Return to Video

Vi borde alla vara feminister | Chimamanda Ngozi Adichie | TEDxEuston

  • 0:15 - 0:19
    Min bror Chuks och min bästa vän Ike
    är med i organisationsgruppen,
  • 0:19 - 0:23
    så när de bad mig komma
    kunde jag inte säga nej.
  • 0:23 - 0:25
    Det är så roligt att vara här.
  • 0:25 - 0:27
    Vilken fantastisk grupp människor
    som bryr sig om Afrika.
  • 0:27 - 0:30
    Jag känner mig ödmjuk och lycklig
    över att vara här.
  • 0:30 - 0:33
    Jag har också fått veta att den vackraste,
  • 0:33 - 0:37
    mest fantastiska flickan i världen
    finns i publiken,
  • 0:37 - 0:38
    hon heter Kamzia Adichie
  • 0:38 - 0:42
    och jag vill att hon ställer sig upp...
    Hon är mitt syskonbarn!
  • 0:42 - 0:45
    (Applåder)
  • 0:51 - 0:57
    Jag vill börja med att berätta för er
    om en av mina bästa vänner, Okuloma.
  • 0:57 - 0:59
    Okuloma bodde på min gata
  • 0:59 - 1:02
    och tog hand om mig som en storebror.
  • 1:02 - 1:05
    Om jag tyckte om en pojke,
    brukade jag be om Okulomas omdöme.
  • 1:06 - 1:10
    Okuloma dog i den välkända flygolyckan
    med ett Sosolisoplan
  • 1:10 - 1:13
    i Nigeria, i december 2005.
  • 1:13 - 1:16
    För nästan exakt sju år sen.
  • 1:16 - 1:22
    Jag kunde gräla, skratta
    och tala uppriktigt med Okuloma.
  • 1:22 - 1:25
    Han var också den första personen
    som kallade mig feminist.
  • 1:26 - 1:29
    Jag var ungefär fjorton,
    vi var i hans hus, argumenterandes.
  • 1:29 - 1:33
    Båda blossande av halvdan kunskap
    från böcker vi hade läst.
  • 1:34 - 1:37
    Jag minns inte vad just
    det här grälet handlade om,
  • 1:37 - 1:40
    men jag minns att medan jag argumenterade
  • 1:40 - 1:44
    tittade Okuloma på mig och sa,
    "Du är en feminist."
  • 1:44 - 1:46
    Det var inte en komplimang.
  • 1:47 - 1:50
    Jag hörde det på hans tonläge,
    samma tonläge som när man säger saker som
  • 1:51 - 1:53
    "Du stödjer terrorism."
  • 1:53 - 1:55
    (Skratt)
  • 1:55 - 1:59
    Jag visste inte exakt vad
    det där ordet "feminist" betydde,
  • 1:59 - 2:02
    och jag ville inte att Okuloma
    skulle veta att jag inte visste,
  • 2:02 - 2:05
    så jag viftade bort det
    och fortsatte argumentera.
  • 2:05 - 2:07
    Min plan var att så fort jag kom hem
  • 2:07 - 2:10
    slå upp ordet "feminist" i ordboken.
  • 2:10 - 2:15
    Nu snabbspolar vi framåt några år,
    jag skrev en roman
  • 2:15 - 2:18
    om en man som bland annat slog sin fru
  • 2:18 - 2:20
    och vars historia inte slutar så väl.
  • 2:21 - 2:23
    Medan jag marknadsförde romanen i Nigeria,
  • 2:23 - 2:26
    sa en journalist,
    en snäll och välmenande man,
  • 2:26 - 2:29
    att han ville ge mig ett råd.
  • 2:29 - 2:33
    Och för er nigerianer här,
    jag är säker på att vi alla är bekanta med
  • 2:33 - 2:38
    hur snabbt vårt folk är
    med att ge oombedda råd.
  • 2:40 - 2:43
    Han talade om för mig att folk sa
    att min roman var feministisk.
  • 2:43 - 2:45
    Hans råd till mig,
  • 2:45 - 2:48
    och han skakade sorgset
    på huvudet när han sa det,
  • 2:48 - 2:51
    var att jag aldrig skulle
    kalla mig feminist därför att
  • 2:51 - 2:55
    feminister är kvinnor som är olyckliga
    över att de inte kan hitta män.
  • 2:55 - 2:58
    (Skratt)
  • 2:59 - 3:03
    Så jag beslutade mig för att
    kalla mig en lycklig feminist.
  • 3:03 - 3:06
    Sen sa en akademiker, en nigeriansk kvinna
  • 3:06 - 3:09
    att feminism inte var vår kultur,
    att feminism inte var afrikanskt
  • 3:09 - 3:11
    och att jag kallade mig feminist
  • 3:11 - 3:14
    för att jag hade korrumperats
    av västlitteratur.
  • 3:14 - 3:17
    Vilket roade mig,
    för en stor del av mitt tidiga läsande
  • 3:17 - 3:19
    var avgjort ofeministisk.
  • 3:19 - 3:22
    Jag tror jag läste alla Mills & Boons
    romantiska berättelser
  • 3:22 - 3:24
    som publicerats innan jag fyllde sexton.
  • 3:24 - 3:26
    Och varje gång jag försökte läsa de böcker
  • 3:26 - 3:29
    som kallas feministiska klassiker
    blev jag uttråkad
  • 3:29 - 3:31
    och jag kämpade verkligen
    för att läsa ut dem.
  • 3:31 - 3:33
    Men i alla fall,
    eftersom feminism var oafrikanskt,
  • 3:33 - 3:37
    bestämde jag mig för att kalla mig
    en lycklig afrikansk feminist.
  • 3:38 - 3:42
    Vid en tidpunkt var jag en lycklig
    afrikansk feminist som inte hatar män
  • 3:42 - 3:44
    och som tycker om läppglans
  • 3:44 - 3:47
    och som bär högklackat för sin egen skull
    men inte för män.
  • 3:47 - 3:48
    (Skratt)
  • 3:48 - 3:50
    Självklart var några av dessa
    med glimten i ögat
  • 3:50 - 3:55
    men ordet feminist bär på så
    tungt bagage, negativt bagage.
  • 3:55 - 3:57
    Du hatar män, du hatar bh-ar,
  • 3:57 - 4:00
    du hatar afrikansk kultur, såna saker.
