Oljans verkliga pris

Hur ser egentligen miljöförstöring ut? På TEDxVictoria visar fotografen Garth Lenz chockerande bilder från utvinningen av tjärsand i Alberta - och det vackra (och vitala) ekosystem som därmed hotas. (filmat på TEDxVictoria.)

Världens största och mest förödande
miljö- och industriprojekt

ligger mitt i världens största
och mest välbevarade skog,

Kanadas tajga.

Tajgan sträcker sig genom norra Kanada,

och i regionen Labrador
finns världens största flock

av nordamerikansk vildren,

George Rivers caribou-flock,

som består av ca 400 000 djur.

När jag var där såg jag
tyvärr inte en enda,

men hornen fungerar som bevis.

Över hela tajgan

finns ett fantastiskt överflöd av våtmark.

Globalt sett är våtmarkerna
ett av de mest hotade ekosystemen.

De är ytterst viktiga ekosystem;

de renar luft och vatten,

de binder stora mängder växthusgaser,

och en stor mångfald av arter lever där.

Hit emigrerar dessutom nära 50 procent

av Nordamerikas 800 fågelarter

för att föda upp sina ungar.

I Ontario rör sig tajgan söderut

till Övre sjöns norra strand.

Denna otroligt vackra tajga
har också gett inspiration till

några av de mest kända konstverken
i Kanadas historia -

Sjugruppen var väldigt inspirerad

av detta landskap.

Tajgan är därför inte bara
en central del av vårt naturarv

utan också en viktig del
av vårt kulturarv.

Det här är en bild från östra sidan
av Winnipegsjön i Manitoba,

och detta är nu hemstad för

Unescos nyutnämnda kulturarvsplats.

Saskatchewan, liksom övriga tajgan,

hyser några av våra mest kända floder -

ett fascinerande nätverk
av floder och sjöar

som varje skolelev lär sig om;

floderna Peace, Athabasca,
Churchill och Mackenzie.

Dessa nätverk utgjorde färdvägar

för voyageurer och coureurs des bois.

De var de första utländska
upptäckarna i norra Kanada.

De drog lärdom

av First Nations-befolkningen

och använde kanoter
för att hitta en handelsväg

- en nordvästlig passage för pälshandeln.

I norr gränsar tajgan till tundran,

och söder om tundran, i Yukon,

ligger denna otroliga dal -
Tombstone Valley,

där det finns en flock av porcupine caribou.

Ni har antagligen
hört talas om denna flock

i samband med dess fortplantningsområde

i Artic National Wildlife Refuge.

Övervintringsområdet är också viktigt,

och inte heller det är skyddat.

Det kan eventuellt komma att exploateras

för gas- och mineralrättigheter.

Tajgans västra gräns i British Columbia

markeras av Kustbergen,

och på andra sidan av dessa berg

ligger världens största
tempererade regnskog

- regnskogen Great Bear,

som vi kommer att diskutera
mer i detalj senare.

Över hela tajgan är den hem till

flera olika ursprungsbefolkningar

och en rik och mångfasetterad kultur.

Jag tror att en av orsakerna till att

så många av dessa grupper har lyckats
bevara en länk till det förflutna

och kan sina modersmål,

sånger, danser och traditioner,

är den avlägsenhet,

spännvidd och vildmark

som detta till nästan
95 procent intakta ekosystem erbjuder.

Jag tror att vi i dagsläget,

då vi befinner oss mitt i en miljökris,

kan lära oss mycket av dessa grupper

som har levt i harmoni
med detta ekosystem i över 10 000 år.

I hjärtat av detta ekosystem
finns samtidigt den raka motsatsen

till de värden som vi har talat om

och som jag tror är några av de värden
som gör oss stolta över vårt land.

Det här är Albertas tjärsand -

världens största oljereserv

utanför Saudiarabien.

Under själva tajgan

och våtmarkerna i norra Alberta

ligger dessa enorma reserver
av denna klibbiga, tjärliknande bitumen.

Utvinningen och exploateringen av denna

skapar en förödelse
utan motstycke i historien.

