END:CIV - Resist or Die - WWW.ENDCIV.COM

http://endciv.com
END:CIV examines our culture's addiction to systematic violence and environmental exploitation, and probes the resulting epidemic of poisoned landscapes and shell-shocked nations. Based in part on Endgame, the best-selling book by Derrick Jensen, END:CIV asks: "If your homeland was invaded by aliens who cut down the forests, poisoned the water and air, and contaminated the food supply, would you resist?"

The causes underlying the collapse of civilizations are usually traced to overuse of resources. As we write this, the world is reeling from economic chaos, peak oil, climate change, environmental degradation, and political turmoil. Every day, the headlines re-hash stories of scandal and betrayal of the public trust. We don't have to make outraged demands for the end of the current global system — it seems to be coming apart already.

But acts of courage, compassion and altruism abound, even in the most damaged places. By documenting the resilience of the people hit hardest by war and repression, and the heroism of those coming forward to confront the crisis head-on, END:CIV illuminates a way out of this all-consuming madness and into a saner future.

Backed by Jensen's narrative, the film calls on us to act as if we truly love this land. The film trips along at a brisk pace, using music, archival footage, motion graphics, animation, slapstick and satire to deconstruct the global economic system, even as it implodes around us. END:CIV illustrates first-person stories of sacrifice and heroism with intense, emotionally-charged images that match Jensen's poetic and intuitive approach. Scenes shot in the back country provide interludes of breathtaking natural beauty alongside clearcut evidence of horrific but commonplace destruction.

END:CIV features interviews with Paul Watson, Waziyatawin, Gord Hill, Michael Becker, Peter Gelderloos, Lierre Keith, James Howard Kunstler, Stephanie McMillan, Qwatsinas, Rod Coronado, John Zerzan and more.

Dedikerad till minnet av Qwatsinas

subMedia presenterar

en film av Franklin LĂłpez

inspirerad av "Endgame" Volym 1 & 2
av Derrick Jensen

END:CIV

- Människor säger ofta att
det är ett krig emot naturen

och att det är
det tredje världskriget.

- Det blir allt starkare;
det blir värre och

och graden av fÜrvandling är accelererande,
oavsett om vi talar om

utrotningen av arter eller
grundligheten i techno-kulturen.

- Världen idag är,
ärligt, väldigt skrämmande.

Det vi anser vara
den industriella civilisationen,

sü är den otroligt icke-civiliserad,

snarare väldigt brutal.

- Det är ingen Üverdrift
att säga att vi

lever i en ekologisk apokalyps.

- Mellan ĂĽr 1980 och 2045

kommer vi fĂśrlora mer arter
av plantor och djur än

än vi fÜrlorat under de
senaste 65 millioner ĂĽr.

Vi har tvĂĽ riktigt stora
tidsramar som verkligen innebär

att vi borde agera mycket
mer direkt än vad de flesta av oss har.

Och en av dem är "peak oil"*,
eller energi kollaps,

och den andra är klimat fÜrändringar,
eller skenande global uppvärmning.

- Jag tror de flesta människor,
även de flesta forskare,

fortsätter att underskatta hur lüngt

pü vägen mot total klimat katastrof

vi redan har färdats.

- Till stĂśrsta delen,
är vi ovetandes infÜr det, vi vill inte

veta om det,
vi vill inte hĂśra om det.

- Det jag är mest rädd fÜr
är att vi kommer

bestiga en enorm kampanj
att fÜrsÜka upprätthülla det ohüllbara.

- Hittills har forskare sagt
att jordens

temperatur kan Ăśka
med sĂĽ mycket som 10 grader.

Om det sker, sĂĽ kanske det inte ens
finns bakterier kvar.

- När oljan bÜrjar
sina rejält,

och när dom som sitter vid makten
müste säkra sin styrka

i en tid av sinande resurser,

sĂĽ tror jag att de kommer
att ta till mycket mer

rättfram och brutala metoder
fÜr att upprätthülla makten.

- Hela klimatet är
i ändring: vindarna,

havsstrĂśmmarna,
strĂśm linjerna,

snÜtäcken, snÜsmältning,

Üversvämningar, torka.

GAME OVER

NĂĽgonstans i norra Kalifornien

- Det är otroligt hur snabbt
fĂśrstĂśrelsen avancerar.

Varje dag som gĂĽr,
är världen i sämre skick.

"Denna sorgsna man ni ser här
i bild är Derrick Jensen.

Jensen är den bästsäljande fÜrfattaren
av flera icke-fiktionella bĂścker

inkluderande "A Language Older than Words"
och "The Culture of Make Believe".

Hans bĂścker tar upp teman som
Ăśvervakning, barn misshandel, miljĂś

och nĂĽgot han kallar "civilisationen".

Men det är uttalanden som denna
som gĂśr honom sĂĽ kontroversiell:

"De funderar att hĂśja
Shasta dammen i Kalifornien,

och orsaken till det
som Senator Feinstein gav var...

"Det är Kaliforniabornas rättighet
att vattna sina gräsmattor."

Alltsü, det finns ingen sätt
att argumentera emot...

...fĂśrutom med dynamit.

'Det var Mr Jensen ĂĽr 2006, samma ĂĽr
som han gav ut tvĂĽ volymer som heter "Endgame".

I 'Endgame', argumenterar han att det finns ett
brĂĽdskande behov att ta ner Civilisationen.'

- Om folk hade tagit ner
civilisationen fĂśr hundra ĂĽr sedan

sü hade folk vid nordvästra stilla havet
fortfarande kunnat äta lax.

Det kommer sitta folk
längsmed Colombia om 50 ür--

de kommer skina bland annat --
men de kommer att svälta till dÜds,

och de kommer att säga,

"Jag svälter till dÜds, därfÜr att
ni inte slog ut dammarna...

...som dĂśdade laxen, och
de dammarna användes fÜr prümar,

och fĂśr elektricitet, aluminium
smältare fÜr Ül burkar, sü

Fy fan fĂśr er."

Han lägger ut sitt fall emot
civilisationen genom att räkna upp 20 premisser.

PĂĽ grund av tidsbrist
och det faktum att de flesta människor

inte skulle orka med en 20 timmar lĂĽng
film, sĂĽ kommer vi utforska

fyra av dessa premisser
och ackompanjera dem

med exempel frĂĽn verkligheten.

Premiss I

Industriella civilisationen, civilisationen i sig själv,
men speciellt industriella civilisationen

är inte, kan
aldrig bli, hĂĽllbar.

Det krävs ingen raketforskare att lista ut
att allt liv som är baserat pü

en icke fĂśrnybar
resurs inte kan vara evig.

Men vad är civilisationen?

Civilisationen är ett sätt att leva
som präglas av utvidgandet av städer.

