WEBVTT 00:00:00.000 --> 00:00:03.000 Ska jag be om handuppräckning 00:00:03.000 --> 00:00:05.000 eller handklappning 00:00:05.000 --> 00:00:08.000 av människor i olika generationer? 00:00:08.000 --> 00:00:10.000 Jag är intresserad av hur många 00:00:10.000 --> 00:00:12.000 som är tre till 12 år gamla. 00:00:12.000 --> 00:00:16.000 (Skratt) 00:00:16.000 --> 00:00:19.000 Jaså, inga? 00:00:19.000 --> 00:00:21.000 Okej. 00:00:21.000 --> 00:00:23.000 Nu ska jag prata om dinosaurier. 00:00:23.000 --> 00:00:26.000 Kommer ni ihåg dinosaurier när ni var så gamla? 00:00:26.000 --> 00:00:31.000 (Applåd) 00:00:33.000 --> 00:00:36.000 Dinosaurier är ju egentligen ganska roliga. NOTE Paragraph 00:00:36.000 --> 00:00:38.000 (Skratt) NOTE Paragraph 00:00:38.000 --> 00:00:40.000 Nu ska vi liksom ta oss i en annan riktning. 00:00:40.000 --> 00:00:43.000 Det hoppas jag ni alla inser. 00:00:43.000 --> 00:00:45.000 Så jag ger er mitt budskap här direkt: 00:00:45.000 --> 00:00:47.000 Försök att inte bli utdöda. 00:00:47.000 --> 00:00:49.000 (Skratt) 00:00:49.000 --> 00:00:51.000 Det var det hela. NOTE Paragraph 00:00:51.000 --> 00:00:55.000 (Skratt) NOTE Paragraph 00:00:55.000 --> 00:00:57.000 Folk frågar mig ofta -- 00:00:57.000 --> 00:01:00.000 faktiskt är en av de mest ställda frågorna jag får 00:01:00.000 --> 00:01:04.000 varför tycker barn så mycket om dinosaurier? 00:01:04.000 --> 00:01:06.000 Vad är det som fascinerar så? 00:01:06.000 --> 00:01:09.000 Och då brukar jag bara säga, 00:01:09.000 --> 00:01:11.000 "Ja, dinosaurierna var stora, 00:01:11.000 --> 00:01:14.000 annorlunda och försvunna." 00:01:14.000 --> 00:01:16.000 De är försvunna allihop. 00:01:16.000 --> 00:01:18.000 Nja det är ju inte sant, 00:01:18.000 --> 00:01:20.000 men vi kommer till gåsen om en stund. 00:01:20.000 --> 00:01:23.000 Så det är liksom temat: 00:01:23.000 --> 00:01:27.000 stora, annorlunda och försvunna. 00:01:27.000 --> 00:01:29.000 Titeln på mitt tal: 00:01:29.000 --> 00:01:31.000 Dinosaurier som förvandlas: 00:01:31.000 --> 00:01:33.000 Orsaken till för tidig utrotning. NOTE Paragraph 00:01:33.000 --> 00:01:36.000 Nu antar jag att vi kommer ihåg dinosaurier. 00:01:36.000 --> 00:01:39.000 Och det finns massor med olika former. 00:01:39.000 --> 00:01:42.000 Massor med olika sorter. 00:01:42.000 --> 00:01:44.000 För länge sedan, 00:01:44.000 --> 00:01:46.000 tillbaka i början på 1900-talet, 00:01:46.000 --> 00:01:49.000 var museerna ute och letade efter dinosaurier. 00:01:49.000 --> 00:01:52.000 De drog ut och samlade samman dem. 00:01:52.000 --> 00:01:54.000 Och detta är en intressant historia. 00:01:54.000 --> 00:01:57.000 Varje museum ville ha en som var lite större och bättre 00:01:57.000 --> 00:01:59.000 än vad alla andra hade. 00:01:59.000 --> 00:02:02.000 Så om museet i Toronto drog ut 00:02:02.000 --> 00:02:05.000 och fann en Tyrannosaurus, en stor en, 00:02:05.000 --> 00:02:08.000 så ville museet i Ottawa ha en större 00:02:08.000 --> 00:02:10.000 och en bättre. 00:02:10.000 --> 00:02:12.000 Och så var det för alla museerna. 00:02:12.000 --> 00:02:14.000 Så alla var ute och letade 00:02:14.000 --> 00:02:17.000 efter alla dessa större och bättre dinosaurier. 