Return to Video

(h) TROM - 1.1 Vetenskap

  • 0:06 - 0:11
    / Verkligheten om Mig /
  • 0:15 - 0:24
    www.tromsite.com
  • 0:35 - 0:36
    Kan du höra mig?
  • 0:37 - 0:38
    Ja.
  • 0:38 - 0:39
    Jag tror att du kan höra mig nu.
  • 0:39 - 0:41
    Men du ser mig inte.
  • 0:41 - 0:43
    Det är för att du har öron.
  • 0:43 - 0:46
    Om du blundar och sträcker dig mot skärmen
  • 0:47 - 0:48
    kommer du förstå att den är där.
  • 0:48 - 0:50
    Du känner den genom ditt skinn.
  • 0:51 - 0:53
    Om du inte har tillstånd att röra den,
  • 0:53 - 0:55
    kan du ändå känna lukten av den
  • 0:55 - 0:57
    och lukten av den varma plasten
  • 0:57 - 1:00
    låter dig förstå att din skärm måste vara där.
  • 1:00 - 1:03
    Det är tur att du har en näsa.
  • 1:03 - 1:06
    Men, vad händer om du smakar på den?
  • 1:06 - 1:08
    Det är ju lite svårare,
  • 1:08 - 1:10
    men efter ett tag känner du smaken av plast,
  • 1:10 - 1:12
    eftersom du har en tunga.
  • 1:13 - 1:15
    Du förstår världen omkring dig,
  • 1:15 - 1:17
    jag menar allting omkring dig,
  • 1:18 - 1:19
    genom dina fem sinnen.
  • 1:19 - 1:21
    Om du har öron,
  • 1:21 - 1:22
    kan du höra.
  • 1:22 - 1:23
    Om du har ögon,
  • 1:23 - 1:24
    kan du se.
  • 1:25 - 1:26
    Med din hud
  • 1:26 - 1:27
    kan du känna.
  • 1:27 - 1:28
    Tungan ger dig smaksinne,
  • 1:29 - 1:32
    och om du har en näsa, kan du känna lukter.
  • 1:33 - 1:37
    Ögon, öron, näsa, tunga och hud är de "verktyg"
  • 1:38 - 1:39
    som du föddes med.
  • 1:39 - 1:42
    Verktyg som hjälper dig att förstå din omgivning.
  • 1:43 - 1:45
    Men, hur kan du veta allt detta?
  • 1:46 - 1:48
    Bara för att du lagt märke till det?
  • 1:48 - 1:52
    Och, hur gick det till när vi delade in dem i fem sinnen?
  • 2:12 - 2:18
    [ VETENSKAP ]
  • 2:26 - 2:28
    Svaret är: vetenskap!
  • 2:28 - 2:30
    Eftersom världen är så komplicerad,
  • 2:31 - 2:34
    använder vi oss av vetenskap för att upptäcka och definiera.
  • 2:34 - 2:35
    Men vad är Vetenskap?
  • 2:36 - 2:38
    Att studera och undersöka naturen
  • 2:38 - 2:41
    genom observation och bevisföring.
  • 2:41 - 2:42
    Eller summan av all kunskap
  • 2:42 - 2:44
    erhållen genom forskning.
  • 2:44 - 2:48
    Förenklat summan av tester, siffror och bokstäver,
  • 2:48 - 2:51
    som tillsammans bildar definitioner.
  • 2:51 - 2:52
    Men hur?
  • 2:52 - 2:55
    De flesta människor använder symboler som värden,
  • 2:55 - 2:58
    och de mest kända grupperna är bokstäver och siffror.
  • 2:58 - 3:01
    De är uppfinningar som hjälper oss
  • 3:01 - 3:03
    att förstå vår omgivning.
  • 3:04 - 3:05
    För att bättre förstå hur dessa symboler
  • 3:05 - 3:07
    kom att användas
  • 3:07 - 3:10
    ska vi visa en kort historik om matematiken:
  • 3:14 - 3:16
    Människor har så länge vi funnits,
  • 3:16 - 3:19
    sökt efter lösningar till grundläggande problem.