- Sü man har en grupp av människor som lever
i en tillräckligt kompakt population att

den lokala jorden inte längre kan främja dem.

Vad det innebär är att man müste fü tag

pĂĽ sina basresurser frĂĽn nĂĽgon annanstans.

FÜr att man har gjort slut pü dem där man lever.

SĂĽ man gĂĽr ut pĂĽ
landsbygden och samlar ihop allt

man kan tänkas behÜva,
och skeppar in det.

Om man är beroende av importen av resurser,

sü innebär det att man rensat landet
pĂĽ just de resurserna.

Manhattan Island cirka 1609

Manhattan Island idag

Manhattan idag Manhattan 1609

- Det finns ingen chans att man
i det lünga loppet kan fortsätta

att fĂśrstĂśra jorden som man behĂśver fĂśr att leva,

eller vattnet man behĂśver fĂśr att dricka,

och tro man ska kunna fortsätta leva.

- Industriella civilisationen behĂśver
evigt Ükade mängder

av energi och evigt Ăśkade
mängder av land,

evigt Ükade mängder
av alla mĂśjliga resurser

fÜr att kunna fÜreviga sig själv,

fÜr att kunna fortsätta växa,

fÜr att kunna underhülla sig själv.

Och vi lever pü en begränsad planet,

sü det är givetvis inte mÜjligt.

Oturligt nog fĂśr oss och de flesta levande varelser,

sü kommer inte den kulturen att stanna fÜrrän
den har konsumerat sĂĽ mycket den bara kan,

eller, fÜrstüs, tills vi stoppar den själva.

- Om du har nügonting som är begränsat,

och du bÜrjar använda det,
till slut sĂĽ har du fĂśrbrukat det.

Och det tordes vara troligt att om hela
din kultur är baserad pü,

jag vet inte,
lüt oss ta ett helt slumpmässigt exempel...

...olja...

...att du borde tänka pü
vad som kommer att hända

när oljan tar slut.

- Vi har hittat energi resurser

som har tillĂĽtit oss att undvika

nĂĽgra av de

gränser som fÜregüende kulturer

var tvungna att mĂśta mycket snabbare.

De brukade kollapsa pĂĽ grund av
att resurserna tog slut,

enkla resurser att nyttja.

De begränsningar i de sträckor folk

kunde resa med hästar,

eller andra pack djur.
Det slutade med begynnelsen

av den fossila eran; nu
kan de ĂĽka Ăśver hela planeten

och ta vad de behĂśver.
SĂĽ globaliseringen har bara

accelererat den här enorma
destruktiva processen.

- Vi har satsat vür välfärd pü

att bygga en infrastruktur fĂśr dagligt liv

som inte har nĂĽgon framtid. Jag tror att

oljeproblemet kommer att accelerera

inom de kommande tre till
fem üren, kanske även snarare.

Siffrorna indikerar att vi
troligtvis har nĂĽtt toppen av den globala produktionen.

- Var finner du frigĂśrelsen frĂĽn det?

Jag menar, allt det är, är en enda stor maskin eller

ensemble som bara gĂĽr framĂĽt.

Teknologi, till exempel, tar aldrig ett steg tillbaka.

Hela den här saken
bara fortsätter som en cancer.

- Jag känner inte till nügon civilisation
som har varit hĂĽllbar,

Jag tror inte det nĂĽgonsin har funnits en.

Teknologin, i sitt kärnomrüde,
är vür kulturs...

...beslutsamhet,

som härstammar frün vissa

filosofiska och historiska källor,

att vi inte kommer vara nĂĽgonting annat
än ännu mer obevekligt teknologiska.

- Det finns ingen klar grÜn väg att

leva en livsstil som
vi alla är vana vid i

de industriella nationerna.
Det här sättet att leva är ĂVER.

- Civilisationer brukar ofta
skära sina egna halsar,

väldigt visuellt, väldigt uppenbart,
men de fortsätter ändü att gÜra det.

- Varje civilisation är definierad av dess Üvermod,

den är definierad av dess fÜrnekelse

att inse att den
lever i en naturlig värld.

Faktum är, varje
civilisation, i sin grund

ställer sig Üver naturen,

och pĂĽstĂĽr att den
kontrollerar världen.

Figur 1

- Den fÜrsta skrivna myten i den här kulturen
är Gilgamesh som skÜvlar slätterna

och bergssidorna i Irak.
När folk tänker pü Irak,

vad är det fÜrsta de normalt
tänker pü? Cedar skogar sü tjocka

att solen aldrig
nĂĽr marken?

Det är sü det var, innan den här kulturen anlände.

Kalhyggen

Sü, som en lüngtida, gräsrots,
miljĂśaktivist,

och som en varelse som lever i
fĂśrstĂśrelsens slut av civilisationen,

Ăr jag innerligt bekant
med landskapet av saknad,

och har utvecklat vanor
att bära dagliga tyngder av sorg.

Jag har vandrat kalhyggen som
sträckt sig runt berg och

och klivit ner i dalgĂĽngar och
klättrat ryggar till fragmenta

vattendrag efter vattendrag,
och jag har suttit, tyst,

nära tomma bäckar som
tvĂĽ generationer sen

varit piskande vita
av otaliga mängder lax

som kom hem fĂśr att fĂśrĂśka sig och dĂś.

- Här i BC (Brittish Colombia), och genom Nord Amerika,

när de gÜr industriell
skĂśvling sĂĽ tar de faktiskt

bort alla träd.
De sopar rent,

de lämnar inget utom
stumpar och slaskhĂśgar,

och de bränner slaskhÜgarna
och de tar ut allt timmer

och vad som är kvar är en Üdemark,

det är som om de tar en regnskog
och fĂśrvandlar den till en Ăśken.

Det är vad ett kalhygge är.

de använder dem fÜr pappersmassa;
de exporterar dem hela

till USA och till Japan.

det är inte mycket malande
som händer här längre i BC (Brittish Colombia),

det blir bara exporterat fĂśr pappersmassa och papper

och fiberbord, plywood, och vad nu mer det finns.

Inte mycket värde i det.

Det här trädet har blivit
utvalt att huggas ned och

normalt sĂĽ brukar fĂśretaget bara gĂśra kalhyggen

men det här trädet är i vad de kallar

en "stream-side" utvalt omrĂĽde.

de har markerat det med blĂĽtt,
dü det är en utvalt omrüde.

I ett kalhygge mülar de inte träden

som de ska hugga ned.

De mĂĽlar bara de
som de ska lämna kvar.

- Det finns fortfarande en stark kraftinsats att skĂśrda

sü mycket av den västerländska
rĂśda cedaren som de kan.

De tar in dessa enorma
helikoptrar fĂśr att gĂśra just det.

Och de hĂśg markerar...

...väljer bara ut det absolut
bästa, hÜg-kvalitativa timret

och lüter resten bara ligga där...