00:02:17.000 --> 00:02:21.000 Och detta var i början på 1900-talet. NOTE Paragraph 00:02:21.000 --> 00:02:24.000 Omkring 1970, 00:02:24.000 --> 00:02:26.000 satt några vetenskapsmän tillsammans 00:02:26.000 --> 00:02:29.000 och de tänkte, "Vad i hela friden?" 00:02:29.000 --> 00:02:31.000 Se på dessa dinosaurier. 00:02:31.000 --> 00:02:33.000 De är alla stora. 00:02:33.000 --> 00:02:36.000 Var finns alla de små?" 00:02:38.000 --> 00:02:40.000 Och de tänkte på det 00:02:40.000 --> 00:02:42.000 och de skrev till och med uppsatser om det: 00:02:42.000 --> 00:02:44.000 "Var finns de små dinosaurierna?" 00:02:44.000 --> 00:02:49.000 (Skratt) 00:02:52.000 --> 00:02:56.000 Tja, gå till ett museum så får du se, 00:02:56.000 --> 00:02:59.000 se hur många dinosaurie-ungar där finns. 00:02:59.000 --> 00:03:02.000 Folk antog -- och detta var faktiskt ett problem -- 00:03:02.000 --> 00:03:04.000 folk antog 00:03:04.000 --> 00:03:06.000 att om de hade små dinosaurier, 00:03:06.000 --> 00:03:08.000 om de hade dinosaurie-ungdomar, 00:03:08.000 --> 00:03:10.000 skulle de vara lätta att identifiera. 00:03:10.000 --> 00:03:12.000 Man skulle ha en stor dinosaurie 00:03:12.000 --> 00:03:15.000 och en mindre dinosaurie. 00:03:15.000 --> 00:03:18.000 Men de hade bara stora dinosaurier. NOTE Paragraph 00:03:18.000 --> 00:03:21.000 Och det beror på några olika saker. 00:03:21.000 --> 00:03:25.000 Först på att vetenskapsmän har egon, 00:03:25.000 --> 00:03:29.000 och vetenskapsmän gillar att namnge dinosaurier. 00:03:29.000 --> 00:03:31.000 De gillar att namnge allt möjligt. 00:03:31.000 --> 00:03:34.000 Alla gillar att ha sitt eget lilla djur som man namngett. 00:03:34.000 --> 00:03:37.000 (Skratt) 00:03:37.000 --> 00:03:40.000 Och så varje gång de fann något som såg lite annorlunda ut, 00:03:40.000 --> 00:03:43.000 så gavs det ett något annorlunda namn. 00:03:43.000 --> 00:03:45.000 Och vad som sedan skedde, så klart, 00:03:45.000 --> 00:03:48.000 är att vi fick en hel massa olika dinosaurier. NOTE Paragraph 00:03:50.000 --> 00:03:53.000 1975 00:03:53.000 --> 00:03:56.000 tändes ett ljus i någons huvud. 00:03:56.000 --> 00:03:58.000 Dr Peter Dodson 00:03:58.000 --> 00:04:00.000 vid Pennsylvanias universitet 00:04:00.000 --> 00:04:03.000 insåg faktiskt 00:04:03.000 --> 00:04:06.000 att dinosaurier växer 00:04:06.000 --> 00:04:08.000 ungefär som fåglar gör, 00:04:08.000 --> 00:04:10.000 vilket är annorlunda 00:04:10.000 --> 00:04:12.000 än hur reptiler växer. 00:04:12.000 --> 00:04:14.000 Och faktum är 00:04:14.000 --> 00:04:17.000 att han använde kasuaren som exempel. 00:04:17.000 --> 00:04:20.000 Och det är ganska häftigt -- om man ser på kasuaren, 00:04:20.000 --> 00:04:23.000 eller någon annan av de fåglar som har kam på sina huvuden, 00:04:23.000 --> 00:04:25.000 så växer de faktiskt 00:04:25.000 --> 00:04:27.000 till ungefär 80 procent av vuxen storlek 00:04:27.000 --> 00:04:30.000 innan kammen börjar växa. 00:04:30.000 --> 00:04:33.000 Fundera på det. 00:04:33.000 --> 00:04:36.000 De behåller alltså sina ungdomliga karaktärsdrag 00:04:36.000 --> 00:04:39.000 väldigt sent i vad vi kallar ontogeni. 00:04:39.000 --> 00:04:43.000 Så allometrisk kranial-ontogeni 00:04:43.000 --> 00:04:46.000 är relativ kranietillväxt. 