Hur minskar vi fattigdom? Fixa till hemmen.
-
0:01 - 0:07Att kunna utplåna fattigdom är ett fantastiskt mål.
-
0:07 - 0:11Jag tror inte att någon av er som är här idag skulle säga emot detta.
-
0:11 - 0:15Det som oroar mig är att när politiker med pengar
-
0:15 - 0:19och karismatiska rockstjärnor
-
0:19 - 0:21använder orden
-
0:21 - 0:27så låter det hela så väldigt enkelt.
-
0:27 - 0:30Jag har dock inte några högar med pengar
-
0:30 - 0:33och jag har ingen ny policy att tillkännage
-
0:33 - 0:36och jag har definitivt ingen gitarr.
-
0:36 - 0:39Jag lämnar det till andra.
-
0:39 - 0:40Men jag har en idé
-
0:40 - 0:43och den idén kallas "Housing for Health".
-
0:43 - 0:46"Housing for Health" arbetar med fattiga människor.
-
0:46 - 0:49Vi arbetar på de ställen där de bor
-
0:49 - 0:53och arbetet utförs för att förbättra deras hälsa.
-
0:53 - 0:55Under de senaste 28 åren
-
0:55 - 0:59så har detta tuffa, slitsamma, smutsiga arbete
-
0:59 - 1:02utförts av bokstavligen tusentals människor
-
1:02 - 1:06runtom i Australien och på senare tid även i andra länder
-
1:06 - 1:10och deras arbete har bevisat att fokuserad design
-
1:10 - 1:13kan förbättra till och med de fattigaste av miljöer.
-
1:13 - 1:16Det kan förbättra hälsan och bidra till
-
1:16 - 1:21att reducera eller till och med utplåna fattigdom.
-
1:21 - 1:25Denna historia hade sin början 1985
-
1:25 - 1:27i centrala Australien.
-
1:27 - 1:30En aboriginsk man vid namn Yami Lester
-
1:30 - 1:32bedrev en vårdverksamhet.
-
1:32 - 1:36Åttio procent av dem som steg över hans tröskel
-
1:36 - 1:39var drabbade av infektionssjukdomar,
-
1:39 - 1:42den tredje världens, utvecklingsländernas infektionssjukdomar,
-
1:42 - 1:47som orsakats av dålig levnadsmiljö.
-
1:47 - 1:51Yami kallade samman ett team i Alice Springs.
-
1:51 - 1:53Han skaffade fram en läkare.
-
1:53 - 1:56Han skaffade fram en hälsomiljökille.
-
1:56 - 2:01Han handplockade ett team av lokala aboriginer
-
2:01 - 2:03som skulle jobba med detta projekt.
-
2:03 - 2:07Yami berättade vid första mötet att inga pengar fanns.
-
2:07 - 2:10Alltid en bra start, inga pengar.
-
2:10 - 2:13Ni har sex månader på er.
-
2:13 - 2:16Jag vill att ni startar ett projekt som han på sitt språk
-
2:16 - 2:18kallade "uwankara palyanku kanyintjaku",
-
2:18 - 2:23som översatt betyder "en plan för att stoppa folk från att bli sjuka."
-
2:23 - 2:27En grov förenkling.
-
2:27 - 2:30Detta var vår uppgift.
-
2:30 - 2:32Som första steg så åkte läkaren iväg
-
2:32 - 2:35i sex månader
-
2:35 - 2:38och han arbetade då på vad som skulle komma att bli
-
2:38 - 2:42dessa nio hälsomål, det som vi siktade på.
-
2:42 - 2:45Efter sex månaders arbete kom han till mitt kontor
-
2:45 - 2:50och presenterade för mig dessa nio ord på en bit papper.
-
2:50 - 2:54Jag blev inte alls imponerad.
-
2:54 - 2:56Kom igen.
-
2:56 - 2:59Stora idéer behöver stora ord
-
2:59 - 3:01och helst många av dem.
-
3:01 - 3:03Det här motsvarade inte räkningen.
