Return to Video

Algebrans ursprung

  • 0:01 - 0:02
    Vad jag ska göra i den här videon
  • 0:02 - 0:05
    är att tänka på uppkomsten av Algebra,
  • 0:05 - 0:07
    Algebrans ursprung
  • 0:07 - 0:09
    och ordet algebra,
  • 0:09 - 0:11
    speciellt de teorier
  • 0:11 - 0:13
    som Algebra står för.
  • 0:13 - 0:16
    som kommer från den här boken,
  • 0:16 - 0:19
    eller egentligen den sidan av boken som ni ser här.
  • 0:19 - 0:21
    Översättningen för titeln på boken är
  • 0:21 - 0:26
    "Den kortfattade boken om beräkning genom komplettering och balansering."
  • 0:26 - 0:29
    och den är skriven av en persisk matematiker,
  • 0:29 - 0:31
    som levde i Baghdad på,
  • 0:31 - 0:34
    jag tror det var 700- eller 800-talet.
  • 0:34 - 0:36
    Antagligen år 820 e. kr. eller något liknande
  • 0:36 - 0:38
    när han skrev den här boken.
  • 0:38 - 0:39
    A D
  • 0:39 - 0:41
    Algebra är det arabiska ordet
  • 0:41 - 0:44
    som här är den riktiga titeln han gav boken
  • 0:44 - 0:45
    som är den arabiska titeln
  • 0:45 - 0:48
    "Algebra betyder återställande eller komplettering."
  • 0:48 - 0:55
    återställande eller komplettering
  • 0:55 - 0:58
    Och i sin bok kopplade han det till en specifik handling
  • 0:58 - 1:02
    där man tar något från den ena sidan av en ekvation
  • 1:02 - 1:04
    till den andra sidan av en ekvation.
  • 1:04 - 1:07
    Men vi kan faktiskt se det här. Jag kan inte arabiska
  • 1:07 - 1:10
    men jag vet att flera språk har lånat från arabiskan
  • 1:10 - 1:12
    eller kanske tvärtom.
  • 1:12 - 1:15
    Här står det Al Kitab
  • 1:15 - 1:18
    och jag kan tillräckligt med urdu och hindi för att förstå en bra indisk film
  • 1:18 - 1:20
    men Al Kitab, "Kitab" betyder "bok".
  • 1:20 - 1:23
    så den här delen är "bok".
  • 1:23 - 1:27
    al-muhktasar tror jag betyder "kortfattad"
  • 1:27 - 1:30
    för jag kan inte ordet för kortfattad och det där ordet verkar som det.
  • 1:30 - 1:37
    Fi hisab, "hisab" betyder "beräkning" i urdu så det här är beräkning.
  • 1:37 - 1:39
    Al-gabr är kärnan.
  • 1:39 - 1:41
    Det här är den berömda algebran. Det här den visar sig
  • 1:41 - 1:44
    så det här är "komplettering".
  • 1:44 - 1:46
    ni kan se det som komplettering.
  • 1:46 - 1:50
    Och till sist wa'l-muqabala
  • 1:50 - 1:52
    som betyder "balansering".
  • 1:52 - 1:56
    komplettering och balansering.
  • 1:56 - 1:57
    Så om vi skulle översätta det,
  • 1:57 - 1:59
    och jag vet att det här inte är en video där man ska lära sig
  • 1:59 - 2:02
    att översätta Arabiska, men jag antar att det som står här
  • 2:02 - 2:11
    betyder "Kortfattad om beräkning om komplettering och balansering."
  • 2:11 - 2:13
    det är inte en helt perfekt översättning
  • 2:13 - 2:15
    men det är källan till ordet "algebra".
  • 2:15 - 2:18
    Det här är en väldigt väldigt viktig bok
  • 2:18 - 2:21
    inte bara för att det var den första användningen av ordet algebra,
  • 2:21 - 2:25
    många ser den här boken som den första gången
  • 2:25 - 2:32
    som algebra samlade de moderna idéerna
  • 2:32 - 2:35
    att balansera en ekvation,
