Swedish subtitles

← Argumenten för forskning driven av nyfikenhet

Get Embed Code
26 Languages

Showing Revision 10 created 12/03/2020 by Lisbeth Pekkari.

  1. Under sent 1800-tal
    försökte vetenskapsmän lösa ett mysterium.
  2. De fann att om de hade
    ett sånt här rör med vakuum i
  3. och ledde högspänning genom det
  4. så hände något märkligt.
  5. De kallade dem för katodstrålar.
  6. Men frågan var: Vad bestod de av?
  7. I England genomförde 1800-talsfysikern
    J J Thompson experiment

  8. med magneter och elektricitet, så här.
  9. Han fick en fantastisk uppenbarelse.
  10. Dessa strålar bestod av
    negativt laddade partiklar
  11. som var ungefär 2 000 gånger
    lättare än väteatomen,
  12. den minsta sak de kände till.
  13. Thompson hade upptäckt
    den första subatomära partikeln,
  14. som vi nu kallar elektron.
  15. Då verkade det vara
    en helt oanvändbar upptäckt.

  16. Thompson trodde inte att elektronen
    hade något användningsområde.
  17. På sitt labb i Cambridge
    brukade han utbringa en skål:
  18. "För elektronen.
  19. Må den aldrig vara till nytta för någon."
  20. (Skratt)

  21. Han trodde starkt på
    att forska av ren nyfikenhet,

  22. för att få djupare förståelse för världen.
  23. Det han hittade orsakade
    en revolution inom vetenskapen.
  24. Men det orsakade också en andra,
    oväntad revolution inom teknologin.
  25. I dag vill jag argumentera för
    forskning driven av nyfikenhet,
  26. för utan den
  27. skulle ingen av teknologierna
    jag kommer att prata om i dag
  28. ha varit möjliga.
  29. Det Thompson hittade har faktiskt
    förändrat hur vi ser på verkligheten.

  30. Jag tror att jag står på en scen,
  31. och ni tror att ni sitter på en stol.
  32. Men det är bara elektronerna i era kroppar
  33. som trycker ifrån
    mot elektronerna i stolen
  34. och motverkar tyngdkraften.
  35. Ni rör egentligen inte ens vid stolen.
  36. Ni svävar en ytterst
    liten bit ovanför den.
  37. Men på många sätt har vårt moderna
    samhälle byggts på denna upptäckt.
  38. Dessa rör var startskottet
    för elektroniken.
  39. Under många år
  40. hade de flesta av oss faktiskt en sån här,
    om ni minns, i våra vardagsrum,
  41. i tv-apparater med bildrör.
  42. Men hur fattiga skulle våra liv inte vara
  43. om den enda uppfinningen
    som föddes ur detta var tv:n?
  44. (Skratt)

  45. Tack och lov var
    det här röret bara början,

  46. för något annat händer
    när elektronerna här
  47. träffar metallbiten inne i röret.
  48. Låt mig visa er.
  49. Vi sätter på den här igen.
  50. När elektronerna tvärnitar inne i metallen
  51. kastas deras energi ut igen
  52. i form av ljus med hög energi,
    som vi kallar röntgenstrålning.
  53. (Knatter)

  54. (Knatter)

  55. Inom 15 år från att
    elektronerna upptäcktes

  56. användes röntgenstrålning för att göra
    bilder av människokroppens insida,
  57. vilket hjälpte kirurger
    att rädda soldaters liv
  58. eftersom kirurgerna kunde hitta bitar av
    kulor och splitter i soldaternas kroppar.
  59. Men vi skulle absolut inte ha kunnat
    komma på den teknologin
  60. genom att be forskarna bygga
    bättre kirurgiska undersökningsinstrument.
  61. Bara forskning som görs av ren nyfikenhet,
    utan något användningsområde i åtanke,
  62. kunde ha gett oss upptäckten
    av elektronen och röntgenstrålning.
  63. Det här röret slog också upp portarna
    till vår förståelse av universum

  64. och till partikelfysiken,
  65. för det är också den första,
    väldigt enkla, partikelacceleratorn.
  66. Jag är acceleratorfysiker,
    så jag designar partikelacceleratorer
  67. och jag försöker förstå
    hur strålar beter sig.
  68. Mitt fält är lite ovanligt,
  69. för det rör sig mellan
    forskning driven av nyfikenhet
  70. och teknologi med
    användningsområden i verkligheten.
  71. Men det är kombinationen av de två sakerna
  72. som gör mig väldigt entusiastisk
    över det jag gör.
  73. Under de senaste 100 åren
    har det funnits alldeles för många exempel
  74. för att jag ska kunna berätta om alla.
  75. Men jag vill dela med mig
    av ett par stycken.
  76. År 1928 hittade fysikern Paul Dirac
    något konstigt i sina ekvationer.

