WEBVTT 00:00:00.730 --> 00:00:03.424 Vad är det värsta som skulle kunna hända? 00:00:04.336 --> 00:00:06.558 För nästan precis 10 år sedan, 00:00:06.582 --> 00:00:10.307 satt jag i ett undersökningsrum som var alldeles för kallt 00:00:10.331 --> 00:00:12.828 och väntade på att träffa min nya onkolog. 00:00:12.852 --> 00:00:14.787 Jag var jätterädd. 00:00:14.811 --> 00:00:18.788 Fastän min dåvarande partner satt precis bredvid mig, 00:00:18.812 --> 00:00:20.787 kände jag mig helt ensam. 00:00:21.298 --> 00:00:24.284 Jag hade precis blivit diagnostiserad med bröstcancer, 00:00:24.308 --> 00:00:25.934 och då verkade det som 00:00:25.958 --> 00:00:30.131 att en ensam ljus fläck på en röntgenbild av min högra lunga 00:00:30.155 --> 00:00:33.090 betydde att cancern redan hade spridits. 00:00:33.719 --> 00:00:36.123 Jag hade metastatisk bröstcancer. 00:00:36.701 --> 00:00:39.166 Jag hade ingen medicinsk utbildning vid den tiden, 00:00:39.190 --> 00:00:41.450 men jag visste vad det innebar om det var sant: 00:00:42.076 --> 00:00:44.360 obotlig bröstcancer. 00:00:45.745 --> 00:00:48.263 Dödlig bröstcancer. 00:00:48.988 --> 00:00:51.390 Jag var 27 år gammal, 00:00:51.414 --> 00:00:54.075 hade precis blivit antagen till läkarutbildningen 00:00:54.099 --> 00:00:57.357 och jag undrade om jag redan var vid slutet av mitt liv. NOTE Paragraph 00:00:58.438 --> 00:01:03.006 Min nya onkolog var inte en varm person. 00:01:04.117 --> 00:01:08.771 Hon arbetade med enkla fakta, precis som många briljanta läkare gör. 00:01:09.747 --> 00:01:13.623 "Vår kropp består av celler", började hon. 00:01:14.361 --> 00:01:15.941 Jag avbröt henne. 00:01:16.385 --> 00:01:19.794 "Jag ska börja min läkarutbildning snart. Jag vet." 00:01:20.796 --> 00:01:25.493 Istället för at ta det som en signal att backa och börja om igen, 00:01:25.517 --> 00:01:27.227 fortsatte hon. 00:01:27.251 --> 00:01:29.704 Hon sade att jag skulle behöva börja med kemoterapi 00:01:29.728 --> 00:01:31.188 för att kontrollera cancern. 00:01:31.212 --> 00:01:34.744 Hon började gå in på detaljerna av medicinerna och deras bieffekter 00:01:34.768 --> 00:01:35.963 och schemat. 00:01:36.542 --> 00:01:40.504 Jag påminde henne om att vi inte ens hade gjort en biopsi på den ljusa fläcken 00:01:40.528 --> 00:01:44.474 och jag frågade om hon var säker på att det var cancer. NOTE Paragraph 00:01:45.282 --> 00:01:50.748 Jag kommer väldigt tydligt ihåg hur hon nästan verkade frusterad över min fråga. 00:01:50.772 --> 00:01:54.266 Kanske trodde hon att jag inte följde med i hennes förklaringar, 00:01:54.290 --> 00:01:56.852 eller, ännu värre, att jag var i förnekelse. 00:01:57.935 --> 00:02:01.372 Jag ville helt enkelt att hon skulle förstå att, som hennes patient, 00:02:01.396 --> 00:02:06.730 var biopsin inte bara en formalitet för att visa en redan dragen slutsats. 00:02:06.754 --> 00:02:11.057 Det var en nål av stål genom skinn, muskler och ben 00:02:11.081 --> 00:02:15.353 som skulle ta en djup del av mig till ytan och besvara en fråga 00:02:15.377 --> 00:02:18.251 som jag önskar inte behövde ställas. 00:02:18.275 --> 00:02:22.540 Innan biopsin, kunde jag vara en 27-årig kvinna 00:02:22.564 --> 00:02:25.578 som kanske hade metastatisk bröstcancer, 00:02:25.602 --> 00:02:29.023 som antagligen hade metastatisk bröstcancer. 