktum är att stommen i ett samhälle
  • 64:18 - 64:20
    är de värderingar som upprätthåller dess verksamhet
  • 64:20 - 64:23
    och vårt samhälle, så som det ser ut nu
  • 64:23 - 64:25
    kan bara fungera ifall våra värderingar upprätthåller
  • 64:25 - 64:28
    den överdrivna konsumtion som det
  • 64:28 - 64:31
    behöver för att upprätthålla marknadssystemet.
  • 64:31 - 64:34
    För 75 år sedan var konsumtionen i Amerika
  • 64:34 - 64:37
    och en stor del av 1:a världen hälften
  • 64:37 - 64:38
    av vad vi ser i dag, per person.
  • 64:39 - 64:41
    Dagens nya konsumtionskultur
  • 64:41 - 64:43
    har framställts och påtvingats oss
  • 64:43 - 64:46
    på grund av det faktiska behovet av högre
  • 64:46 - 64:48
    och högre nivåer av konsumtion.
  • 64:48 - 64:51
    Och detta är anledningen till att de flesta bolag numera spenderar
  • 64:52 - 64:55
    mer pengar på reklam, än på den faktiska
  • 64:55 - 64:57
    framställningen av produkten i sig.
  • 64:57 - 65:01
    De arbetar flitigt med att skapa ett falskt behov för dig att fylla.
  • 65:02 - 65:05
    Och det råkar fungera.
  • 65:05 - 65:07
    ["Ekonomerna"]
  • 65:08 - 65:12
    Ekonomer, du vet, är faktiskt inte ekonomer alls.
  • 65:12 - 65:14
    De är propagandister för pengavärde
  • 65:14 - 65:16
    och du kommer att märka att alla deras
  • 65:16 - 65:18
    modeller i grund och botten handlar om symboliska
  • 65:18 - 65:21
    utbyten som är inriktade på vinst
  • 65:22 - 65:24
    för den ena eller båda parterna eller vad det nu är
  • 65:24 - 65:26
    men de är helt frånkopplade från den faktiskt
  • 65:26 - 65:28
    existerande världen av reproduktion.
  • 65:28 - 65:32
    I Ohio var det en gammal man som inte kunde betala elräkningen
  • 65:32 - 65:35
    du har kanske hört talas om detta fall
  • 65:35 - 65:38
    och elbolaget stängde av hans el och han dog.
  • 65:38 - 65:40
    Anledningen att de stängde av den var
  • 65:40 - 65:41
    att det inte hade varit lönsamt
  • 65:41 - 65:44
    för dem att behålla den på, eftersom han inte betalade sin räkning
  • 65:45 - 65:46
    Tycker du att det var rätt?
  • 65:46 - 65:48
    ansvaret ligget faktiskt inte på
  • 65:48 - 65:50
    elbolaget att stänga av den
  • 65:51 - 65:54
    utan på denne mans grannar och vänner
  • 65:54 - 65:55
    och kollegor
  • 65:55 - 65:57
    som inte var välgörande nog
  • 65:57 - 65:59
    att göra det möjligt för honom, som en individ
  • 65:59 - 66:01
    att klara elräkningen.
  • 66:01 - 66:03
    HMMMMMM...
  • 66:03 - 66:04
    Hörde jag det där rätt?
  • 66:04 - 66:06
    Sa han just att en mans död
  • 66:06 - 66:08
    som orsakades av att inte ha pengar
  • 66:08 - 66:09
    var andra personers
  • 66:09 - 66:11
    ansvarighet...
  • 66:11 - 66:13
    eller i praktiken, välgörenhet?
  • 66:14 - 66:15
    Nåväl, jag gissar att vi kommer behöva
  • 66:15 - 66:18
    en hel del informercialer, små ömkliga
  • 66:18 - 66:22
    myntinkastsdonationer för kioskbiträden
  • 66:22 - 66:24
    och ett gäng ättikslagsburkar
  • 66:24 - 66:26
    för den miljard människor som nu svälter till döds
  • 66:26 - 66:28
    på denna planet...
  • 66:28 - 66:32
    på grund av just det system Milton Friedman främjar.
  • 66:33 - 66:35
    Oavsett om du handskas med filosofin hos
  • 66:35 - 66:37
    Milton Friedman, F.A. Hyack
  • 66:37 - 66:39
    John Maynard Keynes, Ludwig von Mises
  • 66:39 - 66:42
    eller vilken större marknadsekonom som helst
  • 66:42 - 66:43
    så lämnar sällan
  • 66:43 - 66:46
    grunden för motiven pengasekvensen.
  • 66:46 - 66:48
    Det är som en religion.
  • 66:48 - 66:50
    Konsumtionsanalys, stabiliseringspolitik
  • 66:50 - 66:53
    utgiftsunderskott, sammanlagd efterfrågan...
  • 66:53 - 66:56
    det existerar som en oändlig, självhänvisande
  • 66:56 - 66:59
    självrationaliserad cirkel av avhandling
  • 66:59 - 67:03
    medan universella, mänskliga behov, naturtillgångar
  • 67:03 - 67:07
    och alla former av fysiskt livsuppehållande effektivitet
  • 67:07 - 67:09
    är uteslutna som standard
  • 67:09 - 67:12
    och ersatt av den singulära tanken att människor
  • 67:12 - 67:14
    söker övertag över varandra endast för pengars skull
  • 67:14 - 67:17
    motiverade av sitt egna, smala egenintresse
  • 67:18 - 67:22
    kommer det magiskt skapa ett hållbart, hälsosamt, balanserat samhälle.
  • 67:22 - 67:25
    Det finns ingen samordning av liv i hela denna teori
  • 67:25 - 67:27
    hela denna doktrin.
  • 67:27 - 67:28
    Vad håller de på med?
  • 67:28 - 67:32
    Vad de gör är att spåra pengasekvenser.
  • 67:32 - 67:35
    Det är allt det går ut på, att spåra pengasekvenser,
  • 67:35 - 67:39
    vilket går före allt annat av betydelse.
  • 67:39 - 67:41
    Ett: Det finns ingen koppling till själva livet...
  • 67:41 - 67:43
    vänta nu... ingen koppling till livet?
  • 67:43 - 67:46
    Två: att alla agenter är
  • 67:46 - 67:49
    självmaximerande företrädessökare.
  • 67:49 - 67:51
    Det vill säga, de tänker inte på något annat än sig själva
  • 67:51 - 67:53
    och vad de kan få mest av till sig själva.
  • 67:53 - 67:57
    Det är det gällande uppfattningen om rationalitet:
  • 67:57 - 67:59
    självmaximerande val
  • 68:00 - 68:03
    och det enda som de är intresserade av att självmaximera
  • 68:03 - 68:05
    är pengar eller varor.
  • 68:05 - 68:08
    Ok, var kommer sociala relationer in i bilden?
  • 68:08 - 68:11
    Det gör de inte, förutom i utbyte för att självmaximera.
  • 68:11 - 68:14
    Var kommer våra naturresurser in i bilden?
  • 68:14 - 68:17
    Det gör de inte, förutom för att utnyttjas.
  • 68:17 - 68:22
    Var kommer familjen som ska kunna överleva in i bilden?
  • 68:22 - 68:24
    Det gör den inte. De måste ha
  • 68:24 - 68:27
    pengar för att kunna köpa någon vara.
  • 68:27 - 68:28
    Nå, borde inte en ekonomi
  • 68:28 - 68:30
    någonstans handskas med mänskliga behov?
  • 68:30 - 68:35
    Är det inte det som den fundamentala frågan är?
  • 68:35 - 68:38
    Åh, "behov" finns inte ens med i ditt lexikon.
  • 68:38 - 68:41
    Du löser upp det i "vill ha"...
  • 68:41 - 68:43
    så vad vill man ha? Det betyder
  • 68:43 - 68:46
    att det är pengabehovet som vill köpa.
  • 68:46 - 68:48
    Ok, om det är pengabehovet som vill köpa
  • 68:48 - 68:50
    har det ingenting att göra med behov
  • 68:50 - 68:52
    eftersom personen kanske inte har något behov av pengar
  • 68:52 - 68:55
    och desperat behöver, låt oss säga, vattenförsörjning.
  • 68:55 - 68:59
    Eller det kanske är pengabehovet som vill ha en toalettstol i guld.
  • 68:59 - 69:00
    Nåväl, vart leder allt detta?
  • 69:01 - 69:02
    Till toalettstolen i guld.
  • 69:02 - 69:04
    Och du kallar detta ekonomi?
  • 69:04 - 69:07
    Egentligen, när man tänker på det
  • 69:07 - 69:10
    så måste det vara den mest bisarra
  • 69:10 - 69:13
    vanföreställningen i människotankens historia.
  • 69:14 - 69:16
    [Monetärt system]
  • 69:16 - 69:20
    Fram tills nu har har vi fokuserat på marknadssystemet.
  • 69:20 - 69:22
    Men det här systemet är egentligen endast
  • 69:22 - 69:25
    ena halvan av det globala ekonomiska paradigmet.
  • 69:25 - 69:28
    Den andra halvan är det "Monetära Systemet".
  • 69:28 - 69:31
    Medan marknadssystemet behandlar samspelet mellan människor
  • 69:31 - 69:34
    som spelar för vinst över hela spektrumet av arbetskraft
  • 69:34 - 69:36
    produktion och distribution
  • 69:36 - 69:40
    så bygger det Monetära Systemet på en uppsättning taktiker
  • 69:40 - 69:42
    fastställda av finansiella institutioner
  • 69:42 - 69:44
    som skapar förutsättningar för
  • 69:44 - 69:46
    marknadssystemet, bland annat.
  • 69:46 - 69:49
    De inkluderar termer vi ofta hör
  • 69:49 - 69:52
    så som räntor, lån, skuld, pengaflöde
  • 69:52 - 69:55
    inflation, etc.
  • 69:55 - 69:57
    Och medan du kanske vill slita ditt hår när du lyssnar
  • 69:57 - 70:00
    till den rappakalja som kommer från de monetära ekonomerna:
  • 70:00 - 70:04
    "Blygsamma förebyggande handlingar, kan undanröja behovet
  • 70:04 - 70:08
    av mer drastiska handlingar, vid ett senare tillfälle."
  • 70:08 - 70:10
    Karaktären och effekten av detta
  • 70:10 - 70:12
    system är faktiskt rätt simpel:
  • 70:13 - 70:14
    Vår ekonomi har...
  • 70:14 - 70:16
    eller den globala ekonomin har
  • 70:16 - 70:18
    tre grundläggande saker som styr den.
  • 70:18 - 70:19
    En är multiplikatoreffekten
  • 70:19 - 70:22
    bankerna skapar pengar från ingenting.
  • 70:22 - 70:24
    Det är också baserat på ränta på ränta.
  • 70:24 - 70:27
    När du lånar pengar, måste du betala tillbaka mer
  • 70:27 - 70:30
    än vad du lånade, vilket innebär att du, i praktiken
  • 70:30 - 70:33
    skapar pengar ur ingeting
  • 70:33 - 70:37
    vilket återigen måste täckas av att skapa ännu mera pengar.
  • 70:37 - 70:39
    Vi lever i ett oändligt tillväxt-paradigm.
  • 70:39 - 70:43
    Det ekonomiska paradigmet vi lever i nu är ett Ponzibedrägeri.
  • 70:43 - 70:45
    Ingenting växer för evigt.
  • 70:46 - 70:47
    Det är inte möjligt.
  • 70:47 - 70:49
    Som en framstående psykolog vid namn James Hillman skrev
  • 70:49 - 70:51
    "Det enda som växer i människokroppen efter
  • 70:51 - 70:53
    en viss ålder är cancer."
  • 70:54 - 70:56
    Det är inte bara mängden av pengar som måste fortsätta växa
  • 70:56 - 70:57
    det är också mängden konsumenter.
  • 70:57 - 71:00
    Konsumenter som lånar pengar mot ränta
  • 71:00 - 71:03
    för att generera mer pengar och detta är, så klart, inte möjligt
  • 71:03 - 71:05
    på en begränsad planet.
  • 71:05 - 71:08
    Människor är i grunden fordon för att bara skapa pengar
  • 71:08 - 71:10
    som måste skapa mer pengar
  • 71:10 - 71:12
    för att hindra det hela ifrån att falla isär
  • 71:12 - 71:15
    vilket är vad som händer just nu.
  • 71:15 - 71:18
    Det finns egentligen bara två saker man behöver känna till
  • 71:18 - 71:20
    om det monetära systemet:
  • 71:20 - 71:23
    1: Alla pengar skapas ur skuld.
  • 71:23 - 71:26
    Pengar är monetariserad skuld
  • 71:26 - 71:28
    vare sig det materialiserats från statsobligationer,
  • 71:28 - 71:31
    bostadslån eller kreditkort.
  • 71:31 - 71:33
    Med andra ord, om alla utestående skulder
  • 71:33 - 71:35
    skulle betalas tillbaka just nu
  • 71:35 - 71:39
    skulle det inte finnas en dollar kvar i omlopp.
  • 71:39 - 71:44
    Och 2: Ränta utgår på praktiskt taget alla lån
  • 71:44 - 71:46
    och de pengar som behövs för att betala tillbaka denna ränta
  • 71:46 - 71:49
    finns inte helt och hållet i penningmängden.
  • 71:49 - 71:52
    Endast skulden skapas av lånen
  • 71:52 - 71:55
    och skulden är penningmängden.
  • 71:55 - 71:58
    Så om all denna skuld skulle betalas tillbaka just nu
  • 71:58 - 72:01
    skulle det inte bara ta bort alla dollar kvar i omlopp,
  • 72:01 - 72:04
    det skulle bli en gigantisk summa pengar kvar i skulder
  • 72:05 - 72:10
    som är bokstavligt talat omöjligt att betala tillbaka, för den existerar inte.
  • 72:11 - 72:15
    Följden av allt detta är att två saker är oundvikliga:
  • 72:15 - 72:16
    Inflation
  • 72:16 - 72:18
    och Konkurser.
  • 72:18 - 72:22
    Beträffande inflationen kan detta ses som en historisk trend
  • 72:22 - 72:23
    i nästan alla länder i dag
  • 72:23 - 72:25
    och är enkelt kopplad till orsaken
  • 72:25 - 72:28
    vilket är den ständiga ökningen av penningmängden
  • 72:29 - 72:30
    som krävs
  • 72:30 - 72:34
    för att täcka räntekostnader och hålla systemet igång.
  • 72:34 - 72:36
    Beträffande Konkurser
  • 72:36 - 72:39
    kommer det i form av en skuldkollaps.
  • 72:39 - 72:42
    Denna kollaps kommer oundvikligen att ske med en person,
  • 72:42 - 72:44
    ett företag eller ett land
  • 72:44 - 72:47
    och vanligtvis händer det när räntebetalningarna
  • 72:47 - 72:49
    inte längre är möjligt att göra.
  • 72:50 - 72:52
    Men det finns en ljus sida på allt detta...
  • 72:52 - 72:56
    tja, åtminstone i marknadssystemets termer.
  • 72:56 - 72:59
    Eftersom skulden skapar ett tryck.
  • 72:59 - 73:01
    Skulder skapar löneslavar.
  • 73:01 - 73:04
    En person i skuld är troligen mycket mer villig att få en låg lön
  • 73:04 - 73:06
    än en person som är utan skuld
  • 73:06 - 73:08
    och därmed bli en billig vara
  • 73:08 - 73:11
    så det är bra för företag att ha en pool människor
  • 73:11 - 73:14
    som inte har någon ekonomisk rörlighet.
  • 73:14 - 73:18
    Men hallå - den idén gäller också för hela länder...
  • 73:18 - 73:21
    Världsbanken och den Internationella Valutafonden
  • 73:21 - 73:23
    - som för det mesta används som ombud för
  • 73:23 - 73:26
    transnationella företagsintressen -
  • 73:26 - 73:28
    ger gigantiska lån till länder med problem
  • 73:28 - 73:30
    till väldigt höga räntor
  • 73:30 - 73:32
    och sedan, när länderna är
  • 73:32 - 73:34
    djupt nedgrävda i ett hål och inte kan betala
  • 73:34 - 73:36
    vidtar man återstramningsåtgärder
  • 73:36 - 73:37
    varpå företagen sveper in
  • 73:38 - 73:41
    och upprättar låglönefabriker samt tar ländernas naturresurser.
  • 73:41 - 73:45
    Det är verkligen marknadseffektivitet.
  • 73:45 - 73:47
    Men vänta - det finns mer:
  • 73:47 - 73:48
    du förstår - det finns den här unika
  • 73:48 - 73:51
    hybriden av det monetära systemet och marknadssytemet
  • 73:51 - 73:53
    kallad aktiemarknaden
  • 73:53 - 73:56
    som snarare än, du vet, faktiskt producera någonting verkligt
  • 73:56 - 73:59
    bara köper och säljer pengar som det är.
  • 74:00 - 74:02
    När det kommer till skuld, vet du vad de gör då?
  • 74:02 - 74:05
    Det stämmer, de handlar med den.
  • 74:05 - 74:09
    De köper och säljer faktiskt skuld för att göra vinst.
  • 74:09 - 74:11
    Från "credit default swaps"
  • 74:11 - 74:14
    och säkerställda skuldförpliktelser för konsumenters skulder
  • 74:14 - 74:16
    till komplexa derivatinstrument som används
  • 74:16 - 74:19
    för att dölja skulden hela länder har
  • 74:19 - 74:20
    till exempel maskopin mellan
  • 74:20 - 74:23
    investmentbanken Goldman Sachs och Grekland
  • 74:23 - 74:26
    som nästan kollapsade hela den europeiska ekonomin.
  • 74:26 - 74:29
    Så när det kommer till aktiemarknaden och Wall Street
  • 74:29 - 74:32
    har vi en helt ny nivå av galenskap
  • 74:32 - 74:35
    som fötts ur 'den värdefulla pengasekvensen'.
  • 74:36 - 74:37
    Allt du behöver veta om marknader
  • 74:37 - 74:40
    skrevs i ledarsidan i the Wall Street Journal
  • 74:41 - 74:42
    för några år sedan,
  • 74:42 - 74:45
    artikeln kallades "Lessons of the Brain Damaged Investor".
  • 74:45 - 74:48
    Och i denna ledarartikel, förklarar de varför
  • 74:48 - 74:50
    personer med lätt hjärnskada
  • 74:50 - 74:52
    presterar bättre som investerare
  • 74:52 - 74:55
    än personer med normal hjärnfunktion.