Jag ska försöka förmedla
omfattningen av detta.

Lastbilen på denna bild

är världens största lastbil av sitt slag.

Det är en dumper
med en lastkapacitet på 400 ton.

Den är drygt 13 meter lång,

11 meter bred och ca 7,5 meter hög.

Om jag står bredvid den

når mitt huvud ungefär till botten
av navkapselns gula del.

Med dessa dimensioner

kan man bygga ett tvåplanshus
på nästan 300 kvadratmeter ganska lätt.

Jag har räknat på det.

Så istället för att betrakta
den som en lastbil,

kan man se den som ett hus
på ca 300 kvadratmeter.

Det är ett ganska stort hus.

Rada sedan upp dessa bilar/hem

härifrån botten

och hela vägen upp.

Fundera därefter på hur stor
denna lilla sektion av en enda gruva är.

Samma sätt att tänka gäller även här.

Här ser ni - i takt med att vi zoomar ut

blir maskinerna förstås små som pixlar.

Föreställ er alla dessa maskiner

uppradade här.

Hur stor är just den här delen av gruvan?

Den skulle motsvara
ett enormt storstadsområde,

antagligen mycket större
än staden Victoria.

Och detta är bara en av flera gruvor,

10 gruvor i dagsläget.

Det här är en sektion av ett gruvkomplex,

och ytterligare 40 till 50
väntar på godkännande.

Ingen tjärsandsgruva
har någonsin fått avslag,

så det rör sig i praktiken om
ett automatiskt godkännande.

Den andra utvinningsmetoden
kallas in situ-behandling.

Med denna metod upphettas
enorma mängder vatten

och pumpas genom marken,

genom dessa ofantliga
nätverk av pipeliner,

seismiska linjer, borrbanor
och kompressorstationer.

Även om denna metod inte ser
lika motbjudande ut som gruvor,

så är den på sätt och vis mer skadlig.

Den inverkar på och styckar upp
en större del av vildmarken,

med en 90-procentig minskning
av vissa nyckelarter,

såsom woodland caribou och grizzlybjörn.

Denna metod drar dessutom
mer energi och mer vatten

och släpper ut

minst lika mycket växthusgaser.

Dessa in situ-anläggningar är därför
minst lika skadliga för miljön som gruvor.

Den olja som produceras
med dessa båda metoder

genererar mer växthusgasutsläpp
än någon annan olja.

Det är ett av skälen till
att det kallas världens smutsigaste olja.

Det är också anledningen till att det är

den största och snabbast växande
enskilda kolkällan i Kanada,

och det är också anledningen till
att Kanada numera är nummer tre

i koldioxidproduktion per person.

Avfallsdammarna är de största
giftiga uppdämningarna i världen.

Oljesand - eller snarare tjärsand -

"oljesand" är en term skapad av pr-folk

för att oljeföretagen
inte ska behöva sälja

vad som låter som en klibbig,
tjärliknande produkt

och som är världens smutsigaste olja.

Så de beslutade att kalla det oljesand.

Tjärsand kräver mer vatten
än någon annan oljeprocess,

tre till fem fat vatten tas upp, förorenas

och dumpas sedan i avfallsdammar,

världens största giftiga uppdämningar.

SemCrude, en av flera licensinnehavare,

dumpar i en enskild avfallsdamm

250 000 ton av detta giftiga avfall
varje enskild dag.

Det är detta som skapar de största
giftiga uppdämningarna genom historien.

Hittills är detta tillräckligt med gift

för att täcka Eriesjön
till ett djup av 30 cm.

Avfallsdammarna kan dessutom
vara så stora som 3 640 hektar.

Det är två tredjedelar av hela Manhattan.

Det är som från Wall Street
på södra Manhattan

upp till säg 120:e gatan.

Så det här är absolut -

det här är en av
de större avfallsdammarna.

Hur stor är den?
Kanske som halva Manhattan.

Och i detta sammanhang

är det en relativt liten del

av de 10 befintliga gruvkomplexen
och de 40 till 50 som planeras.