...i en skrothĂśg.

Sü, det är därfÜr vi fortsätter,

du vet, slĂĽss tillbaka.

Jag tror det sista strüet var när

de ville kalhugga dalen Ista

pĂĽ grund av dess historiska och

spirituella betydelse fĂśr vĂĽrt folk.

Men de avverkar oavsett, du vet,

bara fÜr att visa en poäng

mot vĂĽran motstĂĽndsrĂśrelse, mot

vĂĽr position.

du vet, med avseende till Ăśverenskommelser

eller ingrepp av industriella utvecklingen

i vĂĽra territorier.

- I münga av de här omrüdena,
som den här rÜjningen ni ser bakom mig

uppe pĂĽ berget,
kan du se att jorden är blottad,

det ultravioletta ljuset dĂśdar
all mossa,

svampen som hĂĽller
jorden samman.

När stubbarna ruttnar
och rĂśtterna dĂśr,

dü glider slänten,

och det är sällan nügon üterväxt,
det är ingen pünyttfÜdelse av skogen.

De gĂśr lite ĂĽterplantering --

det fungerar inte alltid
fĂśr det finns ingen jord kvar:

den skĂśljs ner i floderna,
det dĂśdar laxen,

det täpper igen reservoarerna,

och skapar flod fĂśrstĂśrelse nedstrĂśms.

- Det är terrorism.
Hugga ned alla träd,

rycka ut alla
träd i skogen...

...och nu ska dom
rycka ut

innandĂśmet i jorden

letandes efter koppar och guld.

Och...

... det här müste ha nügon form
av fokus pĂĽ det...

...att rikta
orättvisorna mot vürt folk,

orättvisorna mot marken,
mot vattnet,

mot djurlivet ;
orättvisorna mot

det marina livet och laxen.

Och orättvisorna mot folket
som är emot.

- När vi blockerade vägen --

de här träden är väldigt värdefulla

och lagarna är alla vinst drivna,
de är alla drivna av

bolagen,
polisen är där

att upprätthülla
bolagens rättighet att hugga,

inte att upprätthülla
vür rätt att stoppa dem

och fĂśrsvara ekosystemet.
Det är sü lite

som är kvar av
de gamla skogarna som

det här som vi ser pü sidorna här

att folk lägger
sina kroppar pĂĽ spel,

de är villiga
att gĂśra enorma uppoffringar

fĂśr att stoppa skogen som offras,

och vattnet,
och luft kvalitĂŠn,

och det globala klimatet.

Premiss II

Traditionella samhällen brukar sällan

frivilligt ge upp
eller sälja resurser

som deras
samhällen är grundade pü

fÜrrän deras samhällen
har blivit fĂśrstĂśrda.

De brukar ocksü sällan
medgĂśrligt tillĂĽta att deras

landsomrĂĽden blir fĂśrstĂśrda
sĂĽ att andra resurser--

guld, olja, och sĂĽ vidare --
kan bli extraherade.

Det medfĂśljer att de som vill ha
resurserna att gĂśra vad de vill

fÜr att fÜrstÜra traditionella samhällen.

- Vürt folk, säger vi, har varit
där sen tidernas begynnelse.

- Innan invasionen

och erĂśvringen, koloniseringen,

var landet i Nord Amerika ockuperade av

populationer av människor
som hade en djupare

annorlunda relation till landet (jorden).

- De levde med jorden,
alla ceremonier som har

kommit mĂĽste ha att gĂśra med

firandet av fĂśrnyande ĂĽrstider och

livet och bekräftelse av allt det.

- En sak om urinvünarna är att

det finns alltid en idĂŠ
att du mĂĽste leva

i balans, du vet, emotionellt,

fysiskt, spirituellt,

du mĂĽste ha balans,
och den här samma

filosofin var applicerad till
den naturliga värden de levde i.

- Tolowa folket, pĂĽ vars land jag nu lever,

var inte civiliserade,
de levde inte i städer,

de var inte tvungna att
importera resurser,

de levde i byar, läger...

...och levde där i 12 500 ür om
du ska tro myterna kring forskning.

Om du ska tro myterna frĂĽn Tolowa folket,
sü levde de där sen tidernas begynnelse.

- Jag tror att vi har haft

urinvünar samhällen hela tiden en väldigt,

likt sunt fÜrnuft, en väldigt praktisk

approach till varfÜr det är sü viktigt

att behandla världen runt omkring dig,

den naturliga världen, pü ett bra sätt.

- VĂĽrt folk exploaterade aldrig
mer än vi behÜvde.

Vi respekterar jorden, vi respekterar djuren,

vi respekterar vattnet, vi respekterar luften,

vinden, elden, alla heliga element.

Och vi tror att allt är levande,

levande saker, sĂĽ...

...Jag misstänker det var precis sü
innan kontakten.

- Historierna som vi har

om vĂĽr relation till varandra

och till jorden och
till vilken spirituell aspekt,

eller gudomligheter, kom ur vĂĽr relation

med jorden.

Laxen ansĂĽgs vara vĂĽra...

...mentorer, skyddslingar, -- livsgivare.

De var likvärdiga oss, faktum är,

alla saker som har en
form är likvärdiga oss.

Vi var inte intresserade av att dominera.

- Den spirituella relationen
som vĂĽrt folk hade

innan invasionen

med hela skapelsen,
och fĂśrstĂĽelsen att

alla varelser har en spirituell essens,

en spirituell enighet,
och om vi ville

leva i detta
universum pü ett bra sätt,

sü var det absolut nÜdvändigt
att vi lärde oss hur man

underhĂśll respektfulla relationer

med hela skapelsen.

De gav oss mĂĽnga lĂśften,

fler än jag kan minnas,
men de hĂśll inte nĂĽgon fĂśrutom en;

de lovade att ta vĂĽr mark,
och de tog den.
-Red Cloud

När EuropÊerna kom till det här landet

sĂĽ var det med...

med en rovgirig aptit sĂĽdan

att det ännu inte blivit tillfredsställt.

- De tog med sig Kristendomen,

de tog med sig koloniseringen, ,

och, framfĂśrallt,
de infĂśrde civilisationen.

- De kom in, och de
var sända med den här,

kommissionen, kände de,
uppenbarligen, att dominera landet

och att det bara var att roffa ĂĽt sig --
de här människorna accepterade

gĂĽvor, eller bara
hÜll sig ur vägen,

och givetvis sü hade de Üverlägsen
vapenkraft vid den här tiden, ocksü.

- Direkt,
med Christopher Columbus

lanstigande i den Karibiska
regionen som idag

är Haiti och
Dominikanska Republiken,

sü initierade de nästan
omedelbart ett folkmord

där nere som
avfolkade mesta delen av

nationerna, Taino,
och Arawaks.