  • 74:55 - 74:57
    Varför? Därför att den lätt
  • 74:57 - 74:59
    hjärnskadade personen inte har någon empati
  • 74:59 - 75:02
    och det är det som är nyckeln. Om du inte har någon empati
  • 75:02 - 75:04
    klarar du dig bra som en investerare
  • 75:04 - 75:09
    och därför uppfostrar Wall Street folk som inte har någon empati.
  • 75:09 - 75:11
    Att gå in där och ta beslut
  • 75:11 - 75:14
    och att utföra byteshandel som de inte har några samvetskval om
  • 75:14 - 75:17
    inga tankar överhuvudtaget om hur deras handlingar
  • 75:17 - 75:19
    kan påverka deras medmänniskor.
  • 75:19 - 75:21
    Så de uppfostrar dessa robotar.
  • 75:21 - 75:24
    Dessa människor som inte har några själar
  • 75:24 - 75:27
    och eftersom de inte ens vill betala dessa individer längre
  • 75:27 - 75:29
    så skapar de nu robotar - riktiga robotar -
  • 75:29 - 75:31
    riktiga algoritmiska börshandlare.
  • 75:31 - 75:34
    Goldman Sachs i skandalen med högfrekvenshandling:
  • 75:34 - 75:37
    de placerade en dator bredvid New York Stock Exchange.
  • 75:38 - 75:40
    Denna dator, denna "samlokaliserade" dator som de kallar det:
  • 75:41 - 75:43
    den kör alla transaktioner före alla andra på börsen och
  • 75:43 - 75:46
    slår ned på börsen med beställningsmagnituder
  • 75:46 - 75:47
    på sätt som "skalar"
  • 75:47 - 75:50
    bort ören och kronor från börsen.
  • 75:50 - 75:52
    Det är som att de suger upp pengar hela dagen lång.
  • 75:52 - 75:55
    De höll på ett kvartal förra året under 30
  • 75:55 - 75:58
    eller 60 dagar i rad utan en enda dag med förlust
  • 75:58 - 76:00
    och tjänade miljontals dollar varje dag?
  • 76:00 - 76:04
    Det är statistiskt omöjligt!
  • 76:04 - 76:06
    När jag jobbade på Wall Street, fungerade det på det sättet att
  • 76:06 - 76:08
    alla mutade till sig högre positioner.
  • 76:08 - 76:12
    Börsmäklarna mutar kontorschefen,
  • 76:12 - 76:15
    kontorschefen mutar den regionala försäljningschefen.
  • 76:15 - 76:17
    Den regionala försäljningschefen
  • 76:17 - 76:19
    mutar den nationella försäljningschefen.
  • 76:19 - 76:20
    Det är allmän förståelse.
  • 76:20 - 76:24
    Under julen, vem får då den största julbonusen
  • 76:24 - 76:26
    på ett genomsnittligt börsjobb? Den övervakningsansvarige.
  • 76:26 - 76:29
    Den övervakningsansvarige sitter där hela dagen lång;
  • 76:29 - 76:30
    meningen är att han ska se till så att du
  • 76:30 - 76:32
    inte bryter mot marginalreglerna
  • 76:32 - 76:34
    och att du "följer" lagen.
  • 76:34 - 76:36
    Naturligtvis, ja, i den utsträckning som
  • 76:36 - 76:38
    du kan muta den övervakningsansvarige
  • 76:38 - 76:41
    ja, helt riktigt, du följer lagen!
  • 76:41 - 76:43
    Så hur har bedrägeri blivit systemet?
  • 76:43 - 76:45
    Det är inte längre en biprodukt.
  • 76:45 - 76:46
    Det är systemet.
  • 76:46 - 76:49
    Det är som det gamla Woody Allen-skämtet. Han säger:
  • 76:49 - 76:52
    'Doktorn, min bror tror att han är en kyckling.'
  • 76:52 - 76:54
    Och läkaren säger 'ta ett piller
  • 76:54 - 76:56
    så borde det lösa problemet.'
  • 76:56 - 76:57
    Och han säger 'nej doktorn, du förstår inte
  • 76:57 - 76:59
    vi behöver äggen.'
  • 76:59 - 77:00
    Okej?
  • 77:01 - 77:03
    Så, handel med falska fodringar som skickas fram och tillbaka
  • 77:03 - 77:05
    mellan banker
  • 77:05 - 77:06
    för att generera avgifter
  • 77:06 - 77:07
    för att generera bonusar
  • 77:07 - 77:11
    har blivit tillväxtmotorn för
  • 77:11 - 77:14
    BNP i USA:s ekonomi
  • 77:14 - 77:17
    även om det i huvudsak är handel med falska fodringar
  • 77:17 - 77:20
    som det absolut inte finns något hopp om att någonsin betala tillbaka.
  • 77:20 - 77:23
    De bearbetar, genererar och återförsäkrar ingenting.
  • 77:23 - 77:26
    Om jag skriver $20 miljarder på en servett
  • 77:26 - 77:28
    och jag säljer den till J.P. Morgan och J.P. Morgan skriver
  • 77:29 - 77:32
    $20 miljarder på en servett
  • 77:32 - 77:34
    och vi byter dessa två servetter på en bar
  • 77:34 - 77:38
    och vi betalar oss en fjärdedel av 1% var i avgift
  • 77:38 - 77:40
    tjänar vi en massa pengar för vår julbonus.
  • 77:40 - 77:43
    Vi har båda två en $20 miljardservett i vår bokföring
  • 77:43 - 77:47
    som inte har något verkligt värde till dess att
  • 77:47 - 77:50
    systemet inte längre kan absorbera falska
  • 77:50 - 77:53
    servetter i vilket fall vi går till regeringen
  • 77:53 - 77:55
    för att bli utlösta.
  • 77:55 - 77:58
    Och på grund av Wall Street och den globala aktiemarknaden
  • 77:58 - 78:01
    finns där nu konservativt 700 Biljoner dollar
  • 78:01 - 78:04
    av enastående falska påståenden -
  • 78:04 - 78:06
    så kallat derivat
  • 78:06 - 78:08
    som fortfarande väntar på att kollapsa
  • 78:08 - 78:10
    Ett värde som överstiger 10
  • 78:10 - 78:12
    gånger bruttonationalprodukten
  • 78:12 - 78:14
    av hela planeten.
  • 78:14 - 78:16
    Och medan vi har sett räddningsaktionerna för
  • 78:16 - 78:18
    företag och banker av regeringar...
  • 78:19 - 78:21
    vilka, så klart, komiskt nog lånar
  • 78:21 - 78:22
    sina pengar från banker till att börja med.
  • 78:23 - 78:26
    Vi ser nu försök till räddningsaktioner för hela länder
  • 78:26 - 78:28
    av konglomerat i andra länder
  • 78:28 - 78:30
    genom de Internationella bankerna.
  • 78:31 - 78:34
    Men hur gör man en räddningsaktion för en planet?
  • 78:34 - 78:38
    Det finns inget land därute som nu inte är mättat av skuld.
  • 78:39 - 78:42
    Kaskaden av uteblivna statsskulder som vi har har sett
  • 78:42 - 78:46
    kan bara vara en början, då matematiken tas i beräkningen.
  • 78:46 - 78:49
    Det har uppskattats att endast i Staterna
  • 78:49 - 78:53
    skulle inkomstskatten behöva höjas till 65%
  • 78:53 - 78:57
    per person endast för att täcka räntan inom den närmaste framtiden.
  • 78:57 - 79:00
    Ekonomer förebådar nu att inom några få årtionden
  • 79:01 - 79:05
    kommer 60% av länderna på planeten att gå i konkurs.
  • 79:06 - 79:09
    Men stopp ett tag - låt mig klargöra det här.
  • 79:09 - 79:12
    Världen blir bankrutt
  • 79:12 - 79:14
    vad fan det betyder
  • 79:14 - 79:16
    på grund av denna idé kallad "skuld"
  • 79:16 - 79:19
    vilken inte ens existerar i den fysiska verkligheten.
  • 79:20 - 79:22
    Det är endast en del av ett spel som vi har uppfunnit...
  • 79:22 - 79:26
    och ändå äventyras nu välståndet
  • 79:26 - 79:28
    för miljarder människor.
  • 79:28 - 79:32
    Extrem arbetslöshet - tältstäder - accelererande fattigdom
  • 79:32 - 79:36
    Påtvingade åtstramningar - skolor stänger ned -
  • 79:36 - 79:40
    barnhunger... och andra nivåer av familjeberövande
  • 79:40 - 79:44
    allt på grund av denna framställda fiktion...
  • 79:44 - 79:47
    Varför är vi så jävla dumma?!
  • 79:49 - 79:51
    Hallå! Hallå! Mars - polarn.
  • 79:51 - 79:53
    Hjälpa en broder, va?
  • 79:55 - 79:57
    Väx upp, grabben.
  • 80:04 - 80:06
    Saturnus! Läget mannen?
  • 80:07 - 80:09
    Minns du den heta nebulosan jag fixade ihop dig med
  • 80:09 - 80:10
    för ett tag sen?
  • 80:12 - 80:13
    uh- lyssna jorden.
  • 80:13 - 80:15
    Vi börjar bli riktigt trötta på dig.
  • 80:16 - 80:18
    Du har fått allt och ändå slösar du allt.
  • 80:19 - 80:21
    Du har gott om resurser och det vet du.
  • 80:21 - 80:23
    Varför växer du inte upp och lär dig att
  • 80:23 - 80:25
    ta lite ansvar för Guds skull.
  • 80:25 - 80:27
    Du gör din mor olycklig.
  • 80:33 - 80:34
    Du är på din egen hand nu, kompis.
  • 80:35 - 80:37
    Ja, vad spelar det för roll.
  • 80:43 - 80:45
    [Folkhälsa]
  • 80:46 - 80:48
    Med allt detta övervägt...
  • 80:48 - 80:51
    från avfallsmaskinen känt som marknadssystemet -
  • 80:51 - 80:54
    till skuldmaskinen känt som det monetära systemet -
  • 80:54 - 80:57
    därmed skapar den monetära marknadens paradigm
  • 80:57 - 81:00
    som definierar den globala ekonomin idag...
  • 81:00 - 81:03
    det finns en konsekvens som går genom
  • 81:03 - 81:05
    hela maskinen:
  • 81:06 - 81:07
    Ojämlikhet.
  • 81:08 - 81:11
    Oavsett om det är marknadssystem som skapar en naturlig
  • 81:11 - 81:15
    gravitation mot monopol och maktsammanslagning
  • 81:15 - 81:18
    vilket också genererar fack av rika industrier
  • 81:18 - 81:20
    som står över andra
  • 81:20 - 81:22
    oavsett nytta -
  • 81:22 - 81:24
    såsom det faktum att toppen av
  • 81:24 - 81:25
    hedgefondförvaltare på Wall Street
  • 81:25 - 81:29
    nu tjänar över 300 miljoner dollar per år
  • 81:29 - 81:32
    för att bidra med bokstavligen ingenting.
  • 81:32 - 81:35
    Medan en forskare letar efter ett botemedel mot en sjukdom
  • 81:35 - 81:37
    i försök att hjälpa mänskligheten
  • 81:37 - 81:41
    kan denne tjäna 60 tusen dollar per år om den har tur.
  • 81:41 - 81:44
    Eller om det är det monetära systemet
  • 81:44 - 81:47
    som har klassindelning inbyggd i dess struktur.
  • 81:47 - 81:48
    Till exempel:
  • 81:49 - 81:52
    Om jag har 1 miljon dollar att spara och sätter in dem på ett certifikat
  • 81:52 - 81:54
    med 4% ränta-
  • 81:54 - 81:56
    skulle jag tjäna 40.000 dollar per år.
  • 81:56 - 81:59
    Inga sociala avgifter- ingenting.
  • 81:59 - 82:02
    Men om jag är en person med lägre klass och måste ta ett lån
  • 82:02 - 82:04
    för att köpa en bil eller ett hus
  • 82:04 - 82:06
    betalar jag ränta som
  • 82:06 - 82:07
    i abstraktion
  • 82:08 - 82:12
    kommer betala miljonären med 4% av certifikatet.
  • 82:12 - 82:15
    Denna stöld från de fattiga för att betala de rika
  • 82:15 - 82:19
    är en grundläggande, inbyggd aspekt av det monetära systemet.
  • 82:19 - 82:23
    Och den skulle kunna kallas "strukturerad klassbasering".
  • 82:23 - 82:26
    Naturligtvis, historiskt sett, har social skiktning
  • 82:26 - 82:28
    alltid ansetts vara oskälig
  • 82:28 - 82:30
    men uppenbarligen övergripande accepterad
  • 82:30 - 82:35
    som nu då 1% av befolkningen äger 40% av jordens rikedomar.
  • 82:36 - 82:38
    Men åsidosatt materialets rättvisa
  • 82:38 - 82:40
    är det någonting annat på gång
  • 82:40 - 82:42
    under ytan på ojämställdheten
  • 82:42 - 82:47
    vilket orsakar en otrolig försämring på folkhälsan som helhet.
  • 82:47 - 82:50
    Nåväl, jag tror att människor ofta blir förvånade över kontrasten
  • 82:50 - 82:53
    mellan den materiella framgången i våra samhällen
  • 82:53 - 82:55
    - oöverträffade nivåer av rikedomar -
  • 82:56 - 82:59
    och de många sociala bristerna.
  • 82:59 - 83:02
    Om man tittar på andelen
  • 83:02 - 83:05
    drogmissbruk eller våld eller självförvållade skador
  • 83:05 - 83:08
    bland barn eller mentalsjuka
  • 83:08 - 83:11
    är det uppenbarligen något som går hemskt fel
  • 83:11 - 83:13
    med våra samhällen.
  • 83:13 - 83:16
    De uppgifter som jag har beskrivit
  • 83:16 - 83:20
    visar helt enkelt att människors intuition
  • 83:20 - 83:23
    som de haft i hundratals år, är att ojämlikhet är splittrande
  • 83:23 - 83:25
    och socialt frätande.
  • 83:25 - 83:29
    Men, den intuitionen tror jag är mer korrekt än vi någonsin föreställt oss.
  • 83:29 - 83:32
    Det finns väldigt starka psykologiska och sociala effekter
  • 83:32 - 83:35
    av ojämlikhet. Jag kan tänka mig att det har och göra med känslor
  • 83:35 - 83:38
    av över- och underlägsenhet.
  • 83:38 - 83:40
    Den sortens uppdelning -
  • 83:40 - 83:44
    och kanske med tanke på respekt eller respektlöshet -
  • 83:44 - 83:46
    folk med låg status känner sig nedvärderade.
  • 83:46 - 83:48
    Vilket, förresten, är varför våld är
  • 83:48 - 83:51
    mer vanligt förekommande i ojämlika samhällen.
  • 83:51 - 83:54
    Den utlösande faktorn till våld är allt som oftast att människor känner att man ser ned
  • 83:54 - 83:56
    på dem och inte respekterar dem.
  • 83:56 - 84:00
    Om det finns en princip jag kunde betona
  • 84:00 - 84:04
    det vill säga, den viktigaste principen som ligger till grund för
  • 84:04 - 84:07
    att förebygga våld
  • 84:07 - 84:10
    så skulle det vara "jämställdhet".
  • 84:10 - 84:12
    Den enskilt viktigaste faktorn
  • 84:12 - 84:14
    som påverkar nivån av våld
  • 84:14 - 84:17
    är graden av jämställdhet kontra graden av ojämlikhet
  • 84:18 - 84:20
    i ett samhälle.
  • 84:21 - 84:23
    Så vad vi ser är en sorts
  • 84:23 - 84:25
    allmän social dysfunktion.
  • 84:25 - 84:28
    Det är inte bara en eller två saker som går fel
  • 84:28 - 84:30
    när ojämlikheten ökar
  • 84:30 - 84:32
    det verkar vara allting, oavsett om vi talar om
  • 84:32 - 84:35
    brott eller hälsa eller psykisk sjukdom eller något annat.
  • 84:35 - 84:38
    Ett av de riktigt oroväckande resultaten i den allmänna folkhälsan
  • 84:38 - 84:43
    är aldrig någonsin göra misstaget att vara fattig.
  • 84:43 - 84:45
    Eller att födas fattig.
  • 84:45 - 84:48
    Din hälsa får betala för det på otroligt många sätt:
  • 84:48 - 84:52
    något som kallas för 'hälsans socioekonomiska förskjutning'.
  • 84:52 - 84:54
    När du flyttar ner från de högsta skikten
  • 84:54 - 84:57
    i samhället, i termer av socioekonomisk status
  • 84:57 - 84:59
    så blir varje steg nedåt, värre för hälsan
  • 84:59 - 85:01
    för ett otal olika sjukdomar.
  • 85:01 - 85:03
    Förväntad livslängd blir värre.
  • 85:03 - 85:05
    Spädbarnsdödligheten-
  • 85:05 - 85:06
    allting du kan titta på.
  • 85:06 - 85:09
    Så en stor fråga har varit
  • 85:09 - 85:12
    varför är det så att denna förskjutning existerar.
  • 85:12 - 85:14
    Ett enkelt uppenbart svar
  • 85:14 - 85:16
    vilket är, om du är kroniskt sjuk, så kommer
  • 85:16 - 85:19
    du inte att vara så värst produktiv
  • 85:19 - 85:22
    så orsaker till hälsa driver på socioekonomiska skillnader.
  • 85:22 - 85:23
    Och inte bara lite-
  • 85:23 - 85:25
    på en väldigt enkel nivå
  • 85:25 - 85:26
    kan du titta på den
  • 85:26 - 85:28
    socioekonomiska statusen för en 10-åring
  • 85:28 - 85:31
    och det kommer att förutsäga något om dess hälsa
  • 85:31 - 85:32
    årtionden senare.
  • 85:32 - 85:34
    Så är det med orsakssammanhanget.
  • 85:34 - 85:37
    Nästa - åh "Det är ju helt uppenbart" -
  • 85:37 - 85:39
    fattiga människor har inte råd att gå till doktorn...
  • 85:39 - 85:41
    Är det tillgänglighet till vård?
  • 85:41 - 85:42
    Det har inget med det att göra
  • 85:42 - 85:44
    eftersom man ser samma förskjutning
  • 85:44 - 85:46
    i länder med allmän sjukvård och
  • 85:46 - 85:48
    social medicin.