  • 2:35 - 2:37
    själva det abstrakta problemet,
  • 2:37 - 2:39
    inte bara försöka lösa ett och annat problem
  • 2:39 - 2:43
    men Al-Khãrizmi var inte den första personen,
  • 2:43 - 2:45
    bara för att ni ska få en känsla av var allt detta hände,
  • 2:45 - 2:47
    han levde i Bahgdad
  • 2:47 - 2:49
    det är här, och den här delen av världen märks
  • 2:49 - 2:51
    tydligt i algebrans historia
  • 2:51 - 2:53
    Han var där under 7-800-talet
  • 2:53 - 2:56
    låt mig dra en tidslinje här
  • 2:56 - 2:58
    så att vi kan uppskatta allt
  • 2:58 - 3:01
    så - en tidslinje
  • 3:01 - 3:05
    så antingen du är religiös eller inte
  • 3:05 - 3:09
    så är de flesta av våra dateringar beroende av Kristi födelse
  • 3:09 - 3:12
    jag sätter den händelsen just här
  • 3:12 - 3:14
    så kan vi sätta ett kors här ovanför
  • 3:14 - 3:15
    för att understryka, när vi vill vara icke-konfessionella
  • 3:15 - 3:18
    så säger vi modern tid, före modern tid
  • 3:18 - 3:20
    när vi vill vara troende
  • 3:20 - 3:21
    så säger vi Anno Domini
  • 3:21 - 3:22
    vilket betyder Herrans År
  • 3:22 - 3:25
    Anno - jag kan inte latin - 'Anno Domini', tror jag
  • 3:25 - 3:26
    'Herrens år
  • 3:26 - 3:29
    och när vi vill ... i ett religiöst sammanhang,
  • 3:29 - 3:30
    istället för att säga 'före modern tid'
  • 3:30 - 3:32
    så säger vi före Kristus, f Kr
  • 3:32 - 3:36
    men hur som helst , här är 1000
  • 3:36 - 3:38
    i modern tid
  • 3:38 - 3:40
    här är 2 000 i modern tid
  • 3:40 - 3:42
    och just nu är vi
  • 3:42 - 3:45
    när jag gör den här videon är jag ungefär här
  • 3:45 - 3:49
    så... här är 1 000 före modern tid
  • 3:49 - 3:52
    och här är 2 000 före modern tid
  • 3:52 - 3:55
    de första spåren, och jag hoppar lite,
  • 3:55 - 3:56
    vad vi skulle kunnat hitta
  • 3:56 - 3:57
    om vi kunde göra lite utgrävningar
  • 3:57 - 3:59
    så skulle vi kunna hitta andra bevis
  • 3:59 - 4:01
    från andra civilisationer och andra människor
  • 4:01 - 4:05
    som snubblat över Algebrans teorier
  • 4:05 - 4:06
    Men, våra första fynd av människor,
  • 4:06 - 4:10
    som undersökte sambanden i Algebra,
  • 4:10 - 4:12
    kommer från det antika Babylon
  • 4:12 - 4:15
    omkring 2 000 år före modern tid,
  • 4:15 - 4:22
    före Kristus. Så ungefär här
  • 4:22 - 4:23
    fanns det stentavlor
  • 4:23 - 4:25
    där det verkar det som att folk undersökte
  • 4:25 - 4:26
    algebrans grundläggande tankar.
  • 4:26 - 4:28
    De använde inte samma symboler
  • 4:28 - 4:31
    och de använda inte samma sätt att skriva siffror
  • 4:31 - 4:33
    med det var Algebra de arbetade med
  • 4:33 - 4:36
    och igen, det är samma del av världen
  • 4:36 - 4:39
    Babylon låg här
  • 4:39 - 4:42
    och Babylon byggde vidare på tradiitionen från sumerna
  • 4:42 - 4:45
    Hela regionen kallades för Mesopotamien
  • 4:45 - 4:47
    grekiska för "mellan två floder"---
  • 4:47 - 4:50
    Det är de första spåren vi känner till
  • 4:50 - 4:52
    av att människor hade börjat räkna med
  • 4:52 - 4:55
    vad vi kallar för algebra
  • 4:55 - 4:56