  • 4:00 - 4:03
    Här kommer en episod från min barndom.
  • 4:03 - 4:05
    När jag gick i lågstadiet
  • 4:05 - 4:09
    sa min lärare i början av terminen
    att hon skulle ge klassen ett test
  • 4:09 - 4:13
    och att den som fick bäst resultat
    skulle bli klassens ordningsman.
  • 4:13 - 4:15
    Att bli klassens ordningsman
    var en stor grej.
  • 4:15 - 4:17
    Om du var klassens ordningsman,
  • 4:17 - 4:20
    fick du skriva ner namnen
    på störande elever,
  • 4:20 - 4:21
    (Skratt)
  • 4:21 - 4:24
    vilket i sig självt
    innebar tillräckligt mycket makt.
  • 4:24 - 4:29
    Men min lärare gav oss också
    en käpp att hålla i handen
  • 4:29 - 4:33
    medan du gick runt och patrullerade
    klassen i jakt på störande elever.
  • 4:33 - 4:37
    Nu var du ju självklart inte tillåten
    att använda käppen.
  • 4:37 - 4:41
    Men det var ett spännande perspektiv
    för mitt nioåriga jag.
  • 4:41 - 4:43
    Jag ville väldigt gärna bli
    klassens ordningsman.
  • 4:43 - 4:46
    Och jag fick det bästa provresultatet.
  • 4:46 - 4:50
    Då, till min förvåning, sa min lärare
    att ordningsmannen måste vara en pojke.
  • 4:50 - 4:55
    Hon hade glömt att förtydliga det
    för att hon trodde det var... uppenbart.
  • 4:55 - 4:56
    (Skratt)
  • 4:56 - 4:59
    En pojke hade det näst högsta
    resultatet på provet
  • 4:59 - 5:02
    och han skulle bli ordningsman.
  • 5:02 - 5:05
    Det som gör detta än mer intressant
  • 5:05 - 5:08
    är att pojken var en mild, mjuk själ
  • 5:08 - 5:12
    som inte hade något intresse av
    att patrullera klassen med en käpp.
  • 5:12 - 5:16
    Medan jag var full av ambition
    inför att få göra det.
  • 5:17 - 5:19
    Men jag var flicka och han var pojke
  • 5:19 - 5:21
    och han blev klassens ordningsman.
  • 5:21 - 5:24
    Och jag har aldrig glömt den händelsen.
  • 5:24 - 5:26
    Jag gör ofta misstaget att tänka att
  • 5:26 - 5:30
    det som är uppenbart för mig
    är lika uppenbart för andra.
  • 5:30 - 5:32
    Ta min kära vän Louis som exempel.
  • 5:32 - 5:34
    Louis är en briljant, modern man,
  • 5:34 - 5:37
    vi brukar samtala,
    och han brukar säga till mig:
  • 5:37 - 5:41
    "Jag vet inte vad du menar med att saker
    är annorlunda eller svårare för kvinnor.
  • 5:41 - 5:44
    Kanske förr i tiden, men inte nu."
  • 5:44 - 5:48
    Och jag förstod inte
    hur Louis inte kunde se det självklara.
  • 5:48 - 5:52
    Men så en kväll, i Lagos,
    gick jag och Louis ut med några vänner.
  • 5:52 - 5:55
    Och för er här som inte är
    bekanta med Lagos,
  • 5:55 - 5:57
    det finns en underbar inventarie i Lagos,
  • 5:57 - 6:02
    energiska män hänger utanför husen
  • 6:02 - 6:05
    och väldigt dramatiskt,
    hjälper dig att parkera bilen.
  • 6:06 - 6:09
    Jag imponerades av en
    särskilt teatralisk man
  • 6:09 - 6:13
    som hittade en parkeringsplats
    åt oss den här kvällen,
  • 6:13 - 6:16
    så jag bestämde mig för att
    ge honom dricks vid vår avfärd.
  • 6:16 - 6:18
    Jag öppnade min väska,
  • 6:18 - 6:20
    satte min hand i min väska,
  • 6:20 - 6:23
    tog ut mina pengar,
    som jag hade tjänat på mitt jobb,
  • 6:23 - 6:25
    och gav dem till mannen.
  • 6:26 - 6:27
    Och han,
  • 6:27 - 6:30
    mannen som var så tacksam,
    och väldigt glad,
  • 6:30 - 6:32
    tog emot pengarna från mig,
  • 6:32 - 6:34
    såg mot Louis,
  • 6:34 - 6:36
    och sa "Tack, herrn!"
  • 6:36 - 6:39
    (Skratt)
  • 6:41 - 6:45
    Louis såg förvånat på mig, och frågade
  • 6:45 - 6:48
    "Varför tackade han mig?
    Jag gav honom inte pengarna."
  • 6:49 - 6:53
    Sen såg jag hur insikten uppenbarade
    sig i Louis ansikte.
  • 6:53 - 6:56
    Mannen hade trott att de pengar jag hade
  • 6:56 - 7:00
    i slutändan kom från Louis.
  • 7:00 - 7:02
    För att Louis är man.
  • 7:03 - 7:05
    Män och kvinnor är olika.
  • 7:05 - 7:07
    Vi har olika hormoner,
    vi har olika könsorgan,
  • 7:07 - 7:10
    vi har olika biologiska förmågor,
  • 7:10 - 7:13
    kvinnor kan föda barn, det kan inte män.
  • 7:13 - 7:15
    I alla fall inte än.
  • 7:15 - 7:16
    (Skratt)
  • 7:16 - 7:20
    Män har testosteron och är generellt
    fysiskt starkare än kvinnor.
  • 7:21 - 7:24
    Det finn något fler kvinnor
    än män i världen,
  • 7:24 - 7:26
    omkring 52 procent
    av världens befolkning är kvinnor.
  • 7:26 - 7:31
    Men de flesta positioner som ger
    makt och status innehas av män.
  • 7:31 - 7:34
    Den framlidne kenyanske
    mottagaren av Nobels fredspris,
  • 7:34 - 7:37
    Wangari Maathai, uttryckte det
    enkelt och väl när hon sa:
  • 7:37 - 7:41
    "Ju högre du kommer,
    desto färre kvinnor finns det."
