WEBVTT 00:00:00.000 --> 00:00:03.000 Jag vill att ni tittar på det här barnet. 00:00:03.000 --> 00:00:06.000 Ni dras till hennes ögon 00:00:06.000 --> 00:00:09.000 och huden som ni älskar att röra vid. 00:00:09.000 --> 00:00:12.000 Men idag ska jag tala om något som ni inte kan se, 00:00:12.000 --> 00:00:15.000 det som händer i hennes lilla hjärna. 00:00:16.000 --> 00:00:18.000 Neurovetenskapens moderna verktyg 00:00:18.000 --> 00:00:21.000 visar oss att det som pågår där uppe 00:00:21.000 --> 00:00:24.000 inte är något mindre än raketfysik. 00:00:24.000 --> 00:00:26.000 Och det vi lär oss 00:00:26.000 --> 00:00:28.000 kommer att klargöra för oss 00:00:28.000 --> 00:00:31.000 vad romantiska författare och poeter 00:00:31.000 --> 00:00:34.000 har beskrivit som den "himmelska öppenheten" 00:00:34.000 --> 00:00:36.000 hos ett barns sinne. NOTE Paragraph 00:00:36.000 --> 00:00:38.000 Det vi ser här 00:00:38.000 --> 00:00:40.000 är en mamma i Indien, 00:00:40.000 --> 00:00:42.000 hon talar Koro, 00:00:42.000 --> 00:00:44.000 som är ett nyupptäckt språk. 00:00:44.000 --> 00:00:46.000 Hon pratar med sitt barn. 00:00:46.000 --> 00:00:48.000 Det den här mamman -- 00:00:48.000 --> 00:00:51.000 och de 800 personer i världen som talar Koro -- 00:00:51.000 --> 00:00:54.000 förstår, är att för att bevara sitt språk, 00:00:54.000 --> 00:00:57.000 måste de prata med sina barn på det. 00:00:57.000 --> 00:01:00.000 Och där finns en kritisk gåta. 00:01:00.000 --> 00:01:02.000 Varför är det så att man inte kan bevara ett språk 00:01:02.000 --> 00:01:05.000 genom att tala det till dig och mig, till de vuxna? 00:01:05.000 --> 00:01:08.000 Det har med hjärnan att göra. 00:01:08.000 --> 00:01:10.000 Det vi ser här 00:01:10.000 --> 00:01:13.000 är att det finns en kritisk inlärningsperiod för språk. 00:01:13.000 --> 00:01:16.000 Man läser detta på så vis att din ålder är på den horisontella axeln 00:01:16.000 --> 00:01:19.000 (Skratt) 00:01:19.000 --> 00:01:21.000 Och på den vertikala axeln 00:01:21.000 --> 00:01:23.000 ser du din förmåga att ta in ett andra språk. 00:01:23.000 --> 00:01:25.000 Spädbarn och barn är genier 00:01:25.000 --> 00:01:27.000 tills de fyller sju, 00:01:27.000 --> 00:01:30.000 sedan sjunker det systematiskt. 00:01:30.000 --> 00:01:32.000 Efter puberteten trillar vi ur diagrammet. 00:01:32.000 --> 00:01:35.000 Inga vetenskapsmän ifrågasätter den här kurvan 00:01:35.000 --> 00:01:37.000 men laboratorier över hela världen 00:01:37.000 --> 00:01:40.000 försöker lista ut varför det funkar på det här viset. NOTE Paragraph 00:01:40.000 --> 00:01:42.000 Arbetet i mitt labb är fokuserat 00:01:42.000 --> 00:01:44.000 på den första kritiska utvecklingsperioden -- 00:01:44.000 --> 00:01:46.000 och det är den period då 00:01:46.000 --> 00:01:49.000 spädbarn försöker bemästra de ljud som används i deras språk. 00:01:49.000 --> 00:01:52.000 Vi tror att vi, genom att studera inlärningen av ljud, 00:01:52.000 --> 00:01:54.000 kommer att ha en modell för resten av språket, 00:01:54.000 --> 00:01:57.000 och kanske för andra kritiska perioder under barndomen 00:01:57.000 --> 00:01:59.000 när det gäller social, känslomässig 00:01:59.000 --> 00:02:01.000 och kognitiv utveckling. 