En av huvudsakerna som
hände var introduktionen

av sjukdomar, som var
i grund och botten biologisk krigfĂśring.

- Smittkoppor spreds via

tobak och filtar

och gavs till det Indianska folket.

SĂĽ det tog dem inte lĂĽng tid att bli

decimerade fĂśr de var rena.

Och smittkopporna var dĂśdliga,
väldigt dÜdliga.

- När EuropÊerna kom,
mycket av det de var

intresserade av var
snabb resurs exploatering.

De ville bli
rika i den nya världen.

Och under tiden de sĂśkte den rikedomen,

sĂĽ arbetade de med urinvĂĽnar
nationer fĂśr att underminera

traditionella ekonomier
och underminera

relationer som urinvĂĽnar
populationerna hade med

landet sĂĽ att urinvĂĽnar
folket sedan kunde

gĂśra arbetet av resurs
exploatering och extrahering

fĂśr EuropĂŠerna sĂĽ
de kunde bli rika.

- Genom pĂĽtvingandet av de sakerna
pĂĽ urinvĂĽnarna, sĂĽ givetvis,

fĂśrstĂśrde de urinvĂĽnar
folket och deras nationer och

deras sätt att leva.
Generellt, led urinvĂĽnar folket

90% eller mer populations minskning

genom kontakten med EuropĂŠerna.

Det var ett folkmord, krig fĂśr Territorier,

därfÜr att EuropÊerna
ville ta resurserna.

- Nybyggarsamhällena har arbetat fÜr att fÜrstÜra

vad de behĂśver fĂśr att leva,

och det är självmordsbenäget.
Det är ett självmords uppdrag.

Det finns ingen chans att det kan vara
hĂĽllbart pĂĽ lĂĽng sikt.

Premiss III

- Jag hĂśll tal i Oregon fĂśr nĂĽgra ĂĽr sedan.

efterüt sa den här killen till mig,
"Du vet, du pratar om att vür kultur är grundad

du vet, jag är inte vüldsam".

Jag sa, "Okay fÜrst och främst, var är din t-skirt tillverkad?"
Han kollade och sa att den var tillverkad i Bangladesh.

Jag sa,
"Kolla, behĂśver vi ens prata om det?"

- Han lĂĽtsas fĂśr fan att vara dĂśd!

- Ja, han andas.

- Han lütsas fÜr fan att han är dÜd!

GEVĂRSKOTT

- NU ar han dĂśd.

- Vürt sätt att leva,
den industriella civilisationen, är grundad i,

kräver, och skulle
kollapsa väldigt snabbt

utan ständig
och utbrett vĂĽld.

- En stor explosion! En stor explosion!

- Wow.

- Jag tar endast ett par ägg. Hur münga vill du ha?

- TvĂĽ, tvĂĽ blir bra.
Okay. Och vad härnäst ?

- Lite skinka, tomat.

- Tomat, okay,
vad sägs om det?

- Okay, lite lok.
Ooh, och ost!

- Alltihop, dĂĽsĂĽ, bra, du vill ha allt.
Okay. Jag fĂśrstĂĽr, okay.

Vi slür pü det här. Se nu!

Jag hacker skinkan och grĂśnsakerna,
river osten,

och vispar eggen endast...

...tre sekunder.
Maskinen som precis gjorde

de där smoothisarna for Varna och Fred,
kan ocksĂĽ gĂśra omelett.

De tar inte mycket tid kvar for att fĂĽ tag pĂĽ
det här vackra diamant halsbandet,

mindre än 50 sekunder. Gillian?

- Absolut, John, du kommer
vilja slĂĽ oss en signal om du vill

om du vill ha det här vackra hope diamant halsbandet.

Detta ar en 45.52 karat
diamant omsatt med

16 vita diamanter.

Det har en platinum kedja
med 46 FLER diamanter.

- Här är tolv fyra-uns sydländska

barbecue kyckling brĂśst.

Dessa Stuffin GourmetÂŽ,
gürds-färska kyckling brÜst;

kommer frĂĽn
bondgĂĽrden till din bakgĂĽrd.

De är underbart marinerade
garanterat mĂśra,

saftiga, och fullkomligt läckra.

- Finjustera dina mĂĽtt,
vi arkiverar dem.

De är sparade,
de finns pĂĽ vĂĽr dator.

GĂĽ tillbaka till sektionen
där du beställer igen,

och finjustera
mĂĽtten fĂśr oss.

Det ger oss mĂśjlighet
att skicka dig

ännu ett par specialgjorda jeans

vilka vi tror kommer
att passa perfekt.

- Vi gÜr en nedräkning,

bĂśrjar frĂĽn 5.

Kom igen allihop, hjälp till,

5,

4,

3,

2,

1

(explosion)

Ho!

Det funkade!

FĂśr det andra, sa jag,
"Okay, betalar du hyra?"

Han sa, "Ja..."

Jag sa, "VarfĂśr?"

Han sa, "For att jag inte äger."

Jag sa, "Nej, nej, nej, vad skulle
hända om du inte betalade hyra?"

Han sa,
"Tja, dü skulle sheriffen komma och vräka mig."

Jag sa, "Jag vet inte vad det betyder.
Vad skulle hända?

Han sa, "Tja, sheriffen skulle komma
och knacka pĂĽ dĂśrren..."

Jag sa, "Okay, perfekt, vad händer
om du Ăśppnar dĂśrren...

...och säger,
'Hej! Jag har precis lagat middag.

Vill du ha?'

Sheriffen sitter ner, du ger honom mat
utan att fĂśrgifta honom

Sedan, efter middagen säger du,

du har varit nĂĽgorlunda trevligt
sällskap, men inte väldigt trevligt,

jag skulle vilja att lämnar mitt
hem nu.' Vad skulle hända?

Han sa, "Tja, sheriffen skulle
dra sin pistol och säga,

Jag är här fÜr att vräka dig,
fĂśr att du inte betalat hyra.'"

Jag sa, "Ahh. SĂĽ, anledningen att betala
hyra är, om man inte gÜr det,

kommer en kille med en pistol
och fĂśr bort dig."

Han sa, "Jag tror jag fĂśrstĂĽr."

Jag sa, "Tja, vi provar igen.

Vad skulle hända om du var hungrig,
sü du gür till affären

och bÜrjar äta.
Vad kommer att hända?"

"nĂĽgon kommer att ringa sheriffen."

Jag sa, "Ja, de tar samma kille som kommer
och hämtar dig med en pistol,

han är ett riktigt rÜvhül, eller hur?"
SĂĽ, en anledning till att vi inte

ser vüldet är,
fÜr att den är exporterad.

En annan anledning varfĂśr vi inte ser
vüldet är fÜr att

vi har metaboliserats
in i systemet

och svalt det här
konstiga begreppet

att behĂśva betala fĂśr att existera pĂĽ planeten.