  • 3:20 - 3:21
    Att bygga hem, mäta utrymmen,
  • 3:21 - 3:24
    hålla koll på säsonger och räkna objekt.
  • 3:25 - 3:26
    För över trettiotusen år sedan,
  • 3:26 - 3:28
    höll tidiga paleolitiska folkgrupper
  • 3:28 - 3:29
    koll på de olika säsongerna,
  • 3:29 - 3:31
    och hur väderleken påverkade växtligheten.
  • 3:32 - 3:34
    För att representera tiden,
  • 3:34 - 3:36
    ritade de streck i grottorna
  • 3:36 - 3:39
    eller skar in snitt i ben, trä eller stenar.
  • 3:39 - 3:42
    Varje streck stod för ett.
  • 3:42 - 3:43
    Men detta system var besvärligt
  • 3:43 - 3:45
    när man räknade större antal,
  • 3:45 - 3:46
    så symboler utvecklades med tiden
  • 3:47 - 3:48
    som stod för hela grupper av objekt.
  • 3:48 - 3:51
    Sumeriska lerstenar har hittats,
  • 3:51 - 3:53
    från fyratusen år före Kristus.
  • 3:53 - 3:56
    En liten kon av lera fick representera siffran 1,
  • 3:56 - 3:58
    en lerboll användes för 10,
  • 3:58 - 4:00
    och en stor kon stod för 60.
  • 4:01 - 4:04
    Det finns dokumenterade bevis från ungefär 3300 före Kristus
  • 4:04 - 4:06
    som visar att Babylonierna skrev ned talvärden
  • 4:06 - 4:07
    på lertavlor med vassrör.
  • 4:08 - 4:10
    De använde formen av en spik för att representera ettor
  • 4:10 - 4:13
    och liggande V för tior,
  • 4:13 - 4:15
    och kombinerande dessa för att ange andra nummer.
  • 4:15 - 4:16
    Till exempel
  • 4:16 - 4:18
    skrev Babylonierna numret 19 som...
  • 4:20 - 4:22
    De gamla Egyptierna använde objekt
  • 4:22 - 4:24
    från sina vardagsliv som symboler.
  • 4:24 - 4:27
    En pinne stod för 1, ett kokoppel var 10,
  • 4:27 - 4:28
    ett snurrat rep var 100,
  • 4:28 - 4:31
    en lotusblomma var 1000 och så vidare.
  • 4:31 - 4:35
    Nummer 19 var ett kokoppel och 9 stavar.
  • 4:36 - 4:38
    De tidiga Romarna skapade ett siffersystem
  • 4:38 - 4:40
    som vi fortfarande använder ibland.
  • 4:40 - 4:41
    Tillsammans med andra symboler
  • 4:41 - 4:44
    använde de 'X' för 10 och 'I' för 1.
  • 4:44 - 4:45
    Under medeltiden
  • 4:45 - 4:47
    placerade Romarna 'I' till höger om 'X' för att skriva 11
  • 4:47 - 4:50
    och till vänster för att skriva 9.
  • 4:50 - 4:52
    Så de skrev 19 som XIX
  • 4:53 - 4:54
    Alla dessa kreativa siffersystem
  • 4:55 - 4:58
    visar såväl grupper, som individuella objekt.
  • 4:59 - 5:00
    I några av de tidigaste räknesystemen
  • 5:00 - 5:03
    användes fingrar och tår.
  • 5:03 - 5:06
    Så de var baserade på ettor, femmor, tior, och tjugor.
  • 5:06 - 5:08
    På zulu är ordet för 6
  • 5:08 - 5:11
    att visa högertummen
  • 5:11 - 5:12
    vilket betyder att alla fingrar på den vänstra handen
  • 5:13 - 5:16
    redan summerats, och därför behövdes högertummen.
  • 5:16 - 5:18
    Andra system utvecklades ur handel.
  • 5:18 - 5:20
    Yorubafolket i Nigeria
  • 5:20 - 5:22
    använde skal av sjösnäckor som valuta
  • 5:22 - 5:25
    och utvecklade ett otroligt avancerat siffersystem
  • 5:25 - 5:26
    som byggde på tjugotal
  • 5:26 - 5:28
    och på räknesätt som multiplikation,
  • 5:28 - 5:30
    subtraktion och addition.