00:02:29.047 --> 00:02:31.427 Det här är en viktig skillnad, 00:02:31.451 --> 00:02:35.917 men det är inte en som betonas på de allra bästa onkologiutbildningarna. 00:02:36.774 --> 00:02:40.771 Istället, blev jag avfärdad med en tid att börja behandlingen 00:02:40.795 --> 00:02:42.487 om bara några veckor. NOTE Paragraph 00:02:43.531 --> 00:02:47.185 Så mycket har hänt sedan det där första besöket. 00:02:47.209 --> 00:02:50.459 Ironiskt nog, var biopsin inte bara en formalitet. 00:02:50.483 --> 00:02:53.514 Min före detta onkolog hade rätt. NOTE Paragraph 00:02:53.538 --> 00:02:54.661 (Skratt) NOTE Paragraph 00:02:54.685 --> 00:03:00.253 Den visade cancer, men det var en helt separat lungcancer, 00:03:00.261 --> 00:03:05.006 och hur galet det än låter, så var det jättebra nyheter. 00:03:05.020 --> 00:03:07.596 Jag hade inte metastatisk bröstcancer, 00:03:07.620 --> 00:03:12.379 Jag hade två olika cancer, men båda två var avskilda, 00:03:12.401 --> 00:03:14.655 och därför var lungcancern tillräckligt avskild 00:03:14.679 --> 00:03:16.563 för att kunna tas bort. 00:03:16.587 --> 00:03:20.258 Och så påbörjades anstormningen av behandlingar med en lungoperation, 00:03:20.282 --> 00:03:21.996 fortsatte med kemoterapi 00:03:22.020 --> 00:03:26.228 och slutade med en bröstoperation precis efter min 28-års dag. NOTE Paragraph 00:03:26.925 --> 00:03:28.623 Och sedan två veckor senare, 00:03:29.298 --> 00:03:31.355 började jag min läkarutbildning. 00:03:32.360 --> 00:03:34.675 Min nya onkolog - NOTE Paragraph 00:03:34.699 --> 00:03:35.733 (Skratt) NOTE Paragraph 00:03:35.757 --> 00:03:40.626 som behandlar både fakta och deras innebörd mera flytande, 00:03:40.650 --> 00:03:42.138 föreslog väldigt förnuftigt, 00:03:42.162 --> 00:03:46.195 att jag skulle skjuta upp min antagning till läkarutbildningen ett år, 00:03:46.219 --> 00:03:49.954 ta lite tid för att vila, återhämta mig, 00:03:49.978 --> 00:03:51.793 och jag litade på hennes råd. 00:03:51.817 --> 00:03:56.442 Jag mådde fruktansvärt under de intensiva kemoterapibehandlingarna. 00:03:56.466 --> 00:04:00.147 Och därför skrev jag till rektorn. Jag förklarade mina omständigheter, 00:04:00.149 --> 00:04:02.648 och en uppskjutning beviljades snabbt. NOTE Paragraph 00:04:03.460 --> 00:04:05.945 Men när kemodimman lättade, 00:04:05.969 --> 00:04:09.232 undrade jag vad jag skulle göra med ett år. 00:04:09.804 --> 00:04:12.201 Skulle jag gå till stranden? NOTE Paragraph 00:04:12.225 --> 00:04:13.257 (Skratt) NOTE Paragraph 00:04:13.281 --> 00:04:15.704 Jag var inte precis en strandperson. NOTE Paragraph 00:04:15.728 --> 00:04:16.806 (Skratt) NOTE Paragraph 00:04:16.830 --> 00:04:20.851 Och hur många år hade jag kvar i alla fall? 00:04:20.875 --> 00:04:23.029 Jag ville verkligen gå läkarutbildningen. 00:04:23.053 --> 00:04:25.869 Den verkade som en bit som fattades i mitt pussel. NOTE Paragraph 00:04:26.474 --> 00:04:30.018 Så istället för att gå runt, runt i obeslutsamhet, 00:04:30.018 --> 00:04:33.044 frågade jag mig själv: Vad är det värsta som kan hända? 00:04:33.068 --> 00:04:36.882 Jo, jag skulle kunna vara för svag eller för sjuk för att kunna göra arbetet. 00:04:36.882 --> 00:04:39.352 Det skulle kunna vara för svårt känslomässigt. 00:04:39.352 --> 00:04:42.279 Jag skulle kunna misslyckas med läkarutbildningen. 