  • 7:42 - 7:46
    I det senaste amerikanska valet hörde vi
    ofta om Lilly Ledbetters lag,
  • 7:46 - 7:50
    och om vi tar oss förbi det vackert
    allitterativa namnet på lagen,
  • 7:50 - 7:52
    så handlade det egentligen om
    en man och en kvinna,
  • 7:52 - 7:55
    som utförde samma jobb
    med likvärdiga kvalifikationer,
  • 7:55 - 7:58
    och att mannen fick högre lön
    för att han var man.
  • 7:58 - 8:01
    Så, i egentlig mening, styr män världen,
  • 8:01 - 8:05
    och det var begripligt för tusen år sen
  • 8:05 - 8:08
    för att människor levde i en värld
  • 8:08 - 8:12
    där fysisk styrka var den viktigaste
    egenskapen för överlevnad.
  • 8:12 - 8:17
    Den fysiskt starkare personen var
    en mer sannolik ledare,
  • 8:17 - 8:20
    och män, generellt, är fysiskt starkare.
  • 8:20 - 8:23
    Det finns självklart många undantag.
  • 8:23 - 8:27
    Men idag lever vi i en väldigt
    annorlunda värld.
  • 8:28 - 8:32
    Den mest sannolika personen att leda är
    inte den fysiskt starkare personen.
  • 8:32 - 8:36
    Det är den mer kreativa personen,
    den mer intelligenta personen,
  • 8:36 - 8:38
    den mer innovativa personen,
  • 8:38 - 8:40
    och det finns inga hormoner
    för dom egenskaperna.
  • 8:40 - 8:44
    Sannolikheten för män och kvinnor
    är densamma i att vara intelligent,
  • 8:44 - 8:46
    att vara kreativ, att vara innovativ.
  • 8:46 - 8:51
    Vi har utvecklats, men det verkar för mig
    som om våra idéer om kön inte utvecklats.
  • 8:52 - 8:56
    För några veckor sen gick jag in i lobbyn
    på ett av de bästa hotellen i Nigeria.
  • 8:56 - 8:59
    Jag funderade på att namnge hotellet,
    men jag avstår,
  • 8:59 - 9:03
    en vakt i entrén stoppade mig
    och ställde irriterande frågor,
  • 9:04 - 9:07
    för att deras automatiska antagande är
    att en nigeriansk kvinna
  • 9:07 - 9:10
    som går in på ett hotell ensam
    är en sexarbetare.
  • 9:11 - 9:12
    Apropå det,
  • 9:12 - 9:14
    varför fokuserar dessa hotell på
  • 9:14 - 9:19
    den påstådda tillgången i stället för
    på efterfrågan av sexarbetare?
  • 9:20 - 9:25
    På många ansedda klubbar och barer i Lagos
    kan jag inte gå in ensam.
  • 9:25 - 9:27
    De släpper inte in dig
    om du är ensam kvinna,
  • 9:27 - 9:30
    du måste ha sällskap av en man.
  • 9:30 - 9:33
    Varje gång jag går på en
    nigeriansk restaurang med en man,
  • 9:33 - 9:36
    hälsar kyparen på mannen
    och ignorerar mig.
  • 9:36 - 9:39
    Kyparna är produkter...
  • 9:39 - 9:42
    här kände några kvinnor
    "Ja! Jag trodde väl det!"
  • 9:42 - 9:45
    Kyparna är produkter av ett samhälle som
  • 9:45 - 9:48
    har lärt dem att män är
    viktigare än kvinnor.
  • 9:48 - 9:51
    Och jag vet att kypare inte menar illa.
  • 9:51 - 9:53
    Men det är en sak
    att veta det intellektuellt
  • 9:53 - 9:56
    och en helt annan
    att känna det emotionellt.
  • 9:56 - 9:58
    Varje gång de ignorerar mig,
    känner jag mig osynlig.
  • 9:58 - 10:00
    Känner jag mig upprörd.
  • 10:00 - 10:03
    Jag vill tala om för dem att jag är
    precis lika mänsklig som mannen,
  • 10:03 - 10:06
    att jag är precis lika värdig erkännande.
  • 10:07 - 10:08
    Det här är små saker,
  • 10:08 - 10:11
    men ibland är det de små sakerna
    som svider mest.
  • 10:11 - 10:13
    Nyligen skrev jag en artikel
  • 10:13 - 10:17
    om vad det innebär att vara ung
    och kvinna i Lagos,
  • 10:17 - 10:21
    och tryckarna sa till mig
    "Den var så arg."
  • 10:21 - 10:23
    Självklart var den arg!
  • 10:23 - 10:26
    (Skratt)
  • 10:27 - 10:29
    Jag är arg.
  • 10:29 - 10:32
    Genus, som det fungerar i dag,
    är en allvarlig orättvisa.
  • 10:32 - 10:33
    Vi borde alla vara arga.
  • 10:33 - 10:37
    Ilska har en lång historia av att
    föra med sig positiv förändring.
  • 10:37 - 10:40
    Men, förutom att vara arg,
    är jag också hoppfull.
  • 10:41 - 10:43
    För jag tror intensivt
    på människans förmåga
  • 10:43 - 10:47
    att skapa och återskapa sig själv
    till det bättre.
  • 10:47 - 10:49
    Genus har betydelse överallt i världen,
  • 10:49 - 10:53
    men jag vill fokusera på Nigeria
    och Afrika i allmänhet,
  • 10:53 - 10:55
    för det är vad jag kan,
  • 10:55 - 10:57
    och det är var mitt hjärta finns.
  • 10:57 - 10:59
    Och i dag vill jag be om
  • 10:59 - 11:02
    att vi börjar drömma om, och planera för,
  • 11:02 - 11:06
    en annan värld, en rättvisare värld;
  • 11:06 - 11:09
    en värld med lyckligare män
    och lyckligare kvinnor,
  • 11:09 - 11:11
    som är sannare mot dem själva.
  • 11:11 - 11:12
    Och så här börjar man:
  • 11:12 - 11:15
    vi måste fostra våra döttrar annorlunda.
  • 11:15 - 11:18
    Vi måste också fostra våra söner
    annorlunda.
