Moraliskt beteende hos djur

Empati, samarbete, rättvisa och ömsesidighet - omsorg om andras välbefinnande, är till synes mänskliga egenskaper. Men Frans de Waal visar några överraskande filmer av beteendetest, med primater och andra däggdjur, som visar hur många av dessa moraliska egenskaper vi alla delar.

Jag föddes i Den Bosch,

som konstnären Hieronymus Bosch
uppkallade sig själv efter.

Jag har alltid tyckt om
den här konstnären,

som levde och verkade på 1400-talet.

Det intressanta, när det gäller moral,

är att han levde i en tid då
religionens inflytande avtog.

och han undrade, tror jag,

vad som skulle hända

ifall det inte fanns religion,
eller det fanns mindre religion.

Så han målade den här berömda
målningen, "Lustarnas trädgård",

som vissa har tolkat

att vara mänskligheten före syndafallet,

eller att vara mänskligheten
utan något syndafall.

Det får en att fundera på

vad skulle hända om vi inte hade
smakat av kunskapens frukt

och vilken slags moral skulle vi ha?

Senare, som student,

gick jag till en helt annan sorts park,

nämligen djurparken i Arnhem

där vi har schimpanser.

Det här är jag i ung ålder
med en schimpansunge.

(Skratt)

Och där upptäckte jag

att schimpanser är makthungriga
och jag skrev en bok om det.

På den tiden var fokus
inom djurforskningen

ofta på aggression och konkurrens.

Jag målade upp en bild av djurriket,

med mänskligheten inkluderad,

som att vi innerst inne är konkurrenter,

vi är aggressiva,

vi är i grund och botten
ute efter egen vinning.

Här är utgivningen av min bok.

Jag vet inte hur noga
schimpanserna läste den,

men de såg verkligen ut att
vara intresserade av den.

Under processen

med detta arbete om makt och dominans

och aggression och så vidare,

fann jag att schimpanserna
blev sams igen efter ett slagsmål.

Det du ser här är två hanar
som har varit i slagsmål.

De hamnade i ett träd och
en sträcker ut en hand.

Direkt efter bilden togs, satt de
tillsammans i grenklykan

och de pussade och omfamnade varandra.

Detta är intressant

för då handlade allt om
konkurrens och aggression,

så det fanns ingen rimlighet i detta.

Det viktiga var att vinna eller förlora.

Men varför bli sams efter ett slagsmål?

Det var obegripligt.

Så här gör dvärgschimpanser det,
de gör allting med sex.

De försonas även med sex.

Men principen är densamma.

Principen är att du har

en värdefull relation

som har skadats av en konflikt,

så du måste göra något åt det.

Hela min bild av djurriket

inklusive mänskligheten,

började nu förändras.

Vi har den här bilden

i politisk vetenskap, ekonomi, humaniora,

ja, även filosofi,

att människan är människans varg.

Och inuti är vi av naturen otäcka.

Jag tycker det är en väldigt
orättvis liknelse för vargen.

Vargen är, trots allt,

ett väldigt samarbetsvilligt djur.

Det är därför så många har en hund,

som också har alla dessa egenskaper.

Och det är orättvist mot mänskligheten,

eftersom mänskligheten är mer
samarbetsvillig och empatisk

än den får erkännande för.

Så jag blev intresserad av dessa frågor

och studerade det hos andra djur.

Så detta är moralens pelare.

Om du frågan någon,
"Vad är moral baserat på"?

kommer dessa två faktorer upp.

Det ena är ömsesidighet,

med tillhörande känsla av rättvisa.

Det andra är empati och medkänsla.

Och mänsklig moral är mer än detta,

men om du tar bort dessa pelare,

finns det inte så mycket kvar, enligt mig.

Så, de är absolut nödvändiga.

Låt mig ge er några exempel.

Detta är en gammal video från
Yerkes Primate Center

där de tränar schimpanser i att samarbeta.

