Swedish subtitles

← Vill du ha en mer rättvis värld? Var en oväntad allierad

Get Embed Code
38 Languages

Showing Revision 5 created 10/08/2020 by Lisbeth Pekkari.

  1. Du kan fråga vem du vill,
  2. och de kommer säga dig
  3. att de är urless på
    att kämpa för rättvisa.
  4. Färgade och medlemmar
    i HBT-samhället är trötta
  5. på att känna pressen att säga ifrån
    och att stå på sig
  6. även när de blir nedtystade
    och nedtryckta.
  7. Och vita allierade
    och cis-allierade är också trötta.
  8. Trötta på att få höra
    att de gör det på fel sätt
  9. eller att det inte ens angår dem
    att säga till överhuvudtaget.
  10. Den här tröttheten påverkar oss alla.
  11. Och faktum är att jag tror
    att vi inte kommer lyckas
  12. förrän vi ser på rättvisa
    på ett nytt sätt.
  13. Jag växte upp mitt under
    medborgarrättsrörelsen

  14. i det segregerade södern.
  15. Som femårig flicka
    var jag väldigt intresserad av balett.
  16. Det verkade vara femårig-flicka-grejen
    på 60-talet.
  17. Min mamma tog mig till en balettskola.
  18. Du vet, den sortens skola som har lärare
    som pratar om din begåvning och talang
  19. men vet att du aldrig blir nån ballerina.
  20. (Skratt)

  21. När vi var framme sade de snällt
    att de "inte tar emot negrer".

  22. Vi satte oss i bilen igen
    som om vi just skulle lämna en affär
  23. som hade slut på apelsinjuice.
  24. Vi sade ingenting ...
  25. Vi bara körde till nästa balettskola.
  26. De sade: "Vi tar inte emot negrer".
  27. Jag var förvirrad.

  28. Och jag frågade min mamma
    varför de inte ville ha mig.
  29. Och hon sade: "De är inte smarta nog
    att ta emot dig just nu
  30. och de vet inte hur fantastisk du är".
  31. (Jubel)

  32. (Applåder och jubel)

  33. Tja, jag förstod inte vad det betydde.

  34. (Skratt)

  35. Men jag visste att det inte var bra,

  36. för jag kunde se det i min mammas ögon.
  37. Hon var arg,
  38. och det såg ut som om
    hon var på gränsen till tårar.
  39. Jag bestämde mig just där och då
  40. för att balett var dumt.
  41. (Skratt)

  42. Jag hade många sådana
    upplevelser längs vägen,

  43. men när jag blev äldre
    började jag bli arg.
  44. Och inte bara arg på den öppna
    rasismen och orättvisan.
  45. Jag var arg på folk som stod där
    och inte sade någonting.
  46. Varför sade inte de vita föräldrarna
    på den där balettskolan:
  47. "Eh, det där är fel.
    Låt den lilla flickan dansa".
  48. Eller varför –
  49. (Applåder)

  50. Varför sa inte de vita stamgästerna
    på de segregerade restaurangerna:

  51. "Hallå, det där är inte rätt.
    Låt den där familjen äta."
  52. Det tog mig inte lång tid att förstå
  53. att rasistisk orättvisa
    inte var det enda stället
  54. där folk i majoriteten förblev tysta.
  55. När jag satt i kyrkan och hörde
    någon homofobisk kommentar
  56. förklädd till något bibliskt
  57. sade jag: "Ursäkta,
  58. varför avbryter inte de heterosexuella
    kyrkobesökarna den här smörjan?"
  59. (Applåder)

  60. Eller ...

  61. i ett rum fyllt av
    babyboomare och Generation X
  62. som började nedvärdera
    sina milleniekollegor
  63. som bortskämda, lata och arroganta,
  64. sade jag: "Ursäkta,
  65. varför säger ingen
    i min ålder 'sluta generalisera?'"
  66. (Publik) Ja!

  67. (Applåder)

  68. Jag var van att stå upp
    kring den här sortens frågor,

  69. men varför var inte alla andra det?
  70. Min lärare i femte klass, mrs McFarland,

  71. lärde mig att rättvisa
    kräver en inblandad.
  72. Inte vem som helst duger.
  73. Hon sade att vi behöver
    oväntade allierade
  74. om vi vill se riktig förändring äga rum.
  75. Och till oss som upplever orättvisa öppet:
  76. Vi behöver vara villiga
    att ta emot hjälpen,
  77. för när vi inte gör det
  78. tar förändring för lång tid.
  79. Tänk er om hetero-
    och homosexuella inte hade enats

  80. under fanan för äktenskapsjämställdhet.
  81. Eller tänk om president Kennedy
  82. inte var så intresserad
    av medborgarrättsrörelsen?
  83. De flesta av vårt lands största rörelser
    kanske hade försenats
  84. eller till och med dött ut
  85. om det inte vore för
    oväntade allierades närvaro.
  86. När samma personer säger ifrån
  87. på samma sätt som de alltid sagt ifrån
  88. är samma resultat det mesta vi kan uppnå,
  89. om och om igen.
  90. Allierade står ofta vid sidan
    och väntar på att bli uppropade.

