Vad kan rädda regnskogarna? Din avlagda mobiltelefon

Ljudet av regnskogen inkluderar: fågelkvitter, cikadors surr, gibbonapors sång. Men i bakgrunden hörs nästan alltid också ljudet från motorsågar och den illegala skogsavverkningen. Ingenjören Topher White delar med sig av en enkel, skalbar teknik för att stoppa denna brutala avskogning - den börjar med din gamla mobiltelefon.

(Ljud från regnskogen)

Sommaren 2011

turistade jag i Borneos
regnskogar för första gången,

och som ni kan föreställa er,

var det dess öronbedövande ljud
som hänförde mig mest.

Det är en konstant kakafoni av ljud.

Men en del sticker ut.

Exempelvis den rödnäbbade hornkorpen.

Surrandet kommer från en cikada.

Här har vi en familj gibbonapor.

De sjunger till varandra
över långa avstånd.

Ljuden spelades in
i ett reservat för gibbonapor,

det är därför man hör så många,

men det viktigaste ljudet

var det som jag inte noterade,

och faktum är att ingen
annan heller hade noterat det.

Detta var, som sagt, ett gibbonreservat.

I första hand rehabiliterar de gibbonapor,

men de måste också lägga mycket tid på

att skydda sig mot den illegala avverkning
som sker i området bredvid.

Så om vi tar regnskogens ljud,

dämpar lätena från aporna,
insekterna, är det andra,

som oavbrutet hörs i bakgrunden,

avlägsna ljud av motorsågar.

Reservatet hade tre vakter
som patrullerade parken på heltid

för att vakta mot illegal avverkning,

och en dag, vandrade vi genom skogen,

och efter fem minuters promenad,

stötte vi på en person
som höll på att såga ner träd

bara några hundra meter från reservatet.

I reservatet hade de
inte hört motorsågarna,

eftersom de överröstades av skogens ljud.

Jag finner det oacceptabelt
att vi i vår moderna tid,

bara några hundra meter från reservatet,

inte kunde höra motorsågar som startades.

Det låter omöjligt, men var faktiskt sant.

Hur stoppar vi då illegal avverkning?

Som ingenjör är det
frestande att fundera på en

galen teknisk lösning,

men vi befinner oss ju i regnskogen.

Lösningen måste vara enkel och skalbar,

vi insåg även att

allting vi behövde redan fanns på plats.

Vi skulle kunna bygga ett system
för att stoppa det här

genom att använda det som fanns.

Vem fanns där? Vad fanns där?

Jo, vi hade folk.

Vi hade de tre heltidsanställda vakterna,

som var engagerade i arbetet,

men de behövde veta
vad som pågick ute i skogen.

Den stora överraskningen för oss,

var att vi kunde koppla upp oss.

Det fanns mobilnätverk
långt där ute i obygden.

Vi pratar hundratals kilometer
från närmaste väg,

där fanns ingen elektricitet,
men mobiluppkopplingen var god,

de som bor i städerna
använder Facebook hela tiden,

de surfar på Internet via mobiltelefoner,

och det fick mig att fundera
kring möjligheterna

att fånga upp regnskogens ljud,

programmeringsmässigt
avskilja motorsågsljuden,

för folk kan inte höra dem,

och skicka ett larm.

Men man måste ha en enhet
som kan monteras i träden.

Så om vi kunde hitta en enhet
som kunde plocka upp ljuden i skogen,

ansluta till mobilnätverket,

och skicka larm till folk på marken,

kunde det kanske vara en lösning.

Men låt mig säga några ord
kring att rädda regnskogen,

för det är något alla
definitivt hört talas om i evigheter.

Min generation har matats med detta

sedan vi var barn,

och budskapet verkar aldrig ändras:

Vi måste rädda regnskogarna, det brådskar,
skog motsvarande x antal fotbollsplaner

höggs ner igår.

och trots det, finns ungefär hälften
av regnskogarna fortfarande kvar,

och vi har mer akuta problem,
som till exempel klimatförändringar.

Några fakta som jag inte
kände till då är att:

Skogsavverkning står för mer växthusgaser

än all världens flygplan, tåg, bilar,
lastbilar och fartyg tillsammans.

Den har näst störst påverkan
på klimatförändringarna.

Och, enligt Interpol,

sker så mycket som 90 procent
av regnskogsavverkningen

illegalt, precis som den
vi blev vittnen till.

Om vi kan hjälpa de som lever i dessa
områden att tillämpa regelverket,

då skulle vi kunna
reducera dessa 17 procent

och på kort sikt kunna ha stor påverkan.

Det kan vara det billigaste och snabbaste
sättet att bekämpa klimatförändringar.