-
3:03 - 3:07Det jag inte kunde se och vad ni inte kan se
-
3:07 - 3:12är att han samlat ihop tusentals sidor
-
3:12 - 3:16med lokal, nationell och internationell hälsoforskning
-
3:16 - 3:19som förklarade varför dessa nio ord
-
3:19 - 3:21var hälsomålen.
-
3:21 - 3:23Bilderna som kom lite senare
-
3:23 - 3:25hade en väldigt enkel orsak.
-
3:25 - 3:27Aboriginerna som var våra chefer,
-
3:27 - 3:30och de äldre av dem, var oftast inte läskunniga.
-
3:30 - 3:33Så berättelsen om de nio målen
-
3:33 - 3:34måste visas i bilder.
-
3:34 - 3:36Vi arbetade tillsammans med samhället
-
3:36 - 3:39och således ville vi inte säga vad som skulle hända
-
3:39 - 3:42på ett språk som de inte kunde förstå.
-
3:42 - 3:44Så vi hade nu målen och varje enskilt mål-
-
3:44 - 3:47och jag kommer inte gå igenom dem alla-
-
3:47 - 3:51sätter individen och dess hälsoproblem i centrum
-
3:51 - 3:53och förenar sedan individen
-
3:53 - 3:55med sakerna i den fysiska omgivningen
-
3:55 - 3:59som behövs för att upprätthålla god hälsa.
-
3:59 - 4:02Och högsta prioritet, som ni kan se på skärmen,
-
4:02 - 4:06är att tvätta sig en gång per dag, speciellt barnen.
-
4:06 - 4:08Nu tror jag att ni alla tänker,
-
4:08 - 4:09"Va? Det låter ju enkelt."
-
4:09 - 4:13Jag kommer nu ställa er alla en personlig fråga.
-
4:13 - 4:15Innan ni kom hit i morse,
-
4:15 - 4:19hur många av er kunde ha tvättat er i en dusch?
-
4:19 - 4:22Jag ska inte fråga hur många av er som duschat
-
4:22 - 4:24för jag är alltför artig för det. (Skratt)
-
4:24 - 4:26Okej.
-
4:26 - 4:29Jag tror det är rätt gissat att de flesta av er
-
4:29 - 4:30kunde ha duschat i morse.
-
4:30 - 4:33Jag kommer fråga er att jobba lite till nu.
-
4:33 - 4:35Jag vill att ni alla väljer ett av de 25 husen
-
4:35 - 4:37som syns på skärmen.
-
4:37 - 4:39Jag vill att ni väljer ett av dem och noterar
-
4:39 - 4:40husets position
-
4:40 - 4:42och kom ihåg var det ligger.
-
4:42 - 4:44Har ni alla ett hus nu? Jag kommer be er
-
4:44 - 4:47att bo där några månader, så se till att ni valt rätt.
-
4:47 - 4:50Det ligger i nordväst i Västra Australien, ett mycket härligt ställe.
-
4:50 - 4:55Okej. Då ska vi se om duschen i det hus ni valt fungerar.
-
4:55 - 4:58Jag hör några "aah" och några "ääh".
-
4:58 - 5:01Om du fick en grön bock så fungerar din dusch.
-
5:01 - 5:03Du och dina barn har det bra.
-
5:03 - 5:05Om du fick ett rött kryss,
-
5:05 - 5:07tja, jag har tittat noggrant runt omkring i rummet
-
5:07 - 5:11och det kommer inte att göra så stor skillnad för denna publik.
-
5:11 - 5:13Varför? För att ni alla är för gamla.
-
5:13 - 5:15Jag vet att det kommer som en chock för en del av er
-
5:15 - 5:16men det är sant.
-
5:16 - 5:18Men innan ni blir förolämpade och drar
-
5:18 - 5:21så måste jag förklara, att vara "för gammal" i det här fallet
-
5:21 - 5:24innebär att i princip alla i detta rum, tror jag,
-
5:24 - 5:26är mer än fem år gammal.
-
5:26 - 5:30Vi är mest bekymrade för barn från noll upptill fem år.