  • 5:30 - 5:31
    Till exempel
  • 5:31 - 5:36
    räknade de till 45 som 3 gånger 20 minus 10 minus 5.
  • 5:37 - 5:39
    Knutar i band och trådar användes
  • 5:39 - 5:41
    av många kulturer för att registrera talvärden,
  • 5:41 - 5:43
    som till exempel Perserna.
  • 5:43 - 5:44
    Inkaindianerna använde en mer förfinad version
  • 5:44 - 5:45
    kallad "quipu".
  • 5:45 - 5:48
    En tjock tråd som hålls upp horisontellt
  • 5:48 - 5:49
    och från vilken trådar med knutar hängde.
  • 5:50 - 5:52
    Typen av knut
  • 5:52 - 5:53
    tillsammans med trådens längd och färg
  • 5:53 - 5:56
    avgjorde om det var ettor, tior, och hundringar.
  • 5:56 - 5:58
    Numer använder nästan alla industrialiserade kulturer
  • 5:58 - 6:00
    siffrorna 0 till 9.
  • 6:01 - 6:02
    Men dessa symboler uppfanns inte
  • 6:02 - 6:04
    förrän under det tredje århundradet före Kristus, i Indien.
  • 6:05 - 6:06
    Och det tog 800 år
  • 6:06 - 6:10
    innan man kom på idén att låta 0:ans position avgöra värdet.
  • 6:10 - 6:11
    Det var en betydande ändring
  • 6:11 - 6:13
    som dramatiskt förändrade matematiken.
  • 6:15 - 6:17
    Vi människor har alltid delat med oss till varandra.
  • 6:17 - 6:19
    När tidiga kulturer delade upp sin mat och sitt vatten
  • 6:19 - 6:21
    eller ville dela upp sitt land
  • 6:21 - 6:22
    på ett rättvist sätt
  • 6:23 - 6:24
    upptäckte man gradvis fraktionsräkning
  • 6:24 - 6:27
    för att rättvist lösa dessa situationer.
  • 6:28 - 6:30
    De gamla Egyptierna använde enhets fraktioner,
  • 6:30 - 6:32
    fraktioner där täljaren är 1,
  • 6:32 - 6:35
    som 1/2, 1/3 och 1/5
  • 6:35 - 6:37
    och summerade och halverade dessa delar.
  • 6:37 - 6:40
    Om de ville dela tre brödlimpor lika
  • 6:40 - 6:42
    mellan fem familjemedlemmar
  • 6:42 - 6:44
    delades de första två limporna
  • 6:44 - 6:45
    i tre delar vardera,
  • 6:46 - 6:48
    och sedan delades den tredje limpan i fem delar,
  • 6:50 - 6:51
    och slutligen tog man den återstående tredjedelen
  • 6:52 - 6:55
    från den andra limpan och delade den i fem delar.
  • 6:56 - 7:00
    De skrev ned detta som en 1/3, 1/5, 1/15
  • 7:01 - 7:02
    Idag skulle vi visa denna uppdelning
  • 7:02 - 7:04
    med fraktionen 3/5.
  • 7:04 - 7:06
    Tre femtedelar för varje person,
  • 7:07 - 7:09
    eller tre limpor delade mellan fem människor.
  • 7:10 - 7:12
    Sumererna och de tidiga Babylonierna
  • 7:12 - 7:13
    uppfann ett siffersystem med fraktioner
  • 7:13 - 7:17
    som bygger på 60-tal, som vi fortfarande använder 4000 år senare.
  • 7:17 - 7:19
    Våra dagar har 60-minuters timmar
  • 7:19 - 7:20
    och 60-sekunders minuter
  • 7:21 - 7:23
    och en cirkel omfattar 360 grader.
  • 7:25 - 7:27
    Kinesiska samhällen använde kulramar
  • 7:27 - 7:30
    med ett system baserat på tior, även om de inte använde talet 0.
  • 7:31 - 7:32
    En tidig form av "decimalfraktioner"
  • 7:32 - 7:33
    kom från kulramen.
  • 7:34 - 7:34
    Till exempel:
  • 7:34 - 7:38
    3/5 blir 6 utav 10 på en kulram.