Det är väldigt, väldigt konstigt.

Om, du inte betalar,
kommer en kille med pistol

och utsätter dig for obehagligheter.

Figur II

FĂśr nĂĽgra ĂĽr sedan,
ringde en vän mig.

Hon är miljÜaktivist.

Hon grät när hon sa,

"Det här arbetet tar kül pü mig,
det gÜr ett hül i mitt hjärta."

Jag sa, "Ja, jag vet. Det gĂśr det."

DĂĽ sa hon,

"Den dominanta kulturen
den hatar allt eller hur?"

Jag sa, "Ja, det gÜr den. Till och med sig själv."

Hon sa, "Den har dĂśdsvilja, eller hur?"
Jag sa, "Ja, det har den."

Hon sa, "Om den inte stoppas kommer den
att dĂśda allt pĂĽ vĂĽr planet, eller hur?"

Jag sa, "Ja det kommer den, om den inte stoppas."

DĂĽ sa hon,
"Vi kommer inte klara oss

tills nĂĽgon ,
ärorik morgondag, eller hur?"

GrÜnt är färgen av pengar

- 98% av gammelskogarna är borta.

99% av prärierna är borta.

80% av floderna pĂĽ vĂĽr
planet kan inte längre uppehülla liv .

VĂĽra arter tar slut, vĂĽr jord tar slut,

och vĂĽr tid rinner ut.

Och det vi hĂśr frĂĽn

majoriteten av miljĂśrĂśrelsen

vägen till att sätta stop for det

är genom personliga, konsument val.

- Endast genom att kĂśpa vĂĽra produkter,

kan konsumenten ta ett litet,
enkelt steg mot en grĂśnare Jord.

Genom att ta den
rullen, genom att kĂśpa

den rullen, kan du
hjälpa att rädda miljontals träd.

- Jag tror, att genom historien av

miljĂś rĂśrelsen, kan vi fĂśrstĂĽ

en hel del om varfĂśr det inte har fungerat.

Det fanns rätt mycket
radikal och militant miljĂśaktivism

speciellt
under 70 och 80 talet.

Pü flera sätt, var det som
miljĂśorganisationernas glansdagar.

Du vet, dĂĽ fĂśddes Greenpeace.

Det bÜrjade bli rätt mainstream i
vissa omrĂĽden att vara miljĂśmedveten.

Under tiden, ett
skifte tog plats...

...fÜretag insüg att de kunde sälja

mĂĽnga saker genom att kalla dem "grĂśna".

- Green-washing är ett
fĂśretags fĂśrsĂśk att

sätta ett märke pü
populära aktiviteter

och som tilltalar
individers medvetande,

och oro fĂśr
omgivningen och ekologin.

- FĂśr majoriteten av
människor i vart samhälle idag,

finns en tendens
av fĂśrnekelse och bort koppling

mellan deras ĂĽsikt
om vad de tror är rätt

och deras handlingar
samhället eller civilisationen,

speciellt när det gäller
naturen.

- Jag har ett stort problem med
"lÜsningar" som lags fram av människor

fÜr att de fÜrväxlar
det som är verkligt och det overkliga.

Det som händer är att de tar
den industriella ekonomin fĂśr givet.

"Hur kan vi rädda den industriella ekonomin, och just det, det skulle vara trevligt om vi fortfarande hade en planet."

- Det spelar ingen roll vare sig jag kĂśper,

hampatvĂĽl om vi samtidigt
har en ohejdbar växthuseffekt

och planeten blir obeboelig.

- Den moderna mainstream
rĂśrelsen av

stora miljĂśorganisationer --

Greenpeace, och Sierra Club,
och de andra --

är rotade i samma kulturella lÜgn

att naturen är en resurs.

Naturen ar en sak som müste användas och hanteras.

Naturen, som filosofen

Martin Heidegger uttryckte det,
är en stor bensinstation

som vi kan utvinna frün i oändlighet.

De kanske säger att vi behÜver
hantera den mer fĂśrnuftigt,

men sü länge de har tankesättet att

vi är herre Üver all skapelse

skapelser existerar som resurser
som fĂśrvandlas till handelsvaror

fÜr att kÜpa och sälja,
sü länge de behüller

det perspektivet om vad det
betyder att vara miljĂśaktivist,

sa jobbar de
inom samma ramar som

leder vägen till självfÜrstÜrelse
som var kultur är byggd pü.

I Maj 2010, 21 trädavverknings fÜretag skrev pü ett avtal med flera miljÜ

organisationer, inklusive Greenpeace
och David Suzuki Foundation.

Avtalet, som kallas "The Canadian Boreal
Forest Agreement" med syftet att tysta ner

kritik av trädavverkning
av boreala skogar.

Marknadsplatsen kommer
ha stor betydelse

MĂĽnga kunder har frĂĽgat efter
ändring i boreala skogar.

Skogs Produkt FĂśreningen

och de 21 medlemsfĂśretagen

svarar pĂĽ krav for grĂśnare varor,

och marknadsplatsen
kommer att vara uppmärksam.

Om fÜrändringen inte sker,
kommer de sätta

tryck pĂĽ de som
är del av avtalet --

miljĂśorganisationerna,
skogs fĂśretagen kommer--

att gĂśra saker som
de ställt upp pü.

Och det kommer belÜnas när fÜretag

implementerar saker

och ändring sker pü grunden.
Det är jag helt säker pü.

- En intressant del av avtalet är

med Greenpeace,
David Suzuki, Forest Ethics,

Canadian Parks och
Wilderness pĂĽ vĂĽr sida,

när nügon annan fÜrsÜker
mobba oss,

sü avtalet kräver att
de kommer och

jobbar med oss att stĂśta tillbaka attacken

och saga, "Fajtas med mig, fajtas med mitt gäng."

- Jag har personligen ingen användning for stora,

institutionaliserade miljĂśorganisationer;

Jag tycker att de är mer av ett problem än hjälp.

De är endast eko-byrükratier.

Och du vet, jag kommer inte nämna nügra
fĂśr jag vill inte baktala

organisationer, fĂśrutom en, som jag

känner att jag kan, och det är
Greenpeace. Anledningen varfĂśr jag

kan kritisera Greenpeace är
fÜr att jag är medgrundare av Greenpeace,

fÜr det känner jag mig som Dr. Frankenstein
ibland, och eftersom jag hjälpte till att

skapa dem kan jag helt klart kritisera dem.

Jag tycker att Greenpeace har blivit

världens stÜrsta feel-good
organisation idag. Folk gĂĽr med

for att känna sig bra, for att känna, "Jag är del av
lÜsningen, jag är inte del av problemet."

Greenpeace tar emot
näst intill $300 miljoner per ür,

och vad gĂśr de med pengarna?