  77. Han förutsade, enbart baserat
    på matematisk insikt,
  78. att det borde finnas
    en andra sorts materia,
  79. motsatsen till normal materia,
  80. som bokstavligen förintar
    vanlig materia när de kommer i kontakt:
  81. antimateria.
  82. Tanken lät löjlig.
  83. Men inom fyra år hade de hittat den.
  84. Nuförtiden använder vi den
    varje dag på sjukhus,
  85. i positronemissionstomografi, eller PET,
    som används för att hitta sjukdomar.
  86. Eller, ta de här röntgenstrålarna.

  87. Om man kan ge de här
    elektronerna högre energi,
  88. ungefär 1 000 gånger högre
    än i det här röret,
  89. kan röntgenstrålarna som de producerar
  90. ge tillräckligt mycket joniserande
    strålning för att döda mänskliga celler.
  91. Om man kan forma och rikta
    de röntgenstrålarna dit man vill,
  92. då får vi möjlighet
    att göra något fantastiskt:
  93. att behandla cancer
    utan läkemedel eller operation,
  94. vilket vi kallar strålbehandling.
  95. I länder som Australien och Storbritannien
  96. behandlas ungefär hälften av alla
    cancerpatienter med strålning.
  97. Elektronacceleratorer
    är faktiskt standardutrustning
  98. på de flesta sjukhus.
  99. Eller, lite mer vardagligt:

  100. om du har en smartphone eller dator -
  101. och det här är TEDx, så ni har
    båda grejerna med er, eller hur?
  102. I de enheterna
  103. finns chipp som tillverkas genom att
    man implanterar enskilda joner i silikon,
  104. genom en process
    som kallas jonimplantation.
  105. Den använder en partikelaccelerator.
  106. Men utan forskning driven av nyfikenhet

  107. skulle ingen av de här sakerna finnas.
  108. Med tiden har vi verkligen lärt oss
    att utforska inuti atomen.
  109. För att göra det behövde vi lära oss
    att utveckla partikelacceleratorer.
  110. De första vi utvecklade
    lät oss klyva atomer.
  111. Sedan kunde vi skapa högre
    och högre energier;
  112. vi skapade cirkulära acceleratorer
    som lät oss fördjupa oss i atomkärnan
  113. och sedan till och med skapa
    nya grundämnen.
  114. Vid det laget utforskade vi
    inte bara längre inuti atomen.
  115. Vi hade faktiskt lärt oss
    att kontrollera dessa partiklar.
  116. Vi hade lärt oss
    att interagera med vår värld
  117. på en skala som är för liten för att se
    eller ta på för en människa,
  118. eller ens uppfatta att den finns där.
  119. Sedan byggde vi större
    och större acceleratorer,

  120. eftersom vi var nyfikna på
    universums natur.
  121. I takt med att vi tog oss djupare
    började nya partiklar dyka upp.
  122. Så småningom kom vi till
    enorma ringlika maskiner
  123. som tar två partikelstrålar
    i olika riktningar,
  124. trycker ihop dem tunnare än ett hårstrå
    och slår ihop dem.
  125. Och sedan, med hjälp av Einsteins E=mc2,
  126. kan man ta all den energin
    och konvertera den till ny materia,
  127. nya partiklar som vi sliter
    rakt ur tomma intet.
  128. Nuförtiden finns det ungefär
    35 000 acceleratorer i världen,

  129. om vi inte räknar tv-apparater.
  130. Inuti var och en
    av dessa fantastiska maskiner
  131. finns miljarder pyttesmå partiklar
  132. som dansar och virvlar i system
    som är mer komplexa
  133. än skapandet av en galax.
  134. Hörni, jag kan inte ens nästan
    förklara hur fantastiskt det är
  135. att vi kan göra det här.
  136. (Skratt)

  137. (Applåder)

  138. Så jag vill uppmuntra er
    att investera er tid och energi

  139. i människor som utför
    forskning baserad på nyfikenhet
  140. Jonathan Swift sade en gång:
  141. "Vision är konsten att se det osynliga."
  142. För mer än hundra år sedan
    gjorde J J Thompson just det,
  143. när han avtäckte den subatomära världen.
  144. Nu måste vi investera i
    forskning driven av nyfikenhet,

  145. för vi har så många
    utmaningar framför oss.
  146. Och vi behöver tålamod;
  147. vi behöver ge forskarna tiden,
    utrymmet och medlen
  148. för att fortsätta sitt sökande,
  149. för historien visar oss
  150. att om vi kan vara
    nyfikna och öppensinnade
  151. kring forskningens resultat,
  152. så kommer våra upptäckter
    förändra världen desto mer.
  153. Tack.

  154. (Applåder)