Swedish subtitles

← Jack Horner: Dinosaurier som förvandlas

Var finns dinosaurieungarna? I ett trollbindande tal från TEDxVancouver beskriver paleontologen Jack Horner hur en chockerande hemlighet om några av våra mest älskade dinosaurier avslöjades av att fossilkranier skivades upp.

Get Embed Code
30 Languages

Showing Revision 2 created 11/30/2016 by Annika Bidner.

  1. Ska jag be om handuppräckning
  2. eller handklappning
  3. av människor i olika generationer?
  4. Jag är intresserad av hur många
  5. som är tre till 12 år gamla.
  6. (Skratt)
  7. Jaså, inga?
  8. Okej.
  9. Nu ska jag prata om dinosaurier.
  10. Kommer ni ihåg dinosaurier när ni var så gamla?
  11. (Applåd)
  12. Dinosaurier är ju egentligen ganska roliga.
  13. (Skratt)

  14. Nu ska vi liksom ta oss i en annan riktning.

  15. Det hoppas jag ni alla inser.
  16. Så jag ger er mitt budskap här direkt:
  17. Försök att inte bli utdöda.
  18. (Skratt)
  19. Det var det hela.
  20. (Skratt)

  21. Folk frågar mig ofta --

  22. faktiskt är en av de mest ställda frågorna jag får
  23. varför tycker barn så mycket om dinosaurier?
  24. Vad är det som fascinerar så?
  25. Och då brukar jag bara säga,
  26. "Ja, dinosaurierna var stora,
  27. annorlunda och försvunna."
  28. De är försvunna allihop.
  29. Nja det är ju inte sant,
  30. men vi kommer till gåsen om en stund.
  31. Så det är liksom temat:
  32. stora, annorlunda och försvunna.
  33. Titeln på mitt tal:
  34. Dinosaurier som förvandlas:
  35. Orsaken till för tidig utrotning.
  36. Nu antar jag att vi kommer ihåg dinosaurier.

  37. Och det finns massor med olika former.
  38. Massor med olika sorter.
  39. För länge sedan,
  40. tillbaka i början på 1900-talet,
  41. var museerna ute och letade efter dinosaurier.
  42. De drog ut och samlade samman dem.
  43. Och detta är en intressant historia.
  44. Varje museum ville ha en som var lite större och bättre
  45. än vad alla andra hade.
  46. Så om museet i Toronto drog ut
  47. och fann en Tyrannosaurus, en stor en,
  48. så ville museet i Ottawa ha en större
  49. och en bättre.
  50. Och så var det för alla museerna.
  51. Så alla var ute och letade
  52. efter alla dessa större och bättre dinosaurier.
  53. Och detta var i början på 1900-talet.
  54. Omkring 1970,

  55. satt några vetenskapsmän tillsammans
  56. och de tänkte, "Vad i hela friden?"
  57. Se på dessa dinosaurier.
  58. De är alla stora.
  59. Var finns alla de små?"
  60. Och de tänkte på det
  61. och de skrev till och med uppsatser om det:
  62. "Var finns de små dinosaurierna?"
  63. (Skratt)
  64. Tja, gå till ett museum så får du se,
  65. se hur många dinosaurie-ungar där finns.
  66. Folk antog -- och detta var faktiskt ett problem --
  67. folk antog
  68. att om de hade små dinosaurier,
  69. om de hade dinosaurie-ungdomar,
  70. skulle de vara lätta att identifiera.
  71. Man skulle ha en stor dinosaurie
  72. och en mindre dinosaurie.
  73. Men de hade bara stora dinosaurier.
  74. Och det beror på några olika saker.

  75. Först på att vetenskapsmän har egon,
  76. och vetenskapsmän gillar att namnge dinosaurier.
  77. De gillar att namnge allt möjligt.
  78. Alla gillar att ha sitt eget lilla djur som man namngett.
  79. (Skratt)
  80. Och så varje gång de fann något som såg lite annorlunda ut,
  81. så gavs det ett något annorlunda namn.
  82. Och vad som sedan skedde, så klart,
  83. är att vi fick en hel massa olika dinosaurier.
  84. 1975

  85. tändes ett ljus i någons huvud.
  86. Dr Peter Dodson
  87. vid Pennsylvanias universitet
  88. insåg faktiskt
  89. att dinosaurier växer
  90. ungefär som fåglar gör,
  91. vilket är annorlunda
  92. än hur reptiler växer.
  93. Och faktum är
  94. att han använde kasuaren som exempel.
  95. Och det är ganska häftigt -- om man ser på kasuaren,
  96. eller någon annan av de fåglar som har kam på sina huvuden,
  97. så växer de faktiskt
  98. till ungefär 80 procent av vuxen storlek
  99. innan kammen börjar växa.
  100. Fundera på det.
  101. De behåller alltså sina ungdomliga karaktärsdrag
  102. väldigt sent i vad vi kallar ontogeni.
  103. Så allometrisk kranial-ontogeni
  104. är relativ kranietillväxt.
  105. Då ser ni
  106. att om man faktiskt fann en
  107. som var till 80 procent vuxen
  108. och man inte visste att den skulle växa upp till en kasuar,
  109. så skulle man tro att de var två olika djur.
  110. Så detta var ett problem,