Genererar mer pengar. Individer som är

pĂĽ toppen av totempĂĽlen
idag är inte miljÜaktivister--

de ar penningsamlare,
de är bokfÜrare,

de är jurister,
de är affärsmänniskor.

Folk rĂśstar med sina pengar i
kassorna. Det är fÜr att

de vet att rÜstningen visar att allmänheten bryr sig,

och i slutändan bryr de sig om sin

vinst marginal och vare sig de säljer sina produkter.

Det som hänt i British Columbia med

miljĂśrĂśrelsen, den har stannat upp.

De stora ledarna där har kompromissat;

de gick i säng

och släckte den rÜrelsen.

Under 1990 talet, Nuxalk Nation satte igĂĽng
en kampanj fĂśr direkt aktion mot

skogsavverkning pĂĽ deras traditionella land
ocksĂĽ kant som Great Bear Rainforest.

Deras kamp var sĂĽ smĂĽningom stĂśdd
av välfinansierade miljÜgrupper.

inklusive Greenpeace,
Sierra Club och Forest Ethics.

- Det som hände var direkt aktion,
det var blockader

det var en internationell marknadskampanj

som satte stort tryck pĂĽ fĂśretagen

som avverkade skog i Great Bear Rainforest.

Men slutresultatet var att det blev inmatat i

fÜrhandling bakom stängda dÜrrar med

Tzeporah Berman som huvudfĂśrhandlare

pĂĽ konservatorernas sida,
medan mĂĽnga av grupperna

som gjorde jobbet,
direkta aktioner,

och genomfĂśrde marknads kampanjerna,
blev utestängda frün processen.

Allmän Üversikt
och Ăśverenskommelser av protokoll

som skrevs pĂĽ av First Nations
och med konversationsgrupper

lades ĂĽt sidan.

Ăverenskommelserna i protokollet gav

fĂśrhandlarna mandat att

fĂśrhandla fĂśr 40 till 60
procent konservation

men resultatet var
att de gick med pĂĽ 20 procent.

- Det är inte konstigt
när folk säger till mig att

fĂśre detta Greenpeace presidenten

nu jobbar for skogsavverknings industrin i Canada.

FĂśre detta presidenten av Greenpeace Australien

jobbar nu for gruvbrytar industrin. FĂśre detta

presidenten av Greenpeace Norge jobbar fĂśr

valfüngst industrin. Se, det är
bara ett fĂśretagsjobb efter det andra.

I 1975 startade Greenpeace
sin anti-valfĂĽngst kampanj,

och konfronterade valfĂĽngstflottan pĂĽ Ăśppna havet.

I Juni 2010, ingick Greenpeace i en
Ăśverenskommelse som tillĂĽter

nationer som Japan att fortsätta jaga
valar for kommersiellt bruk.

Det enda mĂĽtt som
vi kommer att bli dĂśmda fĂśr av dem

efter oss är hälsan
pĂĽ landet

hälsan pü vattnet,
och hälsan pü Jorden.

De kommer inte bry sig
ett skit vare sig vi ĂĽtervinner;

De kommer inte bry sig ett skit
vare sig vi skrev till vĂĽra lagstiftare;

de kommer inte bry sig
ett skit i hur hürt vi än fÜrsÜkte.

Vad de kommer bry sig om är om de
kan andas luften och dricka vattnet,

ifall marken kan fĂśrsĂśrja dem.

Och de kommer inte
bry sig om hur hĂĽrt vi fĂśrsĂśkte,

de kommer inte bry sig om nügot av det där --
vad de kommer bry sig om är...

...lever vi pĂĽ en levande planet?

Figur III

Okay, sĂĽ...

... Jag vet inte om ni vet det här, men

originalutkastet till
filmen Stjärnornas Krig var inte

skriven av Lucas.

originalutkastet var
skrivet av miljĂśaktivister

och det är lite annorlunda.

fĂśr det fĂśrsta, var det inte
kallat "Stjärnornas KRIG".

Det kallades "Stjärnornas
Icke-VĂĽldsamt Medborgerlig Olydnad".

Men piloten av Stjärnornas Krig, fÜr dem
av er som inte minns, är att

Imperiet har skapat en
gigantisk maskin som kallas DÜds Stjärnan.

Och det är en maskin som
är kapabel att fÜrstÜra en hela planeter.

I filmen hittar rebellerna
ett sätt att fÜrstÜra DÜds Stjärnan,

och alldeles i
slutet, använder Luke Skywalker

kraften fĂśr att ta sig fĂśrbi

slagskeppen och släppa ner torpeden
i ett avgasrĂśr,

och spränga DÜds Stjärnan.

miljĂśaktivister var
annorlunda: rebellerna

sprängde faktiskt inte
DÜds Stjärnan. Istället använde de

andra metoder fĂśr att sakta ner
imperiets intergalaktiska marsch.

Till exempel, de sätter upp program fÜr
folk pü planeter som är pü väg att fÜrstÜras,

att tillverka lyxvaror som hampa
hacky sacks och gourmet kaffe

fÜr fÜrsäljning till invünarna pü DÜds Stjärnan.

Publiken kommer ocksĂĽ
upptäcka planer i gÜrningen

att uppmuntra massvis av kavalleri
och andra medlemmar av imperiet

att ta eko-turer av dĂśds dĂśmda planeter.

Avsikten är att visa alla
att dessa planeter är ekonomiskt viktiga

fĂśr Imperiet och borde inte bli fĂśrstĂśrda.

Med ett Ăśverraskningsmoment som fĂĽr
tittarna till kanten av stolen,

sätter andra rebell grupper igüng en
rättegüngsprocess mot Imperiet,

som fĂśrsĂśker visa att MiljĂś
Püverkan Sammanställningen som Darth Vader

krävde att inregistrera, misslyckades
fĂĽ stod i beslutet att

spränga den här planeten inte skulle
ha "ingen betydande pĂĽverkan".

Tittarna kommer rysa av spänning när de finner
planer pĂĽ bojkott av produkter

frĂĽn fĂśretag som har Darth
Vader i styrelsen,

och de kommer hoppa till
i biografer runt om i världen

när de ser säckar av brev
skrivna till Herr Vader själv

som ber om att sluta
spränga planeter.

SĂĽ, alla vi vet att det
är tillräckligt inte bara fÜr att

ta ner Imperiet,
men ocksü fÜr att gÜra en jäkla bra film.

Saken är: det kommer mer.

Tusentals avfallna rebeller,
missnĂśjda med det som

de ser som att fĂślja strĂśmmen
av mainstream rebellernas parti

bestämmer, i en scen som garanterat
fĂĽr det att tĂĽras i Ăśgonen

pü de mest kallhjärtade
biografbesĂśkare, att stĂĽ pĂĽ

planeterna som skall fÜrstÜras, länka ihop
armarna, och sjunga "Ge Fred En Chans."

