Min hemlighet för att förbli fokuserad under press

Atleter tränar sina kroppar att springa snabbare, hoppa högre, kasta längre - så varför tränar de inte sina tankar också? Seattle Seahawks kvartsback Russell Wilson talar om kraften i "frilägestanken", som hjälper honom att lyckas under press (både på planen och utanför) - och visar hur du kan använda det här tänkesättet för att ta rätt beslut i livet.

Den 8 juni 2010.

Russell Wilson har valts ut för att spela
i baseballaget Colorado Rockies.

Jag är superpeppad,
ett av de största ögonblicken i mitt liv.

Alla barns dröm är
att bli utvald till baseballigan.

Den 8 juni 2010.

Den 9 juni 2010...

(härmar dödspip)

Kurvan blir en linje.

Min pappa dör.

Från den högsta toppen
till den djupaste dalen.

Bara sådär.

Min pappa ligger på sin dödsbädd,
tårarna rinner i mitt ansikte,

du vet, vad ska jag göra nu?

Mina tankar rusar, minnen
återblickar, ögonblick,

tidiga morgnar, jag stiger upp,
kastar, tar emot bollar,

sprintar i väg, löper i djupled,
till min bror och pappa.

Tidiga färder i bilen,
till baseballträningarna

till att pappa är tredje bas-coach.

Vi spolar fram till att jag
är med och vinner Super Bowl,

och håller upp Lombarditrofén.

Känslorna och upphetsningen mitt i allt.
Blå och grön konfetti regnar över oss,

känslan att jag
just har vunnit Super Bowl,

till ett år senare, trycket från matchen,
blicken på yardlinjen,

och detta är chansen att vinna matchen,
och det funkar inte.

Trots att miljontals människor tittar på
från hela världen.

Att behöva gå fram till reportrarna,

vad säger jag nu,
vad ska jag göra, vad ska jag tänka?

Att gifta sig när man är ung,

precis kommit ut från
universitetet och allt annat,

till att därefter upptäcka
att relationen inte funkar

och så inser jag plötsligt:
Livet är som det är.

Livet är som det är, för alla.

Vi förlorar närstående, skilsmässa,
rädsla, smärta, depression, ängslan, oro.

Och att man ska vara superpositiv -
ja, jag är naturligt positiv,

men positivitet, du vet,
det funkar inte alltid,

för när du ligger under med 16-0
i en NFC-final i amerikansk fotboll

och folk säger:

"Russ, vi kommer inte
att kunna vinna den här matchen,

det är inget bra läge just nu,"

eller man står inför en cancer,

eller man har grejer
som man måste hantera,

pengar, eller vad som helst,
liksom, hur hanterar vi det?

Det är svårt att vara positiv mitt i allt.

Och en sak jag visste, var att:
Negativitet funkar till 100%.

Negativitet ledde mig ingenstans.

Jag började intala mig,
"Hans nåd är ny varje morgon,"

nya tider, nya möjligheter.

Och trots svårigheter, smärta och oro,
och viljan att komma över det

och "Hur fixar jag det här?"

Jag började tänka på en bil.

Du vet, när man kör en bil
med manuell växel,

och så vill man växla till friläge.

Växlar du från ettan till tvåan,
och ända till femman?

Du måste veta hur man växlar till friläge.

Och jag var tvungen att växla till friläge
omedelbart, innan jag kraschade.

När jag satt där efter Super Bowl
var jag tvungen att ta ett beslut:

Ska jag låta det här avgöra
min karriär och mitt liv?

Aldrig i helvete. Vad jag insåg var:
att tänka är en färdighet.

Det kan läras ut och man kan lära sig det.

För 10 år sedan
började jag träna mina tankar,

med Trevor Moawad, min mentala coach.

Han har varit med mig i tio år,
vi är bästa vänner och partners.

Som atleter tränar vi kroppen.

Vi tränar för att springa snabbare,
kasta hårdare, hoppa högre

och allt sådant,
men varför tränar vi inte tankarna?

Hur vill du att ditt liv ska se ut?
Skriv ner det, prata om det, säg det.

Hur är vårt språk, hur ser det ut,

"Titta på de här bilderna, Russell,
när du är i dina bästa ögonblick!"

Hur ser det ut?

Och var det, lev det, säg det!

De bästa straffkastarna bryr sig inte om
kastet de just missade.

De tänker på det här skottet,

den här putten, det här kastet,
den här avsparken.

Jag träffade en kille,
Milton Wright, 19 år gammal.

Han hade cancer tre gånger.

När jag hälsade på honom
var han frustrerad.

"Russ, jag är slut.
Jag orkar inte längre, jag ger upp."

Då började jag berätta
för honom om min pappa.

Min pappa sa: "Min son, varför inte du?"

Varför tar du inte examen tidigt
och blir proffs i fotboll och basket?

Varför inte du?

Jag sa: "Milton, varför inte du?"
Om du provar T-cellterapi,

och du provar det och det inte funkar,
kommer du att glömma det."

Så Milton log och sa: "Du har helt rätt.
Ja, jag har cancer, Russ.

Men jag kan antingen låta det döda mig,
inte bara fysiskt,

men jag kan också låta det
döda mig emotionellt och mentalt.

Och jag har ett val, just nu,
mitt uppe i problemet, mitt i stormen,

att bestämma mig, för att övervinna det."

En fråga som de alltid ställer mig
om att växla till friläge, är:

"Betyder det att jag inte känner något?"

Och jag svarar alltid: Absolut inte!

Ja, vi har känslor,
vi har verkliga situationer,

vi har saker att hantera.

Men vad du måste göra,
är att fokusera på nuet

och inte vara jättekänslomässig.

Det är okej att ha känslor,
men var inte känslomässig!

När folk tittar på mig

ser de att jag är den bästa
betalde spelaren i NFL,

de ser att jag har drömtjejen Ciara,
att jag har familjen och allt annat.

Men jag har fortfarande
verkliga situationer. Det har vi alla.

Vi har alla sorg och förluster
och depression, oro och rädslor.

Jag kom inte bara hit.

Vad är sant,

och kommer jag igenom
det här på ett bättre sätt?

Och det är egentligen
hur mina tankar började ändras.

Det var inte bara genom alla framgångar
eller misslyckanden,

det var en process, som:

Vad är nästa steg,
hur gör jag just här, just nu?

Vi har ett val att göra i livet.

När jag var liten hade jag inte mycket.
Jag tog ett beslut.

Jag beslutade att jag skulle tro
att fantastiska saker skulle ske,

att jag skulle tänka på rätt sätt,
använda rätt språk, tänka på rätt saker.

Det förberedde mig för i dag.
För jag är bara mänsklig.

Jag har bara förmågan
att kasta bollen långt

och att springa runt
och göra coola och roliga kast

och att få en del folk att le.

Men i själva verket är jag
jag fortfarande pressad,

jag har fortfarande oro och rädslor,

Jag har fortfarande saker
som händer mig.

Jag har fortfarande förluster.

Positivitet kan vara farligt!

Men något som alltid funkar
är negativitet.

Jag ville aldrig leva i negativitet,
så jag stannade i friläge.

Jag lät växeln vara kvar i friläge.

Så det var där jag levde,
och där har jag levt sedan dess.