Return to Video

The Internet: Sladdar, Kablar & Wifi

  • 0:03 - 0:08
    Internet | Sladdar, kablar och Wi-Fi
  • 0:08 - 0:13
    Jag heter Tess Winlock, jag är
    programvaruingenjör
  • 0:13 - 0:18
    på Google. Här är en fråga: Hur skickas
    bilder, SMS eller e-post från en enhet
  • 0:18 - 0:25
    till en annan? På internet. Ett fysiskt
    system som skickar information.
  • 0:25 - 0:30
    Internet liknar posten,
    men de fysiska saker som skickas är
  • 0:30 - 0:37
    lite annorlunda. Istället för paket och
    brev, skickar internet binär information.
  • 0:37 - 0:41
    Information består av bitar. En bit kan
    beskrivas som ett par motsatser: på eller
  • 0:41 - 0:49
    av, ja eller nej. Vi använder vanligtvis
    1 = på, eller en 0 = av. En bit har två
  • 0:49 - 0:56
    möjliga tillstånd och kallas för binär
    kod. 8 bitar = 1 byte. 1000 bytes
  • 0:56 - 1:02
    är lika med en kilobyte. 1000 kilobyte
    är en megabyte. En låt är vanligtvis kodad
  • 1:02 - 1:08
    med cirka 3-4 MB. Det spelar ingen roll om
    det är en bild, video eller låt, allt
  • 1:08 - 1:13
    på Internet gestaltas och skickas runt
    som bitar. Det är informationens atomer.
  • 1:13 - 1:17
    Men vi skickar inte fysiskt ettor och nol-
    lor från ett ställe till ett annat eller
  • 1:17 - 1:22
    en person till en annan. Så vilka fysiska
    saker skickas då via kablarna
  • 1:22 - 1:26
    och luften? Vi ser på ett litet
    exempel på hur människor fysiskt kan
  • 1:26 - 1:31
    kommunicera för att skicka en enda bit
    från en plats till en annan. Vi säger att
  • 1:31 - 1:37
    vi kan tända en lampa med 1 eller släcka
    med 0. Eller använda pip eller liknande
  • 1:37 - 1:42
    Morse-kod. Dessa metoder fungerar men är
    långsamma, felbenägna och helt beroende
  • 1:42 - 1:47
    av människor. Vi behöver är en maskin.
    Genom tiderna har vi byggt många system
  • 1:47 - 1:51
    som kan skicka binär information med
    hjälp av olika typer av fysiska medier.
  • 1:51 - 2:00
    Idag skickar vi fysiska bitar med elektr-
    icitet, ljus och radiovågor. Föreställ dig
  • 2:00 - 2:05
    att du har två glödlampor ihopkopplade med koppartråd. Om en operatör slår på
  • 2:05 - 2:09
    elektriciteten tänds glödlampan.
    Ingen elektricitet, inget ljus. Om
  • 2:09 - 2:14
    båda operatörerna kommer överens om att 1
    tänder lampan och att 0 släcker den, har
  • 2:14 - 2:20
    vi ett system för att skicka information
    från en person till en annan med el. Men
  • 2:20 - 2:25
    vi har ett litet problem, om du behöver
    att skicka en nolla fem gånger i rad, hur
  • 2:25 - 2:30
    kan du göra det på ett sådant sätt att
    båda personerna kan räkna antalet nollor?
  • 2:30 - 2:35
    Lösningen är att använda en klocka eller
    en timer. Operatörerna kan enas om att
  • 2:35 - 2:39
    avsändaren skickar 1 bit i sekunden och
    mottagaren räknar varje enskild
  • 2:39 - 2:44
    sekund för att se vad som kommer. För att
    skicka fem nollor i rad släcker du ljuset,
  • 2:44 - 2:48
    väntar i 5 sekunder, så kan personen i
    andra änden att skriva ner 5 sekunder.
  • 2:48 - 2:54
    För fem ettor i rad slå på den, vänta 5
    sekunder, skriv ner sekunderna. Nu skulle
  • 2:54 - 2:58
    vi vilja skicka saker lite snabbare än en
    bit per sekund, så vi måste öka vår
  • 2:58 - 3:04
    bandbredd - en enhets max överföringskap-
    acitet. Bandbredd mäts i bithastigheter,
  • 3:04 - 3:09
    antalet bitar som vi faktiskt kan skicka
    under en viss tidsperiod, vanligen uppmätt
  • 3:09 - 3:14
    i sekunder. Ett annat hastighetsmått är
    latens, eller hur lång tid det tar
  • 3:14 - 3:22
    för en bit att resa från en plats till en
    annan, från källan till mottagarenheten.
  • 3:22 - 3:27
    I vår mänskliga analogi var en bit per
    sekund ganska snabbt men ganska svårt att
  • 3:27 - 3:31
    hålla jämna steg med. Om du t.ex.
    vill ladda ner en 3MB låt på 3 sekunder,
  • 3:31 - 3:37
    med 8 miljoner bitar/megabyte ger det en
    bithastighet på ca 8 milj. bitar/sekund.
  • 3:37 - 3:41
    Nu kan människor inte skicka eller ta emot
    8 milj. bitar per sekund men en maskin
  • 3:41 - 3:45