  • 85:48 - 85:50
    Okej - nästa 'enkla förklaring':
  • 85:50 - 85:52
    åh - i genomsnitt - ju fattigare du är
  • 85:52 - 85:54
    desto mer sannolikt är det att du röker,
  • 85:54 - 85:58
    dricker och alla sorters livsstilsfaktorer med risk.
  • 85:58 - 86:02
    Ja, det bidrar men noggranna studier har visat
  • 86:02 - 86:04
    att det förklarar kanske en tredjedel av variationerna.
  • 86:04 - 86:06
    Så vad är kvar?
  • 86:06 - 86:09
    Vad som finns kvar har massor att göra
  • 86:09 - 86:11
    med den STRESS av fattigdom
  • 86:11 - 86:15
    Så ju fattigare man är, börjar med att vara
  • 86:15 - 86:18
    den person som har intäkter av en dollar bakom Bill Gates ...
  • 86:18 - 86:20
    ju fattigare du är i detta land
  • 86:20 - 86:22
    i genomsnitt, desto värre är din hälsa.
  • 86:22 - 86:24
    Detta säger oss något mycket viktigt:
  • 86:24 - 86:26
    hälsosambanden med fattigdom
  • 86:26 - 86:30
    Det handlar inte om att vara fattig, det handlar om känna sig fattig.
  • 86:30 - 86:36
    Alltmer inser vi att kronisk stress
  • 86:36 - 86:38
    har ett viktigt inflytande på hälsan
  • 86:38 - 86:41
    men den viktigaste källan till stress
  • 86:41 - 86:43
    är kvaliteten på sociala relationer.
  • 86:44 - 86:45
    och om det finns något som
  • 86:45 - 86:47
    sänker kvaliteten på sociala relationer
  • 86:48 - 86:51
    så är det den socioekonomiska skiktningen i samhället.
  • 86:51 - 86:53
    Vad vetenskapen nu har visat är
  • 86:53 - 86:55
    att oavsett materiellt välstånd
  • 86:55 - 86:59
    och den stress som helt enkelt lever i ett skiktat samhälle
  • 86:59 - 87:03
    leder till ett brett spektrum av folkhälsoproblem
  • 87:03 - 87:07
    och ju större ojämlikhet, ju värre blir de.
  • 87:07 - 87:11
    Förväntad livslängd: längre i mer jämlika länder.
  • 87:12 - 87:15
    Drogmissbruk: Mindre i mer jämlika länder.
  • 87:16 - 87:20
    Psykisk sjukdom: Mindre i mer jämlika länder.
  • 87:20 - 87:22
    Socialt kapital - det vill säga
  • 87:22 - 87:25
    människors förmåga att lita på varandra:
  • 87:25 - 87:28
    Naturligtvis större i mer jämlika länder.
  • 87:28 - 87:32
    Pedagogiska Poäng: högre i mer jämlika länder.
  • 87:32 - 87:37
    Mordkostnader: mindre i mer jämlika länder.
  • 87:37 - 87:39
    Brott och kostnader för fängelser:
  • 87:39 - 87:42
    Mindre i mer jämlika länder.
  • 87:42 - 87:44
    Det bara fortsätter:
  • 87:44 - 87:48
    Spädbarnsdödlighet - fetma - tonårsfödslar:
  • 87:48 - 87:50
    Färre i de mer jämställda länderna.
  • 87:50 - 87:52
    och kanske mest intressant:
  • 87:52 - 87:56
    Innovation: Större i de mer jämställda länderna,
  • 87:56 - 88:00
    som utmanar den uråldriga föreställningen att ett mer konkurrenskraftigt,
  • 88:00 - 88:04
    stratifierat samhälle skulle vara mer kreativt och uppfinningsrikt.
  • 88:05 - 88:07
    Dessutom kan en undersökning som gjorts i Storbritannien
  • 88:07 - 88:08
    så kallad WhiteHall Study
  • 88:08 - 88:11
    bekräfta att det finns en social fördelning av sjukdom
  • 88:11 - 88:14
    när du går från toppen av den socioekonomiska stegen
  • 88:14 - 88:15
    ner till botten.
  • 88:15 - 88:18
    Det visade sig, till exempel, att de lägsta stegpinnarna
  • 88:18 - 88:20
    av hierarkin hade en 4-faldig ökning
  • 88:20 - 88:23
    av dödliga hjärtsjukdomar
  • 88:23 - 88:25
    jämfört med de högsta stegpinnarna.
  • 88:25 - 88:29
    Och detta mönster existerar, oberoende av tillgång på sjukvård.
  • 88:29 - 88:33
    Alltså - ju sämre en persons relativa finansiella ställning är
  • 88:33 - 88:36
    ju sämre kommer deras genomsnittliga hälsa att bli.
  • 88:36 - 88:39
    Detta fenomen har sina rötter i vad som skulle kunna kallas
  • 88:39 - 88:41
    'Psykosocial Stress'
  • 88:41 - 88:44
    och det ligger till grund för de största sociala snedvridningarna
  • 88:44 - 88:47
    som förpestar vårt samhälle idag.
  • 88:47 - 88:48
    Dess orsak?
  • 88:48 - 88:51
    Det Monetära - Marknadssystemet.
  • 88:52 - 88:54
    Var så säker:
  • 88:54 - 88:56
    Den störste förstöraren av ekologin...
  • 88:56 - 89:00
    den största källan för avfall, utfiskning och föroreningar...
  • 89:00 - 89:02
    den största leverantören av våld -
  • 89:03 - 89:07
    krig - brottslighet - fattigdom - djurplågeri och omänsklighet...
  • 89:07 - 89:11
    den största generatorn av social och personlig neuros...
  • 89:11 - 89:14
    psykiska störningar - ångestdepression...
  • 89:14 - 89:18
    För att inte tala om den största källan till social förlamning
  • 89:18 - 89:21
    som hindar oss från att övergå till nya metoder
  • 89:21 - 89:24
    för människors hälsa, global hållbarhet
  • 89:24 - 89:27
    och framsteg på den här planeten -
  • 89:27 - 89:31
    det är inte någon korrupt Regering eller lagstiftning...
  • 89:31 - 89:35
    inte heller något Företag eller bankkartell...
  • 89:35 - 89:37
    inte någon skavank i människans natur...
  • 89:38 - 89:42
    och inte heller någon hemlig dold intrig som styr världen.
  • 89:43 - 89:44
    Det är, i själva verket:
  • 89:44 - 89:46
    Det Socioekonomiska Systemet självt
  • 89:46 - 89:49
    som ligger som grund.
  • 90:05 - 90:10
    [Del 3: Projekt Jorden]
  • 90:11 - 90:13
    Låt oss för ett tag föreställa oss att vi hade alternativet
  • 90:13 - 90:16
    att konstrurera om den mänskliga civilisationen från grunden.
  • 90:16 - 90:18
    Tänk om, vi hypotetiskt sett
  • 90:18 - 90:21
    upptäckte en exakt kopia av planeten jorden
  • 90:21 - 90:23
    och den enda skillnaden mellan
  • 90:23 - 90:25
    den nya planeten och vår nuvarande
  • 90:25 - 90:27
    är att mänsklig evolution aldrig tagit plats.
  • 90:27 - 90:29
    Det var en tom palett.
  • 90:29 - 90:33
    Inga länder, inga städer, ingen förorening, inga republikaner...
  • 90:33 - 90:35
    bara en ofördärvad, öppen miljö.
  • 90:36 - 90:38
    Så, vad skulle vi göra?
  • 90:38 - 90:40
    Först behöver vi ett "mål", eller hur?
  • 90:40 - 90:44
    Och man kan med säkerhet säga att det målet hade varit att överleva.
  • 90:44 - 90:48
    Och inte enbart att överleva, men att göra det på ett optimerat, hälsosamt
  • 90:48 - 90:49
    och framgångsrikt sätt.
  • 90:49 - 90:52
    De flesta människor önskar sannerligen att leva och
  • 90:52 - 90:54
    de skulle föredra att göra det utan lidande.
  • 90:54 - 90:57
    Därför behöver grunden för denna civlisation
  • 90:57 - 90:59
    vara så stödjande och därmed
  • 90:59 - 91:01
    hållbar för mänskligt liv som möjligt -
  • 91:01 - 91:04
    inräknat de materiella behov
  • 91:04 - 91:05
    hos alla världens människor
  • 91:05 - 91:07
    medan man försöker ta bort det
  • 91:07 - 91:09
    som kan skada oss i längden.
  • 91:10 - 91:14
    Med att ha förstått målet om "Maximal Hållbarhet"
  • 91:14 - 91:17
    beträffar nästa fråga vår "metod".
  • 91:17 - 91:19
    Vilket sorts tillvägagångssätt tar vi?
  • 91:19 - 91:20
    Nå, låt oss se -
  • 91:20 - 91:25
    förut var politik metoden för sociala operationer på Jorden...
  • 91:25 - 91:28
    så vad säger doktriner av republikaner, liberaler, de konservativa
  • 91:28 - 91:32
    eller socialister om samhällsdesign?
  • 91:33 - 91:36
    Hmmm... Inte en jäkla dugg.
  • 91:36 - 91:38
    Okej då - vad sägs om religion?
  • 91:38 - 91:42
    Säkerligen har den store skaparen lämnat några ritningar någonstans...
  • 91:42 - 91:44
    Nepp... inget jag kan hitta.
  • 91:44 - 91:47
    Okej då - vad är kvar?
  • 91:47 - 91:50
    Det verkar vara någonting kallat "Vetenskap".
  • 91:50 - 91:54
    Vetenskap är unikt på så sätt att dess metoder inte bara kräver att idéer
  • 91:54 - 91:57
    som föreslås testas och återskapas...
  • 91:57 - 92:01
    men allt vetenskap kommer fram till är alltid möjligt att motbevisa.
  • 92:01 - 92:04
    Med andra ord, till skillnad från religion och politik
  • 92:04 - 92:06
    har vetenskap inget ego
  • 92:06 - 92:09
    och allt den föreslår accepterar möjligheten
  • 92:09 - 92:11
    att så småningom bli motbevisat.
  • 92:11 - 92:14
    Den håller aldrig fast vid något och evolveras konstant.
  • 92:15 - 92:17
    Det låter naturligt nog för mig.
  • 92:17 - 92:21
    Så - baserat på tillståndet hos vetenskaplig kunskap just nu
  • 92:21 - 92:22
    i det tidiga 2000-talet
  • 92:23 - 92:25
    med vårt mål i "maximal hållbarhet"
  • 92:25 - 92:27
    för den mänskliga populationen
  • 92:27 - 92:31
    hur inleder vi den faktiska processen för konstruktion?
  • 92:31 - 92:33
    Den första frågan att ställa är:
  • 92:33 - 92:35
    Vad behöver vi för att överleva?
  • 92:35 - 92:38
    Svaret är såklart Planetens Resurser.
  • 92:39 - 92:42
    Hurvida det är vattnet vi dricker, energin vi använder
  • 92:42 - 92:46
    eller råmaterialen vi utnyttjar för att skapa verktyg och tak över huvudet
  • 92:46 - 92:49
    innehar planeten ett förråd av resurser -
  • 92:49 - 92:52
    av vilka många krävs för vår överlevnad.
  • 92:52 - 92:54
    Så, när vi har den verkligheten klar
  • 92:54 - 92:59
    blir det kritiskt att lista ut vad vi har och var det finns.
  • 92:59 - 93:01
    Detta betyder att vi behöver utföra en kartläggning.
  • 93:01 - 93:05
    Vi lokaliserar och identifierar helt enkelt alla fysiska resurser på planeten
  • 93:05 - 93:09
    vi kan, i samband med den mängd som finns tillgänglig på var plats
  • 93:09 - 93:13
    från lagren av koppar, till de mest potenta platserna för
  • 93:13 - 93:15
    vindkraftverk att producera energi
  • 93:15 - 93:17
    till de naturliga färskvattenkällorna
  • 93:17 - 93:20
    till en värdering av mängden fisk i havet
  • 93:20 - 93:25
    till det främsta odlingsbara landen för matodling, osv.
  • 93:25 - 93:27
    Men, eftersom vi människor kommer att
  • 93:27 - 93:29
    konsumera dessa resurser med tiden
  • 93:29 - 93:34
    inser vi att vi inte bara måste lokalisera och identifiera -
  • 93:34 - 93:36
    vi måste också hålla koll.
  • 93:36 - 93:39
    Vi måste säkerställa att vi inte får slut på något av dessa grejor...
  • 93:39 - 93:40
    det skulle vara dåligt.
  • 93:40 - 93:43
    Och detta betyder inte bara att hålla koll på takten av vårt användande
  • 93:43 - 93:46
    utan lika så väl takten för den jordliga återhämtningen
  • 93:46 - 93:49
    så som hur lång tid det tar för, låt säga
  • 93:49 - 93:52
    ett träd att växa eller en källa att fyllas.
  • 93:52 - 93:56
    Detta kallas för "Dynamiskt Jämnviktsläge".
  • 93:56 - 94:00
    Med andra ord, om vi förbrukar träd snabbare än de växer upp -
  • 94:00 - 94:04
    så har vi ett allvarligt problem, för det är ohållbart.
  • 94:04 - 94:07
    Alltså, hur ska vi spåra denna tillgång,
  • 94:07 - 94:09
    speciellt när vi inser att alla
  • 94:09 - 94:11
    dessa saker är sprida överallt.
  • 94:12 - 94:15
    Vi har stora mineralgruvor i vad vi kallar Afrika
  • 94:15 - 94:18
    energikoncentrationer i mellanöstern
  • 94:18 - 94:21
    enorma möjligheter för tidvattensenergi vid Nordamerikas kust mot Atlanten
  • 94:21 - 94:26
    den största tillgången på färskvatten i Brasilien, etc.
  • 94:26 - 94:30
    Nåväl, återigen, den gamla goda vetenskapen har ett förslag:
  • 94:30 - 94:32
    det kallas "Systemteorin".
  • 94:32 - 94:36
    Systemteorin inser att den naturliga världens väv
  • 94:36 - 94:39
    från mänsklig biologi till den jordliga atmosfären
  • 94:39 - 94:43
    vidare till dragningskraften i själva solsystemet
  • 94:43 - 94:48
    är ett enorm synergistiskt, sammankopplat system - fullt sammanlänkat.
  • 94:48 - 94:51
    Precis som mänskliga celler är sammankopplade för att forma organ
  • 94:51 - 94:53
    och organen är ihopkopplade för att forma våra kroppar
  • 94:53 - 94:56
    och eftersom våra kroppar inte kan leva utan jordliga resurser
  • 94:56 - 95:01
    så som mat, luft och vatten, är vi nära anslutna till Jorden.
  • 95:01 - 95:03
    Och så vidare.
  • 95:03 - 95:06
    Så - som naturen föreslår tar vi denna tillgång
  • 95:06 - 95:10
    och spårdata och skapar ett "system" för att hantera det.
  • 95:10 - 95:14
    Ett "Globalt Resursförvaltningssystem", faktiskt
  • 95:14 - 95:17
    för att räkna varje relevant resurs på planeten.
  • 95:17 - 95:21
    Det finns faktiskt inget annat alternativ om vårt mål som art
  • 95:21 - 95:26
    är att överleva i det långa loppet. Vi måste hålla reda på helheten.
  • 95:26 - 95:30
    När detta är förstått kan vi nu begrunda produktion.
  • 95:30 - 95:31
    Hur använder vi allt detta?
  • 95:31 - 95:35
    Vad kommer våra produktionsprocesser att vara och vad behöver vi
  • 95:35 - 95:38
    begrunda för att säkerställa det som så optimerat som möjligt
  • 95:38 - 95:42
    för att maximera vår hållbarhet?
  • 95:42 - 95:45
    Jo, det första som dyker upp är det faktum att
  • 95:45 - 95:47
    vi ständigt behöver försöka att bevara.
  • 95:48 - 95:51
    Planetens resurser är i grund och botten ändliga.
  • 95:51 - 95:54
    Så det är viktigt att vi är "strategiska".
  • 95:54 - 95:57
    "Strategisk Bevaring" är nyckeln.
  • 95:57 - 96:00
    Det andra vi inser är att några resurser
  • 96:00 - 96:03
    verkligen inte är lika bra som andra i sitt utförande.
  • 96:03 - 96:06
    Faktum är att några av dessa saker, när de används
  • 96:06 - 96:08
    har fruktansvärda effekter på miljön
  • 96:08 - 96:10
    vilket alltid förhindrar vår egen hälsa.
  • 96:11 - 96:15
    Till exempel: Olja och fossila bränslen, oavsett hur du bryter ned dem
  • 96:15 - 96:19
    släpper de ut några ganska destruktiva ämnen i miljön.
  • 96:19 - 96:22
    Därför är det väldigt viktigt att vi endast använder dessa ämnen
  • 96:22 - 96:26
    när det verkligen är nödvändigt - om alls.
  • 96:26 - 96:31
    Lyckligtvis så ser vi massor av sol - vind - tidvatten - våg -
  • 96:31 - 96:35
    värmedifferential - och geotermiska möjligheter för energiproduktion
  • 96:35 - 96:39
    så att vi kan lägga upp objektiva strategier för vad vi använder och hur
  • 96:39 - 96:44
    vi kan undvika vad som skulle kunna kallas "negativa retroaktioner"
  • 96:44 - 96:47
    eller något som är ett resultat av produktion eller användning
  • 96:47 - 96:51
    som skadar miljön och därmed oss själva.
  • 96:51 - 96:54
    Vi kommer att kalla detta "Strategisk Säkerhet"
  • 96:54 - 96:58
    att koppla till vår "Strategiska Bevarande".
  • 96:58 - 97:00
    Men produktionsstrategier slutar inte där.
  • 97:00 - 97:03
    Vi kommer att behöva en "Effektivitetsstrategi"
  • 97:04 - 97:07
    för den faktiska mekaniken av själva produktionen.
  • 97:07 - 97:09
    Och det vi finner är att det finns ungefär
  • 97:09 - 97:12
    tre specifika protokoll vi måste följa:
  • 97:12 - 97:15
    Ett: Varje gods vi producerar måste vara
  • 97:15 - 97:17
    konstruerat att hålla så länge som möjligt.