-
5:30 - 5:37Varför? Därför att tvätta sig är motgiftet mot den typen av bakterier -
-
5:37 - 5:39de vanliga infektionssjukdomarna i ögonen, öronen,
-
5:39 - 5:42lungorna och huden -
-
5:42 - 5:46som om de förekommer under de första fem åren i livet
-
5:46 - 5:49permanent skadar dessa organ.
-
5:49 - 5:53De lämnar ett livslångt minne.
-
5:53 - 5:55Det innebär att vid fem års ålder så
-
5:55 - 5:58kan du inte se lika bra för resten av livet.
-
5:58 - 6:00Du kan inte höra lika bra för resten av livet.
-
6:00 - 6:02Du kan inte andas lika bra. Du har tappat en tredjedel
-
6:02 - 6:05av din lungkapacitet när har du uppnått fem års ålder.
-
6:05 - 6:08Och till och med hudinfektioner- som vi tidigare inte
-
6:08 - 6:10trodde att var ett stort problem-
-
6:10 - 6:13milda hudinfektioner mellan noll till fem
-
6:13 - 6:16gör att du löper en mycket större risk för njursvikt
-
6:16 - 6:18och behöver dialys vid 40 års ålder.
-
6:18 - 6:22Så detta är viktigt och bockarna och kryssen på skärmen
-
6:22 - 6:25är i själva verket kritiska för yngre barn.
-
6:25 - 6:28Bockarna och kryssen representerar de 7,800 hushåll
-
6:28 - 6:30som vi har undersökt runtom i Australien,
-
6:30 - 6:31i samma proportion.
-
6:31 - 6:34Det du ser på skärmen - 35 procent av dessa
-
6:34 - 6:38"inte så berömda husen" som bebos av 50,000 ur ursprungsbefolkningen -
-
6:38 - 6:4235 procent hade en fungerande dusch.
-
6:42 - 6:45Tio procent av de samma 7,800 hushållen
-
6:45 - 6:48hade ett säkert elektriskt system,
-
6:48 - 6:52och 58 procent av dem
-
6:52 - 6:55hade en fungerande toalett.
-
6:55 - 6:58Det görs ett enkelt standardtest:
-
6:58 - 7:02Vad gäller duschen; har den kallt och varmt vatten,
-
7:02 - 7:05har den två fungerande kranar,
-
7:05 - 7:08och kan den placeras ovanför huvudet
-
7:08 - 7:12eller mot kroppen, samt har den ett avlopp som för bort vattnet?
-
7:12 - 7:16Inte väl designad, inte vacker, inte elegant,
-
7:16 - 7:17bara fungerande.
-
7:17 - 7:22Och samma test för de elektriska systemen och toaletterna.
-
7:22 - 7:25"Housing for Health" projekt handlar inte om att mäta fel.
-
7:25 - 7:27De handlar om att förbättra husen.
-
7:27 - 7:31Dag ett på varje projekt börjar vi med att berätta
-
7:31 - 7:34att vi inte ger några löften, vi gör inte några rapporter.
-
7:34 - 7:39Den första morgonen kommer vi med verktyg, massor med utrustning och
-
7:39 - 7:42yrkesskicklighet och sedan lär vi upp ett lokalt team
-
7:42 - 7:44så de kan börja arbeta.
-
7:44 - 7:46Vid kvällstid på den första dagen så har några hus
-
7:46 - 7:48i samhället blivit bättre
-
7:48 - 7:49än då vi startade på morgonen.
-
7:49 - 7:52Arbetet fortsätter i sex till tolv månader
-
7:52 - 7:54tills dess att alla husen förbättrats
-
7:54 - 7:57och vi har spenderat vår budget på 7,500 dollar
-
7:57 - 7:58per hushåll.
-
7:58 - 8:00Det är vår genomsnittliga budget.
-
8:00 - 8:05Då det gått sex till tolv månader så testar vi varje hus igen.
-
8:05 - 8:07Det är väldigt lätt att spendera pengar.
