Return to Video

Aaron Huey: USAs inhemska krigsfångar

  • 0:00 - 0:03
    Jag är här idag för att visa mina fotografier av Lakota.
  • 0:04 - 0:06
    Många av er kanske har hört talas om Lakota,
  • 0:06 - 0:08
    eller i alla fall samlingsnamnet för de här indianstammarna
  • 0:08 - 0:10
    , Sioux.
  • 0:10 - 0:13
    Lakota är en av många stammar som tvingades ifrån sin mark
  • 0:13 - 0:15
    till krigsfångeläger
  • 0:15 - 0:17
    som nu kallas för reservat.
  • 0:17 - 0:19
    Pineridge-reservatet
  • 0:19 - 0:21
    som kommer att visas i dagens slideshow
  • 0:21 - 0:23
    ligger ungefär 120 km sydöst
  • 0:23 - 0:25
    om Black Hills i South Dakota.
  • 0:25 - 0:27
    Ibland benämnt
  • 0:27 - 0:30
    som Krigsfångeläger nummer 334
  • 0:30 - 0:33
    och det är där Lakota idag har sin hemvist.
  • 0:33 - 0:35
    Om nu någon har hört talas om AIM
  • 0:35 - 0:37
    den amerikanska indianrörelsen,
  • 0:37 - 0:39
    eller om Russell Means,
  • 0:39 - 0:41
    eller Leonard Peltier,
  • 0:41 - 0:43
    eller om Oglalakonfrontationen,
  • 0:43 - 0:46
    så vet ni att Pine Ridge är ground zero
  • 0:46 - 0:49
    för ursprungsbefolkningsfrågor i USA.
  • 0:49 - 0:51
    Jag har blivit ombedd att idag prata lite om
  • 0:51 - 0:53
    mitt förhållande med Lakotastammen
  • 0:53 - 0:55
    och det är ett väldigt svårt förhållande för mig.
  • 0:55 - 0:57
    Därför att, om du inte redan har märkt det på grund av min hudfärg.
  • 0:57 - 0:59
    Så är jag vit
  • 0:59 - 1:02
    och det är ett oerhört förhinder på ett indianreservat
  • 1:04 - 1:06
    Ni kommer att se många personer i mina fotografier idag
  • 1:06 - 1:09
    och jag har kommit de väldigt nära, de har välkomnat mig som om jag vore en del av deras familj.
  • 1:09 - 1:11
    De har kallat mig både bror och morbror
  • 1:11 - 1:13
    och bjudit in mig igen och igen under fem år.
  • 1:13 - 1:15
    Men i Pine Ridge
  • 1:15 - 1:18
    så kommer jag alltid vara det som heter wasichu
  • 1:18 - 1:21
    och wasichu är ett Lakotaord
  • 1:21 - 1:23
    som betyder icke-Indian
  • 1:23 - 1:25
    men en annan version av det här ordet
  • 1:25 - 1:29
    betyder "den som tar det bästa köttet för sig själv."
  • 1:29 - 1:31
    Och det är det jag vill fokusera på,
  • 1:31 - 1:33
    den som tar det bästa köttet för sig själv.
  • 1:33 - 1:35
    Det betyder girighet.
  • 1:36 - 1:38
    Så titta runt i föreläsningssalen idag.
  • 1:38 - 1:41
    Vi är i en privatskola i västra USA,
  • 1:41 - 1:44
    sittandes i röda sammetsstolar
  • 1:44 - 1:46
    med pengar i våra fickor.
  • 1:46 - 1:48
    Och om vi tittar på våra liv,
  • 1:48 - 1:50
    så har vi ju faktiskt tagit
  • 1:50 - 1:52
    det bästa köttet.
  • 1:52 - 1:55
    Så låt oss idag titta på en serie av fotografier
  • 1:55 - 1:57
    av människor som förlorade
  • 1:57 - 1:59
    så att vi kunde vinna.