  • 97:17 - 97:19
    För, ju fler saker som går sönder
  • 97:20 - 97:23
    ju mer resurser behöver vi för att ersätta dem
  • 97:23 - 97:25
    och desto mer avfall produceras.
  • 97:25 - 97:27
    Två: När saker och ting faktiskt går sönder
  • 97:27 - 97:30
    eller av olika skäl inte längre är användbara
  • 97:30 - 97:35
    är det mycket viktigt att vi skördar och återanvänder så mycket som möjligt.
  • 97:35 - 97:38
    Så produktionsmodellen måste ta hänsyn till detta
  • 97:38 - 97:41
    i det allra tidigaste skedet.
  • 97:42 - 97:46
    Tre: Teknologi som är i ständig förändring, exempelvis elektronik
  • 97:46 - 97:50
    som omfattas av snabb tekniskt åldring
  • 97:50 - 97:52
    skulle behöva utformas för att
  • 97:52 - 97:55
    förebåda och tillgodose fysiska uppdateringar.
  • 97:55 - 97:59
    Det sista vi vill göra är att kasta bort ett helt datasystem
  • 97:59 - 98:03
    bara för att den har en trasig del eller är föråldrad.
  • 98:03 - 98:07
    Så vi konstruerar helt enkelt delarna så att de är lätta att uppdatera
  • 98:07 - 98:11
    del för del, standardiserade och allmänt utbytbara
  • 98:11 - 98:16
    förebådat den nuvarande trenden av teknisk förändring.
  • 98:16 - 98:19
    Och när vi inser att mekanismerna för "Strategiskt Bevarande"
  • 98:19 - 98:23
    "Strategisk Säkerhet" och "Strategisk Effektivitet"
  • 98:23 - 98:26
    endast är tekniska beaktanden
  • 98:26 - 98:29
    helt tomma på mänskligt tyckande eller förutfattningar
  • 98:29 - 98:32
    kan vi helt enkelt programmera in dessa strategier i en dator
  • 98:32 - 98:35
    som kan ta in och beräkna alla relevanta variabler
  • 98:35 - 98:37
    och tillåta oss att alltid komma fram till
  • 98:37 - 98:41
    den absolut bästa metoden för hållbar produktion
  • 98:41 - 98:43
    baserad på nuvarande insikter.
  • 98:44 - 98:46
    Och även om det kan låta invecklat
  • 98:46 - 98:49
    är allt egentligen bara en glorifierad räknemaskin
  • 98:49 - 98:50
    för att inte tala om sådana multifunktionella
  • 98:50 - 98:53
    beslutsfattande- och övervakningssystem
  • 98:53 - 98:55
    som redan används världen över idag
  • 98:55 - 99:00
    för isolerade ändamål. Det är bara en fråga om att göra det i större skala.
  • 99:00 - 99:01
    Så...
  • 99:01 - 99:05
    Nu har vi inte bara vårt Resurshanteringssystem
  • 99:05 - 99:08
    utan också ett Produktionstyrningssystem
  • 99:08 - 99:10
    som båda är enkla att automatisera i datorer
  • 99:10 - 99:14
    för att maximera effektiviteten, bevaring och säkerhet.
  • 99:14 - 99:17
    Informationsverkligheten är att den mänskliga hjärnan
  • 99:17 - 99:21
    eller ens en grupp människor, kan inte hålla reda på det som behövs hållas reda på.
  • 99:21 - 99:25
    Det måste göras av datorer och det kan göras.
  • 99:26 - 99:29
    Och detta leder oss till nästa nivå: Distribution.
  • 99:29 - 99:32
    Vilka hållbarhetsstrategier verkar vettiga här?
  • 99:32 - 99:34
    Ja, eftersom vi vet att den kortaste
  • 99:34 - 99:37
    sträckan mellan två punkter är en rak linje
  • 99:37 - 99:41
    och eftersom det krävs energi för att driva transportfordon
  • 99:41 - 99:44
    ju mindre transportsträcka, desto mer effektiv.
  • 99:44 - 99:48
    Att producera varor på en kontinent och frakta dem över till en annan
  • 99:48 - 99:51
    är bara vettigt om varorna i fråga helt enkelt inte kan
  • 99:51 - 99:54
    produceras i det givna området.
  • 99:54 - 99:57
    I annat fall är det inget annat än rent slöseri.
  • 99:57 - 100:00
    Vi måste producera lokalt, så att distributionen är enkel
  • 100:00 - 100:03
    snabb och kräver minsta möjliga energi.
  • 100:04 - 100:06
    Vi kallar detta för "Närhetsstrategin"
  • 100:06 - 100:08
    vilket helt enkelt betyder att vi reducerar
  • 100:08 - 100:10
    fraktsträckan av varor så mycket som möjligt
  • 100:10 - 100:14
    oavsett om det är råvaror eller färdiga konsumentprodukter.
  • 100:14 - 100:17
    Förstås är det ju också viktigt att
  • 100:17 - 100:20
    veta vilka varor vi transporterar och varför...
  • 100:20 - 100:23
    Och detta faller under kategorin Efterfrågan.
  • 100:23 - 100:25
    Och efterfrågan är helt enkelt vad människor behöver för att vara
  • 100:25 - 100:28
    friska och ha en hög livskvalitet.
  • 100:28 - 100:30
    Spektrumet av människans materiella behov
  • 100:30 - 100:33
    omfattar allt från grundläggande livsuppehållande förnödenheter
  • 100:33 - 100:36
    såsom mat, rent vatten och skydd...
  • 100:37 - 100:40
    till sociala och hobbyvaror som möjliggör avkoppling
  • 100:40 - 100:43
    och personligt - socialt nöje -
  • 100:43 - 100:48
    båda är viktiga faktorer i mänsklig och social hälsa överhuvudtaget.
  • 100:48 - 100:50
    Så - enkelt uttryckt - gör vi en till undersökning.
  • 100:50 - 100:53
    Människor beskriver sina behov, efterfrågan är
  • 100:53 - 100:56
    fastställd och produktionen börjar baserat på den efterfrågan.
  • 100:56 - 100:59
    Och eftersom nivån av efterfrågan på olika varor kommer
  • 100:59 - 101:03
    variera naturligt och ändras i olika områden
  • 101:03 - 101:07
    behöver vi skapa ett system som kontrollerar både efterfrågan och distribution.
  • 101:07 - 101:10
    för att undvika överskott och brister.
  • 101:10 - 101:12
    Denna idé är sjävklart gammal
  • 101:12 - 101:15
    den används i varje större affärskedja idag
  • 101:15 - 101:18
    för att försäkra dem om att de uppehåller sitt lager.
  • 101:18 - 101:22
    Men med detta spårar vi på en global skala.
  • 101:22 - 101:26
    Men vänta lite. Vi kan faktiskt inte förstå efterfrågan helt och hållet
  • 101:26 - 101:30
    om vi inte tar med användningen av själva varan i beräkningen.
  • 101:30 - 101:34
    Är det logiskt och hållbart för varje människa att, låt oss säga
  • 101:34 - 101:39
    ha en sak av allt som tillverkas? Oavsett av dess användning?
  • 101:39 - 101:43
    Nej. Det skulle helt enkelt vara slösaktigt och ineffektivt.
  • 101:43 - 101:47
    Om en person har behov av en vara men endast behöver den, låt oss säga:
  • 101:47 - 101:49
    45 minuter om dagen i genomsnitt
  • 101:49 - 101:51
    hade det varit mycket mer effektivt om
  • 101:51 - 101:53
    den varan gjordes tillgänglig för den personen
  • 101:53 - 101:56
    och till andra när det behövdes.
  • 101:56 - 101:59
    Många glömmer bort att det inte är själva varan de vill ha,
  • 101:59 - 102:01
    det är syftet som möjliggörs med den varan.
  • 102:01 - 102:03
    När vi inser att varan i sig själv
  • 102:03 - 102:05
    bara är lika viktig som dess användbarhet
  • 102:05 - 102:08
    ser vi att "extern begränsning"
  • 102:08 - 102:11
    eller vad vi idag kanske kallar "äganderätt"
  • 102:11 - 102:14
    är extremt slösaktig och miljömässigt ologisk
  • 102:14 - 102:18
    i en fundamental, ekonomisk mening.
  • 102:18 - 102:23
    Så vi måste skapa en stratergi som kallas: "Strategisk Tillgång".
  • 102:23 - 102:25
    Detta skulle vara grunden för vårt
  • 102:25 - 102:27
    "Efterfrågan- / Distribution-Uppföljningssystem."
  • 102:27 - 102:29
    vilket säkerställer att vi kan möta
  • 102:29 - 102:30
    efterfrågan till befolkningens behov
  • 102:30 - 102:35
    för att de ska få vad de behöver, när de behöver det.
  • 102:35 - 102:38
    Och vad det beträffar att fysiskt få varorna
  • 102:38 - 102:40
    så skulle centraliserade och regionala
  • 102:40 - 102:42
    lagercentra vara vettiga, som i de flesta fall
  • 102:42 - 102:46
    placeras i närheten av befolkningen
  • 102:46 - 102:49
    och en person skulle helt enkelt komma in, ta varan
  • 102:49 - 102:52
    använda den och lämna tillbaka den när den inte längre behövs...
  • 102:52 - 102:55
    ungefär som ett bibliotek fungerar idag.
  • 102:55 - 102:57
    Faktiskt kunde dessa centra finnas både
  • 102:57 - 103:00
    i samhället på det sätt vi ser lokala butiker idag
  • 103:00 - 103:04
    men även specialiserade centra placerade i särskilda områden
  • 103:04 - 103:07
    där vissa varor ofta används för att
  • 103:07 - 103:11
    spara energi med mindre upprepade transporter.
  • 103:11 - 103:14
    Och när detta Behovsanpassade Uppföljningssystem är på plats
  • 103:14 - 103:17
    kopplas det ihop med vårt Produktionshanteringssystem
  • 103:17 - 103:20
    och, naturligtvis, till vårt Resurshanteringssystem
  • 103:20 - 103:23
    och kan därmed skapa en enhetlig, dynamisk, uppdaterad
  • 103:23 - 103:26
    global, ekonomisk förvaltningsmaskin
  • 103:26 - 103:29
    som helt enkelt försäkrar att vi förblir hållbara vilket
  • 103:29 - 103:33
    börjar med att säkra integriteten av våra ändliga resurser
  • 103:33 - 103:36
    och flytta dessa för att vi bara ska skapa de bästa
  • 103:36 - 103:38
    och mest strategiska varorna som är möjliga
  • 103:38 - 103:40
    medan vi distribuerar allt med de
  • 103:40 - 103:43
    mest intelligenta och effektiva sätt vi vet.
  • 103:43 - 103:47
    Och det unika resultatet av denna bevarandestrategi
  • 103:47 - 103:50
    vilket är intuitivt motsatt för många
  • 103:50 - 103:53
    är att denna logiska, ifrån grunden uppbyggda
  • 103:53 - 103:56
    empiriska process med att bevara och effektivisera
  • 103:56 - 104:01
    som bara kan definiera sann mänsklig hållbarhet på jorden
  • 104:01 - 104:06
    skulle sannolikt göra något möjligt som aldrig tidigare skådats i mänsklighetens historia.
  • 104:06 - 104:08
    Tillgång i Överflöd...
  • 104:08 - 104:11
    inte bara för en procent av världens befolkning...
  • 104:11 - 104:15
    utan för hela civilisationen.
  • 104:16 - 104:18
    Denna ekonomiska modell, som just återgavs...
  • 104:18 - 104:21
    Detta ansvar, och syn på hela jorden
  • 104:21 - 104:24
    resurshantering och processer
  • 104:24 - 104:26
    utformade för att göra ingenting mindre
  • 104:26 - 104:28
    än att ta hand om mänskligheten som helhet
  • 104:28 - 104:31
    på det mest effektiva och hållbara sättet
  • 104:31 - 104:32
    skulle kunna benämnas som:
  • 104:32 - 104:35
    en "RESURSBASERAD EKONOMI".
  • 104:35 - 104:38
    Idén var definierad på 1970-talet av
  • 104:38 - 104:41
    konstruktionsingenjören Jacque Fresco.
  • 104:41 - 104:44
    På den tiden förstod han att samhället var i en kollisionskurs
  • 104:44 - 104:49
    med naturen själv - ohållbar på varje nivå
  • 104:49 - 104:51
    och om saker och ting inte förändrades
  • 104:51 - 104:54
    skulle vi förstöra oss själva på ett eller annat sätt.
  • 104:54 - 104:56
    Är alla dessa saker du talar om, Jacque...
  • 104:56 - 104:59
    skulle de kunna byggas med vad vi vet idag?
  • 104:59 - 105:03
    Eller gissar du... baserat på vad vi vet idag?
  • 105:03 - 105:06
    Nej, alla dessa saker kan byggas med det vi vet idag.
  • 105:06 - 105:09
    Det skulle ta tio år att förändra Jordens yta.
  • 105:09 - 105:12
    Att bygga om världen till en andra Edens Lustgård.
  • 105:12 - 105:14
    Valet är ditt.
  • 105:14 - 105:16
    Idiotin med en kärnvapenkapprustning...
  • 105:16 - 105:18
    utvecklingen av vapen...
  • 105:18 - 105:20
    att försöka lösa våra problem politiskt
  • 105:20 - 105:23
    genom att rösta på ett eller annat politiskt parti...
  • 105:23 - 105:26
    att all politik är involverad i korruption.
  • 105:26 - 105:27
    Låt mig säga det igen:
  • 105:27 - 105:30
    Kommunism, socialism, fascism... Demokraterna
  • 105:30 - 105:34
    liberalerna - vi vill absorbera människor.
  • 105:34 - 105:37
    Alla organisationer som tror på ett bättre liv för människan:
  • 105:37 - 105:40
    det finns inga Afrikanska problem eller Polska problem
  • 105:40 - 105:42
    eller Judiska problem eller Grekiska problem
  • 105:42 - 105:45
    eller kvinnliga problem - det finns mänskliga problem!
  • 105:45 - 105:48
    Jag är inte rädd för någon; jag arbetar inte för någon;
  • 105:48 - 105:49
    ingen kan avskeda mig.
  • 105:49 - 105:51
    Jag har ingen chef.
  • 105:51 - 105:54
    Jag är rädd för att bo i det samhälle vi bor i idag.
  • 105:54 - 105:58
    Vårt samhälle kunde inte upprätthållas med den här sortens inkompetens.
  • 105:58 - 106:00
    Det var bra - det fria marknadssystemet -
  • 106:00 - 106:03
    för ungefär 35 år sedan. Det var då det förlorade sin användbarhet
  • 106:03 - 106:07
    Nu måste vi förändra vårt sätt att tänka eller försvinna.
  • 106:08 - 106:12
    Framtidens skräckfilmer kommer att vara om vårt samhälle...
  • 106:12 - 106:14
    sättet det inte fungerade på
  • 106:14 - 106:15
    och politik...
  • 106:15 - 106:18
    skulle vara en del av en skräckfilm.
  • 106:20 - 106:25
    Nå, många människor idag använder sig utav termen 'kall vetenskap'
  • 106:25 - 106:27
    eftersom den är analytisk
  • 106:27 - 106:30
    och de vet inte ens vad analytisk innebär.
  • 106:30 - 106:33
    Vetenskap innebär: noggrannare approximationer
  • 106:33 - 106:35
    för hur världen egentligen fungerar.
  • 106:36 - 106:39
    Så, den är något som talar om sanningen.
  • 106:39 - 106:42
    En forskare försöker inte komma överens med människor.
  • 106:42 - 106:44
    De berättar vad deras upptäckter är för dem.
  • 106:44 - 106:47
    De måste ifrågasätta allting
  • 106:47 - 106:51
    och om någon vetenskapsman kommer fram med ett experiment som visar
  • 106:51 - 106:54
    att vissa material har vissa styrkor
  • 106:54 - 106:56
    måste andra forskare kunna kopiera
  • 106:56 - 106:59
    det experimentet och komma fram till samma resultat.
  • 106:59 - 107:03
    Även om en vetenskapsman anser att en flygplansvinge
  • 107:03 - 107:06
    på grund av matematik eller beräkningar
  • 107:06 - 107:08
    kan hålla upp en viss mängd vikt
  • 107:08 - 107:11
    så travar de endå upp sandsäckar på den
  • 107:11 - 107:13
    för att se när den går sönder och de säger
  • 107:13 - 107:16
    "ni vet att mina beräkningar är korrekta eller så är de inte korrekta".
  • 107:16 - 107:20
    Jag älskar detta system eftersom det är fritt från fördomar
  • 107:20 - 107:23
    och fritt från tänkandet om att matematik kan lösa alla problem.
  • 107:23 - 107:26
    Du måste pröva din egen matematik också.
  • 107:26 - 107:29
    Jag tycker att alla system som kan
  • 107:29 - 107:32
    prövas också ska prövas.
  • 107:32 - 107:36
    Och att alla beslut ska baseras på forskning.
  • 107:37 - 107:39
    En Resursbaserad Ekonomi är helt enkelt den
  • 107:39 - 107:42
    vetenskapliga metoden tillämpad för socialt intresse -
  • 107:42 - 107:45
    ett tillvägagångssätt som är helt frånvarande i världen idag.
  • 107:45 - 107:48
    Samhället är en teknisk uppfinning.
  • 107:48 - 107:51
    Och de mest effektiva metoderna för att optimera männsklig hälsa,
  • 107:51 - 107:55
    fysisk produktion, distribution, städernas infrastruktur och liknande
  • 107:55 - 107:58
    finns inom det vetenskapliga området och
  • 107:58 - 108:01
    teknologi - inte inom politik eller monetär ekonomi.
  • 108:01 - 108:05
    Det fungerar på samma systematiska sätt som, säg ett flygplan
  • 108:05 - 108:09
    och det finns inga republikanska eller liberala sätt att bygga ett flygplan på.
  • 108:09 - 108:11
    Likaså är naturen själv
  • 108:11 - 108:14
    fysiska referenser vi använder för att bevisa vår vetenskap
  • 108:14 - 108:16
    och det är ett uppsatt system -
  • 108:16 - 108:19
    som endast växer fram från vår ökade förståelse av den.
  • 108:20 - 108:22
    Faktum är att den tar ingen hänsyn till vad du
  • 108:22 - 108:25
    subjektivt tycker eller tror är sant.