  • 11:18 - 11:22
    Vi gör våra söner en stor otjänst
    genom hur vi fostrar dem;
  • 11:22 - 11:24
    vi kväver pojkars humanitet.
  • 11:25 - 11:27
    Vi definierar maskulinitet väldigt snävt,
  • 11:27 - 11:30
    maskuliniteten blir en liten, hård bur
  • 11:30 - 11:33
    och vi sätter pojkar i denna bur.
  • 11:33 - 11:36
    Vi lär pojkar att vara rädda för rädsla.
  • 11:36 - 11:40
    Vi lär pojkar att vara rädda för svaghet,
    för sårbarhet.
  • 11:40 - 11:43
    Vi lär dem att maskera sina sanna jag,
  • 11:43 - 11:48
    för att de måste vara, på nigeriskt vis,
    "hård man!"
  • 11:49 - 11:53
    I högstadiet, en pojke och en flicka,
    båda tonåringar,
  • 11:53 - 11:55
    båda med samma summa fickpengar,
  • 11:55 - 11:58
    går ut, och då förväntas alltid pojken
  • 11:58 - 12:01
    betala, för att bevisa sin maskulinitet.
  • 12:02 - 12:04
    Och ändå undrar vi
    varför pojkar oftare stjäl pengar
  • 12:04 - 12:07
    från sina föräldrar.
  • 12:07 - 12:11
    Tänk om pojkar och flickor blev fostrade
  • 12:11 - 12:14
    till att inte sammankoppla
    maskulinitet med pengar?
  • 12:14 - 12:17
    Tänk om attityden inte var
    "pojken måste betala"
  • 12:17 - 12:20
    utan hellre "den som har mer
    borde betala"?
  • 12:21 - 12:23
    Men självklart, med den
    historiska fördelen,
  • 12:23 - 12:26
    så är det oftast män som har mer idag.
  • 12:26 - 12:28
    Men om vi börjar fostra barn annorlunda,
  • 12:28 - 12:31
    då om femtio år, om hundra år,
  • 12:31 - 12:35
    kommer pojkarna inte längre ha pressen
    att bevisa denna maskulinitet.
  • 12:35 - 12:39
    Men det klart värsta vi gör mot män,
  • 12:39 - 12:41
    genom att få dem att känna
    att de måsta vara hårda,
  • 12:41 - 12:45
    är att vi lämnar dem med
    väldigt sårbara egon.
  • 12:45 - 12:49
    Ju mer "hård man" mannen
    känner sig tvungen att vara,
  • 12:49 - 12:52
    desto svagare är hans ego.
  • 12:53 - 12:56
    Och då gör vi flickorna en
    än större otjänst
  • 12:56 - 13:00
    för vi fostrar dem att sköta om
    mäns sårbara egon.
  • 13:00 - 13:04
    Vi lär flickor att förminska sig själva,
    göra sig mindre,
  • 13:04 - 13:06
    vi säger till flickor,
  • 13:06 - 13:09
    "Du kan ha ambition, men inte för mycket."
  • 13:09 - 13:12
    "Du bör sikta mot framgång,
    men bli inte för framgångsrik,
  • 13:12 - 13:15
    annars är du ett hot mot mannen."
  • 13:15 - 13:18
    Om du är familjeförsörjaren
    i din relation till en man,
  • 13:18 - 13:20
    måste du låtsas att så inte är fallet,
  • 13:20 - 13:24
    speciellt offentligt,
    annars kastrerar du honom.
  • 13:25 - 13:27
    Men tänk om vi ifrågasatte
    själva förutsättningen,
  • 13:27 - 13:31
    varför ska en kvinnas framgång
    utgöra ett hot mot en man?
  • 13:31 - 13:35
    Tänk om vi helt enkelt kasserade
    det ordet,
  • 13:35 - 13:40
    och jag tror inte det finns något engelskt
    ord jag ogillar mer än "kastrering",
  • 13:41 - 13:44
    En nigeriansk bekant frågade mig en gång
    om jag var orolig för att
  • 13:44 - 13:47
    män skulle bli avskräckta av mig.
  • 13:47 - 13:48
    Jag var inte alls orolig.
  • 13:48 - 13:51
    Faktum är, det föll mig inte in
    att vara orolig
  • 13:51 - 13:53
    för en man som skulle bli avskräckt av mig
  • 13:53 - 13:56
    är exakt en sån man som
    jag inte skulle ha något intresse för.
  • 13:56 - 13:59
    (Skratt)
    (Applåder)
  • 14:04 - 14:08
    Men det slog mig ändå.
  • 14:08 - 14:12
    För att jag är kvinna, förväntas jag
    sträva efter äktenskap;
  • 14:12 - 14:15
    Jag förväntas göra mina livsval,
    alltid medveten om
  • 14:15 - 14:18
    att äktenskapet är viktigast.
  • 14:18 - 14:20
    Ett äktenskap kan vara en bra sak;
  • 14:20 - 14:25
    det kan vara en källa till glädje
    och kärlek och ömsesidigt stöd.
  • 14:25 - 14:27
    Men varför lär vi flickor att
    sträva efter äktenskapet
  • 14:27 - 14:31
    när vi inte lär pojkarna detsamma?
  • 14:31 - 14:33
    Jag känner en kvinna som sålde sitt hus
  • 14:33 - 14:37
    för hon ville inte avskräcka en man som
    kanske skulle gifta sig med henne.
  • 14:38 - 14:42
    Jag känner en ogift kvinna i Nigeria som,
    när hon går på konferenser,
  • 14:42 - 14:44
    bär vigselring
  • 14:44 - 14:47
    för, som hon sa, hon vill
    att de andra konferensdeltagarna
  • 14:47 - 14:50
    ska "behandla henne med respekt".
  • 14:50 - 14:53
    Jag vet unga kvinnor som är
    under så stor press
  • 14:53 - 14:57
    från familj, från vänner,
    till och med från jobbet, att gifta sig
  • 14:57 - 14:59
    och de pressas att göra förfärliga val.
  • 14:59 - 15:02
    En kvinna, som vid en viss ålder är ogift,
  • 15:02 - 15:07
    lärs av vårt samhälle att se det som
    ett djupt personligt nederlag.
  • 15:07 - 15:10
    Och en man som vid en viss ålder är ogift
  • 15:10 - 15:13
    tror vi bara inte kommit sig för
    att välja än.