  • 1:59 - 2:02
    Och kom också ihåg att när du ser de här människornas ansikten
  • 2:02 - 2:05
    att det här är inte bara bilder av Lakota,
  • 2:05 - 2:08
    de står för alla ursprungsbefolkningar.
  • 2:10 - 2:12
    På det här pappret
  • 2:12 - 2:14
    är historien, som jag lärde mig den
  • 2:14 - 2:17
    från mina vänner och min familj i Lakota.
  • 2:17 - 2:19
    Det följande är en tidslinje
  • 2:19 - 2:22
    av avtal som uppfördes, avtal som bröts
  • 2:22 - 2:24
    och massakrer förklädda till strider.
  • 2:24 - 2:26
    Jag börjar 1824.
  • 2:26 - 2:28
    "Det som är känt som Avdelningen för Indianfrågor
  • 2:28 - 2:30
    skapades under Krigsdepartementet
  • 2:30 - 2:32
    och satte tidigt en aggressiv ton
  • 2:32 - 2:34
    i relationen med ursprungsbefolkningen.
  • 2:34 - 2:36
    1851:
  • 2:36 - 2:38
    Det första Fort Laramie-avtalet slöts,
  • 2:38 - 2:41
    vilket tydligt markerade Lakotanationens gränser.
  • 2:41 - 2:43
    Enligt avtalet
  • 2:43 - 2:45
    är den marken en suverän nation.
  • 2:45 - 2:47
    Om avtalets gränser hade fortsatt gälla
  • 2:47 - 2:50
    och det finns en juridisk grund för att de skulle ha gjort det
  • 2:50 - 2:53
    så är det så här USA skulle se ut idag.
  • 2:55 - 2:57
    10 år senare,
  • 2:57 - 3:00
    skrevs Homestead-akten under av president Lincoln,
  • 3:00 - 3:03
    vilket utlöste en våg av vita bosättare till ursprungsbefolkningens mark.
  • 3:03 - 3:05
    1863:
  • 3:05 - 3:07
    Ett uppror av Santee Sioux i Minnesota
  • 3:07 - 3:10
    slutar med att 38 Siouxmän hängs,
  • 3:10 - 3:13
    den största massavrättningen i USAs historia.
  • 3:14 - 3:16
    Avrättningen var beordrad av president Lincoln
  • 3:16 - 3:18
    bara två dagar efter
  • 3:18 - 3:21
    han skrev under självständighetsförklaringen.
  • 3:22 - 3:25
    1866, begynnelsen av den transkontinentala järnvägen,
  • 3:25 - 3:27
    en ny era.
  • 3:27 - 3:29
    Vi tillskansade oss mark för spår och tåg
  • 3:29 - 3:32
    för att ta en genväg rakt igenom Lakotanationens marker.
  • 3:32 - 3:34
    Avtalet flög ut genom fönstren.
  • 3:34 - 3:37
    Till svars attackerade och besegrade tre stammar ledda av Lakotahövdingen Röda Molnet
  • 3:37 - 3:40
    den amerikanska arméen ett flertal gånger.
  • 3:40 - 3:42
    Jag vill upprepa det här.
  • 3:42 - 3:45
    Lakota besegrade den amerikanska arméen.
  • 3:45 - 3:48
    1868: Det andra Fort Laramie-avtalet
  • 3:48 - 3:51
    garanterar tydligt den stora Siouxnationens suveränitet
  • 3:51 - 3:54
    och Lakotas äganderätt av de heliga bergen Black Hills.
  • 3:54 - 3:56
    Regeringen lovar också mark och jakträttigheter
  • 3:56 - 3:58
    i närliggande stater.
  • 3:58 - 4:00
    Vi lovar att Power River-regionen
  • 4:00 - 4:03
    härefter kommer vara stängd för alla vita.
  • 4:03 - 4:05
    Avtalet verkade vara en fullständig seger
  • 4:05 - 4:07
    för Röda Molnet och Sioux.