Så redan för nästan 100 år sedan

gjorde vi experiment om samarbete.

Det vi har här är två unga
schimpanser som har en låda,

och lådan är för tung för
en schimpans att dra in.

Och det är naturligvis mat på lådan.

Annars skulle de inte dra så hårt.

Och så får de in lådan.

Du kan se att de är synkroniserade

Du kan se att de samarbetar
och drar samtidigt.

Det är redan en stor fördel
över många andra djur

som inte skulle klara av att göra detta.

Och nu ska du få fler intressanta bilder,

för nu har en av schimpanserna fått mat.

Så en av dem är inte särskilt intresserad

av uppgiften längre.

(Skratt)

(Skratt)

(Skratt)

Se nu vad som händer på slutet.

(Skratt)

Han tar i princip allt.

(Skratt)

Det finns två intressanta delar med detta.

Det ena är att schimpansen till höger

har insikt om att han behöver en partner,

förstår behovet av samarbete.

Det andra är att partnern
är villig att arbeta

trots att han inte är hungrig.

Hur kommer det sig?
Det handlar nog om ömsesidighet.

Det finns bevis gällande
primater och andra djur,

att de återgäldar tjänster.

Så han kommer få en gentjänst

någon gång i framtiden.

Och det är så det fungerar.

Vi gör samma uppgift med elefanter.

Med elefanter, det är farligt
att arbeta med elefanter.

Ett annat problem med elefanter
är att du inte kan tillverka en apparat

som är för tung för en ensam elefant.

Visst kan du kanske göra den,

men det kommer bli en klumpig apparat.

Så det vi gjorde i det här fallet -

vi gör de här försöken
i Thailand för Josh Plotnik -

var att vi hade en apparat,
med ett rep, endast ett rep.

Och om du drar på den här sidan av repet,

försvinner repet från den andra sidan.

Så båda måste ta upp det
exakt samtidigt och dra.

Annars kommer ingenting att hända

och repet försvinner.

På den första filmen kommer du att se

två elefanter som släpps tillsammans

och kommer fram.

Apparaten är till vänster med mat ovanpå.

De går tillsammans,
de kommer fram tillsammans,

de plockar upp, och de drar tillsammans.

Det är faktiskt ganska lätt för dem.

Där är de

Så gör de för att dra in den.

Men nu blir det svårare.

Eftersom syftet med försöket

är att se hur bra de förstår samarbete.

Förstår de det lika bra
som schimpanser, till exempel?

Så det vi gör i nästa steg

är att vi släpper en elefant först,

och den elefanten behöver vara smart nog

att vänta och inte dra i repet.

Drar han i repet, försvinner det
och försöket är över.

Nu gör den här elefanten något otillåtet

som vi inte lärt den.

Men det visar hans förståelse,

eftersom han sätter sin
stora fot på repet,

står på repet och inväntar den andra,

som sen kommer och
gör hela jobbet åt honom.

Så det är vad vi kallar
att åka snålskjuts.

(Skratt)

Men det visar vilken
intelligens elefanten har.

De utvecklar flera av dessa
alternativa tekniker

som vi inte nödvändigtvis godkände.

Så den andra elefanten kommer nu

och kommer att dra in den.

Titta nu, den andra glömmer
naturligtvis inte att äta.

(Skratt)

Det här var samarbetsdelen.

Nu någonting om empati.

Empati är nu mitt forskningsområde.

Och empati har liksom två delar

Det ena är förståelsedelen,
den allmänna definitionen är:

förmågan att förstå och
dela andras känslor.

Och den emotionella delen.

Så empati har två grundläggande kanaler.

Först den kroppsliga kanalen.

Pratar du med en ledsen person,

kommer du att anta ett
sorgset uttryck och kroppsspråk.

och snart kommer du bli ledsen.

Det är den kroppsliga kanalen för empati,

som många djur har.

Den genomsnittliga hunden har det också.

