Return to Video

INGEN PANIK — Hans Rosling visar fakta om befolkningen

  • 0:05 - 0:10
    Vi lever i en värld som
    obevekligen förändras.
  • 0:11 - 0:15
    Massiva folkomflyttningar till megastäder
  • 0:15 - 0:18
    som fyller uppväxande skyskrapor
  • 0:18 - 0:21
    och omfattande slum.
  • 0:21 - 0:26
    Glupsk aptit för bränslen och mat,
  • 0:26 - 0:28
    en oförutsägbar klimatförändring
  • 0:29 - 0:35
    och detta i en värld där
    befolkningen fortfarande ökar.
  • 0:36 - 0:38
    Borde vi oroa oss?
  • 0:38 - 0:42
    Borde vi vara rädda?
  • 0:43 - 0:46
    Hur ska man förstå allt detta?
  • 0:53 - 0:59
    7 miljarder människor lever nu på
    vår planet... är det inte härligt?
  • 0:59 - 1:04
    Men när en del människor tänker på
    framtidens värld så får de panik!
  • 1:04 - 1:06
    Andra väljer att inte tänka
    på det överhuvudtaget.
  • 1:06 - 1:10
    Men i kväll kommer jag visa dig
    hur det verkligen ligger till.
  • 1:10 - 1:13
    Jag heter Hans Rosling och
    jag är en statistiker som...
  • 1:13 - 1:15
    Nej, Nej, Nej, Nej.... stäng inte av!
  • 1:15 - 1:20
    För jag ska, med de senaste data från alla
    länder, visa er världen på ett nytt sätt.
  • 1:20 - 1:23
    Jag kommer berätta för er
    hur befolkningen ändras
  • 1:23 - 1:28
    och vad dagens data visar
    oss om hur världen kommer bli.
  • 1:28 - 1:32
    Vi står oundvikligen inför
    massiva utmaningar,
  • 1:32 - 1:37
    men de goda nyheterna är att framtiden
    nog inte kommer att bli så dyster,
  • 1:37 - 1:42
    och mänskligheten lyckas nu
    bättre än många tror.
  • 1:44 - 1:45
    Få inte Panik!
  • 1:46 - 1:47
    Sanningen om Befolkningstillväxten
  • 1:47 - 1:50
    med professor Hans Rosling.
  • 1:51 - 1:53
    Småbarn...
  • 1:53 - 1:55
    varenda ett en gudagåva.
  • 1:56 - 1:59
    Många människor tror att
    befolkningstillväxten sker okontrollerat.
  • 2:00 - 2:02
    Några talar befolkningsboom.
  • 2:03 - 2:06
    Men har de rätt?
  • 2:08 - 2:12
    Så hur ligger det till med befolkningen
    i dag och hur kom vi dit?
  • 2:12 - 2:16
    Jag kommer berätta för er historien
    om alla som någonsin levat...
  • 2:16 - 2:20
    Nåväl, åtminstone de senaste tusen åren.
  • 2:20 - 2:22
    Nu kör vi.
  • 2:22 - 2:25
    Jag visar er två axlar.
  • 2:26 - 2:33
    Här har ni tiden i år och här ser
    ni världens befolkning i miljarder.
  • 2:33 - 2:41
    År 10 000 f.Kr. när de första människorna
    blev lantbrukare, uppskattar arkeologerna
  • 2:41 - 2:45
    att världens befolkning bara
    var tio miljoner.
  • 2:46 - 2:49
    Föreställ er:
    Tio miljoner, det är som Sverige idag!
  • 2:50 - 2:53
    En värld bara med svenskar.
  • 2:54 - 3:01
    Allteftersom millennieskiftena passerade,
    mer bönder, mat, folk... imperier växte fram.
  • 3:02 - 3:06
    Egypten, Kina, Indien... och sist Europa!
  • 3:06 - 3:10
    Befolkningen fortsatte
    att öka, men långsamt.
  • 3:10 - 3:14
    Jag stannar till här runt år 1800.
  • 3:14 - 3:20
    Eftersom det var år 1800 som
    världsbefolkningen nådde 1 miljard.
  • 3:20 - 3:29
    Under tusentals år så ökade befolkningen
    med bråkdelar av en procent.
  • 3:29 - 3:36
    Men den industriella revolutionen ändrade
    allt, befolkningen började växa snabbare.
  • 3:36 - 3:39
    På lite mindre än 100 år så
    blev den 2 miljarder.
  • 3:39 - 3:43
    När jag gick i skolan var den 3 miljarder.
  • 3:43 - 3:50
    Många sa: "Planeten kan inte bära mer
    människor", till och med experter sa så.
  • 3:50 - 3:52
    Men det som hände var detta...
  • 3:52 - 3:58
    Vi blev 4 miljarder... 5 miljarder...
    6 miljarder... 7 miljarder!
  • 3:59 - 4:05
    Mer än hälften av världens befolkning
    har lagts till under min livstid.
  • 4:06 - 4:09
    Siffran stiger fortfarande.
  • 4:11 - 4:16
    Största delen av befolkningstillväxten de
    senaste åren har skett i länder i Asien.
  • 4:16 - 4:21
    Som här i Bangladesh... där befolkningen
    har tredubblats under min livstid.
  • 4:21 - 4:28
    Från 50 miljoner till mer än 150 miljoner.
  • 4:29 - 4:33
    Det är nu ett av de mest
    tätbefolkade länderna i världen.
  • 4:33 - 4:39
    Ungefär 15 miljoner bor i den väldigt
    fullproppade huvudstaden Dhaka.
  • 4:40 - 4:48
    Folk, både i stad och på landsbygd,
    är bekymrade över familjestorleken,
  • 4:49 - 4:52
    Men ett nytt Bangladesh växer fram...
  • 4:52 - 4:59
    Som familjen Khan, mamma Taslima,
    dottern Tanjina, lilla Sadia
  • 4:59 - 5:02
    och pappa Hannan.
  • 5:04 - 5:07
    Kvinnor tar evigheter att göra
    sig klara, de gör inte män.
  • 5:08 - 5:13
    Om ni tänker torka av det med era
    händer, varför då lägga på det?
  • 5:14 - 5:18
    Både Taslima och Hannan kommer
    från stora familjer.
  • 5:18 - 5:22
    Men de har bestämt sig för
    att bara skaffa två barn.
  • 5:22 - 5:25
    I Bangladesh finns det en slogan överallt
  • 5:26 - 5:29
    "Inte mer är två barn
    -ett är till och med bättre!"
  • 5:34 - 5:37
    Lyckligtvis har jag bara två barn.
  • 5:37 - 5:40
    Jag skulle inte ha råd med fler.
  • 5:40 - 5:43
    Men med två barn
    kan jag köpa vad de vill ha.
  • 5:47 - 5:50
    Mina fickor är nu tomma!
  • 5:51 - 5:56
    Taslima och Hannan är en del av ett
    kulturellt skifte från stora familjer.
  • 5:56 - 6:00
    För Taslima har det inneburit ett jobb.
  • 6:00 - 6:04
    Hon arbetar för statens
    familjeplaneringsverk,
  • 6:04 - 6:07
    de anställer kvinnor som henne i varje by.
  • 6:07 - 6:14
    Hon går från dörr till dörr, för att
    hjälpa andra med att ha mindre familjer.
  • 6:15 - 6:17
    När var din senaste menstruation?
  • 6:17 - 6:19
    Det var den 22:a.
  • 6:19 - 6:21
    Du använder inte
    något preventivmedel?
  • 6:21 - 6:23
    Är det inte ett problem om du blir gravid?
  • 6:24 - 6:26
    Jag blir inte gravid så lätt.
  • 6:26 - 6:28
    Men du har ju redan två barn,
  • 6:29 - 6:31
    jag har inte tid att ta
    mig till mottagningen.
  • 6:32 - 6:36
    Taslima ger råd, moraliskt stöd
    och inte minst,
  • 6:36 - 6:38
    en rad preventivmedel.
  • 6:40 - 6:43
    Du har redan tre döttrar, vill du
    verkligen ha ännu fler barn?
  • 6:45 - 6:46
    Det är upp till fadern.
  • 6:46 - 6:50
    Det är bara du kan som föda,
    varför är det upp till honom?
  • 6:51 - 6:53
    Du måste gå igenom smärtan, inte han.
  • 6:54 - 6:55
    Vem måste uthärda smärtan?
  • 6:56 - 7:00
    Jag uthärdar smärta, men om han vill
    ha en pojke vad kan jag göra då?
  • 7:00 - 7:05
    Här är en tablett, ta den i början
    av din menstruationscykel.
  • 7:10 - 7:14
    Det kan vara svårt att nå dem
    när de inte har så mycket utbildning.
  • 7:14 - 7:16
    Men stegvis så förstår de budskapet.