  • 15:13 - 15:15
    (Skratt)
  • 15:15 - 15:16
    Det är lätt för oss att säga:
  • 15:16 - 15:19
    "Men kvinnor kan ju bara
    avstå allt det där".
  • 15:19 - 15:21
    Men verkligheten är mer komplex.
  • 15:21 - 15:23
    Vi är alla sociala varelser.
  • 15:23 - 15:26
    Vi internaliserar idéer
    från vår socialisering.
  • 15:26 - 15:28
    Även språket vi använder
  • 15:28 - 15:31
    när vi talar om äktenskap och relationer
    illustrerar detta.
  • 15:31 - 15:34
    Äktenskapets språk är ofta
    ägarskapets språk
  • 15:34 - 15:37
    i stället för partnerskapets språk.
  • 15:37 - 15:40
    Vi använder ordet "respekt"
  • 15:40 - 15:42
    om något en kvinna visar en man
  • 15:42 - 15:46
    men oftast inte om något
    en man visar en kvinna.
  • 15:46 - 15:49
    Både män och kvinnor i Nigeria säger,
  • 15:49 - 15:51
    och det här är ett uttryck jag roas av,
  • 15:51 - 15:55
    "Jag gjorde det för husfridens skull."
  • 15:55 - 15:56
    När män säger detta,
  • 15:56 - 15:59
    är det oftast om något
    de inte borde göra i alla fall.
  • 15:59 - 16:01
    (Skratt)
  • 16:01 - 16:04
    Ibland säger de det till sina vänner,
  • 16:04 - 16:08
    det är något de säger till sina vänner
    på ett nästan innerligt odräglig vis,
  • 16:08 - 16:11
    ni vet, något som slutligen visar
    hur maskulina de är,
  • 16:11 - 16:13
    hur behövda, hur älskade...
  • 16:13 - 16:16
    "Åh, min fru säger att jag inte får
    gå på klubb varje kväll,
  • 16:16 - 16:18
    så för husfridens skull gör jag det
    bara på helgerna."
  • 16:18 - 16:20
    (Skratt)
  • 16:20 - 16:24
    Men när en kvinna säger,
    "Jag gjorde det för husfridens skull"
  • 16:24 - 16:27
    pratar hon vanligen om att avstå ett jobb,
  • 16:27 - 16:29
    en dröm,
  • 16:29 - 16:31
    en karriär.
  • 16:31 - 16:34
    Vi lär kvinnor att i relationer
  • 16:34 - 16:37
    gör kvinnor eftergifter.
  • 16:37 - 16:40
    Vi fostrar flickor till att se varandra
    som konkurrenter,
  • 16:40 - 16:43
    inte om jobb eller prestationer,
    vilket jag tror vore bra,
  • 16:43 - 16:45
    utan om mäns uppmärksamhet.
  • 16:46 - 16:49
    Vi lär flickor att de inte kan vara
    sexuella varelser
  • 16:49 - 16:51
    på det sätt som pojkar är.
  • 16:51 - 16:55
    Om vi har söner bekymrar vi oss inte
    om vi vet om deras flickvänner.
  • 16:55 - 16:57
    Men våra döttrars pojkvänner?
    Gud förbjude.
  • 16:57 - 16:58
    (Skratt)
  • 16:58 - 17:00
    Men självklart, när tiden är inne,
  • 17:00 - 17:04
    förväntar vi oss dessa flickor att ta hem
    den perfekta mannen att gifta sig med.
  • 17:04 - 17:06
    Vi bevakar flickor,
  • 17:06 - 17:08
    vi berömmer flickors oskuld,
  • 17:08 - 17:10
    men vi berömmer inte pojkars oskuld,
  • 17:10 - 17:13
    och jag har alltid undrat över hur
    det där är tänkt att fungera
  • 17:13 - 17:16
    för... (Skratt)
  • 17:16 - 17:19
    (Applåder)
  • 17:24 - 17:29
    Jag menar, förlusten av oskuld är i regel
    en process som involverar...
  • 17:29 - 17:31
    Nyligen blev en ung kvinna utsatt för
  • 17:31 - 17:33
    gruppvåldtäkt
    vid ett universitet i Nigeria.
  • 17:33 - 17:35
    Jag tror några av oss känner till det.
  • 17:35 - 17:37
    Responsen från många unga nigerianer,
  • 17:37 - 17:38
    både manliga och kvinnliga,
  • 17:38 - 17:40
    var något i stil med:
  • 17:40 - 17:43
    "Jo, våldtäkt är fel.
  • 17:43 - 17:47
    Men vad gör egentligen en flicka
    i ett rum med fyra pojkar?"
  • 17:47 - 17:52
    Om vi kan glömma den horribla
    omänskligheten i denna respons,
  • 17:52 - 17:57
    så har dessa nigerianer fostrats till att
    se på kvinnor som skyldiga till sin natur,
  • 17:57 - 18:01
    och de har fostrats till att
    förvänta sig så lite av män
  • 18:01 - 18:05
    att tanken på män som
    vilda bestar utan kontroll
  • 18:05 - 18:07
    på något sätt är acceptabel.
  • 18:07 - 18:09
    Vi lär flickor skam.
  • 18:09 - 18:12
    "Håll ihop benen", "Skyl dig".
  • 18:12 - 18:14
    Vi får dem att känna som om
    att vara född kvinna
  • 18:14 - 18:16
    automatiskt gör dem skyldiga till något.
  • 18:16 - 18:18
    Och så växer flickorna upp till kvinnor
  • 18:18 - 18:21
    som inte kan se att de har begär.
  • 18:21 - 18:24
    De växer upp till kvinnor
    som tystar sig själva.
  • 18:25 - 18:28
    De växer upp till kvinnor
    som inte kan se vad de verkligen tänker,
  • 18:28 - 18:32
    de växer upp, och detta är det värsta
    vi gjort mot flickor,
  • 18:32 - 18:37
    de växer upp till kvinnor som har gjort
    förespeglingar till en konstform.