  111. och Peter Dodson påpekade detta
  112. genom att använda några dinosaurier med anknäbbar
  113. som då kallades hypacrosaurus.
  114. Och så visade han
  115. att om man tog en unge och en vuxen
  116. och skapade ett genomsnitt av hur den skulle se ut,
  117. om den växte någorlunda linjärt,
  118. skulle den ha en kam
  119. som är ungefär hälften så stor som på en vuxen.
  120. Men den verkliga icke-vuxna
  121. till 65 procent
  122. hade inte någon kam alls.
  123. Så detta var intressant.
  124. Så detta är var
  125. folk blev vilsna igen.
  126. Jag menar om de bara hade tagit just det,
  127. tagit Peter Dodsons arbete och fortsatt med det,
  128. så skulle vi haft mycket färre dinosaurier
  129. än vi har.
  130. Men vetenskapsmän har egon;
  131. de tycker om att namnge saker.
  132. Och så fortsatte de att namnge dinosaurier
  133. därför att det var olika.
  134. Nu har vi ett sätt att faktiskt testa

  135. att se huruvida en dinosaurier, eller vilket djur som helst,
  136. är yngre eller äldre.
  137. Och det är genom att faktiskt skära in i deras ben.
  138. Men att skära i dinosaurieben
  139. är svårt att göra, som ni kan föreställa er,
  140. därför att på museer
  141. är benen värdefulla.
  142. Gå in i ett museum och de tar verkligen väl hand om den.
  143. De lägger dem i skumplast, små askar.
  144. De tas om hand mycket väl.
  145. De tycker inte om att man kommer in
  146. för att såga i den och se hur de ser ut inuti.
  147. (Skratt)
  148. Så normalt låter de inte en göra det.
  149. Men jag har ett museum
  150. och jag samlar på dinosaurier
  151. och jag kan såga i mina.
  152. Så det är vad jag gör.
  153. (Applåd)

  154. Så om man öppnar upp en liten dinosaurie,

  155. är den mycket svampig inuti som A.
  156. Och om man skär in i en äldre dinosaurie,
  157. så är den mycket massiv.
  158. Man förstår att det är mogna ben.
  159. Så det är riktigt enkelt att skilja på dem.
  160. Så vad jag vill göra
  161. är visa er dessa.
  162. I Nordamerika på slätterna i norr i Förenta Staterna
  163. och de sydliga slätterna i Alberta och Saskatchewan,
  164. finns denna klippa som kallas "Hell Creek Formation"
  165. som producerar de sista dinosaurierna som levde på jorden.
  166. Och det finns 12 sådana
  167. som alla erkänner --
  168. Jag menar de 12 primära dinosaurierna
  169. som dog ut.
  170. Och så ska vi utvärdera dem.
  171. Och det är liksom vad jag har gjort.
  172. Så mina studenter, min personal,
  173. vi har skurit in i dem.
  174. Men som ni kan föreställa er,
  175. att skära in i ett lårben är en sak,
  176. men när du går till ett museum
  177. och säger "Det är väl ok om jag skär i
  178. ert dinosauriekranium, eller hur?"
  179. så säger de "försvinn".
  180. (Skratt)
  181. Så här är de 12 dinosaurierna.
  182. Och vi ska se på dessa tre först.
  183. Här är dinosaurierna som kallas pachycephalosaurider.

  184. Och alla vet
  185. att dessa tre djur är besläktade.
  186. Och antagandet är
  187. att de är besläktade
  188. som kusiner eller något sådant.
  189. Men ingen tänkte aldrig på
  190. att de kunde vara närmare besläktade.
  191. Med andra ord,
  192. folk såg på dem och de såg skillnaderna.
  193. Och allt man vet
  194. att om man ska fastställa
  195. huruvida man är släkt med sin bror eller syster,
  196. kan man inte göra det genom att se på skillnader.
  197. Man kan bara fastställa släktskap
  198. genom att leta efter likheter.
  199. Så folk letade efter dem

  200. och de talade om hur olika de var.
  201. Pachycephalosauriden har en stor, tjock kupol på sitt huvud,
  202. och den har några små kullar på bakhuvudet,
  203. och den har en massa knotiga saker på nästippen.
  204. Och så stygimolochen, en annan dinosaurie
  205. från samma tidsålder, levde samtidigt,
  206. har piggar som sticker ut från bakhuvudet.
  207. Den har en pytteliten kupol,
  208. och den har en massa knotiga saker på näsan.
  209. Och så finns det något
    som kallas Dracorex hogwartsia
  210. Var tror ni det kom från? Drake.
  211. Det här är en dinosaurie
  212. där det sticker ut piggar
    från huvudet, ingen kupol,
  213. och knotiga saker på näsan.
  214. Ingen lade märke till
    att de knotiga sakerna såg snarlika ut.