00:04:46.000 --> 00:04:48.000 Då ser ni 00:04:48.000 --> 00:04:50.000 att om man faktiskt fann en 00:04:50.000 --> 00:04:53.000 som var till 80 procent vuxen 00:04:53.000 --> 00:04:56.000 och man inte visste att den skulle växa upp till en kasuar, 00:04:56.000 --> 00:04:59.000 så skulle man tro att de var två olika djur. NOTE Paragraph 00:05:00.000 --> 00:05:03.000 Så detta var ett problem, 00:05:03.000 --> 00:05:06.000 och Peter Dodson påpekade detta 00:05:06.000 --> 00:05:08.000 genom att använda några dinosaurier med anknäbbar 00:05:08.000 --> 00:05:10.000 som då kallades hypacrosaurus. 00:05:10.000 --> 00:05:12.000 Och så visade han 00:05:12.000 --> 00:05:15.000 att om man tog en unge och en vuxen 00:05:15.000 --> 00:05:18.000 och skapade ett genomsnitt av hur den skulle se ut, 00:05:18.000 --> 00:05:21.000 om den växte någorlunda linjärt, 00:05:21.000 --> 00:05:23.000 skulle den ha en kam 00:05:23.000 --> 00:05:26.000 som är ungefär hälften så stor som på en vuxen. 00:05:26.000 --> 00:05:28.000 Men den verkliga icke-vuxna 00:05:28.000 --> 00:05:30.000 till 65 procent 00:05:30.000 --> 00:05:32.000 hade inte någon kam alls. 00:05:32.000 --> 00:05:34.000 Så detta var intressant. 00:05:34.000 --> 00:05:37.000 Så detta är var 00:05:37.000 --> 00:05:40.000 folk blev vilsna igen. 00:05:40.000 --> 00:05:42.000 Jag menar om de bara hade tagit just det, 00:05:42.000 --> 00:05:45.000 tagit Peter Dodsons arbete och fortsatt med det, 00:05:45.000 --> 00:05:47.000 så skulle vi haft mycket färre dinosaurier 00:05:47.000 --> 00:05:49.000 än vi har. 00:05:49.000 --> 00:05:51.000 Men vetenskapsmän har egon; 00:05:51.000 --> 00:05:54.000 de tycker om att namnge saker. 00:05:54.000 --> 00:05:57.000 Och så fortsatte de att namnge dinosaurier 00:05:57.000 --> 00:06:00.000 därför att det var olika. NOTE Paragraph 00:06:00.000 --> 00:06:02.000 Nu har vi ett sätt att faktiskt testa 00:06:02.000 --> 00:06:05.000 att se huruvida en dinosaurier, eller vilket djur som helst, 00:06:05.000 --> 00:06:08.000 är yngre eller äldre. 00:06:08.000 --> 00:06:11.000 Och det är genom att faktiskt skära in i deras ben. 00:06:11.000 --> 00:06:15.000 Men att skära i dinosaurieben 00:06:15.000 --> 00:06:18.000 är svårt att göra, som ni kan föreställa er, 00:06:18.000 --> 00:06:21.000 därför att på museer 00:06:21.000 --> 00:06:25.000 är benen värdefulla. 00:06:25.000 --> 00:06:28.000 Gå in i ett museum och de tar verkligen väl hand om den. 00:06:28.000 --> 00:06:31.000 De lägger dem i skumplast, små askar. 00:06:31.000 --> 00:06:34.000 De tas om hand mycket väl. 00:06:35.000 --> 00:06:37.000 De tycker inte om att man kommer in 00:06:37.000 --> 00:06:39.000 för att såga i den och se hur de ser ut inuti. 00:06:39.000 --> 00:06:41.000 (Skratt) 00:06:41.000 --> 00:06:44.000 Så normalt låter de inte en göra det. 00:06:44.000 --> 00:06:47.000 Men jag har ett museum 00:06:47.000 --> 00:06:49.000 och jag samlar på dinosaurier 00:06:49.000 --> 00:06:51.000 och jag kan såga i mina. 00:06:51.000 --> 00:06:53.000 Så det är vad jag gör. NOTE Paragraph 00:06:53.000 --> 00:06:58.000 (Applåd) NOTE Paragraph 00:06:58.000 --> 00:07:03.000 Så om man öppnar upp en liten dinosaurie, 00:07:03.000 --> 00:07:05.000 är den mycket svampig inuti som A. 00:07:05.000 --> 00:07:07.000 Och om man skär in i en äldre dinosaurie, 00:07:07.000 --> 00:07:09.000 så är den mycket massiv. 