  • 18:37 - 18:40
    (Applåder)
  • 18:43 - 18:46
    Jag känner en kvinna som
    hatar hushållsarbete,
  • 18:46 - 18:47
    hon bara hatar det,
  • 18:47 - 18:50
    men hon låtsas att hon tycker om det,
  • 18:50 - 18:54
    för hon har fått lära sig att
    för att vara "bra hustrumaterial"
  • 18:54 - 18:59
    måste hon vara, för att använda ett
    nigeriskt uttryck, väldigt huslig.
  • 19:00 - 19:01
    Sen gifte hon sig,
  • 19:01 - 19:07
    och efter ett tag började hennes makes
    familj klaga på att hon förändrats.
  • 19:07 - 19:08
    Egentligen hade hon inte det,
  • 19:08 - 19:10
    hon tröttnade bara på att låtsas.
  • 19:11 - 19:13
    Problemet med könsroller
  • 19:13 - 19:16
    är att de fastställer hur vi borde vara
  • 19:16 - 19:19
    i stället för att erkänna vilka vi är.
  • 19:20 - 19:22
    Tänk nu hur mycket lyckligare
    vi skulle vara,
  • 19:22 - 19:26
    hur mycket friare att vara
    våra sanna individuella jag,
  • 19:26 - 19:29
    om vi inte bar på bördan av
    könsbundna förväntningar.
  • 19:29 - 19:34
    Pojkar och flickor är obestridligen
    biologiskt olika,
  • 19:34 - 19:37
    men socialisering
    överdriver dessa olikheter
  • 19:37 - 19:40
    och då blir det en
    självuppfyllande process.
  • 19:40 - 19:42
    Ta matlagning som exempel.
  • 19:42 - 19:46
    I dag är det mer sannolikt att kvinnan
    utför hushållsarbetet,
  • 19:46 - 19:47
    matlagningen och städningen.
  • 19:47 - 19:49
    Men varför är det så?
  • 19:49 - 19:52
    Är det för att kvinnor föds
    med en matlagningsgen?
  • 19:52 - 19:53
    (Skratt)
  • 19:53 - 19:57
    Eller för att de genom åren socialiserats
    till att se matlagning som sin roll?
  • 19:57 - 20:00
    Jag tänkte säga att kvinnor kanske
    föds med en matlagningsgen,
  • 20:00 - 20:04
    tills jag kom ihåg att en majoritet av
    de berömda kockarna i världen,
  • 20:04 - 20:07
    som vi ger de fina titlarna "chefs",
  • 20:07 - 20:08
    är män.
  • 20:09 - 20:11
    Jag brukade se upp till min mormor
  • 20:11 - 20:13
    som var en strålande kvinna
  • 20:13 - 20:15
    och undra hur hon skulle varit
  • 20:15 - 20:18
    om hon hade haft samma möjligheter
    som män när hon växte upp.
  • 20:19 - 20:22
    I dag finns det många fler
    möjligheter för kvinnor
  • 20:22 - 20:24
    än det fanns på min mormors tid
  • 20:24 - 20:27
    på grund av förändringar
    i politik och lagar,
  • 20:27 - 20:28
    som alla är väldigt viktiga.
  • 20:28 - 20:33
    Men det som betyder än mer är
    vår attityd, vårt tänkesätt,
  • 20:33 - 20:35
    vad vi tror och vad vi värdesätter om kön.
  • 20:36 - 20:38
    Tänk om vi, när vi fostrar barn,
  • 20:38 - 20:42
    fokuserar på förmåga i stället för kön?
  • 20:42 - 20:43
    Tänk om vi, när vi fostrar barn,
  • 20:43 - 20:47
    fokuserar på intresse i stället för kön?
  • 20:47 - 20:50
    Jag känner en familj som har
    en son och en dotter,
  • 20:50 - 20:51
    varav båda är lysande i skolan,
  • 20:51 - 20:53
    underbara, förtjusande barn.
  • 20:53 - 20:56
    När pojken är hungrig
    säger föräldrarna till flickan:
  • 20:56 - 20:59
    "Gå och laga Indomienudlar till din bror."
  • 20:59 - 21:03
    Nu tycker inte dottern om
    att laga Indomienudlar,
  • 21:03 - 21:06
    men hon är en flicka, så hon måste.
  • 21:06 - 21:07
    Tänk om föräldrarna,
  • 21:07 - 21:09
    från början,
  • 21:09 - 21:13
    lärt både pojken och flickan
    att laga Indomie?
  • 21:14 - 21:17
    Matlagning är för övrigt en väldigt
    användbar färdighet för pojkar.
  • 21:17 - 21:22
    Jag har aldrig tyckt det varit vettigt
    att lämna en så avgörande sak,
  • 21:22 - 21:25
    förmågan att nära sig själv,
  • 21:25 - 21:27
    i andras händer.
  • 21:27 - 21:30
    (Skratt) (Applåder)
  • 21:32 - 21:36
    Jag känner en kvinna som har samma examen
    och samma jobb som sin man,
  • 21:36 - 21:39
    när de kommer hem gör hon
    det mesta av hushållsarbetet,
  • 21:39 - 21:41
    vilket jag tror stämmer för
    de flesta äktenskap.
  • 21:41 - 21:43
    Men vad som slog mig än mer om dem var att
  • 21:43 - 21:46
    närhelst hennes man bytte blöja på barnet,
  • 21:46 - 21:48
    sa hon "tack" till honom.
  • 21:49 - 21:54
    Tänk om hon i stället såg detta
    som fullständigt normalt
  • 21:54 - 21:57
    att han, till och med,
    borde vårda sitt barn?
  • 22:00 - 22:03
    Jag försöker glömma många lektioner om kön
  • 22:03 - 22:06
    som jag internaliserade när jag växte upp.
  • 22:06 - 22:08
    Men jag känner mig fortfarande
    väldigt sårbar
  • 22:08 - 22:11
    gentemot könsbundna förväntningar.
  • 22:11 - 22:14
    Första gången jag undervisade i
    skrivande vid ett universitet
  • 22:14 - 22:16
    var jag orolig.
  • 22:16 - 22:19
    Jag var inte orolig över det jag skulle
    undervisa, för jag var väl förberedd
  • 22:19 - 22:21
    och jag skulle undervisa i
    det jag tyckte om.
  • 22:21 - 22:24
    Jag var i stället orolig för
    vad jag skulle ha på mig.
  • 22:25 - 22:27
    Jag ville bli tagen på allvar.
