-
Numera är det inte helt ovanligt att
människor som lider av stress
-
och psykisk ohälsa istället för piller
ordineras skogspromenader.
-
Men hur ska den promenadvänliga skogen se ut
-
och hur kan den kombineras med ett
lönsamt skogsbruk.
-
Vi bestämde oss för att undersöka det
och åkte iväg för att träffa en
-
förvaltare utanför Stockholm och ett
skogsägarpar i Uppland.
-
Men först åkte vi hem till Camilla.
-
Välkommen till Kärrsjögård.
-
Det här är mitt paradis
i Småland.
-
Camilla bor några mil sydost om Växjö.
-
På hennes skogsvägar och stigar rör sig
många människor
-
som vill komma ut i naturen
eller motionera.
-
När jag får besökare på min fastighet så
vill jag att de ska få en fin upplevelse.
-
Jag vill att de ska tycka om min skog och
att den är vacker.
-
Hon vill att skogen ska vara som en
mosaik som erbjuder
-
besökarna många olika
upplevelser.
-
Här är en ek som jag har bevarat.
-
Camilla kallar de här speciella
träden hjärteträd.
-
För några år sen högg jag fram den så
att den får vara på den platsen.
-
Jag har fler hjärteträd,
kom så ska jag visa.
-
Kolla här vad stor den är, kolla.
-
Det är nyttigt att krama träd
läste jag.
-
Det här är ett av de träden som jag
visar mina besökare på fastigheten.
-
Det är ett antal bohål i den,
så om man tittar här
-
så ser du ett litet bohål,
och det är ett till rakt ovanför.
-
Nu vill jag visa dig en annan grej som jag
också brukar visa mina besökare.
-
För Camilla är skogen både en inkomstkälla
och ett kulturarv att förvalta.
-
I början av 1900-talet så fanns det
nästan ingen skog här överhuvudtaget.
-
Och detta är en gammal fägata där man
körde alla djuren upp på urbetena.
-
Och då la man sådana här stenmurar längs
med kanterna
-
och man kan se rester av den hela vägen upp
till mossarna på andra sidan
-
av denna fastigheten.
-
De är grymt vackra tycker jag.
-
Jag håller den ren från träd som växer.
-
Och det här är en led som används mycket
av byborna häromkring.
-
Längs en annan del av skogsvägen har hon
huggit fram något riktigt spännande.
-
Jag har försökt att bevara den
oxel som står här bredvid.
-
Och här är ju en gravplats eller
vad det kan vara.
-
Det vet vi ju inte.
-
En sten är rest och det finns
bara sten under.
-
Det är även ett gammalt stenröse
där nere.
-
Visst är det spännande?
-
Det kanske är någon vikingakung som ligger
här, det vet man ju inte.
-
Camilla har ett stort naturintresse,
och kanske är det extra stort för fåglar.
-
För ungefär 15 år sen fick jag lära mig
att sätta upp fågelholkar
-
och det blev lite mer än jag
hade tänkt mig.
-
Men det hänger kvar faktiskt.
-
För då köpte jag in 160 fågelholkar och
satte upp dem i skogen.
-
Men det är såna här grejer som gör det
roligt att äga skog.
-
Att man faktiskt kan köpa 160 fågelholkar
och få upp dem någonstans.
-
Nu lämnar vi Camilla och åker norrut mot
Hummelsta utanför Enköping.
-
Här bor Kristina och Karl-Axel.
-
Parets fastighet ligger direkt i kanten på
bebyggelsen och skogen används
-
flitigt för motion och hundrastning.
-
Men turerna folk tar här,
det är en slinga här,
-
eller en slinga däråt,
kan man säga.
-
Och sen har vi motionsspåret mitt i här.
-
Första stället Kristina och Karl-Axel vill
visa oss är en ås med flera
-
tallar som är närmare 150 år gamla.
-
Det är ju lite tall som är sparad.
-
Den kanske skulle varit avverkad för
närmare 50 år sedan men den har fått vara kvar.
-
Nu får vi se vad nästa generation säger.
-
Nästa stopp är en kallkälla som fylls på
med underjordiska vattenströmmar.
-
Här får skogen stå orörd så
att källan inte påverkas.
-
Den här kallkällan är viktig att den finns här.
-
Min önskedröm är ju att vara här och få se
en älg som går ner på knä och dricker vatten.
-
Ett stenkast från kallkällan går
motionsspåret.
-
Här finns en iordningställd grillplats.
-
Den gör att det blir mindre risk för
spontant grillande i skogen.
-
Hit gick Kristina ofta med sina elever
när hon var förskollärare.
-
Finns det något som är så kreativt som
att ha barn i skogen.
-
Ta en barngrupp här.
-
Alltså om de är i ett klassrum så får du
ju skrika eller vissla.
-
Om du är här, så är alla upptagna.
-
Ingen frågar, vad ska vi göra?
-
Här finns det spår efter barn.
Det ligger vantar här.
-
För Karl-Axel och Kristina är det viktigt
att skogen är vacker och inbjudande.
-
Och de är stolta över det anlagda
viltvattnet,
-
den ljusa välgallrade björkskogen...
-
och de resliga gamla tallarna som
tillsammans gör att besökarna på...
-
elljusspår och stigar är många och återkommande.
-
Men för Karl-Axel och Kristina kan inte
skogen bara vara rekreation.
-
Det är också produktion och inkomster.
-
Tycker de att det finns någon konflikt,
mellan friluftsliv och skogsbruk?
-
Nej, allemansrätten gäller ju.
-
Den måste respekteras.