  • 4:07 - 4:10
    I själva verket så är detta det en krig i amerikansk historia
  • 4:10 - 4:13
    där regeringen förhandlade ett fredsavtal
  • 4:13 - 4:16
    genom att bevilja alla fiendens krav.
  • 4:18 - 4:20
    1869:
  • 4:20 - 4:22
    Den transkontinentala järnvägen färdigställdes.
  • 4:22 - 4:25
    Den började frakta bland annat ett stort antal jägare
  • 4:25 - 4:28
    som började massdöda bisonoxar,
  • 4:28 - 4:31
    vilket slog ut en mat-, klädes- och skyddskälla för Sioux.
  • 4:31 - 4:33
    1871:
  • 4:33 - 4:35
    The Indian Appropriation Act
  • 4:35 - 4:38
    sätter alla indianer under förvaltarskap av den federala regeringen.
  • 4:38 - 4:41
    Dessutom gav militären order
  • 4:41 - 4:44
    som förbjöd indianer från de västra delarna att lämna reservaten.
  • 4:44 - 4:46
    Alla indianer från de västra delarna är från den här tidpunkten
  • 4:46 - 4:48
    krigsfångar.
  • 4:48 - 4:50
    Därutöver under 1871,
  • 4:50 - 4:52
    upphörde vi med att sluta avtal.
  • 4:52 - 4:55
    Problemet med avtal är att de tillåter stammarna att existera som suveräna nationer,
  • 4:55 - 4:57
    vilket vi inte kan tillåta,
  • 4:57 - 4:59
    vi hade planer.
  • 4:59 - 5:01
    1874:
  • 5:01 - 5:04
    Annonserade general George Custer upptäckten av guld i Lakotas marker,
  • 5:04 - 5:06
    speciellt i Black Hills.
  • 5:06 - 5:08
    Nyheten att det fanns guld resulterade i en enorm tillströmning av vita bosättare
  • 5:08 - 5:10
    till Lakotanationen.
  • 5:10 - 5:12
    Custer rekommenderade Kongressen att försöka hitta ett sätt
  • 5:12 - 5:14
    att upplösa avtalen med Lakota
  • 5:14 - 5:16
    så snart som möjligt.
  • 5:16 - 5:19
    1875: Lakotakriget börjar
  • 5:19 - 5:22
    på grund av Fort Laramie-avtalet hade brutits.
  • 5:22 - 5:24
    1876:
  • 5:24 - 5:26
    26:e juli
  • 5:26 - 5:28
    på sin väg för att attackera en Lakotaby
  • 5:28 - 5:30
    besegrades Custers 7:e Kavalleri
  • 5:30 - 5:32
    vid slaget vif Little Big Horn.
  • 5:32 - 5:34
    1877:
  • 5:34 - 5:37
    Kapitulerade den store Lakotakrigaren och hövdingen Crazy Horse
  • 5:37 - 5:39
    vid Fort Robinson.
  • 5:39 - 5:42
    Han dödades senare i fångenskap.
  • 5:45 - 5:48
    1877 är också året när vi hittade ett sätt
  • 5:48 - 5:50
    att gå runt Fort Laramie-avtalen.
  • 5:50 - 5:53
    Ett nytt avtal presenterades till Siouxhövdingarna och andra framstående män
  • 5:53 - 5:56
    via en kampanjen "sälj eller svält."
  • 5:56 - 5:59
    Skriv under avtalet eller så får ni ingen mat till er stam.
  • 5:59 - 6:02
    Bara 10 procent av de myndiga männen skrev under.
  • 6:02 - 6:04
    Fort Laramire-avtalet
  • 6:04 - 6:06
    krävde att åtminstone tre fjärdedelar av stammen
  • 6:06 - 6:08
    skrev under för att ge bort mark.
  • 6:08 - 6:10
    Den delen var uppenbarligen ignorerad.
  • 6:10 - 6:13
    1887: Dawes-lagen.
  • 6:13 - 6:16
    Gemensamt ägandeskap av reservatens marker upphör.