  91. Men tänk om oväntade allierade
    tog ledningen och förde frågor framåt?
  92. Som ...
  93. Tänk om svarta och inhemska amerikaner
    tog ledningen kring invandringsfrågor?
  94. (Applåder)

  95. Eller tänk om vita människor
    ledde kampen för att avsluta rasism?

  96. (Applåder och jubel)

  97. Eller ...

  98. Tänk om män tog ledningen
    kring lika lön för kvinnor?
  99. (Applåder och jubel)

  100. Eller ...

  101. Tänk om heterosexuella
    tog ledningen kring HBTQ-frågor?
  102. (Applåder och jubel)

  103. Och tänk om fysiskt kapabla
    människor förespråkade

  104. för människor med handikapp?
  105. (Applåder och jubel)

  106. Vi kan stå upp för frågor,

  107. föreslå och förespråka
  108. även när det verkar som
    att frågan inte har med oss att göra.
  109. Och faktiskt
  110. så är det de frågorna
    som är mest intressanta.
  111. Och visst,
  112. folk kommer inte ha en aning om
    varför du är där,
  113. men det är därför
    dem av oss som möter orättvisa
  114. måste vara villiga att ta emot hjälpen.
  115. Vi måste bekämpa orättvisa
  116. med ett taktfullt medvetande.
  117. När vita står upp för att kämpa
  118. för svarta och mörkhyades frigörelse,
  119. måste svarta och mörkhyade
    vara villiga att ta emot deras hjälp.
  120. Och jag vet att det är komplicerat,
  121. men det här är ett gemensamt arbete
  122. och det krävs att alla går all-in.
  123. En dag när jag var på dagis

  124. presenterade vår lärare oss
  125. för en vacker, lång, vit dam
    som hette fröken Ann.
  126. Jag tyckte att hon var
    den vackraste vita damen någonsin.
  127. Tja, om jag ska vara ärlig
  128. så var det första gången någonsin
    vi såg en vit dam i vår skola.
  129. (Skratt)

  130. Fröken Ann stod framför oss,

  131. och hon sade att hon skulle
    börja ge balettklasser
  132. just på vår skola,
  133. och att hon var stolt över
    att vara vår danslärare.
  134. Det var overkligt.
  135. Och plötsligt –
  136. (sjunger) tyckte jag inte
    att balett var dumt längre.
  137. (Skratt)

  138. Ni förstår, vad jag nu vet
    är att fröken Ann var helt medveten

  139. att de vita balettskolorna
    inte tog emot svarta flickor.
  140. Hon var förargad över det.
  141. Så hon kom till den svarta stadsdelen
  142. för att själv börja leda danslektionerna.
  143. Och det krävdes kärlek och mod
    av henne för att göra så.
  144. (Applåder)

  145. Och där tidigare ingen rättvisa fanns,
    hade hon just skapat det.

  146. Vi alla överlevde,
  147. för att vi stod på
    våra svarta förfäders axlar.
  148. Vi alla frodades, för att fröken Ann
    var en oväntad allierad.
  149. När du väger in din röst

  150. och dina handlingar
  151. till situationer som
    du inte tror involverar dig
  152. så inspirerar du faktiskt andra
    att göra samma sak.
  153. Fröken Ann inspirerade mig
    att alltid hålla utkik
  154. efter situationer som inte
    handlade om mig
  155. men där jag såg orättvisa
    och ojämställdhet hända ändå.
  156. Jag hoppas att hon inspirerar dig också,
  157. därför, för att vinna kampen för rättvisa
  158. kommer vi alla behöva säga ifrån,
  159. och stå upp,
  160. vi kommer alla behöva göra det.
  161. Och vi kommer alla behöva göra det
    även när det är svårt
  162. och även när vi känner oss felplacerade,
  163. för det är er plats,
  164. och det är vår plats.
  165. Rättvisan räknar med oss alla.
  166. Tack.

  167. (Applåder och jubel)