  215. Men de såg på alla tre och de sade
  216. "Dessa är tre olika dinosaurier,
  217. och Dracorex är troligen
    den mest primitiva av dem."
  218. Och den andra är mer primitiv än den andra.
  219. Det är oklart för mig
  220. hur de faktiskt särskilde mellan de tre.
  221. Men om man radar upp dem,
  222. om man bara tar de tre kranierna och radar upp dem,
  223. så ser det ut så här.
  224. Dracorex är den minsta,
  225. stygimolochen är den mellanstora,
  226. pachycephalosauriden är den största.
  227. Och man skulle tro
  228. att det skulle ge mig en vink.
  229. (Skratt)
  230. Med det gav inte dem någon vink.
  231. Därför att, ja vi vet ju varför.
  232. Vetenskapsmän tycker om att namnge saker.
  233. Så om vi skär in i

  234. dracorex --
  235. jag skär in i vår dracorex --
  236. och titta, den var svampig inuti,
  237. riktigt svampig inuti.
  238. Alltså den är en ung individ
  239. och den växer riktigt snabbt.
  240. Så den ska bli större.
  241. Om man öppnar upp stygimolochen,
  242. så gör den det samma.
  243. Kupolen, den där lilla kupolen,
  244. växer riktigt snabbt.
  245. Den inflaterar väldigt fort.
  246. Vad som är intressant är att piggen där bak på dracorex
  247. också växte väldigt snabbt.
  248. Piggarna där bak på stygimolochen
  249. resorberar faktiskt,
  250. vilket betyder att de blir mindre
  251. i takt med att kupolen blir större.
  252. Och om vi ser på pachycephalosauriden,
  253. Pachycephalosauriden har en massiv kupol
  254. och dess små kullar på bakhuvudet
  255. resorberade också.
  256. Så bara med dessa tre dinosaurier,

  257. kan man lätt -- som vetenskapsman --
  258. kan vi lätt ställa hypotesen
  259. att det bara är en tillväxtserie
  260. för samma djur.
  261. Vilket naturligtvis betyder
  262. att stygimolochen och dracorexen
  263. är utdöda.
  264. (Skratt)
  265. Okej.
  266. Vilket naturligtvis betyder
  267. att vi har 10 primära dinosaurier att hantera.
  268. Så en kollega till mig på Berkeley,

  269. han och jag håll på att se på triceratops.
  270. Och före år 2000 --
  271. kom ihåg nu,
  272. triceratops blev först funnen på 1800-talet --
  273. före år 2000 hade ingen någonsin sett
  274. en ung triceratops.
  275. Det finns en triceratops på varje museum i världen,
  276. men ingen hade någonsin samlat in en ung individ.
  277. Och vi vet varför, eller hur?
  278. Därför att alla vill ha en stor.
  279. Så alla hade en stor.
  280. Så vi drog iväg och samlade in en hel massa grejor
  281. och vi fann en hel massa små.
  282. De finns överallt. De finns på alla ställen.
  283. Så vi hade en hela massa sådana på vårt museum.
  284. (Skratt)
  285. Och alla säger att det är för att jag har ett litet museum.
  286. När man har ett litet museum så har man små dinosaurier.
  287. (Skratt)

  288. Om ni ser på triceratopsen,

  289. kan ni se att den ändrar sig, den förändrar form.
  290. I takt med att de unga växer upp,
  291. böjer sig deras horn faktiskt bakåt.
  292. Och sedan när de blir äldre,
  293. växer deras horn framåt.
  294. Och det är ganska häftigt.
  295. Om ni tittar längs kanten på den spetsiga nacken,
  296. så har de dessa små triangelformade ben
  297. som faktiskt växer sig stora som trianglar
  298. och sedan plattas de till mot den spetsiga kanten
  299. ungefär som piggarna gör
  300. på pachycephalosauriden.
  301. Och sedan, eftersom de unga individerna finns i min samling,
  302. skär jag in i dem
  303. och tittar där inne.
  304. Och den lilla är riktigt svampig.
  305. Och den medelstora är riktigt svampig.
  306. Men vad som var intressant
  307. var att den vuxna triceratopsen också var svampig.
  308. Och detta är en skalle som är två meter lång.
  309. Det är en stor skalle.
  310. Men det finns en annan dinosaurie