  • 7:38 - 7:41
    Kineserna döpte kärleksfullt täljaren till 'sonen'
  • 7:41 - 7:43
    och nämnaren till 'Modern'.
  • 7:44 - 7:45
    Det var inte förrän på elvahundratalet
  • 7:45 - 7:46
    som vanliga fraktioner
  • 7:46 - 7:48
    med streckmarkeringen vi använder idag,
  • 7:48 - 7:49
    kom till.
  • 7:50 - 7:52
    Ändå användes inte dessa fraktioner i någon bredare utsträckning
  • 7:52 - 7:54
    förrän under renässansen, för bara 500 år sedan.
  • 7:56 - 7:58
    Genom historien har alla kulturer jorden runt
  • 7:58 - 8:00
    utvecklat uppfinningsrika metoder att räkna.
  • 8:01 - 8:03
    För att lösa ett problem, låt oss säga... 12x15,
  • 8:04 - 8:05
    använde tidiga ryska bönder
  • 8:05 - 8:07
    ett system där man dubblerade och halverade.
  • 8:10 - 8:12
    När ett udda nummer resulterade i en fraktion
  • 8:13 - 8:14
    avrundade man nedåt,
  • 8:16 - 8:17
    sedan adderade man
  • 8:17 - 8:19
    udda multiplikatorer.
  • 8:24 - 8:27
    Gamla Egyptier använde sig av en dubbleringsprocess
  • 8:27 - 8:28
    till dess att de hade producerat en tillräcklig mängd...
  • 8:32 - 8:35
    sedan adderades dessa grupper tills de fann svaret.
  • 8:41 - 8:43
    Över Europa och Asien, under medeltiden,
  • 8:43 - 8:46
    var kulramen den handhållna kalkylatorn av sin tid.
  • 8:46 - 8:48
    Men bara ett fåtal människor visste hur man använde den.
  • 8:48 - 8:50
    Oftast rika köpmän och penningutlånare.
  • 8:51 - 8:53
    Genom att enkelt förflytta kulor som har platsvärde,
  • 8:54 - 8:56
    var en kulram ett effektivt sätt att beräkna.
  • 8:57 - 8:59
    Senare tog den kände Arabiske matematikern al-Khwārizmī
  • 8:59 - 9:02
    de Indisk-arabiska talen 0 till 9,
  • 9:02 - 9:04
    till Nordamerika och Europa
  • 9:04 - 9:06
    och utvecklade nya sätt att räkna.
  • 9:07 - 9:09
    Dessa algoritmer kunde skrivas ner på papper.
  • 9:10 - 9:12
    Genom århundradena blev det kännetecknande
  • 9:12 - 9:14
    för god utbildning att lära sig algoritmer.
  • 9:14 - 9:15
    När studenter lärde sig att räkna
  • 9:15 - 9:17
    långa kolumner av figurer,
  • 9:17 - 9:18
    låna och "ha i minne",
  • 9:18 - 9:21
    och göra långa divisioner effektiva och pålitliga,
  • 9:22 - 9:23
    kunde de nu registrera processerna
  • 9:23 - 9:25
    och kolla resultaten.
  • 9:26 - 9:28
    Komplexa kalkyler idag
  • 9:28 - 9:30
    görs på en handhållen miniräknare.
  • 9:30 - 9:31
    Detta innebär att studenten behöver insikt nog
  • 9:31 - 9:33
    att kunna avgöra svarens rimlighet
  • 9:33 - 9:35
    och att utveckla många olika
  • 9:35 - 9:37
    matematiska strategier för att göra det.
  • 9:38 - 9:40
    De flesta enklare beräkningarna som 12x15
  • 9:41 - 9:43
    kan lösas med huvudräkning genom att använda en variation av strategier.
  • 9:54 - 9:55
    När vi reser genom matematikens
  • 9:55 - 9:57
    rika och livliga historia
  • 9:57 - 9:59
    kan vi se hur idéer och metoder
  • 9:59 - 10:01
    växte fram ur väldigt mänskliga behov
  • 10:01 - 10:04
    av att lösa problem i våra vardagsliv.