Därför har människor däggdjur i hemmen.

och inte sköldpaddor eller ormar

som inte har den sortens empati.

Och sen är det den kognitiva kanalen,

att du kan se ur andras perspektiv

och det är mer begränsat.

Några få djur kan - elefanter och apor -

men det är väldigt få som kan göra det.

Så synkronisering,

vilket är del av hela empatimekanismen

är väldigt gammalt inom djurriket.

Och bland människor kan vi studera detta

med smittsamma gäspningar.

Människor gäspar när andra gäspar,

och det hänger ihop med empati.

Det aktiverar samma områden i hjärnan.

Vi vet att människor som lätt smittas

är mycket empatiska.

De med empatiproblem, som autistiska barn,

smittas inte av gäspningar.

Så det hänger ihop.

Detta studeras genom att visa
chimpanser ett animerat huvud.

Det är det du ser uppe till vänster,

ett animerat huvud som gäspar.

En schimpans tittar,

en riktig schimpans som tittar på en skärm

där vi spelar upp de här animationerna.

(Skratt)

Så smittsamma gäspningar,

som du antagligen är bekant med -

och du kommer kanske börja gäspa snart -

är någonting som vi delar med andra djur.

Och det hör ihop med den
kroppsliga kanalen för synkronisering

som ligger till grund för empati

och det är allmänt för däggdjur.

Vi studerar också komplexa
uttryck, detta är tröst.

Här är en schimpanshane som
förlorat ett slagsmål och skriker,

och en yngre kommer fram
och lägger armen om honom

och lugnar honom.

Det är tröst, det är väldigt likt
mänsklig tröst.

Och tröstbeteendet,

drivs av empati.

Metoden för att studera empati hos barn

är att be familjemedlemmar
att spela lidande,

och sen se vad småbarnen gör.

Så det är relaterat till empati

och det är de uttrycken vi tittar efter.

Vi har nyligen publicerat ett försök.

Det handlar om altruism och schimpanser.

där frågan är; Bryr sig schimpanser om

andras välbefinnande?

Under årtionden har man antagit

att endast människor kan göra det,

att endast människor bryr sig om
andra välbefinnande.

Nu gjorde vi ett väldigt enkelt försök.

Vi gör det på schimpanser
som finns i Lawrenceville,

på fältstationen i Yerkes.

Så här bor de.

Och vi kallar dem till ett rum
och gör försök med dem.

Här satte vi schimpanser sida vid sida

och en har en hink full med polletter,
med olika betydelse.

Den ena sorten ger mat endast
den partnern som väljer,

den andra ger mat till båda.

Detta är en studie vi gjorde
med Vicky Horner.

Och här har vi de två färgade polletterna.

De har en hel hink full med dem.

Och de måste välja en av de två färgerna.

Du kommer att få se hur det går.

Så om schimpansen gör det själviska valet,

vilket är den röda polletten,

behöver han ge den till oss.

Vi tar den, lägger den på bordet,
där två belöningar ligger,

men i det här fallet får
endast den till höger mat.

Den till vänster går, då hon redan vet,

att det inte var ett bra test
för hennes del.

Men nästa är den prosociala polletten.

Så den som gör det här valet
- och det är den intressanta delen-

eftersom det för den som gör valet,

inte har någon betydelse.

Nu ger hon oss en prosocial
pollett och båda får mat.

Den som väljer får alltid en belöning.

Så det har absolut ingen betydelse.

Hon skulle faktiskt kunna välja i blindo.

Men det vi finner,

är att de föredrar den prosociala.

Här är 50%-linjen, som är den
slumpmässiga förväntan.

Speciellt om partnern söker
uppmärksamheten, väljer de mer.

Och om partnern sätter press på dem,

om partnern spottar vatten
och irriterar dem,

då går valet ner.

Det är som om de säger,

"om du inte uppför dig,
är jag inte prosocial idag"

Det här händer utan en partner,

när ingen partner sitter där.