  • 6:16 - 6:19
    Reservaten delas upp i delar ungefär 64 hektar stora
  • 6:19 - 6:21
    och delas ut till enskilda indianer
  • 6:21 - 6:23
    och överskottet avskaffat.
  • 6:23 - 6:26
    Stammarna förlorade miljoner hektar.
  • 6:26 - 6:28
    Den amerikanska drömmen om enskilt markägande
  • 6:28 - 6:30
    visade sig vara ett väldigt smart sätt
  • 6:30 - 6:33
    att dela upp reservatet tills det inte fanns någonting kvar.
  • 6:33 - 6:35
    Utvecklingen bröt ner reservaten,
  • 6:35 - 6:38
    och gjorde det enklare att ytterligare dela upp och sälja
  • 6:38 - 6:41
    med varje efterföljande generation.
  • 6:41 - 6:43
    Det mesta av den överblivna marken
  • 6:43 - 6:45
    och mycket av den inuti reservatens gränser
  • 6:45 - 6:48
    ägs nu av vita ranchägare.
  • 6:48 - 6:51
    Återigen går den bördiga marken till wasichu.
  • 6:52 - 6:54
    1890, det datum som jag tycker
  • 6:54 - 6:57
    är det viktigaste i den här presentationen.
  • 6:57 - 6:59
    Det här är året där Wounded Knee-massakern tog plats.
  • 6:59 - 7:01
    Den 29:e december
  • 7:01 - 7:04
    omringade amerikanska trupper ett Siouxläger vid Wounded Knee Creek
  • 7:04 - 7:06
    och massakrerade hövdingen Big Foot
  • 7:06 - 7:08
    och 300 krigsfångar,
  • 7:08 - 7:10
    genom att använda ett nytt snabbelds-vapen
  • 7:10 - 7:12
    som sköt exploderande rundor,
  • 7:12 - 7:14
    ett så kallat Hotchkissgevär.
  • 7:14 - 7:16
    För den här så kallade striden
  • 7:16 - 7:19
    tilldelades 20 av kongressens hedersmedalj
  • 7:19 - 7:22
    till det 7:e kavalleriet.
  • 7:22 - 7:24
    Upp till idag,
  • 7:24 - 7:27
    är det fortfarande det största antalet hedersmedaljer
  • 7:27 - 7:30
    som delats ut för ett enskilt slag.
  • 7:30 - 7:32
    Fler hedersmedaljer delades ut
  • 7:32 - 7:34
    för den hänsynslösa slakten av kvinnor och barn
  • 7:34 - 7:36
    än för något slag under Första världskriget
  • 7:36 - 7:38
    Andra världskriget,
  • 7:38 - 7:40
    Korea, Vietnam,
  • 7:40 - 7:43
    Irak eller Afghanistan.
  • 7:44 - 7:46
    Wounded Knee-massakern
  • 7:46 - 7:49
    ses som slutet av Indiankrigen.
  • 7:49 - 7:51
    När jag besöker platsen
  • 7:51 - 7:53
    för massgraven vid Wounded Knee,
  • 7:53 - 7:55
    ser jag inte bara en grav
  • 7:55 - 7:57
    för Lakota eller för Sioux,
  • 7:57 - 8:00
    men en grav för alla ursprungsbefolkningar.
  • 8:03 - 8:05
    Den helige mannen, Black Elk, sa
  • 8:05 - 8:07
    "Jag visste inte då
  • 8:07 - 8:09
    hur mycket som tog slut.
  • 8:09 - 8:11
    När jag nu tittar tillbaka
  • 8:11 - 8:13
    från den höga kullen som är min gamla ålder,
  • 8:13 - 8:15
    kan jag fortfarande see de slaktade kvinnorna och barnen
  • 8:15 - 8:17
    liggandes i högar och kringspridda
  • 8:17 - 8:20
    längs med den sneda ravinen
  • 8:23 - 8:25
    lika tydligt som jag kunde se de
  • 8:25 - 8:28
    när mina ögon fortfarande var unga.