00:02:01.000 --> 00:02:03.000 Så vi har studerat dessa spädbarn 00:02:03.000 --> 00:02:05.000 med hjälp av en teknik som vi använder över hela världen 00:02:05.000 --> 00:02:07.000 med ljud från alla språk. 00:02:07.000 --> 00:02:09.000 Spädbarnet sitter i förälderns knä, 00:02:09.000 --> 00:02:11.000 och vi lär dem att vända på huvudet när ett ljud förändras -- 00:02:11.000 --> 00:02:13.000 till exempel från "ah" till "ii" 00:02:13.000 --> 00:02:15.000 Om de gör detta i rätt tid, 00:02:15.000 --> 00:02:17.000 lyser den svarta asken upp 00:02:17.000 --> 00:02:19.000 och en panda slår på en trumma. 00:02:19.000 --> 00:02:21.000 En sexmånaders älskar den här uppgiften NOTE Paragraph 00:02:21.000 --> 00:02:23.000 Vad har vi lärt oss? 00:02:23.000 --> 00:02:25.000 Att spädbarn över hela världen 00:02:25.000 --> 00:02:27.000 är vad jag brukar beskriva som 00:02:27.000 --> 00:02:29.000 världsmedborgare; 00:02:29.000 --> 00:02:32.000 De kan urskilja alla ljud i alla språk, 00:02:32.000 --> 00:02:35.000 oavsett vilket land vi testar och vilket språk vi använder. 00:02:35.000 --> 00:02:38.000 Och det är anmärkningsvärt för du och jag kan inte göra det. 00:02:38.000 --> 00:02:40.000 Vi är kulturbundna lyssnare. 00:02:40.000 --> 00:02:42.000 Vi kan urskilja ljud i vårt eget språk, 00:02:42.000 --> 00:02:44.000 men inte ljud i främmande språk. 00:02:44.000 --> 00:02:46.000 Så frågan uppkommer, 00:02:46.000 --> 00:02:48.000 när blir dessa världsmedborgare 00:02:48.000 --> 00:02:51.000 de språkstyrda lyssnare som vi är? 00:02:51.000 --> 00:02:54.000 Svaret är: innan deras första födelsedag. 00:02:54.000 --> 00:02:57.000 Det ni ser här är resultatet av huvudvändningsuppgiften 00:02:57.000 --> 00:02:59.000 för spädbarn testade i Tokyo och i USA, 00:02:59.000 --> 00:03:01.000 här i Seattle, 00:03:01.000 --> 00:03:03.000 när de lyssnade på "ra" och "la" -- 00:03:03.000 --> 00:03:06.000 ljud som är viktiga i engelskan, men inte i japanskan. 00:03:06.000 --> 00:03:09.000 Vid sex till åtta månaders ålder är barnen helt likvärdiga. 00:03:09.000 --> 00:03:12.000 Två månader senare händer något otroligt. 00:03:12.000 --> 00:03:14.000 Spädbarnen i USA blir mycket bättre, 00:03:14.000 --> 00:03:16.000 och spädbarnen i Japan blir mycket sämre, 00:03:16.000 --> 00:03:18.000 men båda grupperna av spädbarn 00:03:18.000 --> 00:03:21.000 förbereder sig för exakt det språk som de kommer att lära sig. NOTE Paragraph 00:03:21.000 --> 00:03:24.000 Så frågan är, vad är det som händer 00:03:24.000 --> 00:03:26.000 under denna kritiska tvåmånadersperiod? 00:03:26.000 --> 00:03:28.000 Det är den perioden då ljud utvecklas, 00:03:28.000 --> 00:03:30.000 men vad är det som händer där uppe? 00:03:30.000 --> 00:03:32.000 Två saker händer. 00:03:32.000 --> 00:03:35.000 Den första är att barnen lyssnar medvetet på oss, 00:03:35.000 --> 00:03:38.000 och de för statistik medan de lyssnar på hur vi pratar -- 00:03:38.000 --> 00:03:40.000 de för statistik. 