-
Och nu har vi tagit större hänsyn, kan man
väl säga, med de här arrangemangen vi har.
-
Det bör ju räcka och bli över.
-
Nu mot Stockholm.
-
Här träffar vi förvaltare David Eiderbrant
på Skogssällskapet och ger oss...
-
ut på Södertörn där David vill visa
oss några goda exempel.
-
Här är situationen ofta extrem.
-
Det bor och rör sig folk i
stort sett överallt i skogen.
-
Här har vi en äldre skog med
ganska lite skötsel för närvarande.
-
Tallarna här är gott och väl hundra år gamla.
-
Det som händer i en sån här gammal
tallskog är att granen har fått gott om...
-
tid på sig att växa in i beståndet och
kommer sakta att ta över om vi...
-
inte har någon skötselåtgärd.
-
Granen tål att leva utan mycket ljus
men det gör inte tallen.
-
Det betyder att vi behöver gallra bort
gran för att få tallen mer vital...
-
och få en skog som är ljusare,
och för de flesta mer attraktiv att gå i.
-
Vi fortsätter resan längs med
pendeltågslinjen mot Nynäshamn.
-
Här har man i flera backar huggit bort i
stort sett all gran.
-
Det här är en fantastiskt
lyckad naturvårdshuggning.
-
Här var mycket överslutet.
-
Ni ser att det kryllar av stubbar på
marken och om ni höjer blicken över...
-
landskapet ser ni något som jag själv
njuter av, vad fint det blev.
-
Att frihugga unga lövträd som kan
ta plats och bli bara finare med tiden.
-
Ett par hundra meter bort har man
huggit ganska hårt längs vägen.
-
Vi uppnår att vi dels ser de vackra träden
som står bakom, och vi får en ljusare väg.
-
Vi får ett uppslag av viltfoder och dessutom
som en bonus torkar vägbanken upp fortare.
-
All skog tar slut i ett bryn.
-
Det här är ett paradbryn.
-
Det är en gammal kulturmark
i Mellansverige.
-
Här växer företrädesvis slån,
här växer körsbär.
-
Det finns en och annan ek,
och bakom kommer en barrskog.
-
Det här är ett sätt att få en
biotop med höga naturvärden,
-
höga upplevelsevärden, mellan den
öppna åkermarken och skogen bakom.
-
Vill man behålla det här brynet måste träd
som kommer upp nära åkern huggas bort.
-
Buskarna ska få ett eget liv och bakom
dom kan det få växa upp lite större träd.
-
Ibland finns inget bryn, men vi vill
skapa ett, till exempel mot en åkerkant,
-
väg eller bebyggelse.
-
Den här frihuggna kanten hoppas vi kunna
koloniseras av slån, olvon, nypon och måbär.
-
Bakom det,
körbärsträd, rönn och hägg.
-
Till exempel.
-
Parkering är ett bekymmer för många skogs-
besökare, och även för skogsägaren själv.
-
Bilar i vägkanter eller
som blockerar traktorstigar...
-
kan bli ett hinder för skogsbruket.
-
Det finns både för- och nackdelar
med anlagda parkeringsfickor.
-
Ja en sån här spontanparkering,
kan vi kalla det, det kan ju...
-
vara ett gammalt avlägg.
-
Det har ju fördelar att det
kanaliserar besökarnas parkering...
-
till den här platsen,
jämfört med om det inte finns någon plats.
-
Då kanske de tar sig runt och
letar efter en sån.
-
Det är en uppsida.
-
Mindre bra är att där folk ställer bilen
är det mest sannolikt att de tömmer den...
-
på skräp som de inte vill ha.
-
Mellan mig och vattnet så finns det en
kantzon med träd.
-
Åkern bakom mig hade
också kunnat vara ett hygge.
-
I båda fallen så finns det
ett frigörande av kväve som pågår.
-
Kantzonens uppgift är att
fånga en del av det här kvävet.
-
Samtidigt vill vi här bedriva god
landskapsvård och då vill vi inte ha den..
-
här kantzonen helt tät,
utan lite luftig så att vi kan se vattnet.
-
För att kompensera för den här glesheten
så gör man den här zonen lite djupare.
-
Istället för 5,10 meter
kanske 20 meter.
-
Många reagerar när den gamla skogen
blir avverkad och ersätts av ett hygge.
-
Det gör det extra viktigt för David och
hans kollegor att anpassa avverkningarna...
-
och att lämna dungar och naturvårdsträd.
-
När man jobbar såhär nära stan
med skogsbruk så träffar man på folk.
-
Dels för att det är många människor som
bor i en stad men också därför att man...
-
inte är van vid skogsbruk
och är benägen att ha synpunkter på det.
-
Ett hygge väcker alltid känslor men jag
brukar förklara att man måste hugga bort...
-
ganska många träd för att få
att få fart på ny växtlighet.
-
Camilla i Småland, Karl-Axel och Kristina
i Uppland och kommunerna runt Stockholm...
-
sköter sina skogar efter
lite olika förutsättningar.
-
För de privata skogsägarna är det viktigt
att kombinera hänsynen till friluftslivet...
-
med ett rationellt skogsbruk.
-
Men även en kommunägd skog kan skötas
så att den ger avkastning samtidigt som...
-
den är tillgänglig
för invånarna.
-
Och synsättet är trots allt gemensamt.
-
Skogen är en tillgång för
alla genom allemansrätten.
-
Och en rekreationsvänlig skog är en
tillgång också för den som äger skogen.
-
Det är nästan alltid ett
par tranor som häckar här varje år.
-
Det är enda gången jag
känner att skogen inte är min.
-
Då är det tranornas skog.