-
8:07 - 8:10Det är däremot mycket svårt att förbättra alla de där
-
8:10 - 8:12funktionerna i husen
-
8:12 - 8:14och för ett helt hus, för de "nio hälsoreglerna" -
-
8:14 - 8:19så testar vi, kontrollerar och fixar 250 saker i varje hus.
-
8:19 - 8:21Och dessa är resultaten
-
8:21 - 8:23som vi kan uppnå med våra 7,500 dollar.
-
8:23 - 8:26Vi kan få duscharna att fungera upptill 86 procent.
-
8:26 - 8:30Vi kan få de elektriska systemen att fungera upptill 77 procent
-
8:30 - 8:33och vi kan få 90 procent av toaletterna att fungera
-
8:33 - 8:35i de 7,500 husen.
-
8:35 - 8:40Tack. (Applåder)
-
8:44 - 8:48Arbetsteamen gör ett otroligt bra jobb och allt det där är deras förtjänst.
-
8:48 - 8:51Jag tror det finns en uppenbar fråga
-
8:51 - 8:54som jag hoppas ni funderar på.
-
8:54 - 8:56Varför måste vi alls göra detta arbete?
-
8:56 - 8:59Varför är husen i så dåligt skick?
-
8:59 - 9:01Sjuttio procent av det arbete vi gör
-
9:01 - 9:03beror på brist på rutinmässigt underhåll
-
9:03 - 9:05för sådant som sker i alla hus.
-
9:05 - 9:06Saker slits ut.
-
9:06 - 9:09Sådant som borde ha gjorts av den statliga eller lokala regeringen,
-
9:09 - 9:12men som inte gjorts, så husen fungerar inte.
-
9:12 - 9:1421 procent av de saker vi fixar
-
9:14 - 9:16beror på felaktig konstruktion.
-
9:16 - 9:19Bokstavligen sådana saker som har byggts upp och ner och bak som fram.
-
9:19 - 9:22De fungerar inte. Vi måste fixa dem.
-
9:22 - 9:25Och om du har bott i Australien de senaste 30 åren
-
9:25 - 9:29så har du alltid fått höra att den slutgiltiga orsaken är
-
9:29 - 9:31att den inhemska befolkningen förstör sina hus.
-
9:31 - 9:35Det är en av de i princip "bergfasta sanningarna"
-
9:35 - 9:37som jag aldrig har sett något bevis för
-
9:37 - 9:40och som alltid utesluts som problemet med aboriginernas hus.
-
9:40 - 9:42Nio procent av det vi spenderar beror på förstörelse,
-
9:42 - 9:46missbruk eller skadegörelse av något slag.
-
9:46 - 9:49Vi hävdar bestämt att de som bor i husen
-
9:49 - 9:51helt enkelt inte är problemet.
-
9:51 - 9:53Och vi går längre än så.
-
9:53 - 9:55De som bor i husen utgör faktiskt
-
9:55 - 9:58en stor del av lösningen.
-
9:58 - 10:0175 procent av vårt nationella team i Australien,
-
10:01 - 10:03mer än 75 för tillfället,
-
10:03 - 10:06utgörs av lokal, inhemsk befolkning
-
10:06 - 10:08från de samhällen som vi arbetar i.
-
10:08 - 10:11De gör alla aspekter av arbetet.
-
10:11 - 10:15(Applåder)
-
10:15 - 10:202010 till exempel så var det 831 personer
-
10:20 - 10:22från hela Australien och Torressundöarna,
-
10:22 - 10:25alla stater, som jobbade med att förbättra husen
-
10:25 - 10:27där de själva bodde.
-
10:27 - 10:29Och det är en viktig sak.
-
10:29 - 10:34Vårt arbete har alltid haft fokus på hälsan. Det är nyckeln.
-
10:34 - 10:38Den tredje världens trakominfektioner som orsakar blindhet,
-
10:38 - 10:40det är en sjukdom som tillhör utvecklingsländerna,
-
10:40 - 10:42och ändå så är bilden ni ser här bakom
-
10:42 - 10:46från ett aboriginskt samhälle under nittiotalet
-
10:46 - 10:50i vilket 95 procent av barn i skolåldern led av trakom
-
10:50 - 10:53som skadade deras ögon.