  • 7:17 - 7:23
    Så hur lyckosamma har Taslima och
    Bangladesh varit i att sänka födelsetalen?
  • 7:23 - 7:26
    Här är siffran för födda barn per kvinna.
  • 7:26 - 7:29
    I Sverige skapades Stiftelsen Gapminder
  • 7:29 - 7:34
    för att göra världens data tillgängliga,
    på ett sätt som alla kan förstå.
  • 7:34 - 7:38
    Nu kan jag visa er situationen i
    Bangladesh och hur det har utvecklat sig.
  • 7:38 - 7:42
    På den horisontella axeln,
    barn per kvinna.
  • 7:42 - 7:45
    Hela vägen från 1 till 2 ... 7 till 8.
  • 7:45 - 7:49
    Här på vertikala axeln, livslängd,
  • 7:49 - 7:54
    uppskattad livslängd, hur många
    år en nyfödd förväntas leva.
  • 7:54 - 7:56
    Från 30 och hela vägen upp till 90.
  • 7:57 - 8:00
    Nu startar vi 1972
  • 8:00 - 8:05
    ett betydelsefullt år för Bangladesh,
    första hela året som oberoende nation.
  • 8:05 - 8:08
    Då befann sig Bangladesh där borta.
  • 8:08 - 8:12
    och hade 7 barn per kvinna i genomsnitt,
  • 8:12 - 8:15
    och medellivslängden var under 50 år.
  • 8:15 - 8:17
    Så vad har hänt efter självständigheten.
  • 8:17 - 8:22
    Har liven blivit längre?
    Har barnen blivit färre?
  • 8:23 - 8:25
    Här har ni datan, jag startar Bangladesh.
  • 8:25 - 8:29
    Minsann, livet blir längre och
    barnen färre... 6... 5...
  • 8:29 - 8:31
    och livet blir ännu längre... 4... 3...
  • 8:31 - 8:37
    och landar nu på nästan 2, det är 2.2
    och livslängden är 70.
  • 8:37 - 8:43
    Det är fantastiskt!
    På 40 år har Bangladesh gått
  • 8:43 - 8:48
    från 7... 6... 5... 4... 3... 2...
  • 8:48 - 8:52
    Det är ett mirakel som
    har hänt i Bangladesh!
  • 8:52 - 8:57
    Men är det bara i Bangladesh?
    Jag ska visa er hela världen.
  • 8:57 - 9:02
    Jag backar 50 år i tiden, till 1963.
  • 9:03 - 9:05
    Här är alla länder.
  • 9:05 - 9:13
    De gröna är Amerika, nord och syd.
    De gula är Europa, öst och väst.
  • 9:13 - 9:21
    Blått är Afrika, norr och söder om Sahara.
    Rött, Asien med Australien och Nya Zeeland.
  • 9:21 - 9:25
    Bubblornas storlek visar
    befolkningens storlek, titta:
  • 9:26 - 9:32
    De stora där är Kina och Indien,
    Bangladesh kommer just efter.
  • 9:32 - 9:38
    1963 föddes i genomsnitt
    5 barn per kvinna i världen .
  • 9:39 - 9:42
    Men det var en delad värld... ser du det?
  • 9:42 - 9:49
    Länderna här borta, i-länderna,
    hade små familjer och långa liv.
  • 9:49 - 9:56
    Och så fanns u-länderna med
    stora familjer och korta liv.
  • 9:56 - 9:58
    Väldigt få länder var däremellan.
  • 9:58 - 10:00
    Men nu ska vi se vad som har hänt.
  • 10:00 - 10:02
    Jag startar världen!
  • 10:02 - 10:04
    Här kommer det...
  • 10:04 - 10:08
    Ni ser att Kina, den stora bubblan,
    får bättre hälsa,
  • 10:08 - 10:11
    sedan börjar familjeplaneringen,
    då går de mot mindre familjer.
  • 10:11 - 10:14
    Den stora gröna, se på Mexiko,
    där kommer den!
  • 10:14 - 10:17
    Det här är Brasilien, också det
    gröna i Latinamerika.
  • 10:17 - 10:22
    Här följer Indien. De stora röda bubblorna
    är asiatiska länder som går hitåt.
  • 10:22 - 10:25
    Många afrikanska har fortfarande
    "många födda barn per kvinna".
  • 10:25 - 10:30
    Sedan går Bangladesh förbi Indien
    på sin väg mot den lilla familjen.
  • 10:30 - 10:34
    Och nu kommer nästan alla länder hit upp,
    även Afrika börjar röra sig uppåt.
  • 10:34 - 10:37
    Oooh! Där var jordbävningen i Haiti!
  • 10:37 - 10:42
    Och slutligen hamnar alla här.
    Vilken förändring vi har!
  • 10:42 - 10:48
    Idag är genomsnittet i världen 2.5
  • 10:48 - 10:52
    För 50 år sedan var det 5.
  • 10:52 - 10:59
    Världen har förändrats: snittet för antal
    barn per kvinna har gått från 5 till 2.5
  • 11:00 - 11:03
    Och det minskar fortfarande...
    Vilken stor förändring!
  • 11:04 - 11:11
    Folk tror att Bangladesh och såna länder
    är epicentrum för en befolkningsboom.
  • 11:11 - 11:14
    De kunde inte ha mer fel.
  • 11:14 - 11:17
    För mig är hälsoarbetare som
    fru Taslima och hennes kollegor,
  • 11:17 - 11:24
    som har tagit sina länder härifrån...
    hela vägen... på några decennier
  • 11:24 - 11:29
    till bättre hälsa och små familjer,
    de är vår tids hjältar!
  • 11:30 - 11:32
    Det är en fantastisk förändring
    som har inträffat.
  • 11:33 - 11:36
    Vi lever inte längre i en delad värld.
  • 11:37 - 11:42
    Men vad vet folk om denna
    fantastiska förändring?
  • 11:42 - 11:50
    På Gapminder visar vi inte bara data,
    vi mäter också vad folk vet om världen.
  • 11:51 - 11:57
    Så vi gjorde den första undersökningen
    i Sverige, resultaten var nedslående!
  • 11:57 - 12:04
    Vi gjorde nästa i England, vi hade höga
    förhoppningar, för de hade varit överallt.
  • 12:05 - 12:07
    Vi trodde vi skulle få bra resultat här.
  • 12:07 - 12:13
    Första frågan var: hur många barn
    föder kvinnor i Bangladesh, i genomsnitt?
  • 12:13 - 12:19
    Vi gav fyra alternativ:
    2.5, 3.5, 4.5 eller 5.5
  • 12:20 - 12:22
    Det här är det brittiska resultatet.
  • 12:29 - 12:33
    Men ni vet svaret: det är 2.5
  • 12:34 - 12:38
    Bara 12 procent av britterna hade rätt.
  • 12:38 - 12:44
    Vi tänkte att det kanske var de
    lågutbildade som drog ner resultatet.
  • 12:44 - 12:50
    Så vi plockade ut de som gått på fina
    engelska universitet och hade en examen.
  • 12:50 - 12:54
    Här är de, det här är resultatet.
  • 12:58 - 13:01
    De var sämre!
  • 13:01 - 13:05
    Då tänker man kanske att britterna
    saknar kunskap om världen.
  • 13:05 - 13:07
    Nej nej!
  • 13:07 - 13:12
    Vad hade hänt om jag frågat den här
    chimpansen och hans vänner?
  • 13:12 - 13:18
    Om jag hade skrivit svaren på bananer
    och låtit dem välja varsin banan.
  • 13:18 - 13:21
    Då skulle jag få det här resultatet.
  • 13:21 - 13:24
    Chimpanser vet förstås inget
    om Bangladesh.
  • 13:29 - 13:34
    Men rent slumpmässigt skulle de
    svara rätt dubbelt så ofta som britterna.
  • 13:36 - 13:42
    Fler än hälften av britterna tror
    att det är 4.5 eller mer.
  • 13:43 - 13:49
    Problemet är inte brist på kunskap,
    det är förutfattade meningar.
  • 13:49 - 13:52
    Britterna kan inte ens
    föreställa sig eller gissa
  • 13:52 - 13:57
    att kvinnor i Bangladesh i snitt får
    2.5 barn. Och egentligen är det ju 2.2
  • 13:58 - 14:03
    Britterna vet inte att Taslima och hennes
    familj är normen i Bangladesh.
  • 14:05 - 14:12
    Och det är inte bara där, det är över
    hela världen. Brasilien, 2-barnsfamiljer.
  • 14:13 - 14:15
    Vietnam, 2-barnsfamiljer.
  • 14:16 - 14:22
    Till och med i Indien är det vanligast
    med 2-barnsfamiljer idag.
  • 14:22 - 14:27
    Samma om man ser till Afrika,
    stora städer som Addis Abeba.