00:04:42.303 --> 00:04:45.901 Men sedan kom jag på att det skulle inte vara det värsta som hände mig, 00:04:45.925 --> 00:04:47.341 inte ens det året. 00:04:47.365 --> 00:04:50.142 Så varför inte börja? 00:04:50.166 --> 00:04:54.123 Varför inte fortsätta att leva så som jag ville leva? 00:04:54.671 --> 00:04:56.218 Så då gjorde jag det. NOTE Paragraph 00:04:56.242 --> 00:04:58.221 Skallig och smal som en pinne, 00:04:58.245 --> 00:05:01.894 satte jag på mig mina finaste örhängen och min favoritklänning, 00:05:01.918 --> 00:05:03.624 och jag började. 00:05:03.648 --> 00:05:07.287 Jag låtsades passa in, och jag började göra det. 00:05:07.918 --> 00:05:11.029 Det går inte att beskriva hur svårt det var. 00:05:11.053 --> 00:05:13.509 En del dagar kändes det omöjligt. 00:05:13.533 --> 00:05:17.787 Det kändes som om jag gjorde saker som inte skulle betyda något i framtiden. 00:05:18.312 --> 00:05:21.780 Men varje dag frågade jag mig själv: Är det fortfarande roligt? 00:05:21.804 --> 00:05:23.963 Är det fortfarande det här du vill göra? 00:05:24.451 --> 00:05:26.651 Och varje dag var svaret ja, 00:05:26.675 --> 00:05:30.555 ibland ett väldigt reserverat ja, men ett ja. NOTE Paragraph 00:05:31.079 --> 00:05:33.465 Och sedan, precis som jag började bli bekväm 00:05:33.489 --> 00:05:37.208 och känna att jag kanske inte skulle misslyckas med min läkarutbildning, 00:05:37.232 --> 00:05:40.377 mottog jag fler förödande nyheter. 00:05:40.401 --> 00:05:47.032 Jag fick veta att jag hade en genmutation som heter TP53 och förkortas p53. 00:05:47.056 --> 00:05:49.618 Känd som väktare av genomet, 00:05:49.642 --> 00:05:50.934 en mutation - 00:05:50.958 --> 00:05:55.782 p53 ansvarar för att övervaka reparationen av vårt DNA. 00:05:56.166 --> 00:05:59.666 En mutation i den genen innebär att fel inte upptäcks. 00:05:59.690 --> 00:06:03.602 Det betyder att vanliga celler blir till cancer i mycket större utsträckning. 00:06:04.358 --> 00:06:06.250 Helt plötsligt, med den vetskapen, 00:06:06.274 --> 00:06:09.196 blev min medicinska historia fruktansvärt klar. 00:06:09.544 --> 00:06:14.044 Jag hade en barndomscancer - rhabdomyosarkom - när jag var sju. 00:06:14.068 --> 00:06:16.074 Den kom tillbaka när jag var i tonåren. 00:06:16.098 --> 00:06:19.709 Och allt det här var innan p53 hade upptäckts i ett labb. 00:06:20.221 --> 00:06:23.661 Sedan hade jag haft bröst- och lungcancer som ung vuxen. NOTE Paragraph 00:06:24.373 --> 00:06:26.502 Med vetskapen om den här mutationen, 00:06:26.526 --> 00:06:29.023 verkade det som att det inte fanns något slut 00:06:29.047 --> 00:06:32.164 på det antal cancer som jag kunde förvänta mig i framtiden 00:06:33.414 --> 00:06:38.739 Och ändå bestämde jag mig för att bli strålningsonkolog. NOTE Paragraph 00:06:38.777 --> 00:06:39.841 (Skratt) NOTE Paragraph 00:06:39.865 --> 00:06:42.943 Jag hoppades kunna ta specialistexamen på bara några månader, 00:06:43.909 --> 00:06:45.384 flytta till en ny stad, 00:06:45.408 --> 00:06:49.814 och börja mitt första riktiga jobb som läkare och forskare, 00:06:50.882 --> 00:06:53.265 tack vare driv, 00:06:53.289 --> 00:06:54.910 tack vare privilegier, 00:06:54.934 --> 00:06:57.317 tack vare terapi, 00:06:57.341 --> 00:07:01.804 tack vare mina läkarteam och min familj och mina lärare, 00:07:02.595 --> 00:07:06.704 eftersom genetiska diagnoser ska ge oss kunskapen 00:07:06.728 --> 00:07:08.046 att fortsätta framåt. NOTE Paragraph 00:07:08.683 --> 00:07:11.701 Och till och med år 2020, 00:07:11.725 --> 00:07:16.406 betyder det i allmänhet inte mirakelkurer eller medicinska genombrott. 