-
10:53 - 10:54Okej, vad gör vi åt detta?
-
10:54 - 10:58Tja, det första vi gör är att fixa duscharna.
-
10:58 - 10:59Varför? Därför att det spolar bort bakterierna.
-
10:59 - 11:02Vi fixade tvättutrymmen i skolan också
-
11:02 - 11:05så barnen kunde tvätta ansiktet flera gånger dagligen.
-
11:05 - 11:06Vi tvättar bort bakterien.
-
11:06 - 11:10Sedan sade ögonläkaren att dammet täcker ögonen
-
11:10 - 11:13och låter bakterien komma in snabbare. Så vad gör vi åt det?
-
11:13 - 11:16Vi ringer dammläkaren, och det finns faktiskt en sådan.
-
11:16 - 11:18Vi fick låna honom från ett gruvbolag.
-
11:18 - 11:21Han kontrollerar damm i gruvor
-
11:21 - 11:23och han kom ut till oss och inom en dag hade han kommit fram till
-
11:23 - 11:25att det mesta dammet i samhället fanns
-
11:25 - 11:28under mindre än en meter från byns marker, förd av vinden,
-
11:28 - 11:31så han föreslog bygget av vallar som fångade dammet
-
11:31 - 11:33innan det kom in på det bebyggda området
-
11:33 - 11:35och angrep barnens ögon.
-
11:35 - 11:39Så vi använder jord för att stoppa damm.
-
11:39 - 11:41Vi fixade det. Han försåg oss med damm-monitorer.
-
11:41 - 11:44Vi testade det och reducerade dammet.
-
11:44 - 11:46Sedan ville vi bli av med bakterien rent allmänt.
-
11:46 - 11:47Så hur gör vi det?
-
11:47 - 11:50Tja, vi ringer flugläkaren
-
11:50 - 11:52och ja, det finns en flugläkare.
-
11:52 - 11:54Vår aboriginska kompis sade till oss,
-
11:54 - 11:56"Ni vita grabbar borde komma er ut lite mer."
-
11:56 - 11:58(Skratt)
-
11:58 - 12:02Flugdoktorn konstaterade snabbt
-
12:02 - 12:06att det var en viss fluga som bar på bakterien.
-
12:06 - 12:08Han kunde ge skolbarnen i samhället
-
12:08 - 12:11den vackra flugfällan som ni ser på skärmen.
-
12:11 - 12:14De kunde således fånga flugor och skicka dem till honom i Perth.
-
12:14 - 12:17När bakterien fanns i flugorna så skulle han skicka
-
12:17 - 12:19dyngbaggar tillbaks till dem.
-
12:19 - 12:21Dyngbaggarna åt kameldyngan
-
12:21 - 12:23och flugorna dog i brist på mat
-
12:23 - 12:25och trakom minskade.
-
12:25 - 12:27Och under året så minskade trakom radikalt
-
12:27 - 12:30på det stället och höll sig nere.
-
12:30 - 12:35Vi hade ändrat på omgivningen, inte bara behandlat ögonen.
-
12:35 - 12:39Till sist så har man bra ögon igen.
-
12:39 - 12:41Alla dessa små hälsovinster
-
12:41 - 12:44och små bitar av pusslet gör en stor skillnad.
-
12:44 - 12:46Hälsodepartementet i New South Wales,
-
12:46 - 12:47den där radikala organisationen,
-
12:47 - 12:51gjorde en oberoende undersökning under tre års tid
-
12:51 - 12:53för att få insyn i tio år av det arbete vi gjort
-
12:53 - 12:56i den här typen av projekt i New South Wales
-
12:56 - 12:59och de kom fram till att det skett en 40-procentig minskning
-
12:59 - 13:03i sjukhusintagningar gällande den typen av sjukdomar
-
13:03 - 13:05som kan härledas till dålig levnadsmiljö.
-
13:05 - 13:08En minskning på 40 procent.