00:03:40.000 --> 00:03:43.000 Lyssna på två mödrar som pratar mammiska -- 00:03:43.000 --> 00:03:46.000 det universella språk vi använder när vi talar till barn -- 00:03:46.000 --> 00:03:49.000 först på engelska, sedan på japanska. NOTE Paragraph 00:03:49.000 --> 00:03:52.000 (Video) Engelsk mamma: Åh, jag älskar dina stora blå ögon -- 00:03:52.000 --> 00:03:55.000 så söta och fina. NOTE Paragraph 00:03:56.000 --> 00:04:02.000 Japansk mamma: [japanska] NOTE Paragraph 00:04:02.000 --> 00:04:04.000 Patricia Kuhl: När talet utvecklas, 00:04:04.000 --> 00:04:06.000 när barn lyssnar, 00:04:06.000 --> 00:04:08.000 så för de statistik 00:04:08.000 --> 00:04:11.000 över det språk de hör. 00:04:11.000 --> 00:04:14.000 Och spridningen ökar. 00:04:14.000 --> 00:04:16.000 Det vi har lärt oss 00:04:16.000 --> 00:04:19.000 är att spädbarn är känsliga för statistiken, 00:04:19.000 --> 00:04:22.000 och att statistiken för japanska och engelska är väldigt olika. 00:04:22.000 --> 00:04:25.000 Engelskan har många R och L 00:04:25.000 --> 00:04:27.000 visar spridningen. 00:04:27.000 --> 00:04:29.000 Och spridningen inom japanskan är helt annorlunda, 00:04:29.000 --> 00:04:32.000 där ser vi en grupp av mellanljud, 00:04:32.000 --> 00:04:35.000 som är kända som japanska R. 00:04:35.000 --> 00:04:37.000 Så spädbarnen suger upp 00:04:37.000 --> 00:04:39.000 språkets statistik 00:04:39.000 --> 00:04:41.000 och det förändrar deras hjärnor; 00:04:41.000 --> 00:04:43.000 förändrar dem från att vara världsmedborgare 00:04:43.000 --> 00:04:46.000 till att bli de kulturbundna lyssnare som vi är. 00:04:46.000 --> 00:04:48.000 Men vi vuxna 00:04:48.000 --> 00:04:50.000 suger inte upp den där statistiken längre. 00:04:50.000 --> 00:04:53.000 Vi styrs av de minnesbilder 00:04:53.000 --> 00:04:56.000 som formats tidigt i vår utveckling. NOTE Paragraph 00:04:56.000 --> 00:04:58.000 Så det vi ser här 00:04:58.000 --> 00:05:01.000 förändrar vår modell av vad den kritiska perioden handlar om. 00:05:01.000 --> 00:05:04.000 Vi argumenterar detta från en matematisk ståndpunkt 00:05:04.000 --> 00:05:07.000 att språkinlärningen kan bli långsammare 00:05:07.000 --> 00:05:09.000 när spridningen stabiliseras. 00:05:09.000 --> 00:05:12.000 Detta väcker en mängd frågor när det gäller tvåspråkiga personer. 00:05:12.000 --> 00:05:16.000 Tvåspråkiga måste hålla ordning på två statistik-set samtidigt 00:05:16.000 --> 00:05:19.000 och växla mellan dem, 00:05:19.000 --> 00:05:21.000 beroende på vem de pratar med. NOTE Paragraph 00:05:21.000 --> 00:05:23.000 Så vi frågade oss själva, 00:05:23.000 --> 00:05:26.000 kan spädbarn ta in statistik för ett helt nytt språk? 00:05:26.000 --> 00:05:28.000 Vi testade detta genom att exponera amerikanska spädbarn 00:05:28.000 --> 00:05:30.000 som aldrig hört ett andra språk 00:05:30.000 --> 00:05:33.000 för mandarin för första gången under den kritiska perioden. 00:05:33.000 --> 00:05:35.000 Vi visste att när enspråkiga testades på 00:05:35.000 --> 00:05:38.000 mandarinljud i Taipei och i Seattle, 00:05:38.000 --> 00:05:40.000 så visade de samma mönster. 00:05:40.000 --> 00:05:42.000 Vid sex till åtta månader är de helt likvärdiga. 00:05:42.000 --> 00:05:45.000 Två månader senare händer något otroligt. 00:05:45.000 --> 00:05:48.000 Men de taiwanesiska spädbarnen blir bättre, inte de amerikanska. 00:05:48.000 --> 00:05:51.000 Så det vi gjorde var att exponera de amerikanska spädbarnen 00:05:51.000 --> 00:05:53.000 för mandarin. 