    klarar det fint. Sedan är frågan också
    vilken typ av kabel som ska skicka dessa
  • 3:45 - 3:50
    meddelanden och hur långt signalerna kan
    gå. Med en Ethernet-kabel, den typen du
  • 3:50 - 3:56
    har hemma, på kontoret eller i skolan ser
    du en mätbar signalförlust eller störning
  • 3:56 - 4:01
    efter bara några hundra meter. Om inter-
    net ska fungera i hela världen behöver vi
  • 4:01 - 4:06
    en alternativ metod för att skicka bitar
    över mycket stora avstånd. T.ex. rakt över
  • 4:06 - 4:11
    världshav. Så vad kan vi använda? Vad har
    vi som rör sig mycket snabbare än el
  • 4:11 - 4:18
    längs en kabel? Ljus. Vi kan faktiskt
    skicka bitar som ljusstrålar till en annan
  • 4:18 - 4:23
    plats med en fiberoptisk kabel. Det är en
    glastråd utformad för att reflektera
  • 4:23 - 4:27
    ljus. När du skickar en ljusstråle längs
    med kabeln, studsar ljuset längs med
  • 4:27 - 4:31
    kabeln tills den tas emot vid den andra
    änden. Beroende på studsvinkeln kan vi
  • 4:31 - 4:36
    faktiskt skicka flera bitar samtidigt,
    alla rör sig med ljusets hastighet.
  • 4:36 - 4:41
    Fiber är mycket snabbt. Men det viktigaste
    är att inte signalen försämras på långa
  • 4:41 - 4:45
    sträckor. Så här kan du sända många hundra
    mil utan signalförlust. Det är därför
  • 4:45 - 4:50
    vi använder fiberoptiska kablar på
    havsbotten för att koppla ihop kontinenter
  • 4:50 - 4:56
    2008 gick en kabel av nära Alexandria,
    Egypten vilket ledde till avbrott
  • 4:56 - 5:01
    i större delen av Mellanöstern och
    Indien. Så vi tar den här internet-grejen
  • 5:01 - 5:05
    för givet men det är ett ganska sårbart,
    fysiskt system. Fiber är fantastiskt men
  • 5:05 - 5:09
    det är också dyrt och svårt att arbeta
    med. För de flesta ändamål används
  • 5:09 - 5:17
    kopparkabel. Men hur skickar vi saker utan
    kablar? Hur skickar vi trådlöst? Radio.
  • 5:17 - 5:21
    Trådlös sändning använder sig vanligtvis
    av en radiosignal för att skicka bitar
  • 5:21 - 5:28
    till en annan plats. Maskiner måste då
    översätta 1 och 0:or till radiovågor med
  • 5:28 - 5:32
    olika frekvenser. Mottagningsmaskinerna
    vänder processen och konverterar dem till
  • 5:32 - 5:38
    binär på din dator. Så trådlöst har skapat
    vår internetmobil. Men en radiosignal kan
  • 5:38 - 5:42
    inte skickas så långt innan den blir helt
    förvrängd. Därför kan du inte ta emot
  • 5:42 - 5:48
    en radiostation i en stad långt borta. Det
    är bra, men än idag förlitar vi oss på
  • 5:48 - 5:52
    trådbundet Internet. Om du använder
    wifi på ett café, skickas bitarna till
  • 5:52 - 5:56
    en trådlös router och överförs sedan längs
    den fysiska kabeln för att kunna skickas
  • 5:56 - 6:01
    långa avstånd över Internet. Den fysiska
    metoden som skickar bitar kan ändras i
  • 6:01 - 6:06
    framtiden, kanske laser skickas med
    satelliter eller radiovågor mellan drönare
  • 6:06 - 6:11
    men det binära formatet för information
    och protokollen som skickar informationen
  • 6:11 - 6:15
    och tar emot den informationen har inte
    ändrats mycket. Allt på Internet,
  • 6:15 - 6:21
    vare sig det innebär ord, e-post, bilder,
    kattvideor, skickas som 1:or och
  • 6:21 - 6:26
    0:or i elektroniska pulser, ljus strålar,
    radiovågor och en hel del kärlek.
Title:
The Internet: Sladdar, Kablar & Wifi
Description:

This educational video introduces how the physical infrastructure of the Internet moves information.

See more at Code.org/educate/csp

Presented by Tess Winlock / Software Engineer at Google

Special Thanks:
Tess Winlock,
Abby Huang
Bemnet Assefa
Saloni Parikh
archive.org
wikimedia
submarinecablemap.com
Google Earth
Wikipedia

Börja lära dig på http://code.org

Håll kontakt med oss!
• på Twitter https://twitter.com/codeorg
• på Facebook https://www.facebook.com/Code.org
• på Instagram https://instagram.com/codeorg
• på Tumblr https://blog.code.org
• på LinkedIn https://www.linkedin.com/company/code-org
• på Google+ https://google.com/+codeorg

more » « less
Video Language:
English
Duration:
06:41

Swedish subtitles

Revisions