Här är systemet vi tänkt oss.

Det ser tekniskt ut.

I samma ögonblick som en motorsåg hörs,

plockar enheten upp ljudet,

skickar ett larm
via det befintliga gsm-nätet

till en skogsvaktare i området

som ger sig iväg
för att stoppa avverkningen.

Det handlar inte längre om
att leta upp de träd som redan fällts.

Eller att se enstaka träd
från en satellitbild

över skogsområden som skövlats,

det handlar om att ingripa i realtid.

Jag tyckte detta var
det snabbaste och billigaste sättet,

men människorna

hade ingen möjlighet att agera,
så det var varken billigt eller snabbt.

Men om enheterna i träden
var mobiltelefoner,

skulle det kunna bli billigt.

Hundratals miljoner mobiltelefoner
skrotas varje år,

hundratals miljoner bara i USA,

oräknat övriga världen,

men, mobiltelefoner är fantastiska.

De har mängder med sensorer.

De kan fånga upp skogens ljud.

Men de behöver skyddas.

Vi placerar dem i en sån här låda,

och vi måste strömförsörja dem.

Det var en av de större utmaningarna

vi stod inför,

att kunna strömförsörja
mobiltelefoner i trädtopparna,

solcellsdrivna enheter i trädkronorna

var ett ännu olöst problem,

detta är den unika solpanelen,

som är byggd av återvunna
biprodukter från industrin.

Det här är avklippta remsor av paneler.

Här håller jag på att montera dem

hemma i mina föräldrars garage.

Jag vill tacka dem för att
de lät mig hålla till där.

Här är enheten monterad i ett träd.

Som ni ser sitter de ganska väl dolda

uppe i trädtopparna.

Det är viktigt, för även om de kan
fånga upp ljuden från motorsågar

på upp till en kilometers avstånd,

vilket gör att de täcker
cirka tre kvadratkilometer,

blir området oskyddat, om de plockas ner.

Så, funkar det i verkligheten då?

För att testa det
reste vi tillbaka Indonesien,

inte till samma plats som förra gången,

utan till ett annat gibbonreservat,

som också hotades
av den illegala avverkningen.

Redan under dag två
fångade enheten upp motorsågsljud.

Larmet kom i realtid.

Jag fick ett mejl till mobilen.

Vi hade precis klättrat ner från träden
och alla var nere på marken.

Vi pausar och killarna röker,

och när jag får mejlet tystnar alla,

och då hör vi också motorsågarna

mycket svagt i fjärran,

men vi hade inte hört det innan.

Vi skyndade iväg
för att stoppa skogshuggarna.

Jag var ganska nervös.

I detta ögonblick närmar vi oss platsen.

Här ser ni att jag faktiskt ångrar

att vi dragit igång hela projektet.

Jag vet inte vad som finns
på andra sidan kullen.

Den där killen är mycket modigare än jag.

Men han gick, så jag
var tvungen att följa efter,

han tog sig över kullen,

och tog skogshuggarna på bar gärning.

De blev så överraskade -

de hade aldrig tidigare blivit avbrutna -

och det gjorde så pass
stort intryck på dem,

att de inte återvänt till platsen.

De var faktiskt trevliga killar.

De visade oss hur de jobbar,

och de övertygade oss om att

om man dyker upp vid rätt tillfälle,

kan det räcka för att avskräcka
dem från att återvända.

Så ...

Tack. (Applåder)

Händelsen spreds, förmodligen för
att vi berättade för alla,

och därefter hände något förbluffande.

Folk från hela världen
började ringa och mejla oss.

Människor i Asien,

människor i Afrika och Sydamerika,

sade att de ville använda tekniken,

och det viktigaste av allt,

det vi trott var ovanligt,

att mobiltäckningen var så bra i skogen.

Folk sade att det inte var ovanligt,

och att det är ytterområdena
av skogarna som är mest hotade.

Därefter skedde något otroligt,

folk började skicka
sina gamla mobiltelefoner till oss.

Så nu har vi en lösning

med människor som redan finns på plats,

som både kan utveckla och använda det,

och som byggts av gamla mobiltelefoner

som skänkts av människor
från hela världen

som vill att deras avlagda telefoner
återanvänds och får ett nytt liv.

Om resten av materialet kan återanvändas,

då tror vi att det kan
utgöra ett eget kretslopp.

Detta gjordes alltså inte utifrån
någon form av spetsteknik.

Det byggdes istället
av det som redan fanns,

och jag är helt övertygad om
att är det inte mobiltelefoner,

som det alltid kommer
att finnas tillräckligt av

så kommer man bygga liknande lösningar

som kan bli effektiva i andra miljöer.

Tack så mycket.

(Applåder)