-
13:08 - 13:15(Applåder)
-
13:15 - 13:18Bara för att visa att de principer som vi använt
-
13:18 - 13:20i Australien också kan användas på andra ställen
-
13:20 - 13:22så ska jag åka till en till plats och det är Nepal
-
13:22 - 13:24och vilket vackert ställe det är.
-
13:24 - 13:28En liten by på 600 personer bad oss
-
13:28 - 13:32att komma dit och bygga toaletter, där inga sådana fanns.
-
13:32 - 13:34Hälsan var dålig.
-
13:34 - 13:37Vi åkte dit utan någon storslagen plan, utan några storslagna löften
-
13:37 - 13:39om ett enastående program, utan vi erbjöd bara
-
13:39 - 13:41två toaletter till två familjer.
-
13:41 - 13:44Det var när vi designade den första toaletten
-
13:44 - 13:47som jag blev bjuden på lunch av familjen
-
13:47 - 13:49i deras vardagsrum.
-
13:49 - 13:51Det var fyllt av rök.
-
13:51 - 13:54Människor lagade mat på deras enda bränsle, grönt timmer.
-
13:54 - 13:56Röken som kommer från detta virke är kvävande
-
13:56 - 13:59och i det tillslutna huset så kan man inte andas helt enkelt.
-
13:59 - 14:04Senare fick vi reda på att den främsta orsaken till sjukdom och död,
-
14:04 - 14:07i just den här regionen, är lungkollaps.
-
14:07 - 14:10Plötsligt hade vi två problem.
-
14:10 - 14:12Vi kom dit för att titta på toaletter
-
14:12 - 14:14och se till att få människospillning bort från marken.
-
14:14 - 14:17Men plötsligt hade vi ett till problem.
-
14:17 - 14:20Hur kan vi få ner mängden rök? Så två problem
-
14:20 - 14:23och designen skulle nu handla om mer än en sak.
-
14:23 - 14:27Lösningen: Ta människospillningen, djurspillningen,
-
14:27 - 14:30sätt allt i en kammare och från denna framställa biogas,
-
14:30 - 14:32metangas.
-
14:32 - 14:35Gasen ger tre till fyra timmars matlagning per dag -
-
14:35 - 14:39rent, rökfritt och gratis för familjen.
-
14:39 - 14:44(Applåder)
-
14:44 - 14:47Jag ställer frågan så här; utplånar detta fattigdom?
-
14:47 - 14:50Svaret från det nepalesiska teamet som jobbade just då
-
14:50 - 14:52skulle vara; var inte löjlig,
-
14:52 - 14:54vi har tre miljoner toaletter till att bygga
-
14:54 - 14:57innan vi ens kan göra anspråk på det.
-
14:57 - 15:00Jag låtsas inte om något annat heller.
-
15:00 - 15:03Men medan vi alla sitter här idag
-
15:03 - 15:05så är nu mer än 100 toaletter byggda
-
15:05 - 15:07i den byn och några andra.
-
15:07 - 15:11Mer än 1000 människor använder toaletterna.
-
15:11 - 15:14Yami Lama, han är en ung pojke.
-
15:14 - 15:17Han har mycket mindre magsjuka nu
-
15:17 - 15:18eftersom han har en toalett
-
15:18 - 15:22och det inte längre ligger människospillning på marken.
-
15:22 - 15:25Kanji Maya, hon är en mamma och en stolt sådan.
-
15:25 - 15:30Hon lagar säkert lunch just nu till sin familj
-
15:30 - 15:32med biogas, rökfritt bränsle.
-
15:32 - 15:35Hennes lungor har blivit bättre och de blir ännu bättre
-
15:35 - 15:38med tiden eftersom hon inte lagar mat i röken.
-
15:38 - 15:40Surya tar avfallet från biogaskammaren
-
15:40 - 15:43när den utgjutit all gas- han lägger den sedan på sina grödor.
-
15:43 - 15:46Han har tredubblat sin inkomst,
-
15:46 - 15:49mer mat och mer pengar till hans familj.