00:07:09.000 --> 00:07:11.000 Man förstår att det är mogna ben. 00:07:11.000 --> 00:07:14.000 Så det är riktigt enkelt att skilja på dem. 00:07:14.000 --> 00:07:16.000 Så vad jag vill göra 00:07:16.000 --> 00:07:18.000 är visa er dessa. 00:07:18.000 --> 00:07:22.000 I Nordamerika på slätterna i norr i Förenta Staterna 00:07:22.000 --> 00:07:26.000 och de sydliga slätterna i Alberta och Saskatchewan, 00:07:26.000 --> 00:07:29.000 finns denna klippa som kallas "Hell Creek Formation" 00:07:29.000 --> 00:07:32.000 som producerar de sista dinosaurierna som levde på jorden. 00:07:32.000 --> 00:07:34.000 Och det finns 12 sådana 00:07:34.000 --> 00:07:36.000 som alla erkänner -- 00:07:36.000 --> 00:07:38.000 Jag menar de 12 primära dinosaurierna 00:07:38.000 --> 00:07:40.000 som dog ut. 00:07:40.000 --> 00:07:43.000 Och så ska vi utvärdera dem. 00:07:43.000 --> 00:07:45.000 Och det är liksom vad jag har gjort. 00:07:45.000 --> 00:07:48.000 Så mina studenter, min personal, 00:07:48.000 --> 00:07:51.000 vi har skurit in i dem. 00:07:51.000 --> 00:07:53.000 Men som ni kan föreställa er, 00:07:53.000 --> 00:07:55.000 att skära in i ett lårben är en sak, 00:07:55.000 --> 00:07:58.000 men när du går till ett museum 00:07:58.000 --> 00:08:00.000 och säger "Det är väl ok om jag skär i 00:08:00.000 --> 00:08:03.000 ert dinosauriekranium, eller hur?" 00:08:03.000 --> 00:08:06.000 så säger de "försvinn". 00:08:06.000 --> 00:08:11.000 (Skratt) 00:08:11.000 --> 00:08:15.000 Så här är de 12 dinosaurierna. 00:08:15.000 --> 00:08:18.000 Och vi ska se på dessa tre först. NOTE Paragraph 00:08:18.000 --> 00:08:21.000 Här är dinosaurierna som kallas pachycephalosaurider. 00:08:21.000 --> 00:08:23.000 Och alla vet 00:08:23.000 --> 00:08:25.000 att dessa tre djur är besläktade. 00:08:25.000 --> 00:08:27.000 Och antagandet är 00:08:27.000 --> 00:08:29.000 att de är besläktade 00:08:29.000 --> 00:08:32.000 som kusiner eller något sådant. 00:08:32.000 --> 00:08:34.000 Men ingen tänkte aldrig på 00:08:34.000 --> 00:08:37.000 att de kunde vara närmare besläktade. 00:08:37.000 --> 00:08:39.000 Med andra ord, 00:08:39.000 --> 00:08:42.000 folk såg på dem och de såg skillnaderna. 00:08:42.000 --> 00:08:44.000 Och allt man vet 00:08:44.000 --> 00:08:46.000 att om man ska fastställa 00:08:46.000 --> 00:08:48.000 huruvida man är släkt med sin bror eller syster, 00:08:48.000 --> 00:08:52.000 kan man inte göra det genom att se på skillnader. 00:08:52.000 --> 00:08:54.000 Man kan bara fastställa släktskap 00:08:54.000 --> 00:08:56.000 genom att leta efter likheter. NOTE Paragraph 00:08:56.000 --> 00:08:58.000 Så folk letade efter dem 00:08:58.000 --> 00:09:00.000 och de talade om hur olika de var. 00:09:00.000 --> 00:09:03.000 Pachycephalosauriden har en stor, tjock kupol på sitt huvud, 00:09:03.000 --> 00:09:06.000 och den har några små kullar på bakhuvudet, 00:09:06.000 --> 00:09:10.000 och den har en massa knotiga saker på nästippen. 00:09:10.000 --> 00:09:12.000 Och så stygimolochen, en annan dinosaurie 00:09:12.000 --> 00:09:16.000 från samma tidsålder, levde samtidigt, 00:09:16.000 --> 00:09:18.000 har piggar som sticker ut från bakhuvudet. 