    och nu snabbspolar vi
  • 4:56 - 4:59
    jag är säker på att inte ens historikerna vet något om
  • 4:59 - 5:04
    alla olika fall när människor har använt algebra
  • 5:04 - 5:08
    men de största bidragen till algebra
  • 5:08 - 5:12
    såg vi där i Babylon för 2 000 år sedan
  • 5:12 - 5:14
    om vi snabbspolar till ungefär 2-300 e Kr
  • 5:14 - 5:16
    ungefär här
  • 5:16 - 5:18
    så hittar du en grekisk gentleman som levde i Alexandria
  • 5:18 - 5:22
    Grekland ligger här, men han levde i Alexandria
  • 5:22 - 5:25
    som vid den tiden var en del av det romerska riket
  • 5:25 - 5:28
    Alexandria ligger här
  • 5:28 - 5:29
    och han hette
  • 5:29 - 5:32
    Diofantos eller Diafantos
  • 5:32 - 5:33
    jag vet inte hur man uttalar det
  • 5:33 - 5:37
    Diofantos
  • 5:37 - 5:40
    och han betraktas ibland som Algebrans upphovsman
  • 5:40 - 5:45
    det kan man diskutera, är det Diofantos eller är det Al-Khwãrizmi
  • 5:45 - 5:49
    Al-Khwãrizmi som började använda begreppet balansera ekvationer
  • 5:49 - 5:51
    och pratade mer om matematiken som sådan
  • 5:51 - 5:54
    när Diofantos fokuserade mer på speciella problem
  • 5:54 - 5:57
    Båda två kom efter av Babylonierna
  • 5:57 - 5:59
    fast var och en bidrog på sitt sätt.
  • 5:59 - 6:01
    De kopierade ju inte bara det som Babylonierna gjort.
  • 6:01 - 6:04
    De lade till sina egna unika bidrag
  • 6:04 - 6:06
    till det som vi nu betraktar som "Algeba".
  • 6:06 - 6:09
    Många, speciellt västerländska historiker
  • 6:09 - 6:11
    anser att Diofantos är algebrans upphovsman
  • 6:11 - 6:14
    men ibland anses Al-Khwãrizmi vara det
  • 6:14 - 6:16
    av andra folkgrupper
  • 6:16 - 6:18
    Al-Khwãrizmi bidrog mycket
  • 6:18 - 6:20
    nu går vi till ungefär 600-talet e Kr
  • 6:20 - 6:22
    .
  • 6:22 - 6:26
    då fanns en annan berömd matematiker i algebrans historia
  • 6:26 - 6:30
    Brahma Gupta i Indien
  • 6:30 - 6:33
    .
  • 6:33 - 6:35
    hm, jag vet inte
  • 6:35 - 6:36
    var i Indien han levde. Jag borde slå upp det.
  • 6:36 - 6:39
    men jag tror att det är ungefär här
  • 6:39 - 6:43
    Han bidrog också med viktiga delar
  • 6:43 - 6:46
    Al-Khwãrizmi
  • 6:46 - 6:49
    bodde här
  • 6:49 - 6:53
    Al-Khwãrizmi, han är mannen
  • 6:53 - 6:56
    som vi absolut kan ge äran av algebra,
  • 6:56 - 6:58
    som kommer från arabiskans återställa,
  • 6:58 - 7:02
    några anser att han är, om inte algebrans fader,
  • 7:02 - 7:04
    fast några säger att han är,
  • 7:04 - 7:06
    så är han en av fädrena till algebra,
  • 7:06 - 7:09
    eftersom han började tänka mer abstrakt om algebra,
  • 7:09 - 7:11
    även om det saknas en del särskilda problem,
  • 7:11 - 7:12
    och en massa sätt
  • 7:12 - 7:17
    som en modern matematiker skulle tänka på
Title:
Algebrans ursprung
Description:

Var kom ordet "algebra" och dess teorier ifrån?

more » « less
Video Language:
English
Duration:
07:18
Ann-Helen Ardehed edited Swedish subtitles for Origins of Algebra
Ann-Helen Ardehed edited Swedish subtitles for Origins of Algebra
julia.jansson2 added a translation

Swedish subtitles

Revisions