Return to Video

Hur klimatförändringarna kan göra vår mat mindre näringsrik

  • 0:02 - 0:07
    Yogi Berra, en amerikansk
    baseballspelare och filosof, sa:
  • 0:07 - 0:10
    "Om vi inte vet var vi ska,
    kanske vi inte kommer fram."
  • 0:11 - 0:16
    Samlingen av vetenskaplig forskning
    ger oss bättre inblick,
  • 0:16 - 0:21
    bättre klarhet, i hur vår framtid
    kan se ut i ett förändrat klimat
  • 0:21 - 0:23
    och vad det kan betyda för vår hälsa.
  • 0:24 - 0:27
    Jag är här för att prata
    om en besläktad aspekt,
  • 0:27 - 0:32
    om hur våra utsläpp av växthusgaser
    från förbränningen av fossila bränslen
  • 0:32 - 0:36
    minskar näringsinnehållet i vår mat.
  • 0:37 - 0:39
    Vi börjar med kostpyramiden.
  • 0:39 - 0:41
    Ni känner alla till kostpyramiden.
  • 0:41 - 0:44
    Vi behöver alla äta en varierad kost.
  • 0:44 - 0:45
    Vi behöver proteiner,
  • 0:45 - 0:47
    vi behöver mineraler,
  • 0:47 - 0:48
    vi behöver vitaminer.
  • 0:48 - 0:52
    Och det här är ett sätt
    för oss att se till
  • 0:52 - 0:54
    att vi får i oss allt vi behöver varje dag
  • 0:54 - 0:56
    så att vi kan växa och må bra.
  • 0:56 - 0:59
    Men vi äter inte bara
    för att vi behöver det,
  • 0:59 - 1:01
    vi äter också för nöjes skull.
  • 1:01 - 1:04
    Bröd, pasta, pizza –
  • 1:04 - 1:08
    det finns en massa mat
    som har kulturell betydelse.
  • 1:08 - 1:09
    Vi tycker om att äta den.
  • 1:10 - 1:12
    Så maten är viktig för vår kost,
  • 1:12 - 1:15
    men den är också viktig för våra kulturer.
  • 1:16 - 1:19
    Koldioxiden har ökat i mängd
  • 1:19 - 1:21
    sedan den industriella
    revolutionens början,
  • 1:21 - 1:27
    en ökning från 280 ppm, eller miljondelar,
    till över 410 ppm i dag,
  • 1:27 - 1:29
    och den fortsätter öka.
  • 1:29 - 1:33
    Kolet som växter behöver för att växa
    kommer från koldioxiden.
  • 1:33 - 1:35
    Växterna tar upp den,
  • 1:35 - 1:40
    och de bryter ner den
    så att de kan använda kolet för att växa.
  • 1:40 - 1:43
    De behöver också näring från jorden.
  • 1:44 - 1:48
    Så ja, koldioxid är växternas mat.
  • 1:49 - 1:54
    Att koldioxidhalten ökar
    borde vara goda nyheter
  • 1:54 - 1:57
    för livsmedelsförsörjningen i världen,
  • 1:57 - 2:01
    som ska se till att alla
    har tillräckligt att äta varje dag.
  • 2:01 - 2:07
    Ungefär 820 miljoner människor i världen
    får inte tillräckligt att äta varje dag.
  • 2:07 - 2:11
    Så det finns en hel del skrivet
    om hur högre koldioxidhalter
  • 2:11 - 2:13
    ska hjälpa till med
    livsmedelsförsörjningsproblemen.
  • 2:13 - 2:19
    Vi behöver skynda på utvecklingen
    när det gäller jordbruksproduktiviteten
  • 2:19 - 2:23
    för att livnära de nio till tio miljarder
    personer som kommer finnas år 2050
  • 2:23 - 2:28
    och för att uppfylla de Globala målen
    för hållbar utveckling, särskilt Mål 2,
  • 2:28 - 2:31
    som rör tryggare livsmedelsförsörjning,
  • 2:31 - 2:32
    bättre näring,
  • 2:32 - 2:36
    och ökad tillgång för alla
    till den mat vi behöver.
  • 2:36 - 2:41
    Vi vet att klimatförändringarna
    påverkar jordbruksproduktiviteten.
  • 2:41 - 2:43
    Jorden har blivit ungefär en grad varmare
  • 2:43 - 2:46
    sedan tiden före industrialiseringen.