00:09:18.000 --> 00:09:20.000 Den har en pytteliten kupol, 00:09:20.000 --> 00:09:24.000 och den har en massa knotiga saker på näsan. 00:09:24.000 --> 00:09:27.770 Och så finns det något som kallas Dracorex hogwartsia 00:09:28.000 --> 00:09:31.000 Var tror ni det kom från? Drake. 00:09:31.000 --> 00:09:33.490 Det här är en dinosaurie 00:09:33.500 --> 00:09:36.000 där det sticker ut piggar från huvudet, ingen kupol, 00:09:36.000 --> 00:09:39.000 och knotiga saker på näsan. NOTE Paragraph 00:09:39.000 --> 00:09:41.920 Ingen lade märke till att de knotiga sakerna såg snarlika ut. 00:09:41.920 --> 00:09:44.380 Men de såg på alla tre och de sade 00:09:44.380 --> 00:09:46.000 "Dessa är tre olika dinosaurier, 00:09:46.000 --> 00:09:49.000 och Dracorex är troligen den mest primitiva av dem." 00:09:49.000 --> 00:09:52.000 Och den andra är mer primitiv än den andra. 00:09:52.000 --> 00:09:55.000 Det är oklart för mig 00:09:55.000 --> 00:09:58.000 hur de faktiskt särskilde mellan de tre. 00:09:58.000 --> 00:10:00.000 Men om man radar upp dem, 00:10:00.000 --> 00:10:03.000 om man bara tar de tre kranierna och radar upp dem, 00:10:03.000 --> 00:10:05.000 så ser det ut så här. 00:10:05.000 --> 00:10:07.000 Dracorex är den minsta, 00:10:07.000 --> 00:10:09.000 stygimolochen är den mellanstora, 00:10:09.000 --> 00:10:12.000 pachycephalosauriden är den största. 00:10:12.000 --> 00:10:14.000 Och man skulle tro 00:10:14.000 --> 00:10:16.000 att det skulle ge mig en vink. 00:10:16.000 --> 00:10:18.000 (Skratt) 00:10:18.000 --> 00:10:21.000 Med det gav inte dem någon vink. 00:10:21.000 --> 00:10:24.000 Därför att, ja vi vet ju varför. 00:10:24.000 --> 00:10:27.000 Vetenskapsmän tycker om att namnge saker. NOTE Paragraph 00:10:27.000 --> 00:10:29.000 Så om vi skär in i 00:10:29.000 --> 00:10:31.000 dracorex -- 00:10:31.000 --> 00:10:33.000 jag skär in i vår dracorex -- 00:10:33.000 --> 00:10:35.000 och titta, den var svampig inuti, 00:10:35.000 --> 00:10:37.000 riktigt svampig inuti. 00:10:37.000 --> 00:10:39.000 Alltså den är en ung individ 00:10:39.000 --> 00:10:41.000 och den växer riktigt snabbt. 00:10:41.000 --> 00:10:43.000 Så den ska bli större. 00:10:43.000 --> 00:10:45.000 Om man öppnar upp stygimolochen, 00:10:45.000 --> 00:10:47.000 så gör den det samma. 00:10:47.000 --> 00:10:49.000 Kupolen, den där lilla kupolen, 00:10:49.000 --> 00:10:51.000 växer riktigt snabbt. 00:10:51.000 --> 00:10:53.000 Den inflaterar väldigt fort. 00:10:53.000 --> 00:10:56.000 Vad som är intressant är att piggen där bak på dracorex 00:10:56.000 --> 00:10:58.000 också växte väldigt snabbt. 00:10:58.000 --> 00:11:00.000 Piggarna där bak på stygimolochen 00:11:00.000 --> 00:11:02.000 resorberar faktiskt, 00:11:02.000 --> 00:11:04.000 vilket betyder att de blir mindre 00:11:04.000 --> 00:11:06.000 i takt med att kupolen blir större. 