(h) TROM - 1.1 Vetenskap

http://tromsite.com - Full documentary, very well organized (download, youtube stream, subtitles, credits, share, get involved, and many more)

Documentary´s description :
-------------------------------------------------------------------------
TROM (The Reality of Me) represents the biggest documentary ever created, it is also the only one that tries to analyse everything : from science to the monetary system as well as real solutions to improve everyone's life.

A new and ´real´ way to see the world.

"Before the Big-Bang, till present, and beyond."
-------------------------------------------------------------------------

/ Verkligheten om Mig /

www.tromsite.com

Kan du höra mig?

Ja.

Jag tror att du kan höra mig nu.

Men du ser mig inte.

Det är för att du har öron.

Om du blundar och sträcker dig mot skärmen

kommer du förstå att den är där.

Du känner den genom ditt skinn.

Om du inte har tillstånd att röra den,

kan du ändå känna lukten av den

och lukten av den varma plasten

låter dig förstå att din skärm måste vara där.

Det är tur att du har en näsa.

Men, vad händer om du smakar på den?

Det är ju lite svårare,

men efter ett tag känner du smaken av plast,

eftersom du har en tunga.

Du förstår världen omkring dig,

jag menar allting omkring dig,

genom dina fem sinnen.

Om du har öron,

kan du höra.

Om du har ögon,

kan du se.

Med din hud

kan du känna.

Tungan ger dig smaksinne,

och om du har en näsa, kan du känna lukter.

Ögon, öron, näsa, tunga och hud är de "verktyg"

som du föddes med.

Verktyg som hjälper dig att förstå din omgivning.

Men, hur kan du veta allt detta?

Bara för att du lagt märke till det?

Och, hur gick det till när vi delade in dem i fem sinnen?

[ VETENSKAP ]

Svaret är: vetenskap!

Eftersom världen är så komplicerad,

använder vi oss av vetenskap för att upptäcka och definiera.

Men vad är Vetenskap?

Att studera och undersöka naturen

genom observation och bevisföring.

Eller summan av all kunskap

erhållen genom forskning.

Förenklat summan av tester, siffror och bokstäver,

som tillsammans bildar definitioner.

Men hur?

De flesta människor använder symboler som värden,

och de mest kända grupperna är bokstäver och siffror.

De är uppfinningar som hjälper oss

att förstå vår omgivning.

För att bättre förstå hur dessa symboler

kom att användas

ska vi visa en kort historik om matematiken:

Människor har så länge vi funnits,

sökt efter lösningar till grundläggande problem.

Att bygga hem, mäta utrymmen,

hålla koll på säsonger och räkna objekt.

För över trettiotusen år sedan,

höll tidiga paleolitiska folkgrupper

koll på de olika säsongerna,

och hur väderleken påverkade växtligheten.

För att representera tiden,

ritade de streck i grottorna

eller skar in snitt i ben, trä eller stenar.

Varje streck stod för ett.

Men detta system var besvärligt

när man räknade större antal,

så symboler utvecklades med tiden

som stod för hela grupper av objekt.

Sumeriska lerstenar har hittats,

från fyratusen år före Kristus.

En liten kon av lera fick representera siffran 1,

en lerboll användes för 10,

och en stor kon stod för 60.

Det finns dokumenterade bevis från ungefär 3300 före Kristus

som visar att Babylonierna skrev ned talvärden

på lertavlor med vassrör.

De använde formen av en spik för att representera ettor

och liggande V för tior,

och kombinerande dessa för att ange andra nummer.

Till exempel

skrev Babylonierna numret 19 som...

De gamla Egyptierna använde objekt

från sina vardagsliv som symboler.

En pinne stod för 1, ett kokoppel var 10,

ett snurrat rep var 100,

en lotusblomma var 1000 och så vidare.

Nummer 19 var ett kokoppel och 9 stavar.

De tidiga Romarna skapade ett siffersystem

som vi fortfarande använder ibland.

Tillsammans med andra symboler

använde de 'X' för 10 och 'I' för 1.

Under medeltiden

placerade Romarna 'I' till höger om 'X' för att skriva 11

och till vänster för att skriva 9.

Så de skrev 19 som XIX

Alla dessa kreativa siffersystem

visar såväl grupper, som individuella objekt.

I några av de tidigaste räknesystemen

användes fingrar och tår.

Så de var baserade på ettor, femmor, tior, och tjugor.