  • 14:27 - 14:30
    Det är färre än 2 barn per kvinna
    i Addis Abeba.
  • 14:30 - 14:34
    Det kan finnas muslimer, buddhister,
    hinduer, kristna...
  • 14:34 - 14:39
    Det finns inte en religion, inte en
    kultur, inte en kontinent
  • 14:39 - 14:41
    där 2-barnsfamiljer inte finns.
  • 14:42 - 14:46
    Förändringen från stora familjer
    till 2-barnsfamiljer
  • 14:46 - 14:51
    är något av det viktigaste som hänt
    i världen under min livstid.
  • 14:51 - 14:54
    Det är utan motstycke i
    mänsklighetens historia!
  • 15:00 - 15:03
    Nu är vi tillbaka i Bangladesh.
  • 15:03 - 15:10
    Vilka är orsakerna till den historiska
    förändringen från stora till små familjer.
  • 15:10 - 15:18
    Nästan alla flickor i muslimska Bangladesh,
    som 15-åriga Tanjina, går i skolan.
  • 15:18 - 15:25
    Staten betalar till och med familjer för
    att låta döttrarna gå på högstadiet.
  • 15:25 - 15:30
    I Tanjinas skola är det
    fler flickor än pojkar.
  • 15:34 - 15:36
    Vad är detta för slags familj?
  • 15:36 - 15:38
    En stor familj!
  • 15:38 - 15:40
    Kommer de ha dåligt med mat?
    Ja!
  • 15:40 - 15:44
    Man kan inte missa poängen
    med denna lektion.
  • 15:45 - 15:48
    Vad är detta för slags familj?
  • 15:48 - 15:49
    Möter de några svårigheter?
  • 15:49 - 15:50
    Nej!
  • 15:52 - 15:58
    Utbildning är effektivt och det finns nya
    möjligheter för kvinnor i Bangladesh.
  • 15:58 - 16:05
    Trots fortsatt ojämlikhet finns det fler
    jobb och Tanjina siktar högt.
  • 16:05 - 16:08
    Jag älskar att gå i skolan.
  • 16:09 - 16:12
    På mammas tid gifte de sig unga.
  • 16:12 - 16:14
    De hade ingen chans att plugga.
  • 16:15 - 16:20
    Men nu kan vi drömma om att
    bli läkare eller ingenjörer.
  • 16:20 - 16:25
    Allt fler unga kvinnor här ser hur
    annorlunda saker kan vara för dem
  • 16:26 - 16:31
    Jag kan inte förstå hur du kunde
    gifta dig när du var 17.
  • 16:31 - 16:34
    Jag skulle inte drömma om
    att bli gift på bara två år.
  • 16:34 - 16:36
    Det är omöjligt.
  • 16:37 - 16:39
    Vi förstod det inte då.
  • 16:39 - 16:41
    Men folk vet bättre nu.
  • 16:43 - 16:47
    Så vid vilken ålder tänker du gifta dig?
  • 16:48 - 16:49
    Tjugofem.
  • 16:50 - 16:53
    Jag kommer avsluta min
    utbildning och skaffa ett jobb.
  • 16:54 - 16:56
    Jag ska bli läkare och
    gifta mig efter det.
  • 16:57 - 16:59
    Du är väldigt smart!
  • 17:03 - 17:09
    Det är härligt att se Taslima så hoppfull
    över en ljus framtid för de två döttrarna.
  • 17:10 - 17:15
    En avgörande förändring stödjer
    skiftet i Bangladesh.
  • 17:15 - 17:20
    En dramatisk förbättring i barnöverlevnad.
  • 17:24 - 17:30
    Det är Ramadan, den muslimska månaden
    för fasta och reflektion.
  • 17:30 - 17:37
    Vid denna lyckobådande tid hjälper Hannan
    föräldrarna att ta hand om familjegraven.
  • 17:38 - 17:40
    Tryck ner jorden med händerna.
  • 17:41 - 17:48
    Tre av Hannans syskon dog väldigt unga,
    de är begravda här.
  • 17:48 - 17:50
    De dog av mässlingen.
  • 17:51 - 17:54
    Vi grät väldigt mycket,
    det var så sorgligt
  • 17:55 - 17:58
    Om det hade funnits läkare
    hade de kunnat behandlats
  • 17:58 - 17:59
    Man hade kunnat överleva.
  • 17:59 - 18:03
    Hur skulle jag kunna glömma?
    Jag kommer minnas det så länge jag lever.
  • 18:03 - 18:06
    När Hannans föräldrar var ett ungt par,
  • 18:06 - 18:12
    dog 1 av 5 barn i Bangladesh
    innan 5 års ålder.
  • 18:12 - 18:17
    Alla familjer levde i ständig rädsla
    för att förlora ett eller flera barn.
  • 18:18 - 18:22
    Man väntade det ena barnet
    efter det andra.
  • 18:22 - 18:24
    För om ett dog, då skulle man
    inte bara ha ett kvar.
  • 18:25 - 18:27
    Det var så det var.
  • 18:28 - 18:33
    Vi tänker inte att vi kommer få för många
    barn eller hur framtiden kommer bli.
  • 18:37 - 18:44
    De senaste decennierna har Bangladesh
    gjort stora framsteg i barnöverlevnad.
  • 18:45 - 18:48
    Vacciner, infektionsbehandling,
    bättre nutrition och hygien
  • 18:48 - 18:52
    har räddat livet på miljoner barn.
  • 18:52 - 18:57
    Och när föräldrar börjat se att alla
    deras barn troligen överlever,
  • 18:57 - 19:02
    så har det största hindret för
    familjeplanering försvunnit.
  • 19:02 - 19:08
    Till och med i Dhakas slum
    har kvinnor i snitt bara 2 barn.
  • 19:14 - 19:17
    Barnöverlevnad driver allt.
  • 19:17 - 19:19
    Låt oss gå bakåt i historien.
  • 19:20 - 19:25
    Varför växte världsbefolkningen
    så långsamt före 1800?
  • 19:25 - 19:30
    Genom historien visar alla
    uppteckningar att i genomsnitt
  • 19:30 - 19:34
    fick 2 föräldrar i princip 6 barn.
  • 19:34 - 19:39
    Men det ser ju ut som snabb tillväxt,
    så varför växte inte befolkningen?
  • 19:39 - 19:47
    För att 1... 2... 3... 4 av barnen dog
    innan de hann bli föräldrar själva.
  • 19:47 - 19:52
    Folk förr i tiden levde aldrig i
    ekologisk balans med naturen,
  • 19:52 - 19:55
    de dog i ekologisk balans med naturen.
  • 19:56 - 19:59
    Det var oerhört tragiskt!
  • 20:00 - 20:03
    Men det förändrades med
    den industriella revolutionen.
  • 20:03 - 20:10
    Bättre löner, mer mat, kranvatten, bättre
    hygien, tvål, medicinska framsteg...
  • 20:11 - 20:17
    Med alla framsteg, varför växte
    befolkningen? För att de fick fler barn?
  • 20:17 - 20:27
    Nej! 1963 när jag gick i skolan, hade
    antalet barn per kvinna minskat till 5.
  • 20:27 - 20:32
    Orsaken till befolkningstillväxten var
    den ökade barnöverlevnaden.
  • 20:32 - 20:35
    4 överlevde vid den tiden.
  • 20:35 - 20:40
    Men 1 av 5 dog,
    det var fortfarande hemskt.
  • 20:40 - 20:50
    Inte förrän de senaste decennierna har länder
    gått framåt i barnöverlevnad och familjeplanering.
  • 20:50 - 20:53
    Så att vi nu närmar oss en ny balans.
  • 20:53 - 20:59
    Det är en bra balans: 2 föräldrar får
    i snitt 2 barn som överlever.
  • 20:59 - 21:02
    Vi har familjer i lycklig balans.
  • 21:02 - 21:06
    Det är den mest normala
    familjesituationen i världen idag.
  • 21:06 - 21:09
    Vad betyder det för framtiden?
  • 21:10 - 21:13
    Jag ska visa den bästa
    prognosen för framtiden,
  • 21:14 - 21:20
    från de bästa demografer vi har,
    på FNs befolkningsavdelning.
  • 21:20 - 21:21
    Den ser ut så här.
  • 21:21 - 21:28
    Det kommer att öka till 8... till 9...
    och sedan hit...
  • 21:28 - 21:30
    Men se, det saktar ner!
  • 21:30 - 21:34
    Vid slutet av århundradet
    blir det planare här.
  • 21:34 - 21:38
    Och om jag tar en närbild ser man
  • 21:38 - 21:44
    att vi förväntar oss att den snabba
    befolkningstillväxten saktar ner.
  • 21:45 - 21:50
    Det är förstås en prognos
    med ett visst mått av osäkerhet.