Och dessa avfallsdammar -

de flesta dammar kan man
inte se från rymden

men man kan se dessa,
så de bör kanske inte kallas dammar -

dessa giftiga ödemarker byggs

utan tätning längs med Athabasca-floden.

Och Athabasca-floden rinner nedströms

till en rad ursprungssamhällen.

I Fort Chippewa hittar de 800 invånarna

gifter i sin mat.

Detta är vetenskapligt bevisat.

Tjärsandens gifter går ut i näringskedjan,

och detta har lett till en cancerfrekvens

som är uppemot 10 gånger högre
än i övriga Kanada.

Men för att kunna överleva

tvingas människor att äta denna föda.

De otroligt höga kostnaderna

för att flyga mat till dessa
avlägsna samhällen i norr

tillsammans med den höga arbetslösheten

gör denna förgiftade föda
nödvändig för deras överlevnad.

För några år sedan lånade jag
en båt från en First Nation-man.

Han sa: "När du är på floden,

ät under inga omständigheter fisken,

den är cancerframkallande."

Trots detta såg jag
på samma mans veranda

fyra fiskar.

Han var tvungen att föda sin familj.

Som förälder kan jag inte
föreställa mig hur detta måste kännas.

Men detta är vad vi gör.

Tajgan är troligen också

vårt bästa skydd mot klimatförändringen
och den globala uppvärmningen.

Tajgan binder nämligen mer koldioxid

än något annat ekosystem på jorden,

och detta är av avgörande betydelse.

Så vad vi gör är att vi tar
vår effektivaste växthusgassänka -

dubbelt så mycket växthusgas binds

i tajgan per ytenhet
jämfört med i tropiska regnskogar -

och vi förstör denna kolsänka

och förvandlar den till en kolbomb

genom att ersätta den
med det största industriprojektet

i världshistorien,

som producerar den olja i världen
som har störst koldioxidutsläpp.

Och vi gör detta på de näst största

oljereserverna i världen.

Detta är en av orsakerna till att Kanada,

en gång en klimathjälte --

vi var bland de första
att underteckna Kyotoavtalet -

nu är ett land med heltidslobbyister

i Europeiska unionen och Washington D.C.,

som hotar med handelskrig när dessa länder

talar om att införa positiv lagstiftning

för att begränsa importen
av bränslen med höga koldioxidutsläpp,

växthusgaser eller liknande.

Vid internationella konferenser,

såväl i Köpenhamn som i Cancún,

vid internationella klimatkonferenser,

är vi det land som vinner "fossilpriset"

varje enskild dag,
eftersom vi är det största hindret

för framsteg på detta område.

Blott 11 mil nedströms

ligger världens största sötvattendelta,

Peace-Athabasca-deltat,

det enda deltat
där alla fyra flyttvägar möts.

Det här är en globalt viktig våtmark,

kanske den viktigaste i världen.

Det är ett stort och viktigt habitat
med tanke på att hälften

av Nordamerikas fågelarter migrerar hit.

Det är även den sista tillflyktsorten
för den största flocken av vild bison,

och den är förstås också
ett viktigt habitat för många andra arter.

Men även den är hotad
av de stora mängder vatten

som tas från Athabasca-floden,
vilken förser våtmarken med vatten,

liksom av den otroliga giftbelastning

som världens giftigaste
och otätade uppdämningar utgör

och som läcker ut i näringskedjan
till alla arter nedströms.

Det här är förstås illa,

men det kommer att bli
mycket, mycket värre.

Så här ser infrastrukturen ut i dagsläget.

Det här är planerna för år 2015.

Här ser ni pipelinen Keystone,

vilken är tänkt att transportera
tjärsand till Gulfkusten

rakt igenom själva hjärtat
av Nordamerikas, USA:s, jordbruk,

vilket kommer att garantera
framtiden för världens smutsigaste olja

tack vare USA:s konsumtion

samt aktivt motverka

en hållbar framtid
med förnybar energi i Amerika.

Här ser ni leden genom Mackenzie-dalen.