00:11:06.000 --> 00:11:09.000 Och om vi ser på pachycephalosauriden, 00:11:09.000 --> 00:11:12.000 Pachycephalosauriden har en massiv kupol 00:11:12.000 --> 00:11:15.000 och dess små kullar på bakhuvudet 00:11:15.000 --> 00:11:17.000 resorberade också. NOTE Paragraph 00:11:17.000 --> 00:11:19.000 Så bara med dessa tre dinosaurier, 00:11:19.000 --> 00:11:21.000 kan man lätt -- som vetenskapsman -- 00:11:21.000 --> 00:11:23.000 kan vi lätt ställa hypotesen 00:11:23.000 --> 00:11:25.000 att det bara är en tillväxtserie 00:11:25.000 --> 00:11:28.000 för samma djur. 00:11:28.000 --> 00:11:31.000 Vilket naturligtvis betyder 00:11:31.000 --> 00:11:35.000 att stygimolochen och dracorexen 00:11:35.000 --> 00:11:37.000 är utdöda. 00:11:37.000 --> 00:11:42.000 (Skratt) 00:11:42.000 --> 00:11:44.000 Okej. 00:11:46.000 --> 00:11:49.000 Vilket naturligtvis betyder 00:11:49.000 --> 00:11:53.000 att vi har 10 primära dinosaurier att hantera. NOTE Paragraph 00:11:53.000 --> 00:11:55.000 Så en kollega till mig på Berkeley, 00:11:55.000 --> 00:11:58.000 han och jag håll på att se på triceratops. 00:11:58.000 --> 00:12:00.000 Och före år 2000 -- 00:12:00.000 --> 00:12:02.000 kom ihåg nu, 00:12:02.000 --> 00:12:04.000 triceratops blev först funnen på 1800-talet -- 00:12:04.000 --> 00:12:07.000 före år 2000 hade ingen någonsin sett 00:12:07.000 --> 00:12:10.000 en ung triceratops. 00:12:10.000 --> 00:12:13.000 Det finns en triceratops på varje museum i världen, 00:12:13.000 --> 00:12:17.000 men ingen hade någonsin samlat in en ung individ. 00:12:17.000 --> 00:12:19.000 Och vi vet varför, eller hur? 00:12:19.000 --> 00:12:22.000 Därför att alla vill ha en stor. 00:12:22.000 --> 00:12:24.000 Så alla hade en stor. 00:12:24.000 --> 00:12:26.000 Så vi drog iväg och samlade in en hel massa grejor 00:12:26.000 --> 00:12:28.000 och vi fann en hel massa små. 00:12:28.000 --> 00:12:32.000 De finns överallt. De finns på alla ställen. 00:12:32.000 --> 00:12:34.000 Så vi hade en hela massa sådana på vårt museum. 00:12:34.000 --> 00:12:39.000 (Skratt) 00:12:39.000 --> 00:12:41.000 Och alla säger att det är för att jag har ett litet museum. 00:12:41.000 --> 00:12:44.000 När man har ett litet museum så har man små dinosaurier. NOTE Paragraph 00:12:44.000 --> 00:12:47.000 (Skratt) NOTE Paragraph 00:12:47.000 --> 00:12:49.000 Om ni ser på triceratopsen, 00:12:49.000 --> 00:12:51.000 kan ni se att den ändrar sig, den förändrar form. 00:12:51.000 --> 00:12:53.000 I takt med att de unga växer upp, 00:12:53.000 --> 00:12:55.000 böjer sig deras horn faktiskt bakåt. 00:12:55.000 --> 00:12:57.000 Och sedan när de blir äldre, 00:12:57.000 --> 00:12:59.000 växer deras horn framåt. 00:12:59.000 --> 00:13:01.000 Och det är ganska häftigt. 00:13:01.000 --> 00:13:03.000 Om ni tittar längs kanten på den spetsiga nacken, 00:13:03.000 --> 00:13:06.000 så har de dessa små triangelformade ben 00:13:06.000 --> 00:13:08.000 som faktiskt växer sig stora som trianglar 00:13:08.000 --> 00:13:11.000 och sedan plattas de till mot den spetsiga kanten 00:13:11.000 --> 00:13:13.000 ungefär som piggarna gör 00:13:13.000 --> 00:13:16.000 på pachycephalosauriden. 00:13:16.000 --> 00:13:20.000 Och sedan, eftersom de unga individerna finns i min samling, 00:13:20.000 --> 00:13:22.000 skär jag in i dem 00:13:22.000 --> 00:13:24.000 och tittar där inne. 00:13:24.000 --> 00:13:27.000 Och den lilla är riktigt svampig. 00:13:27.000 --> 00:13:30.000 Och den medelstora är riktigt svampig. 00:13:30.000 --> 00:13:32.000 Men vad som var intressant 00:13:32.000 --> 00:13:34.000 var att den vuxna triceratopsen också var svampig. 