00:07:16.993 --> 00:07:20.043 Att få en förödande genetisk diagnos 00:07:20.067 --> 00:07:23.314 betyder att lära sig att leva med ovisshet. 00:07:24.028 --> 00:07:27.371 Det betyder att förstå att du och din diagnos 00:07:27.395 --> 00:07:29.625 inte är det värsta som skulle kunna hända. 00:07:30.481 --> 00:07:34.783 Att lära sig att leva med ovisshet betyder att gå framåt i ett liv 00:07:34.815 --> 00:07:39.334 som är lika fyllt av skönhet som det är av utmaningar. 00:07:39.911 --> 00:07:44.856 Det betyder att lära sig att cancer är bara en del av din berättelse. 00:07:44.880 --> 00:07:47.392 Det kanske inte är det värsta som händer dig, 00:07:47.416 --> 00:07:49.323 och om det är det, är det ok. 00:07:49.347 --> 00:07:51.816 Du kan göra anspråk på det och du kan äga det, 00:07:51.840 --> 00:07:55.572 men låt det bli en berättelse som du författar och som du auktoriserar, 00:07:55.596 --> 00:07:58.634 inte en som tillskrivs dig av någon annan. 00:07:58.658 --> 00:08:02.896 Håll ditt anståndsbrev i handen, men använd det på dina egna villkor. NOTE Paragraph 00:08:04.353 --> 00:08:07.075 Nu när jag kommer till slutet av min onkologutbildning, 00:08:07.099 --> 00:08:10.537 har jag deja vus igen och igen med följande scenario: 00:08:10.561 --> 00:08:14.331 En patient har cancer. Det finns flera möjligheter, 00:08:14.341 --> 00:08:20.286 alla erbjuder olika balans mellan bot och livskvalitet, 00:08:20.310 --> 00:08:24.166 mellan möjligheten att lindra lidande 00:08:24.190 --> 00:08:27.098 och möjligheten att orsaka lidande. 00:08:27.122 --> 00:08:29.202 En onkolog presenterar alternativen, 00:08:29.226 --> 00:08:32.540 men någonstans i diskussionen går saker snett. 00:08:32.564 --> 00:08:34.614 Valet blir något mer som: 00:08:34.638 --> 00:08:37.957 "Jo, du skulle kunna välja att göra något, 00:08:37.981 --> 00:08:40.566 eller du skulle kunna välja att inte göra något. 00:08:41.394 --> 00:08:45.735 Vi kan vara aggressiva och behandla din cancer 00:08:45.759 --> 00:08:47.117 eller vi kan övervaka den." 00:08:47.844 --> 00:08:53.982 Och 9.9 gånger av 10, säger patienten: "Jag vill göra allt som jag kan göra." 00:08:54.655 --> 00:08:56.350 Så klart. 00:08:56.374 --> 00:08:59.741 Vem skulle inte vilja ha allt? NOTE Paragraph 00:09:00.446 --> 00:09:02.049 Men vad är allt? 00:09:02.781 --> 00:09:08.424 Är det möjligheten att sitta hemma framför ditt fönster 00:09:08.448 --> 00:09:11.577 badande i solsken och omgiven av din familj? 00:09:12.041 --> 00:09:16.043 Är allt att fortfarande kunna känna dina fingrar och tår, 00:09:16.067 --> 00:09:18.749 eftersom de inte har domnat på grund av kemoterapi? 00:09:19.719 --> 00:09:24.061 Som onkologer, är cancerbehandling vårt allt. 00:09:24.672 --> 00:09:29.962 Det är strålning och operationer och kemoterapi och nya behandlingar. 00:09:29.986 --> 00:09:32.383 Och för oss är det värsta som skulle kunna hända - 00:09:32.407 --> 00:09:35.121 och jag har hört mer än en onkolog säga det här - 00:09:35.145 --> 00:09:36.731 det värsta som skulle kunna hända 00:09:36.755 --> 00:09:39.715 är att patienten utvecklar metastisk sjukdom. 