  • 10:04 - 10:06
    Genom tiderna har mattematiska upptäckter
  • 10:06 - 10:08
    av män och kvinnor från hela världen,
  • 10:08 - 10:10
    givit upphov till olika sätt att betrakta världen
  • 10:10 - 10:12
    som hjälper oss att på mattematisk väg se
  • 10:12 - 10:14
    och förstå vår omvärld.
  • 10:15 - 10:17
    Vetenskap är samlade fakta
  • 10:17 - 10:20
    som vi fått fram genom observationer
  • 10:21 - 10:23
    och upptäckt genom olika tester.
  • 10:24 - 10:28
    Mattematik, kemi, och fysik representerar fixerade
  • 10:29 - 10:32
    språk som inte är föremål för tolkning.
  • 10:32 - 10:35
    Språken används för att beskriva vad vi observerar och
  • 10:36 - 10:39
    för att testa dessa observationer i bevissyfte.
  • 10:39 - 10:41
    Tänk på DNA,
  • 10:41 - 10:44
    celler, galaxer,
  • 10:44 - 10:46
    frukter,
  • 10:46 - 10:48
    bärbara datorer,
  • 10:49 - 10:51
    luftkonditionering.
  • 10:51 - 10:54
    Tänk på bilar,
  • 10:54 - 10:57
    mat,
  • 10:57 - 10:59
    hus,
  • 11:00 - 11:03
    fauna,
  • 11:03 - 11:06
    flora.
  • 11:06 - 11:09
    Tänk på atomer,
  • 11:09 - 11:11
    kroppsdelar,
  • 11:12 - 11:14
    klimat,
  • 11:15 - 11:18
    alla kläderna du har på dig.
  • 11:20 - 11:23
    Och förstå att allting är definierat,
  • 11:23 - 11:25
    eller skapat
  • 11:25 - 11:27
    genom vetenskapen.
  • 11:34 - 11:36
    För att förstå hela konceptet vetenskap
  • 11:36 - 11:40
    bör du förstå vad en vetenskaplig teori är:
  • 11:41 - 11:42
    En vetenskaplig teori
  • 11:42 - 11:45
    består av en samling koncept:
  • 11:45 - 11:48
    delvis som abstraktioner av observerbara fenomen,
  • 11:48 - 11:51
    som uttrycks i mätbara egenskaper,
  • 11:51 - 11:54
    och delvis som regler (kallade vetenskapliga naturlagar)
  • 11:54 - 11:56
    som uttrycker förhållandena
  • 11:56 - 11:59
    kring observationer av sådana koncept.
  • 11:59 - 12:02
    En vetenskaplig teori arbetas fram för att stämma med
  • 12:02 - 12:05
    tillgängliga empiriska data kring en sådan observation,
  • 12:05 - 12:09
    och framställs som en princip, eller en grupp av principer,
  • 12:09 - 12:11
    för att förklara en given typ av fenomen.
  • 12:12 - 12:14
    En vetenskaplig teori är helt annorlunda
  • 12:14 - 12:15
    från andra teorier.
  • 12:16 - 12:18
    Det är den mest troliga förklaringen
  • 12:18 - 12:21
    utifrån de senaste upptäckterna.
  • 12:33 - 12:36
    Vetenskap är det bästa verktyg som någonsin har utvecklats
  • 12:37 - 12:39
    för att förstå hur världen fungerar.
  • 12:39 - 12:42
    Vetenskap är en väldigt mänsklig form av kunskap.
  • 12:42 - 12:45
    Vi är alltid på gränsen till det okända.
  • 12:45 - 12:47
    Vetenskap handlar om samarbete
  • 12:48 - 12:50
    som sträcker sig över generationer.
  • 12:51 - 12:53
    Vi minns de som beredde vår väg,
  • 12:54 - 12:57
    vi ser även genom deras ögon.
  • 12:57 - 12:58
    Om du är vetenskapligt kunnig
  • 12:59 - 13:00
    ser världen väldigt annorlunda ut för dig
  • 13:00 - 13:03
    och den förståelsen ger dig styrka.
  • 13:09 - 13:12
    Det finns äkta poesi i den äkta världen.
  • 13:12 - 13:15
    Vetenskapen är verklighetens poesi.