På zulu är ordet för 6

att visa högertummen

vilket betyder att alla fingrar på den vänstra handen

redan summerats, och därför behövdes högertummen.

Andra system utvecklades ur handel.

Yorubafolket i Nigeria

använde skal av sjösnäckor som valuta

och utvecklade ett otroligt avancerat siffersystem

som byggde på tjugotal

och på räknesätt som multiplikation,

subtraktion och addition.

Till exempel

räknade de till 45 som 3 gånger 20 minus 10 minus 5.

Knutar i band och trådar användes

av många kulturer för att registrera talvärden,

som till exempel Perserna.

Inkaindianerna använde en mer förfinad version

kallad "quipu".

En tjock tråd som hålls upp horisontellt

och från vilken trådar med knutar hängde.

Typen av knut

tillsammans med trådens längd och färg

avgjorde om det var ettor, tior, och hundringar.

Numer använder nästan alla industrialiserade kulturer

siffrorna 0 till 9.

Men dessa symboler uppfanns inte

förrän under det tredje århundradet före Kristus, i Indien.

Och det tog 800 år

innan man kom på idén att låta 0:ans position avgöra värdet.

Det var en betydande ändring

som dramatiskt förändrade matematiken.

Vi människor har alltid delat med oss till varandra.

När tidiga kulturer delade upp sin mat och sitt vatten

eller ville dela upp sitt land

på ett rättvist sätt

upptäckte man gradvis fraktionsräkning

för att rättvist lösa dessa situationer.

De gamla Egyptierna använde enhets fraktioner,

fraktioner där täljaren är 1,

som 1/2, 1/3 och 1/5

och summerade och halverade dessa delar.

Om de ville dela tre brödlimpor lika

mellan fem familjemedlemmar

delades de första två limporna

i tre delar vardera,

och sedan delades den tredje limpan i fem delar,

och slutligen tog man den återstående tredjedelen

från den andra limpan och delade den i fem delar.

De skrev ned detta som en 1/3, 1/5, 1/15

Idag skulle vi visa denna uppdelning

med fraktionen 3/5.

Tre femtedelar för varje person,

eller tre limpor delade mellan fem människor.

Sumererna och de tidiga Babylonierna

uppfann ett siffersystem med fraktioner

som bygger på 60-tal, som vi fortfarande använder 4000 år senare.

Våra dagar har 60-minuters timmar

och 60-sekunders minuter

och en cirkel omfattar 360 grader.

Kinesiska samhällen använde kulramar

med ett system baserat på tior, även om de inte använde talet 0.

En tidig form av "decimalfraktioner"

kom från kulramen.

Till exempel:

3/5 blir 6 utav 10 på en kulram.

Kineserna döpte kärleksfullt täljaren till 'sonen'

och nämnaren till 'Modern'.

Det var inte förrän på elvahundratalet

som vanliga fraktioner

med streckmarkeringen vi använder idag,

kom till.

Ändå användes inte dessa fraktioner i någon bredare utsträckning

förrän under renässansen, för bara 500 år sedan.

Genom historien har alla kulturer jorden runt

utvecklat uppfinningsrika metoder att räkna.

För att lösa ett problem, låt oss säga... 12x15,

använde tidiga ryska bönder

ett system där man dubblerade och halverade.

När ett udda nummer resulterade i en fraktion

avrundade man nedåt,

sedan adderade man

udda multiplikatorer.

Gamla Egyptier använde sig av en dubbleringsprocess

till dess att de hade producerat en tillräcklig mängd...

sedan adderades dessa grupper tills de fann svaret.

Över Europa och Asien, under medeltiden,

var kulramen den handhållna kalkylatorn av sin tid.

Men bara ett fåtal människor visste hur man använde den.

Oftast rika köpmän och penningutlånare.

Genom att enkelt förflytta kulor som har platsvärde,

var en kulram ett effektivt sätt att beräkna.

Senare tog den kände Arabiske matematikern al-Khwārizmī

de Indisk-arabiska talen 0 till 9,

till Nordamerika och Europa

och utvecklade nya sätt att räkna.

Dessa algoritmer kunde skrivas ner på papper.

Genom århundradena blev det kännetecknande

för god utbildning att lära sig algoritmer.

När studenter lärde sig att räkna

långa kolumner av figurer,

låna och "ha i minne",

och göra långa divisioner effektiva och pålitliga,

kunde de nu registrera processerna

och kolla resultaten.

Komplexa kalkyler idag

görs på en handhållen miniräknare.