00:09:39.739 --> 00:09:43.306 Eller, det värsta som skulle kunna hända är att om fem år, 00:09:43.330 --> 00:09:46.417 kommer cancern att växa och jag måste ge mer strålning. NOTE Paragraph 00:09:47.047 --> 00:09:49.667 Som patient och som onkolog, 00:09:49.691 --> 00:09:53.843 skulle jag aldrig hävda att dessa inte är förödande konsekvenser. 00:09:53.867 --> 00:09:55.779 Men är de det värsta? 00:09:56.192 --> 00:10:01.971 Ska cancerkontroll alltid vara i centrum av vårt tänkande? NOTE Paragraph 00:10:03.727 --> 00:10:10.727 Många onämnbart, obegripligt smärtsamma och brutala saker har drabbat mig 00:10:10.751 --> 00:10:14.357 på grund av min cancer och min genetiska mutation. 00:10:14.845 --> 00:10:19.031 Och ändå betraktar jag mig själv som väldigt tursam, 00:10:19.055 --> 00:10:22.063 eftersom det värsta som skulle kunna hända aldrig hände; 00:10:22.902 --> 00:10:28.183 eftersom jag har låtit ödeläggelse och ovisshet sitta vid bordet, 00:10:28.207 --> 00:10:30.712 men någonstans vid sidan av. 00:10:30.736 --> 00:10:33.348 När jag diagnostiserades med metastatisk bröstancer, 00:10:33.372 --> 00:10:37.539 åkte jag till Boston för en andra åsikt, för vad hade jag att förlora? 00:10:37.563 --> 00:10:40.533 När min onkolog gav mig väldigt bra och väldigt säkra 00:10:40.557 --> 00:10:44.195 och väldigt generella råd, började jag på läkarutbildningen ändå, 00:10:44.195 --> 00:10:47.207 fastän jag genomgick aktiv cancerbehandling. NOTE Paragraph 00:10:48.390 --> 00:10:51.402 Istället för att hålla mig undan patienter med cancer, 00:10:51.426 --> 00:10:53.768 blev jag strålningsonkolog, 00:10:53.792 --> 00:10:57.605 och jag arbetar varje dag med patienter som är väldigt mycket som jag 00:10:58.325 --> 00:11:03.534 Istället för att tänka mig det lidande jag kan orsaka min framtida partner 00:11:03.558 --> 00:11:05.620 när jag dör av cancer, 00:11:05.644 --> 00:11:08.557 gifte jag mig med min underbare make. 00:11:09.398 --> 00:11:11.475 Eftersom det värsta som kan hända 00:11:11.499 --> 00:11:14.728 är alltid en rad av negativ. 00:11:14.752 --> 00:11:19.009 Det är tomma utrymmen som borde vara fyllda med liv. NOTE Paragraph 00:11:20.351 --> 00:11:26.498 Så vad är det jag har omfamnat mest i den här sortens omfattande ovisshet? 00:11:27.656 --> 00:11:30.800 Jo, det här är William. 00:11:32.064 --> 00:11:37.692 Han är den gladaste personen som jag någonsin har träffat, 00:11:38.691 --> 00:11:43.857 och på lite mer än ett år, har han redan gjort världen till en bättre plats. NOTE Paragraph 00:11:46.341 --> 00:11:50.263 Som onkologer pratar vi med våra patienter 00:11:50.287 --> 00:11:54.514 som om det värsta som skulle kunna hända är att deras cancer skulle komma tillbaka, 00:11:54.514 --> 00:11:57.668 eller att den skulle spridas, eller att de skulle kunna dö av den. 00:11:58.071 --> 00:12:00.888 Som patient vet jag att detta är övergripande. 00:12:00.912 --> 00:12:03.812 Men jag vill förändra vårt sätt att tänka på det här, 00:12:03.836 --> 00:12:07.600 och jag vill förändra vårt sätt att prata om det här med våra patienter. 00:12:08.171 --> 00:12:09.702 Som patient, 00:12:09.726 --> 00:12:14.545 är det värsta som skulle kunna hända att cancer tar ifrån dig möjligheter, 00:12:14.569 --> 00:12:19.414 förmågan att vara, och göra och älska. 00:12:20.044 --> 00:12:24.230 Och det kommer den att göra. I alla fall tillfälligt. 