  • 8:31 - 8:34
    Och jag kan se att något annat dog där i den blodiga leran
  • 8:35 - 8:38
    och som blev begravt i snöstormen.
  • 8:39 - 8:42
    Ett folks dröm dog där,
  • 8:42 - 8:45
    och det var en vacker dröm."
  • 8:46 - 8:48
    Med det här slaget,
  • 8:48 - 8:51
    började en ny era i den amerikanska ursprungsbefolkningen historia.
  • 8:52 - 8:54
    Allting kan ses som antingen
  • 8:54 - 8:57
    före Wounded Knee eller efter.
  • 8:57 - 8:59
    För det var i och med detta,
  • 8:59 - 9:02
    med fingrarna på avtryckaren på Hotchkissgeväret,
  • 9:02 - 9:06
    som den amerikanska regeringen öppet visade sin positon på ursprungsbefolkningens rättigheter.
  • 9:06 - 9:08
    De var trötta på avtalen.
  • 9:08 - 9:10
    De var trötta på heliga berg.
  • 9:10 - 9:13
    De var trötta på spökdanser.
  • 9:13 - 9:16
    Och de var trötta på alla besvär orsakade av Sioux.
  • 9:16 - 9:19
    Så de tog fram sina kanoner.
  • 9:20 - 9:23
    "Vill du vara en indian nu" frågade de,
  • 9:23 - 9:25
    med fingret på avtryckaren.
  • 9:30 - 9:32
    1900:
  • 9:32 - 9:35
    den amerikanska indianbefolkningen når en ny bottennivå
  • 9:36 - 9:38
    på mindre än 250,000
  • 9:38 - 9:40
    jämfört med ungefär åtta miljoner
  • 9:40 - 9:42
    1492.
  • 9:44 - 9:46
    Snabbspola.
  • 9:46 - 9:48
    1980:
  • 9:48 - 9:50
    Det längst pågående rättsmålet i amerikansk historia
  • 9:50 - 9:53
    Siouxnationen mot USA
  • 9:53 - 9:56
    fick sitt utslag från den amerikanska högsta domstolen.
  • 9:57 - 10:00
    Domstolen slog fast att när Sioux blev omflyttade till reservaten
  • 10:00 - 10:03
    och nära tre miljoner hektar av deras mark
  • 10:03 - 10:06
    öppnades för markspekulanter och bosättare,
  • 10:06 - 10:08
    hade villkoren i det andra Fort Laramie-avtalet
  • 10:08 - 10:10
    brutits.
  • 10:10 - 10:12
    Domstolen slog fast
  • 10:12 - 10:14
    att anskaffningen av Black Hills var olaglig
  • 10:14 - 10:16
    och att ursprungspriset plus ränta
  • 10:16 - 10:18
    skulle betalas till Siouxnationen.
  • 10:18 - 10:20
    Som betalning för Black Hills,
  • 10:20 - 10:23
    erbjöd domstolen bara 106 miljoner dollar
  • 10:23 - 10:25
    till Siouxnationen.
  • 10:25 - 10:28
    Sioux vägrade att acceptera betalningen med mobiliserande rop,
  • 10:28 - 10:31
    "Black Hills är inte till salu."
  • 10:31 - 10:33
    2010:
  • 10:33 - 10:36
    Dagens statistik om ursprungsbefolkningen,
  • 10:36 - 10:39
    mer än ett sekel efter massakern vid Wounded Knee,
  • 10:39 - 10:41
    avslöjar kolonisationsarvet,
  • 10:41 - 10:43
    tvångsförflyttningarna
  • 10:43 - 10:45
    och avtalsbrotten.
  • 10:45 - 10:48
    Arbetslösheten i Pine Ridge-reservatet
  • 10:48 - 10:51
    växlar mellan 85 och 90 procent.