00:13:34.000 --> 00:13:37.000 Och detta är en skalle som är två meter lång. 00:13:37.000 --> 00:13:40.000 Det är en stor skalle. NOTE Paragraph 00:13:40.000 --> 00:13:42.000 Men det finns en annan dinosaurie 00:13:42.000 --> 00:13:45.000 som man funnit i denna formationen 00:13:45.000 --> 00:13:48.000 som ser ut som en triceratops, bara att den är större, 00:13:48.000 --> 00:13:51.000 och den heter torosaurus. 00:13:51.000 --> 00:13:54.000 Och torosaurus, när vi skär in i den, 00:13:54.000 --> 00:13:56.000 har den mogna ben. 00:13:56.000 --> 00:13:58.000 Men den har dessa stora hål i sin sköld. 00:13:58.000 --> 00:14:01.000 Och alla säger "En triceratops och en torosaurus 00:14:01.000 --> 00:14:03.000 kan rimligtvis inte vara samma djur 00:14:03.000 --> 00:14:05.000 eftersom den ena är större än den andra". 00:14:05.000 --> 00:14:10.000 (Skratt) 00:14:10.000 --> 00:14:12.000 "Och den har hål i sin nackkam." 00:14:12.000 --> 00:14:15.000 Och jag sade, "Ja men har vi några unga torosaurier?" 00:14:15.000 --> 00:14:18.000 Och de sade, "Nej det har vi ju inte, 00:14:18.000 --> 00:14:21.000 men den har hål i sin nackkam." NOTE Paragraph 00:14:21.000 --> 00:14:24.000 Så en av mina doktorander, John Scannella, 00:14:24.000 --> 00:14:26.000 tittade igenom hela vår samling 00:14:26.000 --> 00:14:28.000 och han upptäckte faktiskt 00:14:28.000 --> 00:14:30.000 att hålet började bildas 00:14:30.000 --> 00:14:32.000 i triceratopsen 00:14:32.000 --> 00:14:35.000 och, naturligtvis är den öppen, i torosaurus -- 00:14:35.000 --> 00:14:38.000 så han fann de mellanliggande formerna 00:14:38.000 --> 00:14:40.000 mellan triceratops och torosaurus, 00:14:40.000 --> 00:14:42.000 vilket var ganska häftligt. 00:14:42.000 --> 00:14:44.000 Så nu vet vi 00:14:44.000 --> 00:14:46.000 att torosaurus 00:14:46.000 --> 00:14:49.000 är verkligen en vuxen triceratops. 00:14:49.000 --> 00:14:51.000 Nu när vi namnger dinosaurier, 00:14:51.000 --> 00:14:53.000 när vi namnger vad som helst, 00:14:53.000 --> 00:14:55.000 får det ursprungliga namnet bli kvar 00:14:55.000 --> 00:14:59.000 och det andra namnet kastas ut. 00:14:59.000 --> 00:15:02.000 Så torosaurus är utdöd. 00:15:02.000 --> 00:15:05.000 Triceratops, om du har hört den nyheten, 00:15:05.000 --> 00:15:07.000 många nyhetsuppläsare fick det om bakfoten. 00:15:07.000 --> 00:15:10.000 Det trodde att torosaurus skulle behållas och triceratops kastas ut, 00:15:10.000 --> 00:15:12.000 men det kommer aldrig hända. NOTE Paragraph 00:15:12.000 --> 00:15:17.000 (Skratt) NOTE Paragraph 00:15:18.000 --> 00:15:21.000 Okej, så samma sak kan vi göra med en massa dinosaurier. 00:15:21.000 --> 00:15:23.000 Jag menar, här är edmontosaurus 00:15:23.000 --> 00:15:25.000 och anatotitan. 00:15:25.000 --> 00:15:28.000 Anatotitan: jättelik anka. 00:15:28.000 --> 00:15:30.000 Det är en gigantisk anknäbbad dinosaurie. 00:15:30.000 --> 00:15:32.000 Här är en till. 00:15:32.000 --> 00:15:34.000 Så vi tittar på benens histologi. 00:15:34.000 --> 00:15:37.000 Benens histologi berättar för oss 00:15:37.000 --> 00:15:39.000 att edmontosaurus är en ung 00:15:39.000 --> 00:15:41.000 eller åtminstone icke fullvuxen, 00:15:41.000 --> 00:15:44.000 och den andra är vuxen 00:15:44.000 --> 00:15:47.000 och här har vi en ontogeni. 