  • 2:46 - 2:49
    Det förändrar lokala temperatur-
    och nederbördsmönster,
  • 2:49 - 2:54
    och det får konsekvenser
    för produktiviteten i jordbruket
  • 2:54 - 2:56
    i många delar av världen.
  • 2:56 - 3:00
    Och det är inte bara förändringarna
    i temperatur och nederbörd,
  • 3:00 - 3:01
    det är extremerna.
  • 3:01 - 3:05
    Extremer i form av värmeböljor,
    översvämningar och torka
  • 3:05 - 3:09
    påverkar produktiviteten avsevärt.
  • 3:11 - 3:13
    Och koldioxiden,
  • 3:13 - 3:16
    förutom att den får växter att växa,
  • 3:16 - 3:19
    har även andra följder,
  • 3:19 - 3:22
    som att växter,
    när koldioxidhalten är högre,
  • 3:22 - 3:26
    ökar produktionen av kolhydrater –
    socker och stärkelse –
  • 3:26 - 3:31
    och minskar koncentrationen av proteiner
    och nödvändiga näringsämnen.
  • 3:31 - 3:38
    Det här är väldigt viktigt för hur vi ser
    på livsmedelsförsörjningen i framtiden.
  • 3:38 - 3:42
    För några kvällar sedan, i diskussionerna
    om klimatförändringarna,
  • 3:42 - 3:46
    var det någon som sa
    att hen var fem sjundedels optimist:
  • 3:46 - 3:49
    att hen är optimist fem dagar i veckan,
  • 3:49 - 3:52
    och det här är ett ämne
    för de övriga två dagarna.
  • 3:53 - 3:55
    Om vi tänker på mineraler
  • 3:55 - 4:00
    påverkas nästan alla av dem
    av högre koldioxidhalter.
  • 4:00 - 4:02
    Järn och zink påverkas särskilt mycket.
  • 4:02 - 4:06
    Om du inte får tillräckligt
    med järn kan du få blodbrist.
  • 4:06 - 4:09
    Det kan orsaka trötthet, andnöd,
  • 4:09 - 4:13
    och ytterligare några
    ganska allvarliga åkommor.
  • 4:13 - 4:14
    Om du inte får tillräckligt med zink
  • 4:14 - 4:17
    kan du tappa matlusten.
  • 4:17 - 4:19
    Det är ett betydande problem i världen.
  • 4:19 - 4:22
    Ungefär en miljard människor
    har zinkbrist.
  • 4:22 - 4:25
    Zink är väldigt viktigt
    för mödrar och barns hälsa.
  • 4:25 - 4:27
    Det påverkar utvecklingen.
  • 4:28 - 4:32
    B-vitaminer är nödvändiga
    av en mängd anledningar.
  • 4:32 - 4:35
    De hjälper till att omvandla
    vår mat till energi.
  • 4:35 - 4:40
    De är viktiga för många
    fysiologiska processer i vår kropp.
  • 4:40 - 4:43
    Och när en växt har högre kolhalt
  • 4:43 - 4:44
    får den mindre kväve
  • 4:44 - 4:46
    och mindre B-vitaminer.
  • 4:47 - 4:48
    Det påverkar inte bara oss.
  • 4:48 - 4:50
    Boskap påverkas redan
  • 4:50 - 4:54
    eftersom kvaliteten
    på deras bete försämras.
  • 4:54 - 4:57
    Det här påverkar faktiskt alla
    som äter växter.
  • 4:57 - 5:01
    Tänk till exempel på våra husdjur,
    som katter och hundar.
  • 5:01 - 5:05
    Om du tittar på innehållsdeklarationen
    för maten för sällskapsdjur och hundar
  • 5:05 - 5:09
    så finns det en stor andel
    spannmål i den maten.
  • 5:09 - 5:11
    Så det här påverkar alla.
  • 5:11 - 5:14
    Hur vet vi att det är ett problem?
  • 5:14 - 5:16
    Vi känner till det från fältstudier
  • 5:16 - 5:19
    och från experimentella studier
    gjorda i laboratorium.
  • 5:19 - 5:20
    I fältstudierna –
  • 5:20 - 5:25
    och jag kommer främst fokusera
    på vete och ris –
  • 5:25 - 5:27
    finns det fält med till exempel ris
  • 5:27 - 5:29
    som har delats in i olika jordlotter.
  • 5:30 - 5:32
    Och lotterna är precis likadana:
  • 5:32 - 5:34
    Jorden är densamma,
  • 5:34 - 5:36
    nederbörden är densamma –
  • 5:36 - 5:38
    allt är likadant.