  • 108:25 - 108:27
    Snarare ger den dig ett val:
  • 108:27 - 108:29
    du kan lära dig att falla in i ledet med dess
  • 108:29 - 108:31
    naturlagar och förhålla dig enligt dem -
  • 108:31 - 108:34
    att ständigt skapa god hälsa och hållbarhet...
  • 108:34 - 108:38
    eller så kan du gå mot strömmen - till ingen nytta.
  • 108:38 - 108:40
    Det spelar ingen roll hur mycket du tror att du bara kan
  • 108:40 - 108:42
    ställa dig upp precis nu och gå upp för väggen bredvid dig
  • 108:42 - 108:45
    gravitationslagen kommer inte att tillåta det.
  • 108:45 - 108:47
    Om du inte äter - så dör du.
  • 108:47 - 108:50
    Om du inte blir rörd som spädbarn - så dör du.
  • 108:50 - 108:54
    Det låter kanske hårt men naturen är en diktatur
  • 108:54 - 108:57
    och vi kan antingen lyssna till den och fungera i harmoni med den
  • 108:57 - 109:00
    eller lida de oundvikliga negativa effekterna.
  • 109:00 - 109:03
    Så en Resurs-Baserad Ekonomi är inget annat
  • 109:03 - 109:07
    än en uppsättning av bevisade, livsuppehållande insikter
  • 109:07 - 109:09
    där alla beslut är baserade på att
  • 109:09 - 109:13
    optimera mänsklig och miljömässig hållbarhet.
  • 109:13 - 109:16
    Den tar hänsyn till den empiriska "ideologin"
  • 109:16 - 109:19
    som varje människa delar som ett behov
  • 109:19 - 109:23
    oavsett, igen, av deras politiska eller religiösa filosofi.
  • 109:23 - 109:26
    Det finns ingen kulturell relativism till denna ansats.
  • 109:26 - 109:29
    Det är inte en fråga om åsikter.
  • 109:29 - 109:31
    Mänskliga behov är mänskliga behov
  • 109:31 - 109:35
    och att ha tillgång till livets nödvändigheter, så som ren luft
  • 109:35 - 109:37
    näringsrik mat och rent vatten
  • 109:37 - 109:41
    tillsammans med en positivt främjande, stabilt
  • 109:41 - 109:45
    vårdande, icke-våldsam miljö är krav
  • 109:45 - 109:47
    för vår mentala och psykiska hälsa
  • 109:47 - 109:49
    vår evolutionära anpassning
  • 109:49 - 109:52
    och på så sätt, artens egna överlevnad.
  • 109:52 - 109:55
    En Resurs-Baserad Ekonomi
  • 109:55 - 109:58
    skulle vara baserad på tillgängliga resurser.
  • 109:58 - 110:01
    Du kan inte bara ta en massa människor till en ö
  • 110:01 - 110:07
    eller bygga en stad för 50 000 personer utan att ha tillgång
  • 110:07 - 110:09
    till livets nödvändigheter.
  • 110:09 - 110:13
    Så, när jag använder termen 'ett helhetsövergripande tillvägagångssätt'
  • 110:13 - 110:18
    pratar jag om att göra en inventering av området först
  • 110:18 - 110:21
    och bestämma vad det området kan tillgodose -
  • 110:21 - 110:23
    inte bara ur jordbrukssynpunkt -
  • 110:23 - 110:26
    inte bara ur utformningssynpunkt -
  • 110:26 - 110:30
    utan utformningen måste vara baserad på alla krav
  • 110:30 - 110:31
    för att förbättra människors liv
  • 110:31 - 110:35
    och det är vad jag menar med ett integrerat sätt att tänka.
  • 110:35 - 110:38
    Mat, kläder, husrum, värme, kärlek -
  • 110:38 - 110:41
    Alla dessa saker är nödvändiga
  • 110:41 - 110:43
    och om du berövar människor på något av detta
  • 110:44 - 110:49
    får du en person som är mindre mänsklig, mindre kapabel till att funktionera.
  • 110:49 - 110:53
    Som tidigare framgått bygger en Resurs-Baserad Ekonomis grundläggande inställning
  • 110:53 - 110:58
    till globala system, syn på utvinning, produktion och distrubition
  • 110:58 - 111:03
    på en uppsättning av sanna ekonomiska mekanismer, eller "strategier"
  • 111:03 - 111:05
    som garanterar effektivitet och
  • 111:05 - 111:09
    hållbarhet på alla ekonomins områden.
  • 111:09 - 111:12
    Så, om vi fortsätter denna tankegång om logisk design -
  • 111:12 - 111:14
    vad kommer härnäst i vår ekvation?
  • 111:14 - 111:17
    Var förverkligas allt det här?
  • 111:17 - 111:18
    Städer.
  • 111:18 - 111:22
    Tillkomsten av staden är ett utmärkande drag för den moderna civilisationen.
  • 111:22 - 111:26
    Dess roll är att möjliggöra effektiv tillgång till livets nödvändigheter
  • 111:26 - 111:31
    i samband med att öka socialt stöd och gemenskap.
  • 111:31 - 111:34
    Så hur skulle vi gå till väga för att utforma en ideal stad?
  • 111:34 - 111:36
    Vilken form skulle den ha?
  • 111:36 - 111:38
    Fyrkantig? Parallelltrapets?
  • 111:38 - 111:40
    Tja, med tanke på att vi kommer röra oss runt i denna stad
  • 111:40 - 111:43
    så kan vi lika gärna använda oss av så korta avstånd som möjligt, för att göra det enkelt...
  • 111:44 - 111:46
    därmed cirkeln.
  • 111:46 - 111:48
    Vad ska staden innehålla?
  • 111:48 - 111:52
    Ja, vi behöver naturligtvis ett bostadsområde, ett industriområde
  • 111:52 - 111:55
    ett kraftverk och ett jordbruksområde.
  • 111:56 - 111:59
    Men vi behöver också värna om människan - alltså kultur
  • 111:59 - 112:02
    natur, nöje och utbildning.
  • 112:02 - 112:04
    Så låt oss också inkludera en trevlig öppen park,
  • 112:04 - 112:09
    ett underhållnings-/evenemangsområde för kulturella ändamål och samvaro
  • 112:09 - 112:11
    samt utbildnings- och forskningsanläggningar.
  • 112:11 - 112:14
    Och eftersom vi arbetar med en cirkel
  • 112:14 - 112:16
    verkar det mest rationellt att placera dessa anläggningar i bälten eller delar
  • 112:16 - 112:19
    baserat på mängden mark som krävs för varje ändamål
  • 112:20 - 112:22
    tillsammans med lättillgänglighet.
  • 112:22 - 112:23
    Mycket bra.
  • 112:24 - 112:26
    Ok, låt oss gå över till detaljerna:
  • 112:26 - 112:28
    Först måste vi se över själva
  • 112:28 - 112:31
    infrastrukturen eller tarmsystemet i stadsorganismen.
  • 112:31 - 112:33
    Dessa är vatten, varor
  • 112:33 - 112:36
    avfalls- och energitransportskanaler.
  • 112:36 - 112:39
    Precis som vi har vatten och avloppssystem under våra städer idag
  • 112:40 - 112:42
    skulle vi bygga ut detta kanalkoncept till
  • 112:42 - 112:45
    att integrera anfallsåtervinning med själva leveransen av denna.
  • 112:45 - 112:48
    Inga fler brevbärare eller sophämtare.
  • 112:48 - 112:50
    Det är redan inbyggt. Vi skulle till och med kunna använda
  • 112:50 - 112:53
    automatiserade tryckluftsteknik och liknande teknologier.
  • 112:54 - 112:55
    Samma sak gäller för transport.
  • 112:55 - 112:59
    Den behöver integreras och strategiskt anpassas till att reducera
  • 112:59 - 113:03
    eller till och med avskaffa behovet av förorenande individuella bilar.
  • 113:03 - 113:06
    Elektriska spårvagnar, bandfordon, vinkelväxlar och
  • 113:06 - 113:08
    maglevtåg kan ta dig praktiskt taget
  • 113:08 - 113:10
    var som helst i staden, till och med upp eller ner
  • 113:10 - 113:14
    och dessutom koppla ihop dig med andra städer också.
  • 113:14 - 113:17
    Och självfallet om det vid något tillfälle skulle behövas en bil
  • 113:17 - 113:20
    är denna automatiserad via satellit för säkerhet och integritet.
  • 113:20 - 113:24
    Faktum är att denna automatiserade teknik redan existerar idag.
  • 113:24 - 113:29
    Bilolyckor dödar ca 1,2 miljoner människor varje år,
  • 113:29 - 113:31
    och skadar ca 50 miljoner.
  • 113:31 - 113:34
    Detta är absurt och behöver inte inträffa.
  • 113:34 - 113:38
    Med hjälp av effektiv stadsplanering och automatiserade, förarlösa bilar
  • 113:38 - 113:41
    kan dessa dödssiffror i stort sett elimineras.
  • 113:41 - 113:43
    Jordbruk.
  • 113:43 - 113:46
    Genom dagens användande av slumpmässiga, industriella besparingsmetoder
  • 113:46 - 113:50
    med bekämpningsmedel, överdriven användning av konstgödsel
  • 113:50 - 113:52
    har vi lyckats förstöra mycket
  • 113:52 - 113:54
    av den odlingsbara marken på denna planet
  • 113:54 - 113:58
    för att inte tala om den omfattande förgiftningen av våra kroppar.
  • 113:58 - 114:01
    Faktum är att kemiska industri- och jordbruksgifter
  • 114:01 - 114:07
    nu dyker upp hos i stort sett varje person som testas, inklusive spädbarn.
  • 114:07 - 114:10
    Som tur är, finns det uppenbara alternativ -
  • 114:10 - 114:14
    de jordfria medierna som hydro- och aeroponik
  • 114:14 - 114:17
    som också reducerar närings- och
  • 114:17 - 114:20
    vattenbehovet med upp till 75% av dagens användning.
  • 114:20 - 114:24
    På så sätt kan mat odlas ekologiskt i industriell skala
  • 114:24 - 114:27
    i slutna vertikala odlingar.
  • 114:27 - 114:30
    Exempelvis i 50-våningshus, 1 hektars markbitar -
  • 114:30 - 114:32
    som i stort sett helt tar bort behovet av
  • 114:32 - 114:35
    bekämpningsmedel och kolväte i allmänhet.
  • 114:35 - 114:38
    Detta är framtiden för industriell matodling.
  • 114:38 - 114:40
    Effektivt, rent och produktivt.
  • 114:40 - 114:43
    Så sådana avancerade system skulle delvis vara
  • 114:43 - 114:46
    det vår jordbrukspark bestod av
  • 114:46 - 114:50
    som producerar all mat som behövs för hela stadens befolkning
  • 114:50 - 114:53
    utan att behöva importera något bortom staden
  • 114:53 - 114:56
    vilket minskar tiden, avfallet och energin.
  • 114:56 - 114:58
    Och när vi ändå pratar om Energi-
  • 114:58 - 115:01
    Energiparken skulle fungera på ett systematiskt tillvägagångssätt för att
  • 115:01 - 115:04
    utvinna elektricitet från våra rikliga och förnybara medium
  • 115:04 - 115:09
    -specifikt från vind, sol, geotermi och värmeskillnader
  • 115:09 - 115:12
    och om man har vatten i närheten används tidvatten- och vågkraft.
  • 115:13 - 115:15
    För att undvika avbrott och försäkra oss om att
  • 115:15 - 115:17
    en positiv nettoenergiavkastning uppstår
  • 115:17 - 115:20
    skulle dessa medium verka i ett integrerat system
  • 115:20 - 115:22
    och driva varandra när det behövs
  • 115:22 - 115:25
    medan de lagrar överskottsenergi till stora
  • 115:25 - 115:27
    superkondensatorer under marken
  • 115:27 - 115:29
    så inget kan gå till spillo.
  • 115:29 - 115:32
    Och staden driver inte bara sig själv,
  • 115:32 - 115:35
    särskilda byggnader kommer driva sig själva oberoende
  • 115:35 - 115:38
    och generera elektricitet genom fotovoltiska färger
  • 115:38 - 115:42
    strukturella tryckgivare, termoelementeffekten
  • 115:42 - 115:45
    och annan aktuell men ej utnyttjad teknologi.
  • 115:46 - 115:47
    Men, såklart, väcker detta frågan:
  • 115:48 - 115:50
    hur blir den här teknologin, och dessa varor
  • 115:50 - 115:52
    i allmänhet skapade i första hand?
  • 115:52 - 115:54
    Detta för oss till Produktionen:
  • 115:54 - 115:57
    Industridelen kommer förutom att ha sjukhus och liknande
  • 115:57 - 116:00
    vara navet i industriell produktion.
  • 116:00 - 116:01
    Med samlat övergripande på lokal nivå
  • 116:01 - 116:04
    skulle den såklart få råvaror genom
  • 116:04 - 116:07
    det globala resurshanteringssystemet vi nyligen diskuterat -
  • 116:08 - 116:12
    där efterfrågan skapas av stadens invånare.
  • 116:12 - 116:14
    När det gäller produktionsmekaniken
  • 116:14 - 116:17
    måste vi diskutera ett nytt, kraftfullt fenomen
  • 116:17 - 116:20
    som uppstod väldigt nyligen i människans historia
  • 116:20 - 116:23
    och håller på att förändra allting.
  • 116:24 - 116:26
    Det kallas Mekanisering
  • 116:26 - 116:28
    eller automatisering av arbetskraft.
  • 116:28 - 116:31
    Tja, om du ser dig omkring, ser du att nästan
  • 116:31 - 116:34
    allt som vi använder idag
  • 116:34 - 116:37
    byggs automatiskt.
  • 116:37 - 116:42
    Dina skor, dina kläder, dina hushållsapparater, din bil och så vidare...
  • 116:42 - 116:48
    de är alla byggda av maskiner på ett automatiskt sätt.
  • 116:49 - 116:52
    Kan vi säga att samhället inte har
  • 116:52 - 116:56
    påverkas av dessa stora tekniska framsteg?
  • 116:56 - 116:57
    Självklart inte.
  • 116:57 - 117:02
    Dessa system dikterar verkligen nya strukturer
  • 117:02 - 117:08
    och nya behov och de gör en massa andra saker föråldrade.
  • 117:08 - 117:12
    Så utvecklingen har gått framåt
  • 117:12 - 117:16
    och användningen av teknik har ökat exponentiellt.
  • 117:16 - 117:21
    Så automation kommer definitivt att fortsätta. Du kan inte stoppa
  • 117:22 - 117:24
    teknik som är vettig.
  • 117:24 - 117:28
    Arbetsautomatisering med teknik är bara i början
  • 117:28 - 117:31
    av en mycket stor social omvandling i människans historia.
  • 117:31 - 117:34
    Från jordbruksrevolutionen och uppfinningen av plogen
  • 117:34 - 117:38
    till den industriella revolutionen och uppfinningen av motordrivna maskiner
  • 117:38 - 117:41
    till informationsåldern vi lever i nu med hjälp av
  • 117:41 - 117:45
    i huvudsak uppfinningar som avancerad elektronik och datorer.
  • 117:45 - 117:48
    Och när det gäller avancerade produktionsmetoder idag
  • 117:48 - 117:51
    så utvecklas nu mekaniseringen på egen hand.
  • 117:51 - 117:54
    Rör sig bort från den traditionella metoden att
  • 117:54 - 117:56
    montera komponentdelar i en konfiguration -
  • 117:57 - 117:59
    till en avancerad metod för att skapa
  • 117:59 - 118:02
    hela produkter i en enda process.
  • 118:02 - 118:06
    Liksom de flesta ingenjörer är jag fascinerad av biologi, eftersom det är
  • 118:06 - 118:10
    så fullt av exempel på extraordinära delar av ingenjörskonst.
  • 118:10 - 118:16
    Vad biologi är - är att studera saker som kopierar sig själva.
  • 118:16 - 118:18
    Så bra definition av livet som vi har.
  • 118:18 - 118:20
    Återigen, som ingenjör, har jag alltid varit
  • 118:20 - 118:23
    fascinerad av tanken på att maskinerna kopierar sig själva.
  • 118:23 - 118:26
    Rep-Rap är en tredimensionell skrivare -
  • 118:26 - 118:29
    det vill säga att det är en skrivare som du ansluter till datorn och
  • 118:29 - 118:32
    istället för att göra tvådimensionella pappersark med mönster på
  • 118:32 - 118:35
    gör den riktiga, fysiska, tredimensionella objekt.
  • 118:36 - 118:37
    Nu är väl inte detta någon nyhet, eftersom
  • 118:37 - 118:40
    3D-skrivare har funnits i ungefär 30 år.
  • 118:40 - 118:45
    Den stora saken med Rep-Rap är att det trycker de flesta av sina egna delar.
  • 118:45 - 118:47
    Så om du hade en kunde du
  • 118:47 - 118:48
    skapa en annan och ge den till en vän
  • 118:48 - 118:51
    samt ha möjligheten att trycka flera användbara saker.
  • 118:51 - 118:55
    Från den enklaste utskrivningen av grundläggande hushållsprodukter i ditt hem
  • 118:55 - 118:59
    till utskrivningen av ett helt bilchassi i ett svep
  • 118:59 - 119:02
    avancerad, automatiserad 3D-utskrivning har nu
  • 119:02 - 119:05
    potentialen att omforma praktiskt taget alla produktionsområden.
  • 119:05 - 119:07
    Hemkonstruktion inkluderad.
  • 119:08 - 119:10
    Konturhantverk är
  • 119:10 - 119:13
    faktiskt en tillverkningsteknologi -
  • 119:13 - 119:17
    den så kallade 3D-utskrivningen - när du direkt bygger
  • 119:17 - 119:21
    3D-objekt efter en datormodell.
  • 119:21 - 119:24
    Med konturhantverk kommer det vara möjligt
  • 119:24 - 119:27
    att bygga ett 186 kvm stort hem
  • 119:27 - 119:31
    på en dag med hjälp av endast maskiner.
  • 119:31 - 119:36
    Anledningen till att folk är intresserade av automatiserad byggnadskonstruktion
  • 119:36 - 119:39
    är att det verkligen erbjuder många fördelar.
  • 119:39 - 119:43
    Till exempel byggnadsarebete är ganska arbetskraftsintensivt
  • 119:43 - 119:50
    och trots att det ger jobb för en samhällssektor
  • 119:50 - 119:55
    finns det samtidigt problem och komplikationer.