Här skulle en pipeline byggas
för att transportera naturgas

från Beauforthavet

genom hjärtat av det tredje största
avrinningsområdet i världen,

och det enda som är 95 procent intakt.

En pipeline och en motorväg här

skulle för alltid förändra
denna otroliga vildmark,

som är ytterst sällsynt
på vår planet idag.

Regnskogen Great Bear
är belägen bakom kullen där.

Bara några enstaka kilometer
från den torra tajgan

med 100 år gamla träd,

med en diameter på cirka 25 cm,

ligger den kustnära
tempererade regnskogen,

som är regndränkt och fylld
med 1 000 år gamla träd,

med en diameter på 6 meter
- ett helt annat ekosystem.

Great Bear betraktas allmänt

som världens största kustnära
tempererade regnskog.

Där syns den högsta tätheten av

vissa av världens
mest ikoniska och hotade arter

och ändå finns förstås ett förslag
att bygga en pipeline

för att transportera enorma tankrar,
10 gånger större än Exxon Valdez,

genom några av världens
mest svårnavigerade vatten,

där en färja gick på grund
för bara några år sedan.

När en av dessa tankrar med tjärsand,

lastade med världens smutsigaste olja,
10 gånger så mycket som Exxon Valdez,

väl kör på en sten och sjunker,

kommer vi att drabbas
av en av de värsta miljökatastroferna

genom historien.

Här ser ni planerna fram till år 2030.

Vad de föreslår är en nästan
fyrfaldig produktionsökning

som skulle industrialisera
ett område lika stort som Florida.

Om vi gör detta, kommer vi att förstöra

en stor del av vår viktigaste kolsänka

och ersätta den med
vår mest växthusgasutsläppande olja.

Världen behöver inte fler tjärsandsgruvor.

Världen behöver inte fler pipeliner

för att befästa vårt beroende
av fossila bränslen.

Och världen behöver absolut inte

fler och större giftiga uppdämningar

och ett ännu större hot
mot samhällena nedströms.

Och vi bor alla nedströms

i en tid med global uppvärmning
och förändrade klimatförhållanden.

Istället måste vi alla agera

för att säkerställa att Kanada värnar om

de enorma mängder färskvatten

som vi har tillgång till i detta land.

Vi måste skydda våra våtmarker och skogar

som utgör vårt bästa och viktigaste

skydd mot den globala uppvärmningen,

och vi måste se till att vi inte släpper ut
en kolbomb i atmosfären.

Och vi måste alla förena oss

och säga nej till tjärsand.

Vi kan gör det.
Det finns ett stort nätverk

runtom i världen som kämpar
för att stoppa detta projekt.

Och jag anser att detta inte är något

som Kanada ska kunna
besluta om på egen hand.

Alla som är samlade här, alla i Kanada,

alla som lyssnar på denna föreläsning
har en roll att spela,

och, i min mening, ett ansvar.

För vad vi gör här

kommer att förändra historien.

Det kommer att påverka
våra överlevnadschanser,

och våra barns chans att överleva

och gå en rik framtid till mötes.

Tajgan utgör en enorm skatt

och en otrolig möjlighet att bevara

vårt bästa försvar
mot den globala uppvärmningen,

men vi riskerar att mista den.

Tjärsand utgör ett hot

inte bara mot en stor del av tajgan,

utan även livet och hälsan

för några av våra mest missgynnade
och sårbara befolkningsgrupper,

våra ursprungsbefolkningar
som har så mycket att lära oss.

Den kan förstöra Athabasca-deltat,

det största och antagligen viktigaste
sötvattendeltat i världen.

Den kan förstöra regnskogen Great Bear,

världens största tempererade regnskog.

Och det kan få stora konsekvenser
för Nordamerikas jordbrukshjärta.

Jag hoppas att ni alla,
om ni berörts av vad jag sagt,

ansluter er till det växande
internationella samfundet

för att få Kanada att ta sitt ansvar,

för att övertyga Kanada
att återigen bli en klimathjälte

istället för en klimatbov,

och för att säga nej till tjärsand

och ja till en ren energiframtid för alla.

Tack.

(Applåder)