  • 5:38 - 5:42
    Förutom att man blåser ut koldioxid
    över några av jordlotterna.
  • 5:43 - 5:45
    Så man kan jämföra
  • 5:45 - 5:48
    hur det ser ut under de villkor vi har nu
  • 5:48 - 5:51
    med de ökade koldioxidhalterna
  • 5:51 - 5:53
    i framtiden.
  • 5:53 - 5:56
    Jag deltog i en av de få studier
    som har undersökt det här.
  • 5:56 - 6:01
    Vi tittade på 18 risfält i Kina och Japan
  • 6:01 - 6:04
    och odlade dem under de omständigheter
    man kan förvänta sig
  • 6:04 - 6:05
    senare under det här århundradet.
  • 6:07 - 6:09
    När man tittar på slutsatserna
  • 6:09 - 6:12
    är den vita stapeln hur det ser ut i dag,
  • 6:12 - 6:16
    och den röda stapeln hur det kommer
    att se ut senare under 2000-talet.
  • 6:18 - 6:21
    Proteinet minskar med ungefär tio procent,
  • 6:21 - 6:25
    järn med ungefär åtta procent,
    zink med ungefär fem procent.
  • 6:25 - 6:28
    Det låter inte
    som jättestora förändringar,
  • 6:28 - 6:30
    men tänk på fattiga människor
  • 6:30 - 6:32
    i alla länder,
  • 6:32 - 6:34
    som främst lever på stärkelse,
  • 6:34 - 6:37
    och att det här kommer att knuffa
    alla som är på gränsen
  • 6:37 - 6:40
    över gränsen in i direkt näringsbrist
  • 6:40 - 6:42
    och skapa alla möjliga hälsoproblem.
  • 6:42 - 6:46
    Situationen är tydligare
    när det gäller B-vitaminer.
  • 6:46 - 6:50
    För vitamin B1 och B2
  • 6:50 - 6:52
    är minskningen 17 procent.
  • 6:52 - 6:57
    Pantotensyra, vitamin B5,
    minskar ungefär 13 procent.
  • 6:57 - 7:01
    Folsyra minskar med 30 procent.
  • 7:01 - 7:05
    Det här är medelvärden
    för de olika experimenten som har gjorts.
  • 7:05 - 7:09
    Folsyra är nödvändigt
    för barns utveckling.
  • 7:09 - 7:11
    Gravida kvinnor som inte får
    tillräckligt med folsyra
  • 7:11 - 7:14
    löper mycket högre risk
    att föda barn med missbildningar.
  • 7:14 - 7:20
    Så det här är väldigt allvarliga
    potentiella följder för vår hälsa
  • 7:20 - 7:22
    av den fortsatta koldioxidökningen.
  • 7:24 - 7:25
    I ett annat exempel,
  • 7:25 - 7:29
    modelleringsarbetet här gjordes
    av Chris Weyant och hans kolleger,
  • 7:29 - 7:32
    undersöktes den här kedjan
    från mer koldioxid
  • 7:32 - 7:36
    till mindre järn och zink –
    de tittade bara på järn och zink –
  • 7:36 - 7:38
    till olika hälsoeffekter.
  • 7:38 - 7:42
    De undersökte malaria,
    diarrésjukdomar, lunginflammation,
  • 7:42 - 7:43
    blodbrist,
  • 7:43 - 7:48
    och undersökte vad följderna
    kunde bli år 2050.
  • 7:48 - 7:50
    Ju mörkare färgen är här,
  • 7:50 - 7:52
    desto större är följderna.
  • 7:52 - 7:55
    Man kan se den största effekten
  • 7:55 - 7:58
    i Asien och Afrika,
  • 7:58 - 8:00
    men observera att i länder som USA
  • 8:00 - 8:02
    och i länder i Europa
  • 8:02 - 8:04
    kan befolkningen också drabbas.
  • 8:05 - 8:09
    De uppskattade att 125 miljoner
    människor kunde påverkas.
  • 8:10 - 8:11
    De skapade också modeller
  • 8:11 - 8:14
    för vilka åtgärder
    som skulle vara mest effektiva,
  • 8:14 - 8:19
    och deras slutsats var att det skulle vara
    att minska utsläppen av växthusgaser:
  • 8:19 - 8:22
    Se till att växthusgaserna minskade
    till mitten av århundradet
  • 8:22 - 8:25
    så att vi inte behöver oroa oss
    så mycket för följderna
  • 8:25 - 8:27
    längre fram i framtiden.