  • 119:55 - 120:00
    Till exempel byggnadsarbete är det farligaste jobb som finns.
  • 120:00 - 120:03
    Det är värre än malmbrytning och jordbruk.
  • 120:03 - 120:07
    Det har de högsta siffrorna av olycksfall i nästan alla länder.
  • 120:08 - 120:10
    Ett annat problem är avfall.
  • 120:10 - 120:15
    Ett genomsnittligt hus i USA ger 3 till 7 ton avfall.
  • 120:16 - 120:21
    Så det är mycket om vi ser på påverkningen av byggnadskonstruktion
  • 120:21 - 120:25
    och när vi vet att runt 40% av alla material
  • 120:25 - 120:28
    i världen är använt i byggnadskonstruktion.
  • 120:28 - 120:31
    Så det är en stor mängd slöseri med energi och resurser
  • 120:31 - 120:34
    och gör stor skada på miljön också.
  • 120:34 - 120:39
    Bygga hem med hammare och spik och trä
  • 120:39 - 120:44
    med dagens nivå av teknologi är verkligen befängt
  • 120:44 - 120:47
    och kommer försvinna för arbetarklassen med
  • 120:47 - 120:50
    avseende på tillverkningen i USA.
  • 120:51 - 120:56
    För ett tag sedan gjordes en studie av ekonomen David Autor från MIT
  • 120:56 - 121:00
    som påstår att vår medelklass är föråldrad
  • 121:00 - 121:03
    och på väg att bli ersatt av automatisering.
  • 121:04 - 121:07
    Det är enkelt, mekanisering är mer produktivt,
  • 121:07 - 121:10
    effektivt och hållbart än mänsklig arbetskraft
  • 121:10 - 121:13
    i praktiskt taget alla delar av ekonomin idag.
  • 121:13 - 121:17
    Maskiner behöver inte semester, raster, försäkringar eller pensioner
  • 121:17 - 121:19
    och de kan jobba 24 timmar om dygnet, varje dag.
  • 121:20 - 121:22
    Produktionspotentialen och noggranheten
  • 121:22 - 121:25
    är oöverträffade jämfört med en människans arbete.
  • 121:26 - 121:29
    Slutsats: repetitivt människoarbete blir förlegat
  • 121:29 - 121:31
    och opraktiskt över hela världen
  • 121:31 - 121:34
    och arbetslösheten du ser omkring dig idag
  • 121:34 - 121:37
    är i huvudsak resultatet av denna
  • 121:37 - 121:40
    utveckling av effektiv teknologi.
  • 121:40 - 121:44
    I åratal, har marknadsekonomer avfärdat detta växande mönster
  • 121:44 - 121:47
    vilket kan kallas för "Teknologisk Arbetslöshet"
  • 121:47 - 121:50
    på grund av det faktum att nya sektorer alltid verkade
  • 121:50 - 121:53
    dyka upp för att på nytt absorbera de avskedade arbetarna.
  • 121:53 - 121:56
    Idag är tjänstesektorn det enda riktiga navet kvar
  • 121:56 - 122:00
    och sysselsätter för närvarande över 80% av den amerikanska arbetskraften
  • 122:00 - 122:04
    och de flesta industrialiserade länderna har liknande proportioner.
  • 122:04 - 122:06
    Men, denna sektor blir nu
  • 122:06 - 122:09
    alltmer utmanad av automatiserade kiosker,
  • 122:09 - 122:13
    automatiserade restauranger och även automatiserade affärer.
  • 122:13 - 122:15
    Idag erkänner äntligen ekonomer
  • 122:15 - 122:17
    vad de har förnekat i åratal:
  • 122:17 - 122:21
    inte bara att teknologisk sysselsättning förvärrar den nuvarande
  • 122:21 - 122:23
    arbetskrisen som vi ser över hela
  • 122:23 - 122:26
    världen på grund av den globala ekonomiska nergången
  • 122:26 - 122:28
    utan dessutom att ju mer lågkonjunkturen djupnar
  • 122:28 - 122:31
    desto snabbare automatiserar industrierna.
  • 122:31 - 122:33
    Haken, som man inte har insett än,
  • 122:33 - 122:36
    är att ju snabbare man automatiserar för att spara pengar;
  • 122:36 - 122:38
    desto snabbare ersätts människorna -
  • 122:38 - 122:41
    och desto mer minskas allmänhetens köpkraft.
  • 122:41 - 122:43
    Det betyder att även om företagen
  • 122:43 - 122:45
    kan producera allting mycket billigare så
  • 122:45 - 122:48
    kommer färre och färre människor att faktiskt ha pengar till att köpa någonting
  • 122:48 - 122:51
    oavsett hur billigt det blir.
  • 122:51 - 122:54
    Slutsatsen är att "arbetskraft för
  • 122:54 - 122:57
    inkomst"-spelet sakta närmar sig sitt slut.
  • 122:57 - 122:59
    Faktum är att om du tar dig en stund för att reflektera
  • 122:59 - 123:02
    över jobben som existerar idag och
  • 123:02 - 123:05
    som, om man vill, kan automatiseras redan nu
  • 123:06 - 123:08
    kunde 75% av den globala arbetskraften bli
  • 123:08 - 123:11
    ersatt av mekanisering i morgon.
  • 123:12 - 123:15
    Och det är anledningen till att i en resursbaserad ekonomi
  • 123:15 - 123:18
    finns det inget monetärt marknadssystem.
  • 123:18 - 123:20
    Inga pengar alls...
  • 123:20 - 123:21
    För det finns inget behov.
  • 123:21 - 123:23
    En Resursbaserad ekonomi
  • 123:23 - 123:26
    inser effektiviteten i att mekanisera
  • 123:26 - 123:28
    och accepterar det för vad det erbjuder.
  • 123:28 - 123:30
    Den bekämpar det inte, så som vi gör idag.
  • 123:31 - 123:33
    Varför? För att det är ansvarslöst att inte visa
  • 123:33 - 123:37
    något som helst intresse för effektivitet och hållbarhet.
  • 123:38 - 123:41
    Och detta för oss tillbaka till vårt stadssystem.
  • 123:41 - 123:43
    I centrum finns Centralkupolen
  • 123:43 - 123:45
    som inte bara innehåller
  • 123:45 - 123:48
    utbildningsanläggningar och transportnav
  • 123:48 - 123:50
    den har också stordatorn som
  • 123:50 - 123:52
    driver stadens tekniska operationer.
  • 123:52 - 123:56
    Staden är, i själva verket, en enda stor automatiserad maskin.
  • 123:56 - 123:58
    Den har sensorer i alla tekniska delar
  • 123:58 - 124:00
    för att följa utvecklingen av arkitektur-
  • 124:00 - 124:04
    energiinsamling, produktion, distribution och liknande.
  • 124:04 - 124:07
    Så, skulle folk behövas för att se över dessa
  • 124:07 - 124:10
    operationer utifall att funktionsstörningar eller liknande skulle uppstå?
  • 124:10 - 124:11
    Mest sannolikt: ja.
  • 124:11 - 124:13
    Men den siffran skulle minska
  • 124:13 - 124:15
    över tiden då förbättringar fortsätter.
  • 124:15 - 124:17
    Idag skulle kanske 3% av
  • 124:17 - 124:19
    stadens befolkning behövas
  • 124:20 - 124:22
    för detta jobb när du delar upp det.
  • 124:22 - 124:24
    Och jag kan försäkra dig:
  • 124:24 - 124:26
    att i ett ekonomiskt system som
  • 124:26 - 124:28
    faktiskt är designat för att ta hand om dig
  • 124:29 - 124:31
    och säkra ditt välmående
  • 124:31 - 124:33
    utan att behöva underkasta dig
  • 124:33 - 124:35
    privata diktaturer på en daglig basis...
  • 124:35 - 124:38
    vanligtvis till ett jobb som antingen är
  • 124:38 - 124:40
    tekniskt onödigt eller socialt meningslöst
  • 124:41 - 124:44
    samtidigt som du ofta kämpar med skuld som inte existerar
  • 124:44 - 124:46
    bara för att få det att gå ihop...
  • 124:46 - 124:50
    Jag garanterar dig: folk kommer frivilligt att ställa upp och ge sin tid åt vänster och höger
  • 124:50 - 124:53
    för att underhålla och förbättra ett system
  • 124:53 - 124:56
    som faktiskt tar hand om dem.
  • 124:57 - 125:00
    Och tillsammans med detta problem av 'Incitament' -
  • 125:00 - 125:02
    kommer ett vanligt antagande att
  • 125:02 - 125:04
    om det inte finns något externt tryck
  • 125:04 - 125:07
    för en att "arbeta för ett levrene"
  • 125:07 - 125:09
    skulle folk bara sitta still, göra ingenting
  • 125:09 - 125:12
    och bli feta, lata, soffpotatisar.
  • 125:12 - 125:14
    Det är nonsens.
  • 125:14 - 125:17
    Arbetsmarknadssystemet vi har idag är
  • 125:17 - 125:19
    faktiskt generatorn av lathet -
  • 125:19 - 125:22
    inte lösningen för det.
  • 125:22 - 125:24
    Om du tänkte tillbaka på när du var barn -
  • 125:24 - 125:27
    full av liv, intresserad av att förstå nya saker-
  • 125:27 - 125:30
    troligen skapande och utforskande...
  • 125:30 - 125:33
    men allt eftersom tiden gick, knuffade systemet dig
  • 125:33 - 125:36
    mot fokuset att lista ut hur man tjänar pengar.
  • 125:36 - 125:38
    Och från tidig utbildning
  • 125:38 - 125:41
    till studier vid ett universitet, blir du inskränkt.
  • 125:41 - 125:44
    Bara för att framstå som en varelse som tjänar
  • 125:44 - 125:46
    som en kugge i hjulet på en modell som
  • 125:46 - 125:49
    sänder alla dess frukter till de högsta 1%.
  • 125:49 - 125:52
    Vetenskapliga Studier har nu visat att folk faktiskt inte
  • 125:52 - 125:55
    är motiverade av monetär belöning
  • 125:55 - 125:58
    när det kommer till uppfinningsrikedom och skapande.
  • 125:58 - 126:00
    Skapelsen själv är belöningen.
  • 126:01 - 126:04
    Pengar verkar egentligen bara fungera som incitament
  • 126:04 - 126:06
    för upprepande, vardagliga handlingar -
  • 126:06 - 126:10
    en roll som vi nu precis har visat kan bli ersatt av maskiner.
  • 126:10 - 126:12
    När det kommer till innovation
  • 126:12 - 126:15
    det faktiska användandet av det mänskliga sinnet
  • 126:15 - 126:18
    har det monetära incitamentet bevisats vara ett störande
  • 126:18 - 126:21
    hinder och förringa kreativt tänkande.
  • 126:21 - 126:24
    Och detta kanske förklarar varför Nichola Tesla, bröderna Wright
  • 126:24 - 126:27
    och andra uppfinnare som har bidragit kraftigt
  • 126:27 - 126:28
    till vår nuvarande värld
  • 126:28 - 126:32
    aldrig visade ett monetärt incitament för att göra så.
  • 126:32 - 126:35
    Pengar är faktiskt ett falskt incitament
  • 126:35 - 126:38
    och skapar 100 gånger mer förvanskning
  • 126:38 - 126:40
    än det skapar tillskott.
  • 126:42 - 126:45
    God morgon klassen. Var vänlig och sätt er ned.
  • 126:45 - 126:48
    Det första jag skulle vilja göra är att gå runt i rummet
  • 126:48 - 126:52
    och fråga var och en av er vad ni vill bli när ni blir stora.
  • 126:52 - 126:54
    Vem vill börja?
  • 126:54 - 126:56
    Ok, kanske du Sarah?
  • 126:56 - 127:01
    När jag blir stor vill jag jobba på McDonald's som min mamma!
  • 127:01 - 127:04
    Åh, en familjetradition, va?
  • 127:04 - 127:06
    Du då, Linda?
  • 127:06 - 127:08
    När jag blir stor ska jag bli en
  • 127:08 - 127:11
    prostituerad på gatorna i New York!
  • 127:11 - 127:13
    Åh, glamorös flicka, va?
  • 127:13 - 127:15
    Väldigt ambitiöst.
  • 127:15 - 127:17
    Du då, Tommy?
  • 127:17 - 127:19
    När jag blir stor ska jag bli en
  • 127:19 - 127:21
    rik elitisk affärsman som arbetar
  • 127:21 - 127:23
    på Wall Street och tjänar pengar på
  • 127:23 - 127:25
    utländska ekonomiers kollaps.
  • 127:25 - 127:26
    Företagsam...
  • 127:26 - 127:30
    Och kul att se lite mångkulturella intressen!
  • 127:32 - 127:34
    [Kulturens Offer]
  • 127:34 - 127:36
    Som tidigare nämnts så använder sig en resursbaserad
  • 127:36 - 127:40
    ekonomi av den vetenskapliga metoden för social oro
  • 127:40 - 127:43
    och detta är inte begränsat till enbart teknisk effektivitet.
  • 127:44 - 127:46
    Den tar även hänsyn till
  • 127:46 - 127:49
    direkt mänskligt och socialt välbefinnande och det som utgör detta.
  • 127:50 - 127:52
    Hur stor nytta har ett socialt system om det i slutändan
  • 127:52 - 127:56
    inte producerar lycka och fredlig samexistens?
  • 127:56 - 127:58
    Så det är viktigt att påpeka att
  • 127:58 - 128:00
    med avskaffandet av pengasystemet
  • 128:00 - 128:03
    och med livets nödvändigheter tillgodosedda
  • 128:03 - 128:05
    skulle vi se en global minskning av
  • 128:05 - 128:08
    brottslighet med ca 95% nästan omedelbart
  • 128:08 - 128:12
    för det finns inget att stjäla, förskingra, bluffa, eller liknande.
  • 128:12 - 128:15
    95% av de som sitter i fängelse idag befinner sig där
  • 128:15 - 128:18
    på grund av något pengarelaterat brott eller drogmissbruk
  • 128:18 - 128:23
    och drogmissbruk är en social defekt - inte ett brott.
  • 128:23 - 128:25
    Och de resterande 5% då?
  • 128:25 - 128:27
    de verkligt våldsamma...
  • 128:27 - 128:29
    som ofta anses vara
  • 128:29 - 128:31
    våldsamma bara för våldsamhetens skull...
  • 128:31 - 128:35
    är de bara "onda" människor?
  • 128:35 - 128:40
    Anledningen till att jag uppriktigt sagt tycker det är slöseri med tid
  • 128:40 - 128:44
    att ge sig in i moraliska värderingsbedömningar
  • 128:44 - 128:47
    om folks våld är
  • 128:47 - 128:50
    för att det inte förbättrar ett jota
  • 128:50 - 128:54
    av vår förståelse kring vare sig orsakerna
  • 128:54 - 128:58
    eller förebyggandet av våldsamt beteende.
  • 128:58 - 129:02
    Folk frågar ibland om jag tror på att "förlåta" brottslingar.
  • 129:02 - 129:04
    Mitt svar på det är
  • 129:04 - 129:07
    "Nej, jag tror inte på förlåtelse
  • 129:07 - 129:10
    mer än jag tror på fördömande".
  • 129:10 - 129:13
    Det är bara om vi, som ett samhälle
  • 129:13 - 129:16
    kan anta samma attityd till att behandla våld som
  • 129:16 - 129:20
    till ett problem inom folkhälsa eller förebyggande medicin
  • 129:20 - 129:23
    snarare än som ett moraliskt "ont"...
  • 129:23 - 129:26
    det är bara när vi gör den förändringen i våra
  • 129:26 - 129:28
    egna attityder och antaganden och värderingar
  • 129:28 - 129:32
    som vi faktiskt kommer att lyckas minska
  • 129:32 - 129:35
    nivån av våld snarare än att stimulera den -
  • 129:35 - 129:37
    vilket är vad vi gör nu.
  • 129:37 - 129:40
    Ju mer rättvisa du söker, desto mer sårad blir du
  • 129:40 - 129:42
    för det finns inget som heter rättvisa.
  • 129:42 - 129:46
    Det som än finns där ute finns där. Det är allt.
  • 129:46 - 129:50
    Med andra ord, om folk betingas till att bli trångsynta rasister -
  • 129:50 - 129:53
    om de växer upp i en miljö som förespråkar det
  • 129:53 - 129:55
    varför skyller man då på personen för det?
  • 129:55 - 129:58
    De är offer för en subkultur.
  • 129:58 - 130:00
    Därför måste de bli hjälpta.
  • 130:00 - 130:04
    Poängen är att vi måste konstruera om miljön
  • 130:04 - 130:06
    som producerar avvikande beteende.
  • 130:06 - 130:07
    Det är problemet.
  • 130:07 - 130:09
    Inte att sätta en person i fängelse.
  • 130:10 - 130:13
    Det är därför domare - advokater -
  • 130:13 - 130:15
    "valfrihet" - sådana koncept
  • 130:15 - 130:20
    är farliga, eftersom det ger dig vilseledande information.
  • 130:20 - 130:23
    Att den personen är "dålig"... eller att den personen är en "seriemördare".
  • 130:23 - 130:25
    Seriemördare skapas,
  • 130:25 - 130:30
    precis som soldater blir seriemördare med ett maskingevär.
  • 130:30 - 130:33
    De blir mördarmaskiner, men ingen
  • 130:33 - 130:35
    ser på dem som mördare eller lönnmördare
  • 130:35 - 130:37
    eftersom det är "naturligt".
  • 130:37 - 130:39
    Så vi skyller på människor.
  • 130:39 - 130:42
    Vi säger, "Den här killen var en nazist - han torterade judar".
  • 130:42 - 130:45
    Nej, han uppfostrades till att tortera judar.
  • 130:45 - 130:48
    När du väl accepterar det faktum att människor
  • 130:48 - 130:51
    har individuella val och att de har friheten
  • 130:51 - 130:53
    att göra dessa val... Friheten att göra
  • 130:53 - 130:56
    val betyder utan att bli påverkad
  • 130:56 - 130:58
    och jag kan inte förstå det överhuvudtaget.
  • 130:58 - 131:02
    Vi blir alla påverkade i alla våra val
  • 131:02 - 131:05
    av den kultur vi lever i, av våra föräldrar
  • 131:05 - 131:07
    och av de dominerande värdena.