00:15:47.000 --> 00:15:50.000 Och vi gör oss av med anatotitanen. NOTE Paragraph 00:15:50.000 --> 00:15:53.000 Så här kan vi hålla på. 00:15:53.000 --> 00:15:55.000 Och den sista 00:15:55.000 --> 00:15:57.000 är T. Rex. 00:15:57.000 --> 00:15:59.000 Det finns alltså dessa två dinosaurier, 00:15:59.000 --> 00:16:02.000 T. Rex och nanotyrannus. 00:16:02.000 --> 00:16:04.000 (Skratt) 00:16:04.000 --> 00:16:07.000 Ja nu börjar vi undra igen. 00:16:07.000 --> 00:16:10.000 (Skratt) 00:16:10.000 --> 00:16:12.000 Men de hade en bra fråga. 00:16:12.000 --> 00:16:14.000 De såg på dem 00:16:14.000 --> 00:16:17.000 och de sade, "En har 17 tänder, och den största har 12 tänder. 00:16:17.000 --> 00:16:19.000 Och det ger ingen mening alls, 00:16:19.000 --> 00:16:21.000 därför att vi känner inte till någon dinosaurie 00:16:21.000 --> 00:16:23.000 som får fler tänder när de blir äldre. 00:16:23.000 --> 00:16:25.000 Så det måste vara sant -- 00:16:25.000 --> 00:16:28.000 de måste vara olika." 00:16:28.000 --> 00:16:30.000 Så vi skar in i dem. 00:16:30.000 --> 00:16:32.000 Och mycket riktigt, 00:16:32.000 --> 00:16:35.000 nanotyrannus har ungdomliga ben 00:16:35.000 --> 00:16:38.000 och den större har mognare ben. 00:16:38.000 --> 00:16:41.000 Den ser ut som om den kunde bli ännu större. 00:16:41.000 --> 00:16:43.000 Och på Klippiga bergens museum där vi arbetar, 00:16:43.000 --> 00:16:45.000 har jag fyra stycken T. Rex, 00:16:45.000 --> 00:16:47.000 så jag kan skära i en hel massa sådana. 00:16:47.000 --> 00:16:50.000 Men jag behövde egentligen inte skära i någon av dem, 00:16:50.000 --> 00:16:53.000 därför att jag radade bara upp deras käkar 00:16:53.000 --> 00:16:56.000 och det visade sig att den största hade 12 tänder 00:16:56.000 --> 00:16:58.000 och den näst minsta hade 13 00:16:58.000 --> 00:17:00.000 och den näst minsta hade 14. 00:17:00.000 --> 00:17:02.000 Och naturligtvis har nano 17. 00:17:02.000 --> 00:17:05.000 Och vi drog bara iväg och såg på andra människors samlingar 00:17:05.000 --> 00:17:09.000 och vi fann en som har typ 15 tänder. 00:17:09.000 --> 00:17:12.000 Så återigen är det rätt lätt att säga 00:17:12.000 --> 00:17:14.000 att tyrannosaurus-ontogenin 00:17:14.000 --> 00:17:17.000 inkluderade nanotyrannus, 00:17:17.000 --> 00:17:22.000 och därför kan vi ta bort en till dinosaurie. NOTE Paragraph 00:17:22.000 --> 00:17:24.000 (Skratt) NOTE Paragraph 00:17:24.000 --> 00:17:28.000 Så när det kommer till 00:17:28.000 --> 00:17:30.000 slutet på vår krita-period, 00:17:30.000 --> 00:17:33.000 så har vi sju kvar. 00:17:33.000 --> 00:17:36.000 Och det är ett bra antal. 00:17:36.000 --> 00:17:39.000 Det är ett bra antal att bli utdöda, tycker jag. 00:17:39.000 --> 00:17:41.000 Som ni nu kan föreställa er, 00:17:41.000 --> 00:17:44.000 så är detta inte särskilt populärt hos fjärdeklassare. 00:17:44.000 --> 00:17:46.000 Fjärdeklassare älskar sina dinosaurier, 00:17:46.000 --> 00:17:49.000 de memorerar dem. 00:17:51.000 --> 00:17:54.000 Och de är inte glada över det här. NOTE Paragraph 00:17:54.000 --> 00:17:56.000 (Skratt) NOTE Paragraph 00:17:56.000 --> 00:17:58.000 Tack så mycket. NOTE Paragraph 00:17:58.000 --> 00:18:01.000 (Applåd)