  • 21:50 - 21:55
    Men vi är säkra på att vi når slutet på den
    snabba tillväxten under detta århundrade.
  • 21:56 - 22:00
    Allt tack vare en märklig effekt
    av minskad fertilitet.
  • 22:00 - 22:02
    Se här, om vi går tillbaka hit
  • 22:02 - 22:06
    så ska jag visa det genom att visa
    antalet barn i världen.
  • 22:06 - 22:10
    Antalet barn från 0 till 15 år.
  • 22:10 - 22:12
    Här är de, titta:
  • 22:13 - 22:17
    Antalet barn ökade långsamt...
    och sedan ökade det snabbt...
  • 22:18 - 22:20
    Vid sekelskiftet
  • 22:20 - 22:23
    fanns det 2 miljarder barn i världen.
  • 22:23 - 22:30
    För mig var det ett viktigt år för det var
    då Doris föddes, mitt första barnbarn.
  • 22:30 - 22:35
    Hon föddes i en speciell tid
    för världens barn.
  • 22:35 - 22:41
    För demografiexperterna uppskattar
    att det är från det året
  • 22:41 - 22:45
    som antalet barn i världen
    kommer att fortsätta så här.
  • 22:45 - 22:47
    Det kommer inte att öka längre.
  • 22:47 - 22:52
    Vid nästa sekelskifte kommer vi
    fortfarande att ha 2 miljarder barn.
  • 22:53 - 23:00
    När Doris föddes
    nådde världen "peak child".
  • 23:00 - 23:03
    Antalet barn ökar inte.
  • 23:03 - 23:06
    Detta kommer att förvirra er.
  • 23:06 - 23:13
    För... hur kan totalbefolkningen öka
    om antalet barn inte ökar?
  • 23:13 - 23:16
    Varifrån kommer alla vuxna?
  • 23:16 - 23:20
    För att förklara det måste jag
    lämna det här häftiga digitala grejset
  • 23:20 - 23:25
    och visa ett riktigt kraftfullt
    utbildningsmaterial som vi har utvecklat.
  • 23:27 - 23:30
    Jag ska visa världsbefolkningen,
    mina damer och herrar,
  • 23:30 - 23:34
    i form av skumklossar.
  • 23:35 - 23:40
    En kloss är 1 miljard.
  • 23:40 - 23:44
    Det innebär att vi har
    2 miljarder barn i världen.
  • 23:44 - 23:50
    Och så har vi 2 miljarder
    mellan 15 och 30 år.
  • 23:50 - 23:52
    Det är ungefärliga siffror.
  • 23:52 - 23:54
    Vi har 1 miljard mellan 30 och 45 år,
  • 23:54 - 23:58
    1 miljard mellan 45 och 60 år
  • 23:58 - 24:03
    och så min kloss: 60 år och uppåt.
    Vi är här på toppen.
  • 24:03 - 24:06
    Det är världens befolkning idag.
  • 24:06 - 24:10
    Ni ser att det saknas 3 miljarder här.
  • 24:10 - 24:13
    Bara en liten del saknas
    för att de har dött.
  • 24:13 - 24:16
    De flesta saknas för att de aldrig föddes.
  • 24:16 - 24:22
    För innan 1980 föddes mycket
    färre barn i världen
  • 24:22 - 24:25
    eftersom det fanns färre kvinnor
    som födde barn.
  • 24:25 - 24:27
    Så detta har vi idag.
  • 24:27 - 24:29
    Vad kommer hända i framtiden?
  • 24:30 - 24:32
    Vet ni vad som händer med
    gamlingar som jag?
  • 24:34 - 24:35
    De dör!
  • 24:35 - 24:38
    Ja! Någon här arbetar på sjukhus.
  • 24:39 - 24:41
    Så... de dör!
  • 24:41 - 24:46
    Resten blir 15 år äldre och får
    2 miljarder barn.
  • 24:47 - 24:50
    De här är gamla nu, dags att dö.
  • 24:50 - 24:54
    Och så blir dessa 15 år äldre och får
    2 miljarder barn.
  • 24:54 - 24:59
    De här dör, resten blir 15 år äldre
    och får 2 miljarder barn.
  • 24:59 - 25:00
    Ah!
  • 25:00 - 25:03
    Utan att öka antalet barn,
  • 25:03 - 25:06
    utan att öka livslängden,
  • 25:06 - 25:11
    får vi 3 miljarder fler genom den här
    oundvikliga påfyllningen av vuxna,
  • 25:12 - 25:15
    som händer precis när de stora
    yngre generationerna växer upp.
  • 25:16 - 25:21
    Det finns en till detalj, goda nyheter
    för de äldre av er här, som jag.
  • 25:22 - 25:25
    Man har uppskattat att de äldre
    kommer leva lite längre.
  • 25:25 - 25:29
    Så vi behöver lägga till 1 miljard
    av äldre på toppen här.
  • 25:29 - 25:33
    Jag hoppas desperat att jag kommer
    vara en del av den gruppen.
  • 25:33 - 25:39
    Eftersom då lever jag längre och får läsa
    årsstatistiken och rapportera varje år...
  • 25:39 - 25:47
    Men när jag föreläser för många kunniga
    miljöaktivister, med bra omsorg för miljön
  • 25:47 - 25:51
    så säger de ofta till mig att vi måste
    stoppa befolkningstillväxten vid 8 miljarder.
  • 25:51 - 25:56
    När jag pratar med dem... för de första
    förstår de inte vi har nått peak child,
  • 25:56 - 26:04
    och vet inte att den fortsatta befolknings-
    ökningen beror på en påfyllning av vuxna.
  • 26:04 - 26:10
    Vilket gör att vi hamnar på mer eller
    mindre denna folkmängd.
  • 26:10 - 26:16
    Så vi vet hur många miljarder det blir,
    men var kommer de att bo?
  • 26:16 - 26:19
    Nu och i framtiden.
  • 26:21 - 26:26
    Där har ni världen och
    här är de 7 miljarderna.
  • 26:26 - 26:33
    Av de 7 miljarderna, lever 1 miljard i
    Amerika, nord och syd sammanräknat.
  • 26:34 - 26:38
    1 i Europa, 1 i Afrika
  • 26:38 - 26:42
    och 4 i Asien.
  • 26:42 - 26:44
    Detta är nu. Men hur kommer man ihåg det?
  • 26:44 - 26:48
    Jag har ett enkelt sätt, jag
    sätter ihop siffrorna så här
  • 26:48 - 26:52
    och det här är världens PIN-kod: 1114
  • 26:52 - 26:55
    Men vad händer i mitten av seklet?
  • 26:55 - 26:57
    Det vet vi ganska säkert.
  • 26:57 - 27:02
    Europa ökar inte,
    faktum är Europa minskar.
  • 27:02 - 27:07
    I Amerika blir det lite fler människor,
    mestadels pensionärer i Latinamerika.
  • 27:07 - 27:10
    Så det spelar nästan ingen
    roll, det är nästan lika.
  • 27:10 - 27:13
    I Asien kommer vi få 1 miljard fler,
  • 27:13 - 27:16
    och sedan är
    befolkningsökningen över i Asien.
  • 27:16 - 27:22
    I Afrika, under de kommande 40 åren så
    dubblas befolkningen till 2 miljarder.
  • 27:22 - 27:25
    Nu... fram till slutet av seklet.
  • 27:26 - 27:30
    Vi vet detta: inga fler i Europa,
    inga fler i Amerika, inga fler i Asien...
  • 27:30 - 27:35
    Men Afrika är på gång, såvitt vi ser
    idag, med en till fördubbling.
  • 27:35 - 27:39
    Så det kommer vara 4 miljarder i Afrika
  • 27:39 - 27:45
    vid år 2100, och den slutliga
    PIN-koden blir då 1145.
  • 27:46 - 27:50
    Världen kommer vara annorlunda år 2100.
  • 27:50 - 27:54
    Människorna som lever i
    vad jag kallar gamla västern,
  • 27:54 - 27:59
    västra Europa och Nordamerika, kommer
    att utgöra mindre än 10% av befolkningen.
  • 27:59 - 28:03
    80% av befolkningen kommer att
    finnas i Asien och Afrika.
  • 28:04 - 28:07
    Men kommer det finnas nog med
    tillgångar för att upprätthålla dem?
  • 28:08 - 28:14
    Detta kommer bli en enorm utmaning
    och inget kommer att ske automatiskt.
  • 28:14 - 28:22
    Men min syn är att det är möjligt för alla
    dessa miljarder att leva gott tillsammans.
  • 28:29 - 28:37
    Det är lätt att se möjligheten till ett
    välmående, fredligt Asien med 5 miljarder.
  • 28:37 - 28:40
    Japan, Sydkorea och andra är redan rika.