Så vi har funnit att schimpanser bryr sig
om andras välbefinnande-

speciellt när de är medlemmar
av samma grupp.

Det sista försöket som jag vill berätta om

är vår rättvisestudie,

Det här har blivit en
väldigt berömd studie.

Och det finns många fler nu.

När vi gjorde detta för 10 år sedan,

blev den väldigt välkänd.

Vi gjorde den med kapucinapor.

Och jag ska visa er det första
försöket som vi gjorde.

Det har nu gjorts även
med hundar och fåglar

och med schimpanser.

Tillsammans med Sarah Brosnan,
började vi med kapucinapor.

Det vi gjorde var

att sätta två apor sida vid sida.

De lever i grupp och känner varandra.

Vi tar dem från gruppen,
sätter dem i testkammaren

och det är en mycket enkel uppgift

som de behöver göra.

Och om du ger båda gurka för uppgiften,

till aporna sida vid sida,

gör de gärna detta 25 gånger i rad.

Så gurka, även om det
i min mening endast är vatten,

men gurka är gott nog för dem.

Om jag nu ger partnern vindruvor-

mina kapucinapors matpreferenser

överensstämmer med priset i affären -

om du ger dem vindruvor, som är bättre,

då skapar du orättvisa mellan dem.

Så det var experimentet.

Nyligen filmade vi det med en
ny apa som aldrig gjort uppgiften,

som kanske skulle ha en starkare reaktion,

och det visade sig stämma.

Den till vänster är apan som får gurka.

Den till höger är den som får vindruvor.

Den som får gurka,

noterar att den första gurkbiten duger.

Hon äter den första biten.

Sen ser hon att den andre får
druvor, och se vad som händer.

Så hon ger en sten till oss,
det är uppgiften.

Och vi ger henne en bit gurka,
som hon äter.

Den andra får ge en sten till oss.

Och det är det hon gör.

Och hon får druvan och äter den.

Den andra ser det.

Hon ger oss nu en sten,

får återigen gurka.

(Skratt)

Hon testar en sten, nu mot väggen.

Hon måste ge den till oss.

Och hon får gurka igen.

(Skratt)

Detta är i princip
"Wall Street-protesterna" du ser.

(Skratt)

(Applåder)

Låt mig berätta för er -

Jag har två minuter kvar,
så låt mig berätta en historia.

Den här studien blev berömd

och vi fick många kommentarer

speciellt från antropologer, ekonomer,

filosofer.

De gillade inte detta alls.

De hade bestämt sig för, tror jag,

att rättvisa är en väldigt komplex fråga

och att djur inte kan ha det.

Så en filosof skrev till och med till oss

att det var omöjligt för
en apa att känna rättvisa

eftersom rättvisan var uppfunnen
under den franska revolutionen.

(Skratt)

En annan skrev ett helt kapitel

där han sa att han skulle tro att detta
handlade om rättvisa

ifall den som fick druvor,
vägrade ta emot.

Det roliga är att Sarah Brosnan,

som gjort detta med schimpanser,

hade några schimpanspar,

där faktiskt den som fick druvor,
vägrade ta emot druvorna

tills den andra också fick druvor.

Vi kommer väldigt nära vår
egen känsla för rättvisa.

Och jag tror att filosoferna behöver
ompröva sin filosofi ett tag.

Så låt mig summera.

Det finns en utvecklad moral.

Jag tror att moral är mer
än det jag har pratat om,

men det skulle vara omöjligt
utan dessa tre ingredienser.

som vi finner hos andra primater,

empati och tröst,

prosociala tendenser och ömsesidighet,
samt en känsla för rättvisa.

Så vi arbetar med dessa särskilda frågor

för att se om vi kan skapa moral,
nerifrån och upp.

utan att Gud och religion
måste vara inblandat,

och se hur vi kan komma till
en utvecklad moral.

Tack för er uppmärksamhet.

(Applåder)