  • 10:51 - 10:54
    Byggnadsnämnden klarar inte av att bygga nya byggnader,
  • 10:54 - 10:56
    och de gamla håller på att falla sönder.
  • 10:56 - 10:58
    Många är hemlösa,
  • 10:58 - 11:00
    och de som har ett hem är ihopträngda i ruttnande byggningar
  • 11:00 - 11:02
    med upp till fem familjer i samma hus.
  • 11:02 - 11:04
    39 procent av husen i Pine Ridge
  • 11:04 - 11:06
    har ingen elektricitet.
  • 11:06 - 11:09
    Minst 60 procent av husen på reservatet
  • 11:09 - 11:11
    är drabbade av svart mögel.
  • 11:11 - 11:13
    Mer än 90 procent av befolkningen
  • 11:13 - 11:16
    lever under den federala fattigdomsgränsen.
  • 11:16 - 11:19
    Utspridningen av tuberkelos i Pine Ridge
  • 11:19 - 11:22
    är ungefär åtta gånger högre än det amerikanska genomsnittet.
  • 11:22 - 11:24
    Barnadödligheten
  • 11:24 - 11:26
    är den högsta på kontinenten
  • 11:26 - 11:29
    och är ungefär tre gånger högre än det amerikanska genomsnittet.
  • 11:29 - 11:31
    Nivån av livmoderhalscancer är fem gånger högre
  • 11:31 - 11:33
    än det amerikanska genomsnittet.
  • 11:33 - 11:36
    Andelen skolavhopp är upp till 70 procent.
  • 11:36 - 11:38
    Läraromsättningen
  • 11:38 - 11:41
    är åtta gånger högre än det amerikanska genomsnittet.
  • 11:41 - 11:44
    Morföräldrar uppfostrar ofta sina barnbarn
  • 11:44 - 11:47
    på grund av att deras föräldrar, på grund av alkoholism,
  • 11:47 - 11:49
    hemmavåld och allmän apati,
  • 11:49 - 11:51
    kan inte uppfostra dem.
  • 11:52 - 11:55
    50 procent av befolkningen över 40
  • 11:55 - 11:57
    har diabetes.
  • 11:57 - 11:59
    Den förväntade livslängden för män
  • 11:59 - 12:01
    är mellan 46
  • 12:01 - 12:04
    och 48 år,
  • 12:04 - 12:06
    ungefär lika lång
  • 12:06 - 12:09
    som i Afghanistan och Somalia.
  • 12:10 - 12:13
    Det sista kapitlet i alla framgångsrika folkmord
  • 12:13 - 12:15
    är det när förtryckaren
  • 12:15 - 12:18
    kan lyfta sina händer och säga,
  • 12:18 - 12:21
    "Herregud, vad är det de här människorna gör mot sig själva?
  • 12:21 - 12:23
    De dödar varandra.
  • 12:23 - 12:25
    De dödar sig själva
  • 12:25 - 12:28
    medan vi ser de dö."
  • 12:28 - 12:31
    Det är så här vi kom till att äga dessa förenta stater.
  • 12:31 - 12:33
    Det här är arvet
  • 12:33 - 12:35
    av "det manifesta ödet".
  • 12:35 - 12:37
    Fångar föds fortfarande
  • 12:37 - 12:39
    in i krigsfångeläger
  • 12:39 - 12:42
    långt efter att vakterna har försvunnit.
  • 12:44 - 12:46
    Det är benen som är kvar
  • 12:46 - 12:49
    efter att det bästa köttet har blivit taget.
  • 12:51 - 12:53
    För länge sedan,
  • 12:53 - 12:55
    sattes en serie av händelser i rörelse
  • 12:55 - 12:58
    av människor som ser ut som jag, av wasichu,
  • 12:58 - 13:00
    ivriga att ta marken och vattnet
  • 13:00 - 13:03
    och allt guld i bergen.
  • 13:03 - 13:05
    De händelserna ledde till en dominoeffekt
  • 13:05 - 13:07
    som fortfarande inte har slutat.