  • 28:40 - 28:49
    Och efter dem på väg mot rikedom, kommer
    Kina, Indien, Indonesien och andra länder.
  • 28:50 - 28:55
    Även i fattigare asiatiska länder är det
    allt fler som får ett anständigt liv.
  • 28:57 - 29:02
    Men Afrikas framtid, med 4 miljarder?
  • 29:03 - 29:07
    Kommer inte de flesta att leva i
    fruktansvärd fattigdom?
  • 29:08 - 29:12
    Jag har sett extrem fattigdom i Afrika.
  • 29:12 - 29:19
    För 30 år sedan jobbade jag 2 av
    mitt livs mest intensiva år som läkare
  • 29:19 - 29:25
    i ett av de fattigaste länderna,
    Mocambique, på Afrikas östkust.
  • 29:25 - 29:33
    Mocambique hade just blivit självständigt
    efter ett långt krig mot Portugal.
  • 29:33 - 29:42
    Mitt jobb var att vara en av två läkare,
    båda utlänningar, för 300 000 personer.
  • 29:42 - 29:47
    Det här var sjukhuset. Min fru
    arbetade också där, som barnmorska.
  • 29:47 - 29:50
    Det här är hela personalen på sjukhuset.
  • 29:50 - 29:58
    De med vita rockar fick under kolonial-
    perioden möjlighet till ett års utbildning.
  • 29:58 - 30:01
    Resten... många av dem kunde inte
    ens läsa eller skriva.
  • 30:01 - 30:06
    Men alla arbetade hängivet och motiverat.
  • 30:06 - 30:12
    Patienter kom in med de värsta
    fattigdomssjukdomarna
  • 30:12 - 30:15
    ofta hade vi inte tillräckliga resurser,
  • 30:15 - 30:22
    och min kunskap som ung doktor
    räckte inte till för patienterna.
  • 30:22 - 30:26
    Mocambique är fortfarande
    ett väldigt fattigt land.
  • 30:26 - 30:31
    Men saker har förbättrats ofantligt
    sedan jag var där för 30 år sedan.
  • 30:36 - 30:43
    Till att börja med så finns det ett nytt
    sjukhus i staden där jag jobbade.
  • 30:44 - 30:50
    Det nya, större sjukhuset har
    15 läkare och 11 är mocambiker.
  • 30:50 - 30:54
    All personal är välutbildad.
  • 30:55 - 31:01
    Sjukhuschefen är Dr Cashimo, gynekologen.
  • 31:02 - 31:04
    Allt visar på att...
  • 31:04 - 31:06
    Att det kommer bli...
  • 31:06 - 31:08
    tvillingar!
  • 31:09 - 31:13
    Förändringen är otrolig!
  • 31:14 - 31:16
    Vi har olycksfalls- och akutmottagning...
  • 31:16 - 31:20
    barn- och ortopedisk kirurgi.
  • 31:21 - 31:25
    Vi har stora laboratorier och apotek
    som är öppna dygnet runt.
  • 31:25 - 31:32
    De räddar rutinmässigt kvinnor med
    kejsarsnitt, något som var omöjligt förr.
  • 31:34 - 31:38
    Nu för tiden kan vi göra detta,
    med ett professionellt lag...
  • 31:38 - 31:45
    i en välutrustad operationssal
    precis som var som helst i världen.
  • 31:48 - 31:52
    Allt har förbättrats så mycket.
  • 31:52 - 31:57
    De som föds i Mocambique idag bör
    ha en mycket ljusare framtid!
  • 32:01 - 32:05
    Inte bara på grund av bättre hälsa,
    men en blomstrande ekonomi också
  • 32:05 - 32:08
    med livliga hamnar och marknader
  • 32:08 - 32:12
    och nya industrier med många nya jobb.
  • 32:16 - 32:21
    Ni tänker kanske att de goda nyheterna
    bara handlar om städer.
  • 32:21 - 32:22
    Och det är sant!
  • 32:22 - 32:27
    Den svåraste utmaningen är landsbygden,
    där flest människor bor.
  • 32:27 - 32:30
    Men det förändras där också.
  • 32:33 - 32:39
    Långt inne i Mocambique ligger
    landsbygdsområdet Mogovalas.
  • 32:40 - 32:45
    Här bor Olivia, Andre och
    deras unga familj.
  • 32:47 - 32:51
    Som så många fattiga i världen är
    Olivia och Andre lantbrukare,
  • 32:52 - 32:56
    beroende av det de odlar för att få mat.
  • 33:00 - 33:04
    Klockan är 4, dagens arbete kallar.
  • 33:07 - 33:09
    Andre går direkt till åkrarna.
  • 33:10 - 33:13
    Olivia hämtar först vatten.
  • 33:13 - 33:16
    Båda måste gå flera kilometer
    för att komma någonvart.
  • 33:18 - 33:20
    Det tar mig två timmar att komma fram.
  • 33:22 - 33:26
    När det är trängsel tar det
    kanske två timmar.
  • 33:28 - 33:32
    När jag är tillbaka igen
    är jag trött och hungrig.
  • 33:34 - 33:40
    Utan andra transportmedel
    måste allting bäras.
  • 33:43 - 33:47
    Olivia och Andre har 8 barn.
  • 33:47 - 33:50
    Födelsetalen är fortfarande höga
    i stora delar av Afrikas landsbygd.
  • 33:50 - 33:55
    Och de fattigaste familjerna
    har flest munnar att mätta.
  • 33:55 - 33:59
    Allt familjen kan avvara, säljer de.
  • 34:00 - 34:02
    Jag får verkligen kämpa.
  • 34:03 - 34:10
    Jag planterar alla möjliga grödor,
    men även med allt jag odlar...
  • 34:10 - 34:18
    tjänar jag inte tillräckligt mycket
    för att försörja mina barn.
  • 34:18 - 34:23
    Men ekonomisk utveckling sipprar
    långsamt ut på landsbygden.
  • 34:24 - 34:29
    Jag har sparat i tre år till hustaket.
  • 34:29 - 34:35
    Andre har ögonen på något
    som han tror kan förändra allt.
  • 34:36 - 34:40
    Jag behöver desperat en cykel.
    Jag kan inte ta mig någonstans utan en.
  • 34:42 - 34:47
    Cyklar kan göra enorm skillnad
    för de fattigas liv på landsbygden.
  • 34:48 - 34:52
    Man sparar flera timmar varje dag
    och får mycket mer gjort.
  • 34:52 - 34:57
    Med cykel kan man få med sig
    mycket tyngre laster till marknaden
  • 34:57 - 34:58
    och tjäna mer pengar.
  • 34:58 - 35:00
    Man kan resa för att hitta arbete
  • 35:00 - 35:04
    och blir man sjuk så kan man
    nå en läkarmottagning i tid.
  • 35:06 - 35:13
    Om jag får en cykel
    skulle jag bli så glad.
  • 35:13 - 35:17
    Eftersom ett hus utan
    en cykel är inte ett hem.
  • 35:18 - 35:24
    Andre och Olivia har sparat i 2 år.
    De har inte tillräckligt mycket än.
  • 35:25 - 35:29
    Allt hänger på sesamfröna,
    som just skördas.
  • 35:30 - 35:34
    Kan de få ett bra pris,
    så kanske de precis klarar det.
  • 35:37 - 35:40
    Andre och Olivia lever i ett av
    de fattigaste länderna.
  • 35:40 - 35:44
    Och de bor på landsbygden som är
    den fattigaste delen av det landet.
  • 35:45 - 35:51
    Hur många i världen lever som dem?
    Och hur många fattiga finns det?
  • 35:51 - 35:53
    Jag ska visa er den här mätstickan.
  • 35:53 - 35:56
    Väldigt enkelt. Fattig... och... rik.
  • 35:56 - 35:59
    Här är alla 7 miljarderna igen.
  • 36:00 - 36:05
    De är, förenklat, uppradade
    från fattigast till rikast.
  • 36:05 - 36:11
    Hur mycket tjänar den rikaste miljarden,
    räknat i dollar per dag?
  • 36:11 - 36:13
    Låt oss se.
  • 36:13 - 36:15
    Åh... ååhhh...
  • 36:15 - 36:16
    Det kommer, det kommer...
  • 36:16 - 36:18
    Åh, oj oj...
  • 36:18 - 36:20
    Jag når inte ens. 100 dollar per dag.
  • 36:21 - 36:26
    Den mellersta miljarden då,
    hur mycket tjänar de?
  • 36:26 - 36:31
    Bara 10 dollar.
  • 36:31 - 36:36
    Och den fattigaste miljarden här borta,
    hur mycket får de?
  • 36:36 - 36:37
    Ja...
  • 36:38 - 36:40
    Bara 1 dollar.
  • 36:41 - 36:43
    Det här är skillnaden i världen idag.