De skickar DVDs av det
till Darth Vader och hans

chef Grand Moff Tarkin, tillsammans

med vüg efter vüg av älskvärdhet.

NĂĽgra av rebellerna smyger ombord
pü DÜds Stjärnan och lüser fast sig själva

pĂĽ olika delar av
Utrustningen. Och en medryckande debatt

uppstĂĽr i scenen
hurvida rebellerna borde

ge sig godvilligt när trupperna
bÜrjar närma sig, eller om

de borde stanna fastlĂĽsta till slutet.

Och i ett briljant och
modigt drag av autenticitet,

sĂĽ kommer rebellerna aldrig
fram till konsensus.

Men det kommer mer. Val inne i DĂśds
Stjärnan, gruppen splittras,

de bränner nügra transportskepp,
och de etsar"Galax FrigĂśrelse Fronten".

DĂĽ splittras gruppen igen
bort frĂĽn den gruppen och

kommer till slut fram till Darth
Vaders privata rum. Och när

de kommer fram, smyger de upp bakom honom

och pajar honom med
en vegan gräddpaj.

och regissÜrerna bestämde att
klippa bort det

fĂśr att det var for likt

en scen frĂĽn en annan film som de
jobbade pĂĽ samtidigt

som heter "Planen Att Paja Hitler".

Som DÜds Stjärnan reser sig direkt
ovanfĂśr, nĂĽgra av rebellerna

fĂśresprĂĽkar att ta upp vapen och slĂĽ tillbaka.

Och de rebellerna är oftast
allmänt kritiserade av

pacifist rebeller som säger att

de som driver DĂśds
Stjärnan ar "ännu ett

exempel av Imperiets skadliga filosofi

som kommer in bakvägen.'

"Om vi vill fÜrändra
Darth Vader," säger de,

"mĂĽste vi alla bli den
fÜrändringen själva.

For att fÜrändra Darth Vader's hjärta,
müste vi fÜrst ändra vürt.

Vi mĂĽste, Ăśver allt annat,
ha medkänsla fÜr

Darth Vader, och komma ihĂĽg att
han, ocksĂĽ, var ett barn en gĂĽng i tiden.â

SĂĽ till slut Leia, Luke, Han, Chewbacca,
och nĂĽgra robotar dyker upp

och berättar att de har hittat ett sätt
att spränga hela DÜds Stjärnan.

Och resten av rebellerna,
är fÜrskräckta, sü klart.

Gruff bryter ut mellan Leia,
Luke, Han, och Chewbacca och de tvĂĽ

robotarna pĂĽ ena sidan och
pacifisterna pĂĽ den andra.

Och pacifisterna jagar de fyra
ut frĂĽn rummet och filmen

vilket inte spelar nĂĽgon stĂśrre roll,
de är mindre viktiga karaktärer.

I alla fall, sättet som
filmen slutar är

att DÜds Stjärnan kommer närmare
och närmare och dü ser man

DÜds Stjärnan, och sen
ser man planeten,

och sedan ser man DÜds Stjärnan,
och sen ser man planeten,

och sedan ser man DÜds Stjärnan
och sen ser man lasern som bĂśrjar glĂśda

djävulskt rÜtt, och
och sen ser man planeten igen,

och sen ser man ett litet rĂśtt sken --

och det är: miljÜaktivisterna
som flyr innan planeten sprängs.

Sen ser man DĂśds
Stjärnan igen när den

spränger planeten,
och sedan, den sista

scenen i filmen, som avslĂśjar
vilken stor triumf det var fĂśr

rebellerna, är en bild pü

en artikel längs ner till hÜger pü
sida 43 av New Empire Times

som tillägnar hela 3 meningar
ĂĽt fĂśrintelsen av planeten.

Det är som att, "Ja, vi fick press!"

Premiss IV

Kulturen i sin helhet och

flesta av dess medlemmar
är galna.

Kulturen är driven av dÜdsvilja,

en vilja att fĂśrstĂśra liv.

- Allmänheten müste fÜrstü
att igen kombination

av alternativa mirakelbränslen,
eller biodiesel, eller etanol,

eller kärnkraft, eller sol, eller solpaneler,
eller använd pomftitolja,

ingen kombination av dessa saker kommer
tillüta oss att hülla ett glatt, industrisamhälle vid liv.

- Vi utnyttjar alla
lättillgängliga energi resurser:

och vi har verkligen byggt ett enormt
liv baserat pĂĽ billig olja, i grund och botten.

- Världen som vi ser den, som är
helt beroende pĂĽ olja fĂśr att fungera,

närmar sig slutet.

- Vi närmar oss kraschen.
Den oljan kommer inte att komma igen.

Fort McMurray
Alberta, Canada

- Oljesanden är antagligen ett
av de stĂśrsta industriella

projekt under hela mänskligheten.

- Oljesanden är det stÜrsta,

mest miljĂśfĂśrstĂśrande
projektet pĂĽ vĂĽr planet idag.

- Det är oljeutvinning,

det är den smutsigaste oljan pü planeten,

som betyder att den
tar mest energi att utvinna,

och anledningen till att vi utvinner

just denna smutsiga, smutsiga, olja

är fÜr att det inte finns nügon annan olja kvar.

- Oljesanden är egentligen inte olja.

Den process som krävs fÜr att gräva upp

bryta och raffinera sanden

lägger till ungefär hundra
miljoner ĂĽr av utveckling

genom en syntetisk process.

Oljesanden är disponerad
Üver en yta som täcker

lika mycket yta som staten
New York, eller är stÜrre an England

det anses redan vara det stĂśrsta industriella projektet

i den mänskliga historien, och det har knappt bÜrjat.

- De extraherar det frĂĽn sanden genom att

ĂĽnga och hetta upp vatten,
som att koka det...

...oljan blir ett skum pĂĽ ytan av vattnet,

det skrapas bort, och det är bitumen.

- det krävs gruvbrytning
och in situ processer,

och bĂĽda fĂśrsĂśker
nĂĽgorlunda utvinna

bitumen frĂĽn sanden.

- FĂśr att producera denna tunna olja

mĂĽste man fĂśrst, efter
att ha rensat upp jorden

och fÜrstÜrt alla träd
och sü vidare, gräva ett hül,

som kan nĂĽ tvĂĽ hundra fot djupt.

FĂśr varje tunna av olja, behĂśvs
fyra tunnor av vatten,

fĂśr en process som kallas slurry

där man spinner det i hÜg fart,

hĂśg hastighet , med hĂśga
temperaturer pĂĽ vattnet,

fĂśr att separera bitumenet,
som är en fÜr-syntetisk olja,

frün själva sanden,
och all lera och slam.

All detta efter att redan ha
grävt upp nügot som müste vara

hundratals ton av Jord.