Detta innebär att studenten behöver insikt nog

att kunna avgöra svarens rimlighet

och att utveckla många olika

matematiska strategier för att göra det.

De flesta enklare beräkningarna som 12x15

kan lösas med huvudräkning genom att använda en variation av strategier.

När vi reser genom matematikens

rika och livliga historia

kan vi se hur idéer och metoder

växte fram ur väldigt mänskliga behov

av att lösa problem i våra vardagsliv.

Genom tiderna har mattematiska upptäckter

av män och kvinnor från hela världen,

givit upphov till olika sätt att betrakta världen

som hjälper oss att på mattematisk väg se

och förstå vår omvärld.

Vetenskap är samlade fakta

som vi fått fram genom observationer

och upptäckt genom olika tester.

Mattematik, kemi, och fysik representerar fixerade

språk som inte är föremål för tolkning.

Språken används för att beskriva vad vi observerar och

för att testa dessa observationer i bevissyfte.

Tänk på DNA,

celler, galaxer,

frukter,

bärbara datorer,

luftkonditionering.

Tänk på bilar,

mat,

hus,

fauna,

flora.

Tänk på atomer,

kroppsdelar,

klimat,

alla kläderna du har på dig.

Och förstå att allting är definierat,

eller skapat

genom vetenskapen.

För att förstå hela konceptet vetenskap

bör du förstå vad en vetenskaplig teori är:

En vetenskaplig teori

består av en samling koncept:

delvis som abstraktioner av observerbara fenomen,

som uttrycks i mätbara egenskaper,

och delvis som regler (kallade vetenskapliga naturlagar)

som uttrycker förhållandena

kring observationer av sådana koncept.

En vetenskaplig teori arbetas fram för att stämma med

tillgängliga empiriska data kring en sådan observation,

och framställs som en princip, eller en grupp av principer,

för att förklara en given typ av fenomen.

En vetenskaplig teori är helt annorlunda

från andra teorier.

Det är den mest troliga förklaringen

utifrån de senaste upptäckterna.

Vetenskap är det bästa verktyg som någonsin har utvecklats

för att förstå hur världen fungerar.

Vetenskap är en väldigt mänsklig form av kunskap.

Vi är alltid på gränsen till det okända.

Vetenskap handlar om samarbete

som sträcker sig över generationer.

Vi minns de som beredde vår väg,

vi ser även genom deras ögon.

Om du är vetenskapligt kunnig

ser världen väldigt annorlunda ut för dig

och den förståelsen ger dig styrka.

Det finns äkta poesi i den äkta världen.

Vetenskapen är verklighetens poesi.

Vi kan utöva vetenskap, och med den,

kan vi förbättra våra liv.

Det finns äkta poesi i den äkta världen.

Vetenskapen är verklighetens poesi.

Berättelsen om människan är berättelsen om idéer

som lyser upp alla mörka hörn.

Vetenskapsmän älskar mysterier, de älskar att inte veta.

Det skrämmer mig inte, att inte veta saker.

Mitt intresse bara växer då.

Det finns en mycket större universell verklighet

som vi alla deltar i.

Ju längre ut i universum vi tittar,

desto mer anmärkningsvärda upptäckter gör vi.

Själva jakten på sanningen,

är en berättelse full av insikter.

Det finns äkta poesi i den äkta världen.

Vetenskapen är verklighetens poesi.

Vi kan utöva vetenskap, och med den,

kan vi förbättra våra liv.

Det finns äkta poesi i den äkta världen.

vetenskap är verklighetens poesi.

Berättelsen om människan är en berättelse om idéer

som lyser upp alla mörka hörn.

Från vår ensamma punkt i kosmos,

har vi genom tankens kraft

gjort det möjligt att betrakta det korta ögonblicket

efter att vårt universum uppstått.

Jag tror att vetenskapen

förändrar hur ditt sinne fungerar,

så att du betraktar saker lite mer djupgående.

Vetenskapen ersätter privata fördomar

med allmänt verifierbara bevis.

Det är äkta poesi i den äkta världen.

Vetenskapen är verklighetens poesi.

Vi kan utöva vetenskap, och i och med det,

kan vi förbättra våra liv.

[Vetenskap är ett kraftfullt verktyg för att förstå

omvärlden]

[du kan se den som ett förstoringsglas

genom vilken du kan se

verkligheten omkring dig.]

[Utvecklandet av Beräkningar]

[Utvecklandet av Fraktioner]

[Utvecklingen av ett siffersystem]