  • 36:44 - 36:48
    Ekonomerna drar en linje som de kallar
    gränsen för extrem fattigdom.
  • 36:48 - 36:50
    Just över 1 dollar.
  • 36:50 - 36:56
    Där har man knappt mat till familjen,
    man är inte säker på att ha mat varje dag.
  • 36:57 - 36:59
    1 miljard är fortfarande under den,
  • 36:59 - 37:03
    nästa miljard delas av den linjen.
  • 37:03 - 37:05
    Och resten är ovanför.
  • 37:06 - 37:10
    De fattigaste har knappt råd
    att köpa skor,
  • 37:11 - 37:15
    och när de får skor... nästa grej de
    sparar till är en cykel.
  • 37:15 - 37:17
    Här är Andre och Olivia.
  • 37:17 - 37:21
    Efter cykeln siktar man mot en motorcykel.
  • 37:21 - 37:24
    Efter motorcykeln, en bil.
  • 37:25 - 37:30
    Jag minns när min familj fick sin första
    bil, det var en liten grå Volkswagen.
  • 37:30 - 37:35
    Det första vi gjorde var att åka till Norge
    på semester, för det är vackrare än Sverige.
  • 37:35 - 37:38
    Det var en fantastisk resa!
  • 37:39 - 37:45
    Nu är jag i den här gruppen, i den rikaste
    miljarden, vi kan flyga på semester.
  • 37:45 - 37:48
    Det finns förstås de som är mycket
    rikare än flygplansfolket.
  • 37:49 - 37:55
    En del till och med så rika att de
    funderar på att turista i rymden.
  • 37:55 - 38:00
    Och skillnaden i inkomst mellan
    flygplansfolket och de allra rikaste
  • 38:00 - 38:05
    är nästan lika stor som mellan
    flygplansfolket här
  • 38:05 - 38:08
    och de fattigaste här borta.
  • 38:08 - 38:14
    Det viktigaste att minnas med
    den här mätstickan är detta.
  • 38:14 - 38:18
    För att visa det behöver jag
    min trappstege.
  • 38:19 - 38:23
    Ibland behöver man gammal,
    fungerande teknologi också.
  • 38:23 - 38:25
    Här.
  • 38:29 - 38:33
    Jag når bara... Här är de,
    jag är högst upp.
  • 38:33 - 38:40
    Problemet för oss som lever på 100 dollar
    om dagen, är att när vi tittar ner
  • 38:40 - 38:45
    på de som har 10 eller 1 dollar
    så ser de lika fattiga ut.
  • 38:45 - 38:47
    Vi kan inte se skillnaden.
  • 38:47 - 38:51
    Det ser ut som att alla lever på
    samma mängd pengar.
  • 38:51 - 38:53
    Och man säger "åh, de är fattiga".
  • 38:53 - 39:00
    Jag kan försäkra er, för jag har mött och
    pratat med folk som lever här nere,
  • 39:00 - 39:05
    jag kan försäkra er om att folk här nere
  • 39:05 - 39:11
    mer än väl vet hur mycket bättre livet
    skulle bli om de gick från 1 till 10 dollar,
  • 39:11 - 39:13
    10 gånger större inkomst.
  • 39:13 - 39:17
    Det är en enorm skillnad.
  • 39:17 - 39:23
    För att förstå det här, detta är vad
    Andre och Olivia försöker göra nu.
  • 39:23 - 39:27
    Varje steg de tar längs den här linjen
  • 39:27 - 39:30
    från skorna mot cykeln,
  • 39:30 - 39:37
    hur små de än verkar på avstånd,
    gör de en enorm skillnad i deras liv.
  • 39:37 - 39:46
    Om Andre och Olivia skulle få cykeln så
    skulle det påskynda vägen till ett bättre liv.
  • 39:47 - 39:54
    Idag förbereder Andre och Olivia att sälja
    sesam som de har odlat i månader.
  • 39:54 - 39:58
    Priset brukar ha varit 25 meticaier.
  • 39:59 - 40:02
    I år är det högre.
  • 40:02 - 40:05
    Vi hoppas kunna sälja för 40-45 meticaier.
  • 40:06 - 40:12
    Men de måste se upp för att få rätt pris.
  • 40:12 - 40:20
    Vi har sett att vissa köpare
    har fuskat med vågarna.
  • 40:20 - 40:26
    Så när vi själva vägt,
    har det varit tio kilo
  • 40:26 - 40:36
    ... när vi tagit det till köparna,
    säger de ibland sju eller åtta.
  • 40:36 - 40:39
    Andre ska sköta försäljningen.
  • 40:39 - 40:45
    Och för sista gången, hoppas han, behöver
    han hjälp att frakta grödan till marknaden.
  • 40:48 - 40:52
    Andre behöver vara förnuftig.
  • 40:53 - 40:57
    Hej, hej min vän, räkna ordentligt!
  • 40:58 - 41:03
    Affären är klar, Andre är nöjd med priset.
  • 41:06 - 41:09
    Nu ska jag spendera mina pengar!
  • 41:11 - 41:15
    Den här stunden har familjen
    arbetat hårt för.
  • 41:33 - 41:38
    Vägen till marknaden tog hela morgonen
    för Andre att gå.
  • 41:38 - 41:43
    På mindre än en timme kan han cykla hem.
  • 41:50 - 41:52
    Du köpte en cykel.
  • 41:52 - 41:54
    Ja älskling, jag köpte en cykel!
  • 42:02 - 42:05
    Cykeln används genast.
  • 42:06 - 42:08
    Barnen hämtar vatten med den.
  • 42:09 - 42:12
    Andre bär mer varor till marknaden
  • 42:12 - 42:18
    och, minst lika viktigt, Olivia och Andre
    kan nu enkelt få iväg barnen till skolan
  • 42:18 - 42:22
    så att de kan lära sig
    matte, läsa och skriva.
  • 42:25 - 42:31
    Nu vill jag spara till en motorcykel
    för att transportera fru och barn.
  • 42:32 - 42:34
    Det är vad jag vill göra framöver.
  • 42:40 - 42:46
    Det är härligt att se Olivia och Andre
    trampa sig ur extrem fattigdom.
  • 42:46 - 42:50
    De använder också cykeln för
    att ta sig till läs- och skrivkurser.
  • 42:50 - 42:55
    Utbildning är så viktigt för människors
    och länders utveckling.
  • 42:55 - 43:01
    Men hur många vet vad som egentligen
    har hänt med utbildning i världen?
  • 43:01 - 43:05
    Det är dags för den stora brittiska
    okunnighetsundersökningen igen.
  • 43:05 - 43:06
    Då kör vi.
  • 43:06 - 43:11
    Vi frågade hur stor del av vuxna i världen
    idag som kan läsa och skriva?
  • 43:12 - 43:17
    Kan jag fråga publiken? Hur många
    tror på 20 procent? Upp med handen.
  • 43:18 - 43:20
    40 procent?
  • 43:22 - 43:23
    60 procent?
  • 43:24 - 43:27
    Och 80 procent? Ah, ah, ah.
  • 43:28 - 43:31
    Här är det brittiska resultatet.
  • 43:36 - 43:43
    Nu kan ni använda det brittiska resultatet
    för att klura ut rätt svar eller hur?
  • 43:43 - 43:47
    Det rätta svaret är förstås 80 procent.
  • 43:47 - 43:51
    Ni slog åtminstone det
    brittiska medelvärdet.
  • 43:52 - 43:55
    Ja, 80 procent av världens befolkning
    kan läsa och skriva i dag.
  • 43:55 - 43:59
    Läs- och skrivkunnighet är 80 procent...
    faktum är att siffran är lite högre.
  • 44:00 - 44:05
    Så om jag hade jämfört detta
    med chimpanserna, ni vet..
  • 44:05 - 44:08
    återigen skulle man fått slumpmässiga
    resultat från chimpanserna.
  • 44:08 - 44:13
    Men man får tre gånger så många
    korrekta svar än från britterna.
  • 44:13 - 44:16
    Nu till universitetsfolket.
  • 44:17 - 44:20
    Möjligen vet de detta...
    åh, till och med sämre.
  • 44:20 - 44:24
    Vad i hela världen lär de egentligen
    ut på brittiska universitet?
  • 44:25 - 44:31
    Världsuppfattningen är flera årtionden
    för gammal, media har helt missat detta.
  • 44:31 - 44:36
    Men det beror kanske på att
    världen ändrar sig så fort.
  • 44:36 - 44:37
    Damer och herrar,
  • 44:37 - 44:41
    jag kommer att visa er
    mitt favoritdiagram,
  • 44:41 - 44:49
    jag ska visa er 200 länders historia
    under 200 år på mindre än en minut.
  • 44:49 - 44:55
    Jag har en axel för inkomst.
    Jag har en axel för livslängd.