  • 8:29 - 8:31
    De här experimenten, de här modellerna,
  • 8:31 - 8:32
    tog inte hänsyn
  • 8:32 - 8:34
    till själva klimatförändringarna.
  • 8:34 - 8:37
    De tittade bara på den ökade koldioxiden.
  • 8:38 - 8:40
    Så när man lägger ihop dem,
  • 8:40 - 8:43
    blir effekten mycket större
    än vad jag har visat er.
  • 8:44 - 8:47
    Jag skulle nu vilja berätta för er
  • 8:47 - 8:52
    hur mycket den mat ni åt till frukost,
    och den mat ni kommer att äta till lunch,
  • 8:52 - 8:55
    har förändrats från den
    som era mor- och farföräldrar åt
  • 8:55 - 8:57
    när det gäller näringsvärdet.
  • 8:58 - 8:59
    Men det kan jag inte.
  • 8:59 - 9:02
    Vi har ingen forskning på det.
  • 9:02 - 9:05
    Jag skulle vilja berätta för er
    hur mycket bristen på mat i dag
  • 9:05 - 9:07
    påverkas av förändringarna.
  • 9:08 - 9:09
    Men det kan jag inte.
  • 9:09 - 9:11
    Vi har ingen forskning på det heller.
  • 9:12 - 9:16
    Det är mycket som vi behöver
    ta reda på om det här,
  • 9:16 - 9:20
    även vad de möjliga lösningarna kan vara.
  • 9:20 - 9:23
    Vi vet inte exakt vilka lösningarna är,
  • 9:23 - 9:25
    men vi har en mängd alternativ.
  • 9:25 - 9:28
    Vi har tekniska framsteg.
  • 9:28 - 9:31
    Vi har växtförädling.
    Vi har bioberikning.
  • 9:31 - 9:33
    Typen av jord kan påverka.
  • 9:33 - 9:36
    Och, det skulle naturligtvis
    vara bra att veta
  • 9:36 - 9:40
    hur de här förändringarna
    kan påverka vår framtida hälsa
  • 9:40 - 9:43
    och våra barn och barnbarns hälsa.
  • 9:44 - 9:46
    Den här sortens investeringar tar tid.
  • 9:47 - 9:50
    Det kommer att ta tid
    att lösa alla de här problemen.
  • 9:51 - 9:55
    Det finns inte någon nationell enhet
    eller företagsgrupp
  • 9:55 - 9:57
    som bekostar den här forskningen.
  • 9:57 - 10:03
    Vi behöver de här investeringarna
    för att ta reda på vart vi är på väg.
  • 10:04 - 10:07
    Vad vi kan göra under tiden
  • 10:07 - 10:13
    är att se till att alla människor
    får tillgång till en allsidig kost,
  • 10:13 - 10:17
    inte bara i de rika delarna
    av världen, utan överallt.
  • 10:17 - 10:22
    Vi måste, individuellt och kollektivt,
    minska utsläppen av växthusgaser
  • 10:22 - 10:26
    för att minska utmaningarna
    som kommer att dyka upp i framtiden.
  • 10:27 - 10:32
    Det har sagts att om du tycker
    att det är dyrt med utbildning,
  • 10:32 - 10:34
    testa okunskap.
  • 10:34 - 10:36
    Låt oss inte göra det.
  • 10:36 - 10:39
    Låt oss investera i oss själva,
  • 10:39 - 10:40
    i våra barn,
  • 10:40 - 10:41
    och i vår planet.
  • 10:41 - 10:43
    Tack.
  • 10:43 - 10:45
    (Applåder)
Títol:
Hur klimatförändringarna kan göra vår mat mindre näringsrik
Speaker:
Kristie Ebi
Descripció:

Högre koldioxidhalter i atmosfären kan göra att växter växer fortare, men det finns dolda nackdelar: de bestjäl växterna på näringsämnen och vitaminer som vi behöver för att överleva. I ett föredrag om global livsmedelsförsörjning utforskar epidemiologen Kristie Ebi de potentiellt enorma hälsoföljder som den här växande näringskrisen kan få – och de steg vi kan ta för att säkerställa att alla människor har tillgång till säker och hälsosam mat.

more » « less
Video Language:
English
Team:
closed TED
Projecte:
TEDTalks
Duration:
11:00

Swedish subtitles

Revisions