  • 131:07 - 131:11
    Så, vi påverkas - därför kan det inte finnas "fria" val.
  • 131:11 - 131:14
    Vilket är det bästa landet i världen?' - det sanna svaret:
  • 131:14 - 131:16
    'Jag har inte varit i hela världen och jag vet inte
  • 131:16 - 131:20
    tillräckligt om olika kulturer för att kunna svara på den frågan.'
  • 131:20 - 131:22
    Jag känner ingen som säger så.
  • 131:22 - 131:25
    De säger 'det är det gamla goda USA!
  • 131:25 - 131:26
    det bästa landet i världen!'
  • 131:26 - 131:29
    Det finns ingen undersökning... 'Har du varit i Indien?' - 'Nej.'
  • 131:29 - 131:30
    'Har du varit i England?' - 'Nej.'
  • 131:30 - 131:32
    'Har du varit i Frankrike?' - 'Nej.'
  • 131:32 - 131:34
    'Vad baserar du då dina antaganden på?'
  • 131:34 - 131:36
    De kan inte svara - de blir arga på dig.
  • 131:36 - 131:37
    De säger, 'Vad fan! Vem i helvete
  • 131:37 - 131:40
    är du att säga mig vad jag ska tycka?!'
  • 131:40 - 131:42
    Du vet... Glöm inte: du har att göra med vilseförda personer.
  • 131:42 - 131:45
    De är inte ansvariga för sina svar;
  • 131:45 - 131:48
    de är offer för sin kultur och det betyder
  • 131:48 - 131:51
    att de blivit påverkade av sin kultur.
  • 132:09 - 132:16
    [Del 4: Uppstigning]
  • 132:18 - 132:20
    När vi pratar om en Resurs-Baserad Ekonomi
  • 132:20 - 132:23
    är det ofta några argument som brukar dyka upp med...
  • 132:23 - 132:25
    [ÖH!] (Avbruten)
  • 132:25 - 132:27
    [Öh! Hallå!]
  • 132:27 - 132:29
    [Vänta lite nu!]
  • 132:29 - 132:34
    [Jag vet vad det här är. Det här kallas marxism, polarn.]
  • 132:34 - 132:38
    [Stalin dödade 800 miljoner människor på grund av idéer som denna...]
  • 132:38 - 132:42
    [Min pappa dog i Gulag!]
  • 132:42 - 132:44
    [Kommunist! Fascist!]
  • 132:44 - 132:46
    [Om du inte gillar Amerika borde du sticka!]
  • 132:46 - 132:47
    Ok allihopa, lugna ner er nu...
  • 132:47 - 132:49
    [Död åt Nya Världsordningen!]
  • 132:49 - 132:51
    [Död åt Nya Världsordningen!]
  • 132:51 - 132:53
    Oförnuftet i publiken växte.
  • 132:53 - 132:55
    Chockad och förvirrad drabbades
  • 132:55 - 132:58
    plötsligt berättaren av en dödlig hjärtattack.
  • 133:00 - 133:05
    Och den till synes kommunistiska propagandafilmen fanns inte mer.
  • 133:06 - 133:09
    [System Error]
  • 133:11 - 133:13
    [Säkerhetskopiering påbörjas - Återställd]
  • 133:14 - 133:17
    Men du vet, jag har sagt sånt till människor
  • 133:17 - 133:19
    i "tankesmedjor" och liknande situationer
  • 133:19 - 133:23
    du känner till dessa "Club of Rome" typer och liknande ...
  • 133:23 - 133:25
    de säger "Marxist!"
  • 133:25 - 133:27
    Vad? Marxist? Var fick de det ifrån?
  • 133:27 - 133:30
    De fick precis denna ikon men de håller fast vid att -
  • 133:30 - 133:33
    det är deras Heliga Graal
  • 133:33 - 133:35
    och det är så lätt, du vet.
  • 133:35 - 133:38
    Folk frågar om jag är en socialist eller kommunist eller kapitalist.
  • 133:38 - 133:41
    Jag säger att jag är inget av ovanstående. Varför tror du
  • 133:41 - 133:43
    att dessa är de enda alternativen?
  • 133:43 - 133:45
    Alla dessa politiska konstruktioner
  • 133:45 - 133:47
    skapades av skribenter som antog att
  • 133:47 - 133:50
    vi levde på en planet med oändliga resurser.
  • 133:50 - 133:53
    Inte en enda av dessa politiska filosofier har ens
  • 133:53 - 133:57
    överväger att det kan finnas en brist på någonting.
  • 133:57 - 134:01
    Jag tror att kommunism, socialism, fri företagsamhet och fascism
  • 134:01 - 134:04
    är en del av den sociala evolutionen.
  • 134:04 - 134:06
    Du kan inte ta ett jättesteg
  • 134:06 - 134:08
    från en kultur till en annan -
  • 134:08 - 134:10
    det finns mitt-i-mellan-system.
  • 134:10 - 134:12
    Innan det finns någon "ism" har vi en livsideologi,
  • 134:12 - 134:14
    och livsideologin är som jag nyss beskrev
  • 134:14 - 134:16
    de mest grundläggande villkoren som
  • 134:16 - 134:17
    krävs för att ta nästa andetag,
  • 134:17 - 134:20
    och det innefattar luften du andas,
  • 134:20 - 134:23
    vattnet du får, säkerhet du har,
  • 134:23 - 134:25
    utbildningen du har tillgång till - alla
  • 134:25 - 134:28
    dessa saker som vi delar och använder och som
  • 134:28 - 134:31
    inget liv, i någon kultur, kan klara sig utan.
  • 134:31 - 134:35
    Så vi behöver återgå till en Ideologi
  • 134:35 - 134:38
    och ideologin är inte längre någon '-ism'.
  • 134:38 - 134:41
    Det är en 'livsvärdesanalys".
  • 134:42 - 134:43
    [Bortom Inhängnaden]
  • 134:44 - 134:46
    Det är en enkel fråga om historisk fakta
  • 134:46 - 134:49
    att den dominanta intellektuella kulturen
  • 134:49 - 134:51
    i vilket enskilt samhälle som helst reflekterar
  • 134:51 - 134:54
    den dominanta gruppens intressen i det samhället.
  • 134:54 - 134:56
    I ett slavdrivaresamhälle
  • 134:56 - 134:59
    är tron om människor och mänskliga rättigheter
  • 134:59 - 135:03
    och så vidare, reflekterade i slavdrivarnas behov.
  • 135:03 - 135:05
    I det samhälle då, som är baserat på
  • 135:05 - 135:11
    makten hos vissa människor att kontrollera och göra vinst på
  • 135:11 - 135:14
    liven och arbetet av miljoner andra
  • 135:14 - 135:16
    kommer den dominanta intellektuella kulturen
  • 135:16 - 135:19
    reflektera behoven hos den dominanta gruppen.
  • 135:19 - 135:22
    Så, om man spanar över brädet,
  • 135:22 - 135:25
    idéerna som präglar psykologi och
  • 135:25 - 135:28
    sociologi och historia
  • 135:28 - 135:31
    och politisk ekonomi och statsvetenskap
  • 135:31 - 135:35
    reflekterar i grund och botten en viss elits intressen.
  • 135:35 - 135:38
    Och akademikerna som ifrågasätter för mycket
  • 135:38 - 135:41
    tenderar att blir skyfflade åt sidan eller
  • 135:41 - 135:44
    sedda som någon form av 'extremister'.
  • 135:44 - 135:46
    De dominanta värdena i en kultur
  • 135:46 - 135:48
    tenderar att understödja och bevara
  • 135:48 - 135:50
    det som är belönat i den kulturen.
  • 135:50 - 135:52
    Och i ett samhälle där framgång och
  • 135:52 - 135:55
    status mäts i materialistisk rikedom
  • 135:55 - 135:57
    - inte i bidraget till samhället -
  • 135:57 - 136:02
    är det lätt att se varför världsläget är som det är idag.
  • 136:02 - 136:04
    Vi har och göra med ett sjukligt värdesystem
  • 136:04 - 136:06
    - helt undernärt -
  • 136:06 - 136:09
    där prioriteringen av personlig hälsa och folkhälsa
  • 136:09 - 136:12
    har blivit sekundär efter de skadliga
  • 136:12 - 136:15
    uppfattningarna av artificiell rikedom och obegränsad tillväxt.
  • 136:15 - 136:17
    Och, likt ett virus, genomsyrar denna sjukdom nu
  • 136:17 - 136:20
    varje aspekt av regeringen
  • 136:20 - 136:24
    - nyhetsmedia - underhållning - och även den akademiska världen.
  • 136:24 - 136:26
    Och inbyggt i dess strukur
  • 136:26 - 136:28
    finns skyddsmekanismer
  • 136:28 - 136:30
    för att skydda mot alla störningar.
  • 136:30 - 136:33
    Lärjungar av den monetära marknadsreligionen
  • 136:33 - 136:36
    de Självutnämnda Väktarna av Status Quo
  • 136:36 - 136:40
    söker ständigt efter sätt att undvika varje form av tänkande
  • 136:40 - 136:43
    som kan störa deras tro.
  • 136:43 - 136:47
    Det vanligaste av dessa är: Projicerade Dualismer.
  • 136:47 - 136:50
    Om du inte är en Republikan, så måste du vara en Demokrat.
  • 136:50 - 136:53
    Om du inte är Kristen, så måste vara en Satanist
  • 136:53 - 136:55
    och om du känner att samhället kan bli kraftigt förbättrat
  • 136:55 - 136:57
    för att överväga att, kanske - jag vet inte -
  • 136:57 - 136:59
    ta hand om alla?
  • 136:59 - 137:01
    då är du bara en 'Utopist'.
  • 137:01 - 137:04
    Och det mest försåtliga av allt:
  • 137:04 - 137:06
    om du inte är för den 'fria marknaden'
  • 137:06 - 137:09
    så måste du vara emot frihet i sig självt.
  • 137:09 - 137:11
    Jag tror på frihet!
  • 137:11 - 137:13
    Varje gång du hör ordet frihet sägas
  • 137:13 - 137:15
    eller om du hör statlig inblandning nämnas
  • 137:15 - 137:20
    någonstans betyder det, i klartext:
  • 137:20 - 137:23
    Blockera maximeringen av att omvandla pengar
  • 137:23 - 137:27
    till mer pengar för privata pengainnehavare.
  • 137:28 - 137:30
    Det är allt. Alla andra saker de säger:
  • 137:30 - 137:31
    'Åh, vi behöver mer handelsvaror till folk';
  • 137:31 - 137:36
    'Åh, detta är frihet mot tyranni' och så vidare.
  • 137:36 - 137:38
    varje gång du ser det kan du tolka det som
  • 137:38 - 137:41
    detta och jag tror att du finner ett ett-till-ett förhållande
  • 137:41 - 137:43
    varje gång de använder det.
  • 137:43 - 137:46
    Och detta kan vi på sätt och vis kalla:
  • 137:46 - 137:51
    en Syntax. En styrande syntax för förståelse och värde.
  • 137:51 - 137:54
    Så, den styr under deras egen insikt
  • 137:54 - 137:56
    så de kan säga: 'Åh, det menade jag inte alls!'
  • 137:56 - 137:58
    men det är precis vad de gör.
  • 137:58 - 138:00
    Precis som att du kan tala grammatiskt
  • 138:00 - 138:02
    och det finns regler för grammatik som du följer
  • 138:02 - 138:04
    utan att inse vad grammatikens regler säger...
  • 138:04 - 138:08
    så vad vi har är vad jag kallar den "Regerande Värdesyntaxen"
  • 138:08 - 138:12
    som ligger bakom. Alltså, varje gång de använder dessa ord:
  • 138:12 - 138:15
    'statlig inblandning'; 'bristande frihet' eller 'frihet'
  • 138:15 - 138:18
    eller 'framsteg' eller 'utveckling'
  • 138:18 - 138:23
    kan du tyda detta till vad jag nyss förklarade.
  • 138:23 - 138:26
    Självklart, när du hör ordet 'frihet'
  • 138:26 - 138:28
    är det ofta i samma mening
  • 138:28 - 138:30
    med något som kallas 'demokrati'.
  • 138:30 - 138:33
    Det är fascinerande hur folk idag verkar tro
  • 138:33 - 138:35
    att de faktiskt har en relevant
  • 138:35 - 138:38
    påverkan på vad deras regering gör
  • 138:38 - 138:40
    men glömmer att själva grundtanken i
  • 138:40 - 138:43
    vårat system bjuder ut allt till försäljning.
  • 138:43 - 138:46
    Den enda rösten som räknas är den monetära rösten
  • 138:46 - 138:48
    och det spelar ingen roll hur mycket någon
  • 138:48 - 138:51
    aktivist skriker om etik och ansvarsskyldighet.
  • 138:51 - 138:55
    I ett marknadssystem kan varje politiker, varje lagstiftning
  • 138:55 - 138:58
    och därmed varje regering köpas.
  • 138:58 - 139:02
    Och även med de 20 biljoner dollar i bankräddningsaktioner
  • 139:02 - 139:04
    som startade 2007,
  • 139:04 - 139:06
    en summa pengar som skulle kunna ha förändrat
  • 139:06 - 139:09
    t.ex. den globala energiinfrastrukturen
  • 139:09 - 139:10
    till helt förnyelsebara metoder,
  • 139:10 - 139:13
    istället gick de till en rad institutioner
  • 139:13 - 139:15
    som bokstavligt talat inte gör någonting för att hjälpa samhället,
  • 139:15 - 139:17
    institutioner som kunde
  • 139:17 - 139:20
    tas bort imorgon utan någon regressrätt...
  • 139:20 - 139:22
    Den blinda föreställningen att politik och
  • 139:22 - 139:28
    politiker existerar för allmänhetens bästa fortsätter.
  • 139:28 - 139:31
    Faktum är att politik är en affärsverksamhet
  • 139:31 - 139:34
    - som inte är annorlunda än någon annan i ett marknadssystem
  • 139:34 - 139:38
    och de bryr sig om sina egenintressen före någonting annat.
  • 139:38 - 139:43
    Helt ärligt så tror jag inte alls på politiska aktioner.
  • 139:43 - 139:46
    Jag tror att systemet ökar och minskar som det vill.
  • 139:46 - 139:48
    Det anpassar sig till förändringar.
  • 139:48 - 139:50
    Jag tänker på medborgarrättsrörelsen som en anpassning
  • 139:50 - 139:52
    till de som styr detta landet.
  • 139:52 - 139:55
    Jag tror att de inser vart deras egenintressen finns;
  • 139:55 - 139:58
    de inser att en viss mån av frihet verkar bra
  • 139:58 - 140:01
    - en illusion av frihet - ger dessa personer en röstdag varje år
  • 140:01 - 140:04
    så de har en illusion av meningslös valmöjlighet.
  • 140:04 - 140:08
    Meningslöst val - att vi går, som slavar och säger
  • 140:08 - 140:11
    "Åh, jag Röstade." Gränserna för debatten i detta land är uppgjorda
  • 140:11 - 140:13
    innan debatten ens börjar och alla
  • 140:13 - 140:15
    andra är marginaliserade och tillgjorda för att tyckas vara antingen
  • 140:15 - 140:18
    en kommunist eller nån sorts illojal person
  • 140:18 - 140:20
    - en "knäppskalle" - det är ett ord...
  • 140:20 - 140:22
    och nu är det "konspiration". Se - de gjorde det.
  • 140:22 - 140:25
    Någonting som inte ens skulle vara underhållande i en minut:
  • 140:25 - 140:28
    att mäktiga människor kan slå sig samman och har en plan!
  • 140:28 - 140:33
    Kommer inte hända! Du är en "knäppskalle"! Du är en "konspirationsbuffel"!
  • 140:34 - 140:37
    Och av alla försvarsmekanismer för detta system
  • 140:37 - 140:40
    är det två som ständigt kommer upp.
  • 140:40 - 140:44
    Den första är denna idé om att systemet har blivit "orsaken"
  • 140:44 - 140:47
    till den materiella framgången som vi har sett på denna planet.
  • 140:47 - 140:49
    Tja... Nej.
  • 140:49 - 140:52
    Det finns i grund och botten två grundorsaker vilka
  • 140:52 - 140:55
    har skapat den ökande så kallade "rikedomen"
  • 140:55 - 140:57
    och befolkningstillväxt vi ser idag.
  • 140:58 - 141:01
    Ett: det exponentiella framåtskridandet av produktteknologi;
  • 141:01 - 141:04
    därmed vetenskaplig genialitet.
  • 141:04 - 141:09
    Och Två: den inledande upptäckten av riklig kolväteenergi
  • 141:09 - 141:13
    - vilket nuvarande är grunden för hela det socioekonomiska systemet.
  • 141:13 - 141:15
    Fria marknads- / kapitalistiska / monetära
  • 141:15 - 141:18
    marknadssystemet - vad du än vill kalla det -
  • 141:18 - 141:21
    har gjort inget annat än att rida på vågen av dessa ankomster
  • 141:21 - 141:25
    med ett snedvridet driftkraftssystem och en slumpartad
  • 141:25 - 141:30
    grovt ojämlik metod av att nyttja och fördela dessa frukter.
  • 141:30 - 141:34
    Det andra försvaret är en stridslysten social fördomsfullhet
  • 141:34 - 141:36
    genererad från år av propaganda
  • 141:36 - 141:39
    vilken ser alla övriga sociala system
  • 141:39 - 141:41
    som en väg till så kallad "tyranni"
  • 141:41 - 141:45
    med diverse namn, för att nämna några: Stalin, Mao, Hitler...
  • 141:45 - 141:47
    och de dödsoffer dem orsakade.
  • 141:47 - 141:50
    Tja, så despotiska som dessa män kan ha varit
  • 141:50 - 141:54
    förevigas de tillsammans med samhällsstrategierna...
  • 141:54 - 141:56
    när det kommer till dödspelet
  • 141:56 - 141:58
    - när det kommer till systematiska
  • 141:58 - 142:00
    dagliga massmord av människor -
  • 142:00 - 142:05
    Ingenting i historien kan jämföras med det vi har idag.
  • 142:05 - 142:10
    Hungersnöd - genom åtminstone det senaste århundrade i vår historia
  • 142:10 - 142:13
    har inte blivit orsakad av bristen av mat.
  • 142:13 - 142:16
    Den har orsakats av relativ fattigdom.