  • 44:55 - 45:00
    Jag startar år 1800 och
    här är alla länderna.
  • 45:00 - 45:04
    1800 var alla här i fattig-
    och sjukhörnet, ser ni det?
  • 45:04 - 45:07
    Kort livslängd, kort om pengar.
  • 45:07 - 45:09
    Och här kommer effekterna
    av industriella revolutionen.
  • 45:09 - 45:15
    Västländerna rör sig förstås mot bättre
    häsa men blir inte så mycket bättre i början
  • 45:15 - 45:19
    och de länder som koloniserats drar
    inte någon nytta av det,
  • 45:19 - 45:21
    de blir kvar i det andra fattiga hörnet.
  • 45:21 - 45:27
    Hälsan förbättrats långsamt, vi rör oss
    hit och vi kommer in ett nytt sekel.
  • 45:27 - 45:32
    Det hemska första världskriget och
    därefter den ekonomiska krisen.
  • 45:32 - 45:34
    Och sedan, andra världskriget.
  • 45:34 - 45:37
    Åh, nu kommer självständigheten.
  • 45:37 - 45:41
    Med självständighet förbättras hälsan
    fortare än i de andra länderna här.
  • 45:41 - 45:47
    Så startar en snabb ekonomisk
    upphämtning i Kina och Latinamerika.
  • 45:47 - 45:49
    Det rör sig här uppe.
  • 45:49 - 45:53
    Och Indien följer dem här och
    de afrikanska länderna med.
  • 45:53 - 45:56
    Det är en häpnadsväckande
    förändring som har skett i världen.
  • 45:56 - 46:03
    Ni vet, här framme har vi nu USA och Stor-
    britannien, men de rör sig inte så fort längre.
  • 46:03 - 46:06
    De snabbrörliga finns här i mitten.
  • 46:06 - 46:09
    Kina rör sig snabbt för ta sig ikapp,
    och Bangladesh...
  • 46:09 - 46:15
    Titta Bangladesh är här, nu ganska friska
    och börjar få en snabb ekonomisk tillväxt.
  • 46:15 - 46:20
    Och Moçambique.. Ja Moçambique är här
    borta men rör sig snabbt åt rätt riktning.
  • 46:21 - 46:25
    Men allt jag visar är
    ländernas medelvärden.
  • 46:25 - 46:30
    Men hur är det för folket?
    Har folket fått ett bättre liv?
  • 46:30 - 46:34
    Nu ska jag visa er något som gör
    en statistiker som mig exalterad.
  • 46:34 - 46:39
    Jag kommer visa er inkomstfördelningen.
    Skillnaden mellan människorna.
  • 46:39 - 46:42
    För att göra det tar jag
    bubblorna 50 år tillbaka
  • 46:42 - 46:46
    och jag kommer bara titta på pengarna.
  • 46:46 - 46:52
    Vi måste vi expandera och justera axeln,
    för de rika är så rika och fattiga så fattiga
  • 46:52 - 46:55
    så detta kommer visa en större
    skillnad än mellan länderna.
  • 46:55 - 47:00
    Låt länderna falla ned, det här är USA
  • 47:00 - 47:04
    och spridningen inom landet.
  • 47:04 - 47:07
    Nu tar jag ned de andra länderna i Amerika.
  • 47:07 - 47:11
    Nu ser ni från från den rikaste
    till den fattigaste personen.
  • 47:11 - 47:15
    Höjden visar hur många det
    är på varje inkomstnivå.
  • 47:15 - 47:18
    Låt mig ta ned Europa nu.
  • 47:19 - 47:22
    Ovanpå det kommer jag att lägga Afrika.
  • 47:23 - 47:29
    Slutligen regionen med flest människor,
    ovanpå alltihop, Asien.
  • 47:30 - 47:36
    1963, då bestod världen av två pucklar:
  • 47:37 - 47:40
    först den rikaste puckeln,
    är det inte lite som en kamel?
  • 47:40 - 47:44
    Första puckeln här med de rikaste
    i främst Europa och Amerika.
  • 47:44 - 47:49
    Den fattigaste puckeln här, med
    huvudsakligen Asien och Afrika.
  • 47:50 - 47:52
    Fattigdomslinjen låg här.
  • 47:52 - 47:58
    Kan ni se hur många människor som
    levde i extrem fattigdom för 50 år sen?
  • 47:58 - 48:00
    Huvuddelen av dem var i Asien.
  • 48:00 - 48:06
    Folk sa, Asien kommer aldrig ur fattigdom,
    exakt som en del säger om Afrika i dag.
  • 48:06 - 48:08
    Vad har nu hänt?
  • 48:08 - 48:10
    Jag startar världen.
  • 48:10 - 48:15
    Ni kan se att många människor föds
    fattiga, men Asien går mot högre inkomster
  • 48:15 - 48:19
    och 1 miljard kommer ur
    extrem fattigdom på detta sätt,
  • 48:19 - 48:24
    formen på världen ändras och
    kamelen är död.
  • 48:24 - 48:27
    Den återföds som dromedar.
  • 48:28 - 48:31
    Och det ni ser här
  • 48:31 - 48:36
    är variationen:
    från de rikaste, de flesta i mitten,
  • 48:36 - 48:41
    och det är nu en mycket mindre
    andel som lever i extrem fattigdom.
  • 48:41 - 48:47
    Men se upp, det är fortfarande många
    som är extremt fattiga, mer än 1 miljard.
  • 48:47 - 48:53
    Frågan är nu: kan detta sätt att ta sig
    ur extrem fattigdom fortsätta
  • 48:53 - 48:57
    för dem i Afrika och även för de
    tillkommande miljarderna i Afrika?
  • 49:00 - 49:07
    Jag tror det är möjligt och troligt att de
    flesta afrikanska länderna tar sig ur fattigdom.
  • 49:07 - 49:13
    Det kommer kräva kloka handlingar och
    stora investeringar, men det kan hända.
  • 49:15 - 49:19
    Afrikas många länder
    rör sig inte i samma takt.
  • 49:20 - 49:24
    Några rör sig mycket snabbt,
    medan andra har fastnat i konflikter.
  • 49:24 - 49:29
    Men de flesta, som Mocambique,
    rör sig stadigt framåt.
  • 49:31 - 49:36
    Men hur föder man alla
    nya afrikaner i framtiden?
  • 49:36 - 49:42
    Ja, det är underskott i dag, men
    det finns stora möjligheter också.
  • 49:42 - 49:49
    Skördarna i Afrika är bara en bråkdel
    av vad de kunde vara med bättre teknik.
  • 49:53 - 49:57
    De afrikanska floderna används
    knappt för bevattning.
  • 49:58 - 50:05
    Skördetröskor och traktorer kan få Afrika
    att blomma och ge mat till fler miljarder.
  • 50:06 - 50:11
    Och tro inte att det bara är jag
    som tror att Afrika kan fixa det.
  • 50:11 - 50:20
    FN kommer att sätta ett nytt mål:
    eliminera extrem fattigdom inom 20 år.
  • 50:21 - 50:27
    Alla förstår att det är en enorm utmaning
    men jag tror verkligen att det är möjligt.
  • 50:28 - 50:30
    Föreställ er att det skulle ske.
  • 50:30 - 50:35
    Hittills har vi sett att
    den rika änden rör på sig...
  • 50:35 - 50:38
    och mitten rör på sig.
  • 50:38 - 50:42
    Men den fattigaste änden har fastnat.
  • 50:42 - 50:47
    Det är här, i extrem fattigdom,
    vi ser oförmågan att läsa och skriva.
  • 50:47 - 50:52
    Här hittar vi hög barnadödlighet och
    ser ett högt antal barn per kvinna.
  • 50:52 - 50:59
    Det är som att extrem fattigdom förökar
    sig om man inte får stopp på den fort.
  • 50:59 - 51:05
    Men Andre och Olivia och andra som dem,
    jobbar hårt för att ta sig ur det,
  • 51:05 - 51:11
    och om de bara kunde få rätt hjälp från
    sina länder och från världen i stort
  • 51:11 - 51:19
    med saker som skola, hälsovård, vaccin,
    vägar, elektricitet och preventivmedel
  • 51:19 - 51:26
    då kan de klara det, men i huvudsak
    fixar de det genom sitt eget hårda arbete.
  • 51:26 - 51:32
    Nu kör vi... vidare...
    följ Andre och Olivia över linjen.
  • 51:32 - 51:37
    Det kommer vara möjligt
    inom några årtionden... Ja!
  • 51:37 - 51:41
    Men att komma ur fattigdom är bara början.
  • 51:41 - 51:47
    Folk vill fortsätta längs denna
    linje mot ett gott liv.
  • 51:47 - 51:49
    Men vad betyder då ett gott liv?
  • 51:51 - 51:58
    För de flesta betyder ett gott liv
    fler maskiner och ökad energianvändning.