00:05:53.000 --> 00:05:56.000 Det var som att ha mandarintalande släktingar på besök i en månad 00:05:56.000 --> 00:05:58.000 som bor i ditt hus 00:05:58.000 --> 00:06:00.000 och talar till barnet vid 12 tillfällen. 00:06:00.000 --> 00:06:02.000 Så här såg det ut i laboratoriet. NOTE Paragraph 00:06:02.000 --> 00:06:24.000 (Video) Mandarintalande: [Mandarin] NOTE Paragraph 00:06:24.000 --> 00:06:26.000 PK: Så vad har vi gjort med deras små hjärnor? 00:06:26.000 --> 00:06:29.000 (Skratt) 00:06:29.000 --> 00:06:31.000 Vi använde en kontrollgrupp 00:06:31.000 --> 00:06:33.000 för att vara säkra på att det inte bara är själva laboratoriemiljön 00:06:33.000 --> 00:06:35.000 som förbättrar mandarinkunskaperna. 00:06:35.000 --> 00:06:37.000 Så en grupp spädbarn kom in och lyssnade på engelska. 00:06:37.000 --> 00:06:39.000 Vi kan se i den här grafen 00:06:39.000 --> 00:06:41.000 att exponering för engelska inte förbättrade deras mandarin. 00:06:41.000 --> 00:06:43.000 Men se vad som hände med de spädbarn 00:06:43.000 --> 00:06:45.000 som exponerades för mandarin vid 12 tillfällen. 00:06:45.000 --> 00:06:47.000 De var lika bra som de taiwanesiska spädbarnen 00:06:47.000 --> 00:06:50.000 som lyssnat till språket under 10 och en halv månad. 00:06:50.000 --> 00:06:52.000 Det detta visade 00:06:52.000 --> 00:06:54.000 är att barn för statistik över ett nytt språk. 00:06:54.000 --> 00:06:58.000 Vadhelst du lägger fram, så för de statistik över det. NOTE Paragraph 00:06:58.000 --> 00:07:00.000 Men vi undrade vilken roll 00:07:00.000 --> 00:07:02.000 människan spelade 00:07:02.000 --> 00:07:04.000 i den här inlärningsövningen. 00:07:04.000 --> 00:07:06.000 Så vi testade en annan grupp med spädbarn, 00:07:06.000 --> 00:07:09.000 där de fick samma mängd, samma 12 tillfällen, 00:07:09.000 --> 00:07:11.000 men via TV 00:07:11.000 --> 00:07:14.000 och ytterligare en grupp spädbarn som bara fick ljudexponering 00:07:14.000 --> 00:07:16.000 medan de tittade på en teddybjörn på skärmen. 00:07:16.000 --> 00:07:19.000 Vad gjorde vi med deras hjärnor? 00:07:19.000 --> 00:07:22.000 Det ni ser här är ljudresultatet -- 00:07:22.000 --> 00:07:24.000 ingen inlärning överhuvudtaget -- 00:07:24.000 --> 00:07:27.000 och videoresultatet -- 00:07:27.000 --> 00:07:29.000 ingen inlärning överhuvudtaget. 00:07:29.000 --> 00:07:31.000 Det krävs en människa 00:07:31.000 --> 00:07:33.000 för att spädbarnen ska föra statistik. 00:07:33.000 --> 00:07:35.000 Den sociala hjärnan styr 00:07:35.000 --> 00:07:37.000 när spädbarnen ska föra statistik. NOTE Paragraph 00:07:37.000 --> 00:07:39.000 Vi vill komma in i hjärnan 00:07:39.000 --> 00:07:41.000 och se detta hända 00:07:41.000 --> 00:07:43.000 när spädbarn är vid TV:n, 00:07:43.000 --> 00:07:45.000 jämfört med när de är med en människa. 00:07:45.000 --> 00:07:47.000 Som tur är så har vi en ny maskin, 00:07:47.000 --> 00:07:49.000 magnetencefalografi, 00:07:49.000 --> 00:07:51.000 som låter oss göra detta. 