  • 13:16 - 13:18
    Vi kan utöva vetenskap, och med den,
  • 13:19 - 13:21
    kan vi förbättra våra liv.
  • 13:21 - 13:24
    Det finns äkta poesi i den äkta världen.
  • 13:24 - 13:27
    Vetenskapen är verklighetens poesi.
  • 13:27 - 13:30
    Berättelsen om människan är berättelsen om idéer
  • 13:30 - 13:34
    som lyser upp alla mörka hörn.
  • 13:40 - 13:44
    Vetenskapsmän älskar mysterier, de älskar att inte veta.
  • 13:46 - 13:48
    Det skrämmer mig inte, att inte veta saker.
  • 13:49 - 13:51
    Mitt intresse bara växer då.
  • 13:52 - 13:55
    Det finns en mycket större universell verklighet
  • 13:55 - 13:58
    som vi alla deltar i.
  • 13:58 - 14:00
    Ju längre ut i universum vi tittar,
  • 14:00 - 14:04
    desto mer anmärkningsvärda upptäckter gör vi.
  • 14:04 - 14:06
    Själva jakten på sanningen,
  • 14:06 - 14:09
    är en berättelse full av insikter.
  • 14:16 - 14:18
    Det finns äkta poesi i den äkta världen.
  • 14:19 - 14:22
    Vetenskapen är verklighetens poesi.
  • 14:23 - 14:25
    Vi kan utöva vetenskap, och med den,
  • 14:26 - 14:28
    kan vi förbättra våra liv.
  • 14:28 - 14:31
    Det finns äkta poesi i den äkta världen.
  • 14:31 - 14:34
    vetenskap är verklighetens poesi.
  • 14:34 - 14:37
    Berättelsen om människan är en berättelse om idéer
  • 14:38 - 14:40
    som lyser upp alla mörka hörn.
  • 14:40 - 14:43
    Från vår ensamma punkt i kosmos,
  • 14:43 - 14:46
    har vi genom tankens kraft
  • 14:46 - 14:49
    gjort det möjligt att betrakta det korta ögonblicket
  • 14:50 - 14:52
    efter att vårt universum uppstått.
  • 14:52 - 14:53
    Jag tror att vetenskapen
  • 14:53 - 14:55
    förändrar hur ditt sinne fungerar,
  • 14:55 - 14:58
    så att du betraktar saker lite mer djupgående.
  • 14:58 - 15:02
    Vetenskapen ersätter privata fördomar
  • 15:02 - 15:04
    med allmänt verifierbara bevis.
  • 15:04 - 15:07
    Det är äkta poesi i den äkta världen.
  • 15:08 - 15:11
    Vetenskapen är verklighetens poesi.
  • 15:11 - 15:14
    Vi kan utöva vetenskap, och i och med det,
  • 15:15 - 15:16
    kan vi förbättra våra liv.
  • 15:16 - 15:19
    [Vetenskap är ett kraftfullt verktyg för att förstå
  • 15:20 - 15:22
    omvärlden]
  • 15:22 - 15:24
    [du kan se den som ett förstoringsglas
  • 15:24 - 15:26
    genom vilken du kan se
  • 15:26 - 15:30
    verkligheten omkring dig.]
  • Mh συγχρονισμένα
    [Utvecklandet av Beräkningar]
  • Mh συγχρονισμένα
    [Utvecklandet av Fraktioner]
  • Mh συγχρονισμένα
    [Utvecklingen av ett siffersystem]
Τίτλος:
(h) TROM - 1.1 Vetenskap
Περιγραφή:

http://tromsite.com - Full documentary, very well organized (download, youtube stream, subtitles, credits, share, get involved, and many more)

Documentary´s description :
-------------------------------------------------------------------------
TROM (The Reality of Me) represents the biggest documentary ever created, it is also the only one that tries to analyse everything : from science to the monetary system as well as real solutions to improve everyone's life.

A new and ´real´ way to see the world.

"Before the Big-Bang, till present, and beyond."
-------------------------------------------------------------------------

more » « less
Video Language:
English
Duration:
15:34

Swedish subtitles

Αναθεωρήσεις Compare revisions