-
15:49 - 15:51Och till sist Bishnu,
-
15:51 - 15:54teamledaren, har nu förstått
-
15:54 - 15:57att vi inte bara har byggt toaletter
-
15:57 - 15:59utan vi har också byggt upp ett team,
-
15:59 - 16:02och detta team jobbar nu i två byar
-
16:02 - 16:04i vilka de lär upp de följande två byarna
-
16:04 - 16:06så att arbetet expanderar.
-
16:06 - 16:08Och det är för mig nyckeln.
-
16:08 - 16:13(Applåder)
-
16:13 - 16:15Människor är inte problemet.
-
16:15 - 16:17Vi har aldrig sett det.
-
16:17 - 16:20Problemet; en dålig levnadsmiljö,
-
16:20 - 16:25dåliga hus och bakterierna som skadar människorna.
-
16:25 - 16:28Ingen av dessa begränsas av geografi,
-
16:28 - 16:32av hudfärg eller av religion. Ingen av dem.
-
16:32 - 16:36Den gemensamma länken mellan allt det arbete som vi har tvingats göra
-
16:36 - 16:39är en sak och det är fattigdom.
-
16:39 - 16:42Nelson Mandela sade i mitten på 2000-talet,
-
16:42 - 16:44inte så långt borta. Han sade att precis som
-
16:44 - 16:48slaveri och Apartheid så är "fattigdom inte naturlig.
-
16:48 - 16:54Den är skapad av människan och kan övervinnas och utrotas
-
16:54 - 16:57av människans handlingar."
-
16:57 - 17:01Jag vill avsluta med att säga att det är handlingar
-
17:01 - 17:04av tusentals vanliga människor
-
17:04 - 17:07som gjort ett enastående arbete-
-
17:07 - 17:10det är dem som förbättrat hälsan
-
17:10 - 17:13och kanske på ett litet sätt minskat fattigdom.
-
17:13 - 17:15Tack så mycket för er tid.
-
17:15 - 17:20(Applåder)
- Title:
- Hur minskar vi fattigdom? Fixa till hemmen.
- Speaker:
- Paul Pholeros
- Description:
-
År 1985, i ett litet inhemskt samhälle i södra Australien, blev arkitekten Paul Pholeros utmanad av föreståndaren för en aboriginsk vårdverksamhet "att stoppa folk från att bli sjuka." Den avgörande insikten: Tänk bortom läkarvetenskapen och fixa till den lokala omgivningen. I detta strålande och interaktiva tal beskriver Pholeros olika projekt som åtagits av "Healthabitat", den organisation som han nu driver för att reducera fattigdom - genom praktiska lösningar - i Australien och bortom dess gränser.
- Video Language:
- English
- Team:
- closed TED
- Project:
- TEDTalks
- Duration:
- 17:39
Matti Jääaro edited Swedish subtitles for How to reduce poverty? Fix homes | ||
Matti Jääaro commented on Swedish subtitles for How to reduce poverty? Fix homes | ||
Matti Jääaro edited Swedish subtitles for How to reduce poverty? Fix homes | ||
Matti Jääaro approved Swedish subtitles for How to reduce poverty? Fix homes | ||
Stephanie Jurzysta accepted Swedish subtitles for How to reduce poverty? Fix homes | ||
Stephanie Jurzysta edited Swedish subtitles for How to reduce poverty? Fix homes | ||
Jenny Lillie edited Swedish subtitles for How to reduce poverty? Fix homes | ||
Stephanie Jurzysta declined Swedish subtitles for How to reduce poverty? Fix homes |
Stephanie Jurzysta
Amara har strulat jättemycket med den här granskningen. Det har sett annorlunda ut varje gång jag varit inne och kollat i den. Jag skickar tillbaks den så att du kan titta på mina ändringar och säga vad du tycker så att vi kan få den bästa möjliga översättningen.
Matti Jääaro
Skitbra! Sorry att det dröjde med publiceringen, något var knasigt med timingen på det här talket, jag kom in i ett annorlunda interface när jag loggade in på det i Amara, det gick inte att gör en preview etc. så jag fick posta en ticket på det.
Matti