00:07:51.000 --> 00:07:53.000 Det ser ut som en hårtork från Mars. 00:07:53.000 --> 00:07:55.000 Men är helt ofarligt, 00:07:55.000 --> 00:07:58.000 gör ingen skada och är helt tyst. 00:07:58.000 --> 00:08:00.000 Och vi får millimeterprecision 00:08:00.000 --> 00:08:02.000 i det rumsliga 00:08:02.000 --> 00:08:04.000 och millisekundprecision 00:08:04.000 --> 00:08:06.000 genom att använda 306 SQUIDs -- 00:08:06.000 --> 00:08:08.000 det är supraledande 00:08:08.000 --> 00:08:10.000 kvant-interferensenheter -- 00:08:10.000 --> 00:08:12.000 som plockar upp magnetfälten 00:08:12.000 --> 00:08:14.000 som förändras när vi tänker. 00:08:14.000 --> 00:08:16.000 Vi är de första i världen 00:08:16.000 --> 00:08:18.000 som testar spädbarn 00:08:18.000 --> 00:08:20.000 i en MEG-maskin 00:08:20.000 --> 00:08:22.000 medan de lär sig. NOTE Paragraph 00:08:22.000 --> 00:08:24.000 Detta är lilla Emma. 00:08:24.000 --> 00:08:26.000 Hon är sex månader. 00:08:26.000 --> 00:08:28.000 Hon lyssnar till olika språk 00:08:28.000 --> 00:08:31.000 i hörlurarna som är i hennes öron. 00:08:31.000 --> 00:08:33.000 Som ni kan se så kan hon röra sig. 00:08:33.000 --> 00:08:35.000 Vi följer hennes huvud 00:08:35.000 --> 00:08:37.000 med små pellets i en hätta, 00:08:37.000 --> 00:08:40.000 så hon kan röra sig helt obehindrat. 00:08:40.000 --> 00:08:42.000 Det är ett tekniskt kraftprov. 00:08:42.000 --> 00:08:44.000 Vad är det vi ser? 00:08:44.000 --> 00:08:46.000 Vi ser spädbarnets hjärna. 00:08:46.000 --> 00:08:49.000 När barnet hör ett ljud på sitt språk 00:08:49.000 --> 00:08:51.000 lyser hörselcentrum upp 00:08:51.000 --> 00:08:53.000 och sedan även områden runtom det 00:08:53.000 --> 00:08:56.000 som vi tror hör ihop med koherens, 00:08:56.000 --> 00:08:58.000 att hjärnan koordineras med sina olika områden, 00:08:58.000 --> 00:09:00.000 och kausalitet, 00:09:00.000 --> 00:09:03.000 att ett hjärnområde orsakar att ett annat aktiveras. NOTE Paragraph 00:09:03.000 --> 00:09:05.000 Vi är på väg in 00:09:05.000 --> 00:09:08.000 i en stor och gyllene tidsålder 00:09:08.000 --> 00:09:11.000 när det gäller kunskap om hjärnans utveckling hos barn. 00:09:11.000 --> 00:09:13.000 Vi kommer att kunna se barns hjärnor 00:09:13.000 --> 00:09:15.000 när de upplever en känsla, 00:09:15.000 --> 00:09:17.000 när de lär sig tala och läsa, 00:09:17.000 --> 00:09:19.000 när de löser matematikproblem 00:09:19.000 --> 00:09:21.000 när de får idéer. 00:09:21.000 --> 00:09:24.000 Och vi kommer kunna uppfinna hjärnbaserade hjälpmedel 00:09:24.000 --> 00:09:27.000 för barn med inlärningssvårigheter. 00:09:27.000 --> 00:09:30.000 Precis som poeterna och författarna beskrev, 00:09:30.000 --> 00:09:32.000 så tror jag vi kommer kunna se 00:09:32.000 --> 00:09:34.000 den där underbara öppenheten, 00:09:34.000 --> 00:09:36.000 hel och full öppenhet 00:09:36.000 --> 00:09:39.000 i ett barns sinne. 00:09:39.000 --> 00:09:41.000 När vi undersöker barnets hjärna 00:09:41.000 --> 00:09:43.000 kommer vi att uppdaga djupa sanningar 00:09:43.000 --> 00:09:45.000 om vad det innebär att vara människa, 00:09:45.000 --> 00:09:47.000 och i den processen 00:09:47.000 --> 00:09:49.000 kommer vi kanske kunna hjälpa våra egna sinnen att hålla sig öppna för inlärning 00:09:49.000 --> 00:09:51.000 under hela våra liv. NOTE Paragraph 00:09:51.000 --> 00:09:53.000 Tack. NOTE Paragraph 00:09:53.000 --> 00:09:56.000 (Applåder)