  311. som man funnit i denna formationen
  312. som ser ut som en triceratops, bara att den är större,
  313. och den heter torosaurus.
  314. Och torosaurus, när vi skär in i den,
  315. har den mogna ben.
  316. Men den har dessa stora hål i sin sköld.
  317. Och alla säger "En triceratops och en torosaurus
  318. kan rimligtvis inte vara samma djur
  319. eftersom den ena är större än den andra".
  320. (Skratt)
  321. "Och den har hål i sin nackkam."
  322. Och jag sade, "Ja men har vi några unga torosaurier?"
  323. Och de sade, "Nej det har vi ju inte,
  324. men den har hål i sin nackkam."
  325. Så en av mina doktorander, John Scannella,

  326. tittade igenom hela vår samling
  327. och han upptäckte faktiskt
  328. att hålet började bildas
  329. i triceratopsen
  330. och, naturligtvis är den öppen, i torosaurus --
  331. så han fann de mellanliggande formerna
  332. mellan triceratops och torosaurus,
  333. vilket var ganska häftligt.
  334. Så nu vet vi
  335. att torosaurus
  336. är verkligen en vuxen triceratops.
  337. Nu när vi namnger dinosaurier,
  338. när vi namnger vad som helst,
  339. får det ursprungliga namnet bli kvar
  340. och det andra namnet kastas ut.
  341. Så torosaurus är utdöd.
  342. Triceratops, om du har hört den nyheten,
  343. många nyhetsuppläsare fick det om bakfoten.
  344. Det trodde att torosaurus skulle behållas och triceratops kastas ut,
  345. men det kommer aldrig hända.
  346. (Skratt)

  347. Okej, så samma sak kan vi göra med en massa dinosaurier.

  348. Jag menar, här är edmontosaurus
  349. och anatotitan.
  350. Anatotitan: jättelik anka.
  351. Det är en gigantisk anknäbbad dinosaurie.
  352. Här är en till.
  353. Så vi tittar på benens histologi.
  354. Benens histologi berättar för oss
  355. att edmontosaurus är en ung
  356. eller åtminstone icke fullvuxen,
  357. och den andra är vuxen
  358. och här har vi en ontogeni.
  359. Och vi gör oss av med anatotitanen.
  360. Så här kan vi hålla på.

  361. Och den sista
  362. är T. Rex.
  363. Det finns alltså dessa två dinosaurier,
  364. T. Rex och nanotyrannus.
  365. (Skratt)
  366. Ja nu börjar vi undra igen.
  367. (Skratt)
  368. Men de hade en bra fråga.
  369. De såg på dem
  370. och de sade, "En har 17 tänder, och den största har 12 tänder.
  371. Och det ger ingen mening alls,
  372. därför att vi känner inte till någon dinosaurie
  373. som får fler tänder när de blir äldre.
  374. Så det måste vara sant --
  375. de måste vara olika."
  376. Så vi skar in i dem.
  377. Och mycket riktigt,
  378. nanotyrannus har ungdomliga ben
  379. och den större har mognare ben.
  380. Den ser ut som om den kunde bli ännu större.
  381. Och på Klippiga bergens museum där vi arbetar,
  382. har jag fyra stycken T. Rex,
  383. så jag kan skära i en hel massa sådana.
  384. Men jag behövde egentligen inte skära i någon av dem,
  385. därför att jag radade bara upp deras käkar
  386. och det visade sig att den största hade 12 tänder
  387. och den näst minsta hade 13
  388. och den näst minsta hade 14.
  389. Och naturligtvis har nano 17.
  390. Och vi drog bara iväg och såg på andra människors samlingar
  391. och vi fann en som har typ 15 tänder.
  392. Så återigen är det rätt lätt att säga
  393. att tyrannosaurus-ontogenin
  394. inkluderade nanotyrannus,
  395. och därför kan vi ta bort en till dinosaurie.
  396. (Skratt)

  397. Så när det kommer till

  398. slutet på vår krita-period,
  399. så har vi sju kvar.
  400. Och det är ett bra antal.
  401. Det är ett bra antal att bli utdöda, tycker jag.
  402. Som ni nu kan föreställa er,
  403. så är detta inte särskilt populärt hos fjärdeklassare.
  404. Fjärdeklassare älskar sina dinosaurier,
  405. de memorerar dem.
  406. Och de är inte glada över det här.
  407. (Skratt)

  408. Tack så mycket.

  409. (Applåd)