  • 22:27 - 22:29
    Jag visste att för att jag är kvinna
  • 22:29 - 22:33
    måste jag automatiskt bevisa mitt värde.
  • 22:33 - 22:35
    Jag var orolig över att
    om jag såg för feminin ut
  • 22:35 - 22:37
    skulle jag inte tas på allvar.
  • 22:37 - 22:41
    Jag ville egentligen ha mitt blänkande
    läppglans och min flickiga kjol,
  • 22:42 - 22:43
    men jag bestämde mig för att avstå.
  • 22:43 - 22:46
    I stället bar jag en väldigt seriös,
  • 22:46 - 22:49
    väldigt manlig och väldigt ful kostym.
  • 22:50 - 22:53
    För den sorgliga sanningen är att
    när det gäller utseende
  • 22:53 - 22:55
    börjar vi med mannen som standard,
  • 22:55 - 22:56
    som normen.
  • 22:56 - 22:58
    Om en man gör sig redo för ett affärsmöte
  • 22:58 - 23:01
    oroar han sig inte över
    att se för maskulin ut
  • 23:01 - 23:03
    och därför tas för given.
  • 23:03 - 23:06
    Om en kvinna gör sig redo
    för ett affärsmöte,
  • 23:06 - 23:09
    måste hon oroa sig över
    hur feminin hon ser ut och vad det säger,
  • 23:09 - 23:13
    och huruvida hon kommer att tas på allvar.
  • 23:14 - 23:17
    Jag önskar att jag inte hade burit
    den fula kostymen den där dagen.
  • 23:17 - 23:20
    Jag har faktiskt förvisat den
    från min garderob.
  • 23:21 - 23:26
    Om jag då hade haft självfötroendet
    jag har nu i att vara mig själv
  • 23:26 - 23:29
    hade mina studenter gynnats
    än mer av min undervisning,
  • 23:29 - 23:31
    för att jag hade varit mer bekväm,
  • 23:31 - 23:33
    och mer hel och sann i mig själv.
  • 23:34 - 23:38
    Jag har slutat be om ursäkt
    för min kvinnlighet
  • 23:38 - 23:40
    och för min femininitet.
  • 23:40 - 23:43
    (Applåder)
  • 23:47 - 23:50
    Och jag vill bli respekterad
    i hela min kvinnlighet
  • 23:50 - 23:52
    för att jag förtjänar att bli det.
  • 23:52 - 23:55
    Samtal om genus är inte enkla.
  • 23:56 - 23:58
    För både män och kvinnor,
  • 23:58 - 24:01
    att ta upp genusfrågor möter
    nästan omedelbart motstånd.
  • 24:01 - 24:04
    Jag kan föreställa mig en del
    människor här tänkandes
  • 24:04 - 24:07
    "Kvinnor, sanna mot sig själv?"
  • 24:08 - 24:10
    En del män kanske tänker
  • 24:10 - 24:12
    "Ok, allt detta är intressant,
  • 24:12 - 24:15
    men jag tänker inte så."
  • 24:15 - 24:17
    Och det är en del av problemet.
  • 24:17 - 24:20
    Att många män inte aktivt tänker på genus
  • 24:20 - 24:22
    eller lägger märke till genus,
  • 24:22 - 24:24
    är en del i problemet med genus.
  • 24:24 - 24:26
    Att många män säger som min vän Louis,
  • 24:26 - 24:28
    att allt är bra nu.
  • 24:29 - 24:32
    Och att många män inte gör något
    för att förändra det.
  • 24:32 - 24:35
    Om du är en man och går in
    på en restaurang med en kvinna
  • 24:35 - 24:37
    och kyparen hälsar bara på dig,
  • 24:37 - 24:39
    slår det dig då att fråga kyparen:
  • 24:39 - 24:42
    "Varför hälsar du inte på henne?"
  • 24:44 - 24:46
    För genus kan vara...
  • 24:46 - 24:49
    (Skratt)
  • 24:56 - 24:59
    Vi kan faktiskt lägga en längre
    version av detta tal till vila.
  • 25:00 - 25:04
    Så, för att genus är ett väldigt
    obekvämt samtal att ha,
  • 25:04 - 25:07
    finns det alltid lätta sätt
    att avsluta samtalet.
  • 25:07 - 25:10
    En del kommer att ta upp
    evolutionär biologi
  • 25:10 - 25:11
    och apor,
  • 25:11 - 25:15
    ni vet, hur kvinnliga apor underkastar
    sig manliga apor
  • 25:15 - 25:17
    och liknande saker.
  • 25:17 - 25:19
    Men poängen är att vi inte är apor.
  • 25:19 - 25:22
    (Skratt) (Applåder)
  • 25:25 - 25:30
    Apor lever också i träd
    och äter daggmaskar till frukost,
  • 25:30 - 25:32
    det gör inte vi.
  • 25:32 - 25:33
    En del kommer att säga
  • 25:33 - 25:36
    "Nåväl, men fattiga har det också svårt."
  • 25:36 - 25:39
    Och det är sant.
  • 25:39 - 25:41
    Men det är inte... (Skratt)
  • 25:41 - 25:44
    Men det är inte vad detta samtal
    handlar om.
  • 25:45 - 25:49
    Genus och klass är olika
    former av förtryck.
  • 25:49 - 25:53
    Jag har i själva verket lärt mig
    en hel del om olika sorters förtryck
  • 25:53 - 25:55
    och hur de kan vara blinda inför varandra,
  • 25:55 - 25:58
    genom att samtala med svarta män.
  • 25:58 - 26:01
    Jag pratade vid ett tillfälle med
    en svart man om genus
  • 26:01 - 26:02
    och han sa till mig:
  • 26:02 - 26:04
    "Varför måste du säga
  • 26:04 - 26:06
    'min erfarenhet som kvinna'?
  • 26:06 - 26:07
    Varför kan det inte vara
  • 26:07 - 26:10
    'din erfarenhet som människa'?"
  • 26:11 - 26:13
    Nu var det här samme man
    som ofta talade om
  • 26:13 - 26:16
    sina erfarenheter som svart man.
  • 26:18 - 26:21
    Genus har betydelse.
    Män och kvinnor upplever världen olika.
  • 26:22 - 26:25
    Genus färgar hur vi upplever världen.
