-
Vad jag ska göra i den här videon
-
är att tänka på uppkomsten av Algebra,
-
Algebrans ursprung
-
och ordet algebra,
-
speciellt de teorier
-
som Algebra står för.
-
som kommer från den här boken,
-
eller egentligen den sidan av boken som ni ser här.
-
Översättningen för titeln på boken är
-
"Den kortfattade boken om beräkning genom komplettering och balansering."
-
och den är skriven av en persisk matematiker,
-
som levde i Baghdad på,
-
jag tror det var 700- eller 800-talet.
-
Antagligen år 820 e. kr. eller något liknande
-
när han skrev den här boken.
-
A D
-
Algebra är det arabiska ordet
-
som här är den riktiga titeln han gav boken
-
som är den arabiska titeln
-
"Algebra betyder återställande eller komplettering."
-
återställande eller komplettering
-
Och i sin bok kopplade han det till en specifik handling
-
där man tar något från den ena sidan av en ekvation
-
till den andra sidan av en ekvation.
-
Men vi kan faktiskt se det här. Jag kan inte arabiska
-
men jag vet att flera språk har lånat från arabiskan
-
eller kanske tvärtom.
-
Här står det Al Kitab
-
och jag kan tillräckligt med urdu och hindi för att förstå en bra indisk film
-
men Al Kitab, "Kitab" betyder "bok".
-
så den här delen är "bok".
-
al-muhktasar tror jag betyder "kortfattad"
-
för jag kan inte ordet för kortfattad och det där ordet verkar som det.
-
Fi hisab, "hisab" betyder "beräkning" i urdu så det här är beräkning.
-
Al-gabr är kärnan.
-
Det här är den berömda algebran. Det här den visar sig
-
så det här är "komplettering".
-
ni kan se det som komplettering.
-
Och till sist wa'l-muqabala
-
som betyder "balansering".
-
komplettering och balansering.
-
Så om vi skulle översätta det,
-
och jag vet att det här inte är en video där man ska lära sig
-
att översätta Arabiska, men jag antar att det som står här
-
betyder "Kortfattad om beräkning om komplettering och balansering."
-
det är inte en helt perfekt översättning
-
men det är källan till ordet "algebra".
-
Det här är en väldigt väldigt viktig bok
-
inte bara för att det var den första användningen av ordet algebra,
-
många ser den här boken som den första gången
-
som algebra samlade de moderna idéerna
-
att balansera en ekvation,
-
själva det abstrakta problemet,
-
inte bara försöka lösa ett och annat problem
-
men Al-Khãrizmi var inte den första personen,
-
bara för att ni ska få en känsla av var allt detta hände,
-
han levde i Bahgdad
-
det är här, och den här delen av världen märks
-
tydligt i algebrans historia
-
Han var där under 7-800-talet
-
låt mig dra en tidslinje här
-
så att vi kan uppskatta allt
-
så - en tidslinje
-
så antingen du är religiös eller inte
-
så är de flesta av våra dateringar beroende av Kristi födelse
-
jag sätter den händelsen just här
-
så kan vi sätta ett kors här ovanför
-
för att understryka, när vi vill vara icke-konfessionella
-
så säger vi modern tid, före modern tid
-
när vi vill vara troende
-
så säger vi Anno Domini
-
vilket betyder Herrans År
-
Anno - jag kan inte latin - 'Anno Domini', tror jag
-
'Herrens år
-
och när vi vill ... i ett religiöst sammanhang,
-
istället för att säga 'före modern tid'
-
så säger vi före Kristus, f Kr
-
men hur som helst , här är 1000
-
i modern tid
-
här är 2 000 i modern tid
-
och just nu är vi
-
när jag gör den här videon är jag ungefär här
-
så... här är 1 000 före modern tid
-
och här är 2 000 före modern tid
-
de första spåren, och jag hoppar lite,
-
vad vi skulle kunnat hitta
-
om vi kunde göra lite utgrävningar
-
så skulle vi kunna hitta andra bevis
-
från andra civilisationer och andra människor
-
som snubblat över Algebrans teorier
-
Men, våra första fynd av människor,
-
som undersökte sambanden i Algebra,
-
kommer från det antika Babylon
-
omkring 2 000 år före modern tid,
-
före Kristus. Så ungefär här
-
fanns det stentavlor
-
där det verkar det som att folk undersökte
-
algebrans grundläggande tankar.
-
De använde inte samma symboler
-
och de använda inte samma sätt att skriva siffror
-
med det var Algebra de arbetade med
-
och igen, det är samma del av världen
-
Babylon låg här
-
och Babylon byggde vidare på tradiitionen från sumerna
-
Hela regionen kallades för Mesopotamien
-
grekiska för "mellan två floder"---
-
Det är de första spåren vi känner till
-
av att människor hade börjat räkna med
-
vad vi kallar för algebra
-
och nu snabbspolar vi
-
jag är säker på att inte ens historikerna vet något om
-
alla olika fall när människor har använt algebra
-
men de största bidragen till algebra
-
såg vi där i Babylon för 2 000 år sedan
-
om vi snabbspolar till ungefär 2-300 e Kr
-
ungefär här
-
så hittar du en grekisk gentleman som levde i Alexandria
-
Grekland ligger här, men han levde i Alexandria
-
som vid den tiden var en del av det romerska riket
-
Alexandria ligger här
-
och han hette
-
Diofantos eller Diafantos
-
jag vet inte hur man uttalar det
-
Diofantos
-
och han betraktas ibland som Algebrans upphovsman
-
det kan man diskutera, är det Diofantos eller är det Al-Khwãrizmi
-
Al-Khwãrizmi som började använda begreppet balansera ekvationer
-
och pratade mer om matematiken som sådan
-
när Diofantos fokuserade mer på speciella problem
-
Båda två kom efter av Babylonierna
-
fast var och en bidrog på sitt sätt.
-
De kopierade ju inte bara det som Babylonierna gjort.
-
De lade till sina egna unika bidrag
-
till det som vi nu betraktar som "Algeba".
-
Många, speciellt västerländska historiker
-
anser att Diofantos är algebrans upphovsman
-
men ibland anses Al-Khwãrizmi vara det
-
av andra folkgrupper
-
Al-Khwãrizmi bidrog mycket
-
nu går vi till ungefär 600-talet e Kr
-
.
-
då fanns en annan berömd matematiker i algebrans historia
-
Brahma Gupta i Indien
-
.
-
hm, jag vet inte
-
var i Indien han levde. Jag borde slå upp det.
-
men jag tror att det är ungefär här
-
Han bidrog också med viktiga delar
-
Al-Khwãrizmi
-
bodde här
-
Al-Khwãrizmi, han är mannen
-
som vi absolut kan ge äran av algebra,
-
som kommer från arabiskans återställa,
-
några anser att han är, om inte algebrans fader,
-
fast några säger att han är,
-
så är han en av fädrena till algebra,
-
eftersom han började tänka mer abstrakt om algebra,
-
även om det saknas en del särskilda problem,
-
och en massa sätt
-
som en modern matematiker skulle tänka på