  • 13:07 - 13:11
    Som avskärmat som vi, vårt dominanta samhälle, är
  • 13:12 - 13:15
    från en massaker i 1890,
  • 13:15 - 13:18
    eller en serie av brutna avtal 150 år sedan,
  • 13:19 - 13:21
    måste jag fortfarande ställa er frågan,
  • 13:21 - 13:24
    hur skulle du känna dig om du såg statistiken idag?
  • 13:25 - 13:27
    Vad är kopplingen
  • 13:27 - 13:29
    mellan de här bilderna av lidande
  • 13:29 - 13:31
    och historien jag just läste för dig?
  • 13:31 - 13:33
    Och hur mycket historia
  • 13:33 - 13:35
    behöver du ens äga?
  • 13:35 - 13:38
    Är ens något av det här ditt ansvar idag?
  • 13:39 - 13:42
    Jag har blivit tillsagd att det måste finnas någonting vi kan göra.
  • 13:42 - 13:45
    Det måste finnas något kall till handling.
  • 13:45 - 13:48
    För att så länge som jag har stått vid sidan
  • 13:48 - 13:50
    nöjd med att vara ett vittne,
  • 13:50 - 13:53
    och bara ta fotografier.
  • 13:53 - 13:56
    För att lösningen verkar vara så långt tillbaka i tiden,
  • 13:56 - 13:58
    behövde jag inget annat än en tidsmaskin
  • 13:58 - 14:00
    för att komma åt den.
  • 14:00 - 14:02
    Ursprungsbefolkningars lidande
  • 14:02 - 14:05
    är ingen enkel fråga att lösa.
  • 14:06 - 14:08
    Det är inte något som alla kan ställa sig bakom
  • 14:08 - 14:10
    såsom människor sluter upp bakom Haiti,
  • 14:10 - 14:13
    att stoppa AIDS eller bekämpa hunger.
  • 14:13 - 14:15
    Lösningen, som den kallas,
  • 14:15 - 14:18
    är kanske mycket svårare för det dominanta samhället
  • 14:18 - 14:20
    än till exempel att ge en check på 50 dollar
  • 14:20 - 14:22
    eller att gå till kyrkan,
  • 14:22 - 14:24
    eller att måla över lite graffiti,
  • 14:24 - 14:26
    eller för en förortsfamilj
  • 14:26 - 14:29
    att donera en låda med kläder de inte längre vill ha.
  • 14:29 - 14:31
    Så vart leder det oss?
  • 14:31 - 14:34
    Ryckandes på axlarna i skymundan?
  • 14:34 - 14:36
    USA
  • 14:36 - 14:38
    fortsätter på en daglig basis
  • 14:38 - 14:40
    att bryta villkoren
  • 14:40 - 14:42
    av avtalen från 1851 och 1868
  • 14:42 - 14:45
    som skrevs med Lakota vid Fort Laramie.
  • 14:45 - 14:47
    Det upprop för handling jag erbjuder idag
  • 14:47 - 14:50
    min TED önskan är detta:
  • 14:51 - 14:53
    hedra avtalen,
  • 14:53 - 14:55
    ge tillbaka Black Hills.
  • 14:55 - 14:58
    Det är inte upp till er vad de gör med dem.
  • 15:00 - 15:06
    (Applåder)
Title:
Aaron Huey: USAs inhemska krigsfångar
Speaker:
Aaron Huey
Description:

Aaron Hueys arbete med att fotografera fattigdom i USA förde honom till Pine Ridge-reservatet där mötet med den kämpande indianstammen Lakota, som förfärad och i stort sett ignorerad, fick honom att tänka om. Fem års arbete senare är hans gripande fotografier en chockerande historielektion som här visas i ett kraftfullt och djärvt samtal från TEDxDU.

more » « less
Video Language:
English
Team:
TED
Project:
TEDTalks
Duration:
15:07
Erik Silfversten added a translation

Swedish subtitles

Revisions