  • 51:58 - 52:07
    Det är ett problem, eftersom det bidrar
    till hotet om klimatförändringar.
  • 52:07 - 52:12
    80% av världens energi kommer
    fortfarande från fossila bränslen,
  • 52:12 - 52:17
    och vetenskapen visar att klimatet
    kan ändras dramatiskt i framtiden
  • 52:17 - 52:24
    på grund av koldioxidutsläpp från
    fortsatt förbränning av fossila bränslen.
  • 52:27 - 52:31
    Jag är inte den bästa för att berätta hur
    illa klimatförändringarna kommer att bli,
  • 52:31 - 52:35
    jag är inte heller specialist
    på hur man förebygger det.
  • 52:35 - 52:42
    Det jag kan göra är att visa data om
    vilka det är som släpper ut koldioxid.
  • 52:42 - 52:44
    Jag visar det.
  • 52:45 - 52:49
    Ni kommer ihåg mätstickan från fattigaste
    miljarden till rikaste miljarden.
  • 52:49 - 52:54
    Från de som knappt har råd med
    skor, till de som flyger flygplan.
  • 52:54 - 53:03
    Detta visar totalmängden fossila bränslen
    som används i världen under ett år:
  • 53:03 - 53:06
    kol, olja och naturgas.
  • 53:06 - 53:09
    Och det representerar mer eller mindre
    de totala utsläppen av koldioxid.
  • 53:09 - 53:13
    Hur mycket används av
    den rikaste miljarden?
  • 53:15 - 53:16
    Hälften.
  • 53:16 - 53:18
    Den näst rikaste miljarden.
  • 53:20 - 53:21
    Hälften av det som är kvar.
  • 53:22 - 53:24
    Nu förstår du vad den tredje använder,
  • 53:24 - 53:28
    hälften av det som är kvar.
    Resten använder knappt något alls.
  • 53:28 - 53:38
    Det är tydligt att nästan allt fossilt
    bränsle används av de 3 rikaste miljarderna,
  • 53:38 - 53:40
    de använder mer än 85 procent.
  • 53:40 - 53:45
    Nu har den rikaste miljarden
    slutat att bli fler,
  • 53:45 - 53:48
    men vi väntar på att se
    om de kommer att bli färre.
  • 53:48 - 53:53
    Under de kommande årtiondena är det
    den ekonomiska tillväxten för dessa två
  • 53:53 - 53:58
    som kommer öka användningen av fossila
    bränslen och därmed koldioxidutsläppen.
  • 53:58 - 54:03
    Även om dessa går från extrem fattigdom
    och blir rikare hela vägen mot motorcykeln,
  • 54:03 - 54:08
    bidrar det inte så mycket
    till koldioxidutsläppen.
  • 54:08 - 54:10
    När det gäller befolkningstillväxten,
  • 54:10 - 54:15
    så kommer merparten av de tillkommande
    miljarderna att vara i den här gruppen.
  • 54:15 - 54:20
    Men om du frågar folk i den rikaste
    änden verkar de ha allt om bakfoten.
  • 54:20 - 54:25
    De ser ned på världen från sina väldigt
    höga utsläpp och sen säger de:
  • 54:25 - 54:31
    "Ni där borta, ni kan inte leva som vi,
    då kommer ni att förstöra planeten"
  • 54:31 - 54:38
    Ni förstår, jag anser argumenten från
    folk här, vara giltigare och mer logiska.
  • 54:38 - 54:43
    De säger : "Vem är du att tala om
    för oss att vi inte kan leva som du?
  • 54:43 - 54:48
    Det är bäst att du ändrar dig först om
    du vill att vi ska göra något annorlunda."
  • 54:50 - 54:56
    Det är mycket som är nödvändigt för ett
    gott liv, men som miljarder ännu inte har.
  • 54:56 - 55:03
    Andres by och hus, och många med dem,
    har inte ens elektricitet.
  • 55:04 - 55:07
    Mocambique har enorma kolreserver
  • 55:07 - 55:14
    och om de och andra fattiga länder
    bygger kolkraftverk för el och industri,
  • 55:14 - 55:19
    så tycker jag inte att någon som släpper
    ut mer koldioxid borde lägga sig i.
  • 55:20 - 55:27
    Nu ska jag ställa två frågor som jag
    ofta frågar mina svenska studenter.
  • 55:27 - 55:33
    Den första är: Hur många av har
    inte rest med flygplan detta år?
  • 55:34 - 55:35
    Aha.
  • 55:36 - 55:40
    Ganska många har klarat sig utan att flyga.
    Nu till nästa fråga:
  • 55:40 - 55:46
    Hur många av har klarat er utan tvätt-
    maskin och handtvättat alla lakan,
  • 55:46 - 55:49
    kläder och tvätt under detta år?
  • 55:51 - 55:53
    Som jag trodde, ingen.
  • 55:53 - 55:59
    Varenda en som har råd använder
    tvättmaskin, även värsta miljöaktivisten.
  • 56:00 - 56:04
    Jag kommer ihåg den dag min
    familj skaffade en tvättmaskin.
  • 56:04 - 56:07
    Det var den första november 1952.
  • 56:07 - 56:11
    Mormor bjöds in att fylla
    den första maskinen.
  • 56:11 - 56:16
    Hon hade handtvättat hela livet,
    åt en familj på nio.
  • 56:16 - 56:24
    När hon fyllt maskinen, satte hon sig ned
    och tittade på hela programmet, en timme.
  • 56:24 - 56:27
    Hon var som förtrollad.
  • 56:27 - 56:32
    För min mor betydde det en massa
    fritid att kunna göra andra saker på.
  • 56:32 - 56:37
    Hon kunde läsa böcker för mig. Jag tror det
    var det som gjorde jag blev professor.
  • 56:37 - 56:41
    Inte undra på att vi sa: tack stålverk,
  • 56:41 - 56:46
    tack tvättmedelsfabrik
    och tack elkraftverk.
  • 56:48 - 56:54
    När man tänker på vad allt
    detta innebär för oss,
  • 56:54 - 56:57
    har jag bara ett ödmjukt råd till er,
  • 56:57 - 57:01
    utöver allt annat: titta på data.
  • 57:01 - 57:03
    Titta på fakta om världen,
  • 57:03 - 57:05
    så ser ni var vi är idag
  • 57:05 - 57:11
    och hur vi kan gå framåt med alla dessa
    miljarder på vår underbara planet.
  • 57:12 - 57:16
    Utmaningen med extrem fattigdom
    har minskat kraftigt
  • 57:16 - 57:22
    och för första gången står det i vår makt
    att få slut på det en gång för alla.
  • 57:23 - 57:28
    Faktum är att utmaningen med
    befolkningstillväxten redan är löst,
  • 57:28 - 57:31
    antalet barn har slutat öka.
  • 57:31 - 57:37
    När det gäller klimatförändringarna
    kan vi fortfarande undvika det värsta.
  • 57:37 - 57:44
    Men det kräver att de rikaste,
    så fort som möjligt,
  • 57:44 - 57:52
    hittar ett sätt så att energi och
    andra resurser gradvis kan
  • 57:52 - 57:58
    delas av 10 miljarder eller
    11 miljarder i slutet av detta sekel.
  • 57:58 - 58:01
    Jag har aldrig kallat mig en optimist,
  • 58:01 - 58:04
    jag säger att jag är en possibilist.
  • 58:04 - 58:09
    Jag säger också att världen är
    mycket bättre än många av er tror.
  • 58:09 - 58:11
    Tack så mycket!
Title:
INGEN PANIK — Hans Rosling visar fakta om befolkningen
Description:

Ingen Panik - är en entimmes dokumentär producerad av Wingspan Productions.
http://www.wingspanproductions.co.uk/

Visualiseringarna baseras på originalgrafik och historier från Gapminder och de underliggande datakällorna finns listade här:
http://www.gapminder.org/news/sources-for-data-shown-in-dont-panic/

Licens
Gapminder har förvärvat rättigheten att ge ut denna film i utbildningssyfte. Vi tillhandahåller även videofilen för er distribution.

Genom att titta på, visa eller distribuera denna film godkänner ni följande licensvillkor: http://goo.gl/s1yTUO

Villkoren säger kort sagt: du kan ladda ner filmen och visa den i utbildningssyfte till vilken publik som helst förutom: a) I kommersiellt syfte, b) I Storbritannien eller c) För visning i höginkomstländer.

Meddela vänligen info@gapminder.org om ert användande så att vi kan utvärdera om detta fria tillhandahållande var av värde, och så vill vi möjligen också hjälpa andra att upptäcka ert storartade arbete!

Mycket nöje!
:) Gapminder

more » « less
Video Language:
English
Duration:
58:51

Swedish subtitles

Revisions Compare revisions