Saida Aden Said: Jag har fortfarande en hemsk bild i huvudet. Jag såg människor falla ihop, hörde pistolskott. Jag var skräckslagen. Jag grät mycket. Någon som kände mina föräldrar tog min hand och sa: "Vi måste iväg!" Och jag sa: "Var är min mamma? Mamma?" Noria Dambrine Dusabireme: På nätterna hörde vi skottlossning, vi hörde vapen. Det skulle hållas val. Unga människor var ute på gatorna, de protesterade. Och de flesta unga dog. SAS: Vi gick på ett fordon. Det var överfullt. Människor sprang för livet. Det var så jag flydde från Somalia. Min mamma saknade mig. Ingen berättade för henne vart jag tog vägen. NDD: Vi gick inte i skolan, vi kunde inte gå till marknaden, vi satt fast hemma. Det fick mig att inse att om jag fick möjligheten till något bättre, så kunde jag ta den och få en bättre framtid. (Musik) Ignazio Matteini: Globalt sett har antalet tvångsförflyttade ökat. Nu finns det närmare 60 miljoner tvångsförflyttade i världen. Och det tar tyvärr inte slut. Chrystina Russell: Jag tror att vi, med hjälp av forskning och verklighet börjar inse att det handlar om ett mycket mer permanent problem. Baylie Damtie Yeshita: De här eleverna behöver en högre utbildning, en examen som de kan använda. Om eleverna bor i Rwanda i dag, och blir förflyttade, kan de ändå fortsätta studera. Deras examen är användbar var de än är. CR: Vårt djärva projekt var ett test av Southern New Hampshire Universitys globala utbildningsrörelses möjlighet att skala upp, att ge examina och vägar till anställning till flyktingar och andra som normalt inte har tillgång till högre utbildning. SAS: Som flykting var det nästan omöjligt att läsa vidare och skapa en karriär. Jag heter Saida Aden Said, jag kommer från Somalia. Jag var nio år gammal när jag kom till Kakuma, och jag började i skolan när jag var 17. Nu tar jag kandidatexamen vid SNHU. NDD: Jag heter Noria Dambrine Dusabireme. Jag tar min fil. kand. i kommunikation vid SHNU, med fokus på företag. CR: Vi har elever i fem olika länder: Libanon, Kenya, Malawi, Rwanda och Sydafrika. Vi är stolta över 800 högskoleexamina och fler än 400 kandidatexamina, och nästan 1 000 inskrivna elever. Magin i det här är att vi bemöter flyktingars liv som de är. Det finns inga klasser. Det finns inga föreläsningar. Det finns inga inlämningsdatum. Det finns inga tentor. Examen är kompetensbaserad, inte tidsbegränsad. Man väljer när man påbörjar sitt projekt. Man väljer hur man vill ta sig an det. NDD: När man öppnar plattformen kan man se målen. Under varje mål finns projekt. När man öppnar ett projekt ser man de kunskaper som man måste ha, instruktioner och en projektöversikt. CR: SNHU:s hemliga ingrediens är kombinationen av kompetensbaserad onlineundervisning och den personliga undervisning vi utför med partners för att tillhandahålla stöd runtomkring. Det inkluderar akademisk vägledning, psykosocialt stöd, medicinskt stöd, och även det jobbstöd som resulterar i att 95 % tar examen och att 88 % får jobb. Jag är praktikant inom social media management. Det hör ihop med min kommunikationsexamen. Jag har lärt mig så mycket av projektet och ute i verkligheten. CR: Den organiserade praktiken är en möjlighet för eleverna att praktisera sin kunskap, och för oss att skapa kontakt mellan praktiken och en senare möjlighet till anställning. (Musik) Det är en modell som inte sätter tid, universitetsregler och formalia i centrum, utan i stället sätter eleven i centrum. IM: SNHU-modellen är ett otroligt sätt att skaka på trädet. Otroligt. Det är en stor förändring jämfört med den traditionella utbildningen. BDY: Det kan förändra livet för elever från utsatta flyktingsamhällen. NDD: Om jag tar examen kan jag komma tillbaka och jobba var jag vill. Jag har självförtroendet att ta en magisterexamen på engelska, vilket jag inte kunde drömma om förut. Och jag har självförtroendet och kunskaperna att gå ut och ta mig an arbetslivet utan rädsla för att jag inte klarar av det. SAS: Jag har alltid velat göra samhällsnyttigt arbete. Jag vill starta en ideell organisation. Vi förespråkar utbildning för kvinnor. Jag vill bli ett slags ambassadör, och uppmuntra dem att lära sig, och tala om att det aldrig är för sent. Det är min dröm.