00:12:24.802 --> 00:12:28.032 Men för att minimera den här saknaden av liv i det levande, 00:12:28.056 --> 00:12:34.432 det är det svåraste och jag skulle säga, sannare jobbet för en onkolog: 00:12:34.456 --> 00:12:38.820 att ta alla verktyg vi har och sätta dem i sammanhanget 00:12:38.844 --> 00:12:41.461 av en patients hela liv; 00:12:41.485 --> 00:12:45.505 att vara guider för hur man kan sitta med lidande 00:12:45.529 --> 00:12:47.713 djupt erkänna det, 00:12:47.737 --> 00:12:52.820 men inte låta rädslan för framtida smärta bli berättelsen för vår väg framåt. NOTE Paragraph 00:12:54.053 --> 00:12:58.525 En av mina mentorer säger alltid att medicindelen är lätt. 00:12:59.571 --> 00:13:03.491 Och det känns aldrig så för en AT-läkare, 00:13:03.515 --> 00:13:06.104 men dess konturer är ändliga. 00:13:06.695 --> 00:13:11.170 Vi har stora studier som leder oss och det är vad vi lär oss 00:13:11.170 --> 00:13:13.695 på specialistutbildningen. 00:13:13.695 --> 00:13:20.686 Det är mycket svårare att lära sig att hjälpa varje patient att navigera allt 00:13:20.710 --> 00:13:22.876 som deras sjukdom innebär. NOTE Paragraph 00:13:24.548 --> 00:13:29.618 Så jag tycker att det är väldigt komiskt, att i retrospekt, 00:13:29.642 --> 00:13:32.380 ser mitt liv ut som ett snyggt paket. 00:13:32.938 --> 00:13:37.134 Det ser ut som om jag har planerat varje efterföljande steg 00:13:37.158 --> 00:13:41.620 och att cancer kanske har lett till bra saker i mitt liv 00:13:42.465 --> 00:13:45.672 Steg ett: ansök till läkarutbildning. 00:13:45.696 --> 00:13:49.107 Steg två: bli diagnostiserad och behandlad för cancer. 00:13:49.131 --> 00:13:54.030 Och steg tre: ha allt, en karriär och en familj. 00:13:55.266 --> 00:13:57.187 Men jag ska berätta för er 00:13:57.941 --> 00:14:02.586 att varje fas innebar att ta en risk 00:14:02.610 --> 00:14:06.868 trots en nästan paralyserande ovisshet. 00:14:08.102 --> 00:14:09.798 Och därför är det samma mod 00:14:09.822 --> 00:14:12.698 som jag försöker ge var och en av mina patienter. 00:14:13.287 --> 00:14:17.501 Jag försöker göra det här oavsett tekniska medicinska detaljer 00:14:17.525 --> 00:14:21.425 kring cancer och behandlingsbeslut och mutationer, 00:14:21.425 --> 00:14:25.851 oavsett oförutsägbara påhittade prognoser. 00:14:26.637 --> 00:14:31.443 Jag försöker förstå vad de vill och vad de behöver, 00:14:31.468 --> 00:14:34.886 vad de önskar sig och vad de oroar sig för, 00:14:36.239 --> 00:14:39.122 vad de drömmer om, 00:14:40.400 --> 00:14:43.258 vad som gjorde dem levande innan 00:14:43.282 --> 00:14:49.781 och vad som kommer att hålla dem uppe genom den avskyvärda behandlingsprocessen. 00:14:51.082 --> 00:14:54.538 Det tar faktiskt inte så mycket tid. 00:14:55.746 --> 00:15:00.342 Det tar några få fokuserade, tysta stunder 00:15:00.366 --> 00:15:03.803 som kräver avsiktlig bearbetning. 00:15:04.956 --> 00:15:07.430 Men det här är partnerskap, 00:15:08.487 --> 00:15:10.482 och det har betydelse, 00:15:11.538 --> 00:15:14.587 eftersom det värsta som kan hända 00:15:14.611 --> 00:15:20.921 är att ha en onkolog som gör allt - allt - 00:15:20.945 --> 00:15:24.079 för att hjälpa till att bota din cancer 00:15:24.103 --> 00:15:28.999 men som inte gör något för att hjälpa dig leva ditt liv. NOTE Paragraph 00:15:30.587 --> 00:15:31.913 Tack. NOTE Paragraph 00:15:31.937 --> 00:15:34.930 (Applåder)