  • 142:16 - 142:20
    De ekonomiska resurserna var så ojämnt fördelade
  • 142:20 - 142:24
    att de fattiga helt enkelt inte hade tillräckligt med pengar
  • 142:24 - 142:26
    för att köpa den mat som annars hade varit
  • 142:26 - 142:29
    tillgänglig om de hade haft råd att betala för den.
  • 142:30 - 142:32
    Det skulle vara ett exempel på Strukturellt Våld.
  • 142:32 - 142:37
    Ett annat exempel: i Afrika och andra områden -
  • 142:37 - 142:40
    jag fokuserar i synnerhet på Afrika -
  • 142:40 - 142:43
    där tio-miljontals människor dör av AIDS.
  • 142:43 - 142:45
    Varför dör dom?
  • 142:45 - 142:47
    Det är inte för att vi inte vet hur man behandlar AIDS.
  • 142:47 - 142:51
    Vi har miljontals människor i de rika länderna
  • 142:51 - 142:55
    som klarar sig anmärkningsvärt bra därför
  • 142:55 - 142:57
    att de har mediciner som behandlar det.
  • 142:57 - 143:00
    Människorna i Afrika som dör av AIDS
  • 143:00 - 143:03
    dör inte på grund av HIV-viruset...
  • 143:03 - 143:06
    de dör på grund av att de inte har pengar
  • 143:06 - 143:09
    att köpa mediciner för som annars skulle ha hållit dem vid liv.
  • 143:09 - 143:11
    Gandhi såg detta. Han sa:
  • 143:11 - 143:16
    "Den dödligaste formen av våld är fattigdom."
  • 143:16 - 143:18
    Och det är absolut rätt.
  • 143:18 - 143:23
    Fattigdom dödar långt fler människor än historiens alla krig;
  • 143:23 - 143:26
    fler människor än historiens alla mord;
  • 143:26 - 143:29
    fler än historiens alla självmord...
  • 143:29 - 143:32
    Strukturellt Våld dödar inte bara fler människor
  • 143:32 - 143:35
    än all det sammanlagda beteenderelaterade våldet
  • 143:35 - 143:38
    Strukturellt Våld är också
  • 143:38 - 143:41
    huvudorsaken till beteenderelaterat våld.
  • 143:43 - 143:46
    [Bortom Toppen]
  • 143:47 - 143:51
    Oljan är fundamentet
  • 143:51 - 143:55
    som den mänskliga civilisationen nu helt igenom är byggd på.
  • 143:55 - 144:00
    Där är 10 kalorier av kolväteenergi - olja och naturgas -
  • 144:00 - 144:04
    i varje kalori av den mat som du och jag äter i den industriella världen.
  • 144:04 - 144:07
    Gödningsmedel är tillverkade av naturgas.
  • 144:07 - 144:09
    Bekämpningsmedel är tillverkade av olja.
  • 144:09 - 144:12
    Du kör oljedrivna maskiner för att plantera - plöja - bevattna - skörda
  • 144:12 - 144:14
    transportera - paketera. Du slår in maten
  • 144:14 - 144:17
    i plast - det är olja. All plast är olja.
  • 144:17 - 144:19
    Det är 26.5 liter olja i varje däck.
  • 144:19 - 144:23
    Oljan finns överallt; den är ständigt närvarande. Och det är enbart på grund
  • 144:23 - 144:25
    av oljan som det är 7 miljarder människor eller
  • 144:25 - 144:28
    nästan 7 miljarder människor på planeten just nu.
  • 144:28 - 144:30
    Med tillkomsten av denna billiga och enkla energi
  • 144:30 - 144:32
    vilket förresten motsvarar
  • 144:32 - 144:36
    miljarder av slavar arbetandes dygnet runt
  • 144:36 - 144:40
    förändrade världen på ett så radikalt sätt under det senaste århundradet
  • 144:40 - 144:43
    och befolkningen har ökat tiofaldigt.
  • 144:43 - 144:48
    Men, vid år 2050 kommer oljetillgången att kunna försörja
  • 144:48 - 144:50
    mindre än hälften av den nuvarande världens
  • 144:50 - 144:52
    befolkning, så som de lever nu.
  • 144:52 - 144:57
    Så, magnituden av anpassningen till att leva annorlunda är helt enkelt enorm.
  • 144:57 - 145:01
    Världen använder nu sex fat olja för varje fat som upptäcks.
  • 145:01 - 145:03
    För fem år sedan använde den fyra
  • 145:03 - 145:05
    fat olja för varje fat som upptäcks.
  • 145:05 - 145:07
    Om ett år kommer den att använda
  • 145:07 - 145:09
    åtta fat olja för varje fat som upptäcks.
  • 145:09 - 145:11
    Det som oroar mig är
  • 145:11 - 145:16
    bristen på verkliga insatser från världens regeringar
  • 145:16 - 145:20
    och ledande industrier världen över för att göra någonting annorlunda.
  • 145:20 - 145:24
    Vi har dessa, halvdana, försök att bygga mer vindkraft
  • 145:24 - 145:27
    och att kanske göra något med tidvattenkraft...
  • 145:27 - 145:31
    vi har försök att göra våra bilar lite mer effektiva
  • 145:31 - 145:34
    men det finns inget som verkligen ser ut som en
  • 145:34 - 145:36
    kommande revolution - dessa är alla ganska oväsentliga
  • 145:36 - 145:38
    och det tycker jag är ganska skrämmande.
  • 145:38 - 145:42
    Och regeringarna som drivs av dessa ekonomer
  • 145:42 - 145:45
    som inte riktigt uppskattar det vi pratar om
  • 145:45 - 145:50
    försöker stimulera konsumism för att återställa det forna välståndet
  • 145:50 - 145:53
    i förhoppning om att de kan återställa det förflutna.
  • 145:53 - 145:57
    De trycker mer och mer pengar utan någon som helst säkerhet.
  • 145:57 - 145:59
    Så om ekonomin blir bättre och
  • 145:59 - 146:01
    återhämtar sig och den berömda tillväxten återkommer
  • 146:01 - 146:03
    kommer den bara att bli kortlivad eftersom
  • 146:04 - 146:07
    efter en kort tid räknat i ett fåtal månader
  • 146:07 - 146:11
    snarare än år, kommer den att slå emot utbudsgränsen igen;
  • 146:11 - 146:13
    det kommer att komma ännu en prischock -
  • 146:13 - 146:15
    och en djupare lågkonjunktur. Så jag tror
  • 146:15 - 146:17
    att vi går in i ett antal onda cirklar
  • 146:17 - 146:19
    Så du har den ekonomiska tillväxten på uppgång - pris-
  • 146:19 - 146:21
    chock - allting stänger ner. Det är där vi är nu.
  • 146:21 - 146:25
    Sen börjar det gå upp igen, men det vi har nu är ett
  • 146:25 - 146:29
    område där det inte finns någon mer möjlighet att producera billig energi.
  • 146:29 - 146:32
    Vi är vid toppen - och är i nedförsbacken av oljeproduktionen.
  • 146:32 - 146:35
    Det finns ingen möjlighet att du kan få ut mer från marken på ett snabbare sätt
  • 146:35 - 146:39
    vilket betyder att saker stänger ned, oljepriset sjunker
  • 146:39 - 146:45
    som det gjorde tidigt år 2009 men då du har en "återhämting"
  • 146:45 - 146:47
    började oljepriset att komma tillbaka.
  • 146:47 - 146:49
    Det har nyligen legat runt ungefär $80
  • 146:49 - 146:52
    per fat och vad vi har sett är att redan vid $80 per
  • 146:52 - 146:54
    fat nu, i och med den finansiella och ekonomiska kollapsen
  • 146:54 - 146:56
    så har folk svårt att ha råd med det.
  • 146:56 - 147:01
    Världens oljeproduktion är just nu på runt 86 miljoner fat per dag.
  • 147:01 - 147:04
    Över 10 år, har man sett att
  • 147:04 - 147:08
    ungefär 14 miljoner fat per dag måste bytas ut.
  • 147:09 - 147:12
    Det finns ingenting häromkring som ens kan komma
  • 147:12 - 147:15
    inom 1% av att bemöta den sortens efterfrågan.
  • 147:15 - 147:17
    Om vi inte gör något ganska snabbt
  • 147:17 - 147:21
    kommer det att bli stor en energibrist.
  • 147:21 - 147:25
    Jag tror det stora misstaget är i att inte förstå
  • 147:25 - 147:29
    att för ett tiotal år sedan hade en samordnad insats
  • 147:29 - 147:30
    behövts för att utveckla
  • 147:30 - 147:32
    dessa hållbara former av energi.
  • 147:32 - 147:35
    Jag tror det är något våra barnbarn kommer titta tillbaka på med
  • 147:35 - 147:40
    en total misstro. 'Ni människor visste att ni
  • 147:40 - 147:42
    handskades med en begränsad mängd råvaror...
  • 147:42 - 147:45
    hur kunde ni möjligen bygga er ekonomi
  • 147:45 - 147:49
    runt något som var på väg att försvinna?'
  • 147:49 - 147:51
    För första gången i den mänskliga historien
  • 147:51 - 147:55
    är nu arten inför en utarmning av en kärnresurs
  • 147:55 - 147:58
    som är central i vårat nuvarande överlevnadssystem.
  • 147:58 - 148:00
    Och slutknorren på det hela är
  • 148:00 - 148:02
    att fastän oljan blir allt mer sällsynt
  • 148:02 - 148:05
    så kommer det ekonomiska systemet blint påtrycka
  • 148:05 - 148:07
    sin cancersvulsts-modell...
  • 148:07 - 148:11
    så människor kan gå ut och köpa fler oljedrivna bilar
  • 148:11 - 148:16
    för att generera BNP och jobb... förbittra nedgången.
  • 148:16 - 148:18
    Finns det några lösningar för att ersätta
  • 148:18 - 148:20
    byggnaden av kolvätes-ekonomin?
  • 148:20 - 148:21
    Självklart.
  • 148:22 - 148:24
    Men vägen som behövs för att åstadkomma dessa förändringar
  • 148:24 - 148:28
    kommer inte uppenbart genom Marknadssystemets Protokoll som krävs
  • 148:28 - 148:31
    eftersom nya lösningar kan endast bli
  • 148:31 - 148:34
    implementerade genom Vinstmekanismen.
  • 148:34 - 148:37
    Människor investerar inte i förnybara energikällor
  • 148:37 - 148:40
    eftersom det inte finns några pengar i det på varken lång eller kort sikt.
  • 148:40 - 148:43
    Och engagemanget som behövs för att få det att hända
  • 148:43 - 148:46
    kan endast ske vid en allvarlig ekonomisk förlust.
  • 148:46 - 148:49
    Därför finns det inget monetärt incitament och i detta
  • 148:49 - 148:53
    system, om det inte finns något monetärt incitament, kommer saker inte ske.
  • 148:54 - 148:56
    Och ovanpå allt är Peak Oil
  • 148:56 - 148:59
    bara en av många klarnande konsekvenser
  • 148:59 - 149:03
    av den annalkande miljömässiga och sociala katastrofen.
  • 149:03 - 149:05
    Andra förfall inkluderar Färskvattnet
  • 149:05 - 149:07
    - själva grunden till vår existens -
  • 149:07 - 149:09
    som för närvarande visar
  • 149:09 - 149:11
    en brist för 2,8 miljarder människor
  • 149:12 - 149:16
    och denna brist kommer i nuvarande tempo att nå 4 miljarder år 2030.
  • 149:16 - 149:18
    Livsmedelsproduktion:
  • 149:18 - 149:22
    Förstörelsen av odlingsbar åkermark, som
  • 149:22 - 149:25
    99,7% av alla livsmedel kommer från idag
  • 149:25 - 149:29
    sker upp till 40 gånger snabbare än den blir förnyad
  • 149:29 - 149:32
    och under de senaste 40 åren, har 30% av
  • 149:32 - 149:34
    den odlingsbara marken blivit oproduktiv.
  • 149:35 - 149:38
    För att inte nämna att kolväte är stommen
  • 149:38 - 149:40
    för jordbruk idag och då det minskar...
  • 149:40 - 149:43
    så gör även mattillgångar.
  • 149:43 - 149:44
    I den mån resurser i allmänhet
  • 149:44 - 149:48
    med vårt nuvarande konsumtionsmönster, vid år 2030
  • 149:48 - 149:51
    kommer vi behöva 2 planeter för att fortsätta i samma grad
  • 149:51 - 149:53
    För att inte nämna den ständiga förstörelse
  • 149:53 - 149:56
    av livsstödjande biologisk mångfald
  • 149:56 - 149:58
    som leder till utrotning och
  • 149:58 - 150:01
    miljömässig destabilisering över hela världen.
  • 150:01 - 150:03
    Och med alla dessa förfall
  • 150:03 - 150:05
    har vi en nära exponentiell befolkningstillväxt
  • 150:05 - 150:08
    vilken vid 2030 kan vara över
  • 150:08 - 150:11
    8 miljarder människor på denna planet.
  • 150:11 - 150:14
    Bara energiproduktionen skulle behöva
  • 150:14 - 150:18
    öka med 44% vid 2030 för att möta en sådan efterfrågan.
  • 150:18 - 150:22
    Och igen, då pengar är den enda initiativgivare till handling
  • 150:22 - 150:24
    kan vi förvänta oss att något land på
  • 150:24 - 150:26
    denna planet kommer att ha råd
  • 150:26 - 150:30
    med de massiva förändringar som behövs för att förändra jordbruket
  • 150:30 - 150:33
    vattenhantering, energiproduktion och liknande?
  • 150:33 - 150:35
    När det globala skuldpyramid-spelet
  • 150:35 - 150:38
    sakta stänger ner hela världen...
  • 150:38 - 150:39
    För att inte nämna det faktum att
  • 150:39 - 150:41
    den arbetslöshet du för närvarande ser
  • 150:41 - 150:43
    kommer att bli normalitet på grund av
  • 150:43 - 150:46
    den tekniska arbetslöshetens karaktär.
  • 150:46 - 150:48
    Jobben kommer inte tillbaka.
  • 150:48 - 150:51
    Och slutligen, ett allmänt socialt perspektiv.
  • 150:51 - 150:54
    Från 1970 till 2010 har fattigdom på denna
  • 150:54 - 150:57
    planet dubblats på grund av detta system...
  • 150:57 - 150:59
    och givet våran nuvarande situation-
  • 150:59 - 151:01
    tror du verkligen att vi kommer att se
  • 151:01 - 151:03
    någonting annat än mer fördubbling...
  • 151:03 - 151:07
    mer lidande och mer svält?
  • 151:07 - 151:08
    [Början]
  • 151:09 - 151:11
    Det kommer inte att bli någon återhämtning.
  • 151:11 - 151:13
    Detta är inte någon lång depression
  • 151:13 - 151:16
    som vi någon dag kommer att kunna dra oss ur.
  • 151:16 - 151:18
    Jag tror att nästa fas vi kommer att se efter
  • 151:18 - 151:21
    nästa våg av ekonomisk kollaps är en omfattande civil oro.
  • 151:21 - 151:23
    När arbetslöshetsbidragen slutar bli
  • 151:23 - 151:26
    betalda på grund av att staten inte längre har några pengar kvar.
  • 151:26 - 151:30
    Och när saker blir så dåliga att människor tappar förtroendet
  • 151:30 - 151:34
    till deras folkvalda ledare, så kommer de att kräva förändring
  • 151:34 - 151:37
    såvida vi inte dödar varandra i processen
  • 151:37 - 151:39
    eller förstör miljön.
  • 151:39 - 151:43
    Jag är bara rädd att vi kan komma till punkten utan återvändo ...
  • 151:43 - 151:46
    och detta stör mig ändlöst.
  • 151:46 - 151:50
    Vi gör allt vi kan för att undvika det tillståndet.
  • 151:51 - 151:56
    Det står klart att vi är på gränsen till en stor förändring i människans liv...
  • 151:57 - 152:00
    Att det vi står inför nu är en grundläggande
  • 152:00 - 152:03
    förändring av det liv vi har känt under det senaste århundradet.
  • 152:03 - 152:06
    Det måste finnas en länk mellan ekonomin och
  • 152:06 - 152:08
    resurserna på denna planet
  • 152:08 - 152:12
    och med resurserna menas givetvis, allt djur- och växtliv;
  • 152:12 - 152:15
    havets hälsa och allt annat.
  • 152:15 - 152:18
    Detta är en monetär paradigm som inte kommer
  • 152:18 - 152:22
    att släppa förrän det har tagit död på den sista människan.
  • 152:23 - 152:27
    "inne"-gruppen kommer göra allt den kan för att behålla makten
  • 152:27 - 152:30
    och det är vad du måste komma ihåg.
  • 152:30 - 152:32
    De kommer använda armén, flottan och lögner...
  • 152:32 - 152:36
    Eller vad som helst som krävs för att behålla makten.
  • 152:36 - 152:38
    De kommer inte att ge upp den
  • 152:38 - 152:43
    för de känner inte till något annat system som kommer att bevara deras slag.
  • 153:36 - 153:39
    [Direkt från New York]
  • 153:52 - 154:00
    [Globala Protester Stänger Ner Världsekonomin]
  • 154:07 - 154:10
    [London - Direkt]
  • 154:10 - 154:13
    [Kina - Direkt]
Title:
ZEITGEIST: MOVING FORWARD | OFFICIAL RELEASE | 2011
Description:

This is the Official Online (Youtube) Release of "Zeitgeist: Moving Forward" by Peter Joseph. [30 subtitles pending]

On Jan. 15th, 2011, "Zeitgeist: Moving Forward" was released theatrically to sold out crowds in 60 countries; 31 languages; 295 cities and 341 Venues. It has been noted as the largest non-profit independent film release in history.

This is a non-commercial work and is available online for free viewing and no restrictions apply to uploading/download/posting/linking - as long as no money is exchanged.

A Free DVD Torrent of the full 2 hr and 42 min film in 30 languages is also made available through the main website [below], with instructions on how one can download and burn the movie to DVD themselves. His other films are also freely available in this format.

Website:
www.zeitgeistmovingforward.com
www.zeitgeistmovie.com

Release Map:
http://zeitgeistmovingforward.com/zmap

$5 DVD:
http://zeitgeistmovingforward.com/dvd

Movement:
www.thezeitgeistmovement.com

more » « less
Video Language:
Greek
Duration:
02:41:25

Swedish subtitles

Revisions