  • 26:25 - 26:27
    Men vi kan förändra detta.
  • 26:27 - 26:29
    En del kommer att säga
  • 26:29 - 26:32
    "Åh, men kvinnor har den egentliga makten,
  • 26:32 - 26:33
    rumpmakt."
  • 26:33 - 26:36
    Och för er icke-nigerianer,
    rumpmakt är ett uttryck som...
  • 26:36 - 26:38
    jag antar att det betyder ungefär
  • 26:38 - 26:42
    en kvinna som använder sin
    sexualitet för att få tjänster av män.
  • 26:42 - 26:45
    Men rumpmakt är inte alls makt.
  • 26:47 - 26:50
    Rumpmakt innebär bara att en kvinna
  • 26:50 - 26:53
    har en bra rot att använda sig av
    då och då,
  • 26:53 - 26:55
    någon annans makt.
  • 26:55 - 26:58
    Och då måste vi självklart undra
    vad som händer när denne någon
  • 26:58 - 27:00
    är på dåligt humör,
  • 27:00 - 27:02
    eller sjuk,
  • 27:02 - 27:03
    eller impotent.
  • 27:03 - 27:06
    (Skratt)
  • 27:07 - 27:13
    En del kommer att säga att det är vår
    kultur att kvinnan är underordnad mannen.
  • 27:14 - 27:16
    Men kultur är i konstant förändring.
  • 27:16 - 27:19
    Jag har vackra syskonbarn, tvillingar,
    som är femton år
  • 27:19 - 27:20
    och bor i Lagos.
  • 27:20 - 27:23
    Om de hade fötts för hundra år sen
  • 27:23 - 27:25
    hade de förts bort och dödats.
  • 27:25 - 27:29
    För det var vår kultur,
    att döda tvillingar var vår kultur.
  • 27:30 - 27:32
    Så vad är poängen med kultur?
  • 27:32 - 27:34
    Det finns ju det dekorativa,
  • 27:34 - 27:35
    dansen...
  • 27:35 - 27:40
    men kultur handlar egentligen om
    bevarande och kontinuitet hos ett folk.
  • 27:40 - 27:41
    I min familj
  • 27:41 - 27:45
    är jag det barn som är mest intresserad
    av berättelsen om vilka vi är,
  • 27:45 - 27:46
    av vår tradition,
  • 27:46 - 27:48
    av kunskapen om förfädernas marker.
  • 27:48 - 27:51
    Mina bröder är inte så
    intresserade som jag.
  • 27:51 - 27:53
    Men jag kan inte delta,
  • 27:53 - 27:55
    jag kan inte gå till deras möten,
  • 27:55 - 27:57
    jag har inget att säga till om.
  • 27:57 - 27:59
    För att jag är kvinna.
  • 27:59 - 28:01
    Kultur skapar inte människan,
  • 28:01 - 28:03
    människan skapar kultur.
  • 28:05 - 28:08
    (Applåder)
  • 28:09 - 28:12
    Så om det faktiskt är sant att
    den mänskliga kvinnligheten
  • 28:12 - 28:16
    inte är vår kultur,
    då måste vi göra den till vår kultur.
  • 28:17 - 28:22
    Jag tänker ofta på min kära vän Okuloma,
  • 28:22 - 28:27
    må han och de andra
    som omkom i Sosolisokraschen
  • 28:27 - 28:29
    fortsätta vila i frid.
  • 28:29 - 28:33
    Han kommer alltid bli ihågkommen
    av de av oss som älskade honom.
  • 28:33 - 28:36
    Och han hade rätt den där dagen
    för många år sen
  • 28:36 - 28:38
    när han kallade mig feminist.
  • 28:38 - 28:40
    Jag är feminist.
  • 28:40 - 28:43
    När jag slog upp ordet i
    ordboken den där dagen
  • 28:43 - 28:44
    stod det så här:
  • 28:44 - 28:45
    Feminist,
  • 28:45 - 28:47
    en person som tror på
    den sociala, politiska
  • 28:47 - 28:50
    och ekonomiska jämlikheten mellan könen.
  • 28:51 - 28:53
    Min gammelmormor,
  • 28:53 - 28:54
    efter vad jag har hört berättas,
  • 28:54 - 28:56
    var feminist.
  • 28:56 - 28:59
    Hon rymde från mannen
    hon inte ville gifta sig med,
  • 28:59 - 29:02
    och gifte sig med mannen hon själv valt.
  • 29:02 - 29:05
    Hon vägrade, hon protesterade,
    hon förde sin talan
  • 29:05 - 29:10
    närhelst hon ansåg att hon berövats
    tillträde, land, såna saker.
  • 29:10 - 29:14
    Min mormor kände inte till ordet feminist,
  • 29:14 - 29:17
    men det betyder inte att hon inte var en.
  • 29:17 - 29:20
    Fler av oss borde ta tillbaka ordet.
  • 29:21 - 29:24
    Min egen definition av feminist är:
  • 29:24 - 29:26
    en feminist är en man eller kvinna
  • 29:26 - 29:28
    som säger
  • 29:28 - 29:31
    (Skratt) (Applåder)
  • 29:38 - 29:41
    en feminist är en man eller
    kvinna som säger
  • 29:41 - 29:44
    "Ja, det finns ett problem med könsroller
    som de är idag,
  • 29:44 - 29:46
    och vi måste åtgärda det.
  • 29:46 - 29:48
    Vi måste bli bättre."
  • 29:49 - 29:50
    Den bästa feminist jag känner
  • 29:50 - 29:53
    är min bror Kene.
  • 29:54 - 29:58
    Han är också en snäll, snygg,
    förtjusande man,
  • 29:58 - 30:00
    och han är väldigt maskulin.
  • 30:00 - 30:02
    Tack.
  • 30:02 - 30:05
    (Applåder)
Title:
Vi borde alla vara feminister | Chimamanda Ngozi Adichie | TEDxEuston
Description:

I detta roliga och ärliga tal ifrågasätter Chimamanda Ngozi Adichie könsroller och föreslår ett annat sätt att tänka kring dem. Ett sätt som skulle kunna föra med sig sann jämlikhet.

more » « less
Video Language:
English
Team:
closed TED
Project:
TEDxTalks
Duration:
30:17

Swedish subtitles

Revisions