- Energin det tar att
gÜra det är ungefär,

folk säger att fÜr varje tunna av olja behÜvs det

ungefär en halv tunna av energi
fĂśr att producera det,

sĂĽ fĂśr varje tunna av energiinsats,

produceras tvĂĽ tunnor av olja,

medans med konventionell
rüolja är det,

väldigt lite energi som

används fÜr att
fĂĽ ut rĂĽoljan.

FÜrhüllandet som är det viktigaste
att prata om är det fÜrhüllandet

i ett land som Irak, där fÜr
varje tunna olja som används

fĂśr att utvinna, fĂĽr man
hundra tunnor tillbaka.

Fort Chipewyan
Alberta, Canada

- Athabasca Floden, som rinner
genom norra Alberta,

där det finns münga infÜdda
samhällen som lever längsmed floden,

blir av med vattnet, som används
fĂśr oljesand operationer.

- PĂĽ grund av fĂśroreningar av floden

frĂĽn oljesandavfall

med saker som olja och fett

obehandlat avloppsvatten rinner ner i Athabasca Floden,

och ibland händer olyckor,

som läckor av giftiga kemikalier

direkt ner i Athabasca Floden.

- Samhället Fort Chipewyan,
bĂĽde Mikisew Cree

och Dene Chipewyan First Nation,

som har slagits fĂśr
och verkligen pĂĽ fronten

fÜr att alarmera om det som händer,

och deras samhälle har sett allt frün

stigande fall av ovanlig cancer, autoimmuna sjukdomar,

arsenik i marken,
älg kÜttet, fisken

har hĂśga nivĂĽer av
tung metaller, kvicksilver,

i grund och botten är hela
miljÜn där fÜrgiftad.

- Sättet det har püverkat min kommun är att

det dÜdar människor frün Fort Chipewyan.

Det är vad jag har kallat
"ett lĂĽngsamt, industriellt folkmord."

Jag har begravt min moster,

Jag har begravt min farbror, jag har
en moster som lever med det.

Och det är ett krig fÜr vüra liv,

fĂśr att regeringen tillĂĽter

folket frĂĽn Fort Chip att dĂś.

- Oljesanden ar inte bara drivmedel fĂśr

den näst snabbaste kalhuggningen

i världen utanfÜr
Amason Flodens omrĂĽde,

det är redan den näst snabbaste

bidraget till
klimatfÜrändringar i Nord Amerika.

Och med de produktionsmĂĽl som
som de har satt, kommer CO2 utsläppen

kommer bli sĂĽ stora att den enda

som kan Üverträffa som
klimatfÜrändrings bidragsgivare

fÜr Nord Amerika är
att lägga ihop alla

kol kraftverk frĂĽn

Alberta till Arizona och emellan,
hela Nord Amerika.

- Jag tror att oljesanden
är absurditeten

till att fortfarande begära olja

när vi redan vet sü väl

att, till exempel, sÜtvatten är

grundläggande fÜr mänsklig Üverlevnad

Och de rusar med full kraft fĂśr

att utvinna dessa smü kvarlämningar av olja

for att upprätthülla vür plastkultur,

vĂĽr plastcivilisation,

mot fĂśrstĂśrelse av var miljĂś
som vi lever i.

- Vissa säger att det är som
att världen är beroende av crack,

och det här är den smutsigaste
och vidriga formen av crack

som hĂĽller en beroende
mycket längre, eller hur.

Det är faktiskt sü det är.

Det är det mest galna
som människor gÜr.

- Vi är antagligen Üverens om att civilisationen

kommer krascha, vare sig vi
bidrar till det eller inte.

O du inte hĂĽller med om det, har
vi antagligen ingenting att säga varandra.

Vi är ocksü antagligen Üverens om att
denna krasch kommer att bli stĂśkig.

Vi hüller även med om att den industriella
civilisationen systematiskt demonterar

den ekologiska infrastrukturen av planeten...

...ju snabbare civilisationen tar slut,
vare sig vi bidrar till att krascha den eller inte,

desto mera liv kommer att finnas kvar
fÜr att underhülla människor och icke-människor.

Figur IV

- The uppkomsten of Endgame, boken,

var fĂśr att jag hĂśll tal om

mĂśjligheten att slĂĽ tillbaka.

Och responsen frĂĽn
publiken var rätt fÜrutsägbar.

Publiken bestod av
mainstream miljĂśaktivister

och fred- och samhällsrättvise aktivister,

ofta, satte de upp nĂĽgot
som jag kallar "Gandhi skĂśld".

Som betyder, att de upprepar namn som "Martin
Luther King", "Dalai Lama", och "Gandhi"

om och om igen, sĂĽ snabbt de kan,
fĂśr att hĂĽlla alla onda tankar i schack.

Och om det var gräsrotsaktivister,

gjorde de samma sak
men sedan kom de

till mig efterĂĽt och sa,

VISKANDE "Tack sĂĽ mycket fĂśr att
ha tagit upp det här."

Pacificerat MotstĂĽnd

- Speciellt i Nord Amerika,
har pacifisterna och icke-vĂĽld

fĂśresprĂĽkare haft en specifik roll,

och till och med en censurerande roll, som bestämmer

vad andra personers bidrag borde vara i

en hel rad av sociala kamper, och

deras pĂĽverkan har
gjort sü att det är

mycket enklare fĂśr staten

att ta kontroll Ăśver kampen,

icke-vĂĽld har en funktion

att hämma social kamp,

som ett sätt att ta ut deras tänder
och gĂśra dem ofarliga,

sĂĽ att de kan existera i
i avloppsbrunnen som är demokratisk pluralitet.

- Jag undrar vad som händer med
den sorten av energi

idealism och tro i att nĂĽgot
kommer fÜrändras

när ingenting alls kommer att fÜrändras?

- Vad är det falska hoppet som
knyter oss till systemet?

vad är det fÜr falskt
hopp som binder oss

till obeboeliga situationer
och gĂśr oss blinda fĂśr riktiga mĂśjligheter?

Ar det nĂĽgon som verkligen tror
att Weyerhauser's kommer att sluta,

skÜvla skog fÜr att vi frügar snällt

att Monsanto kommer sluta Monsantonera
fÜr att vi frügar snällt?

jag pratade med en person i
Staterna fĂśr flera ĂĽr sedan som sa,

"Om vi bara kunde fĂĽ en Demokrat i
Vita Huset, sĂĽ kommer allt att bli Okay."

- Vi har nĂĽgra myter i
vänstern som jag VERKLIGEN

uppmuntrar alla att Ăśverkomma.

Det fÜrsta är att social fÜrändring
sker genom moralisk Ăśvertygelse.

Det gĂśr den inte. Det sker med vĂĽld.

- Problemet med Ăśvertalan
som strategi är

att det bara funkar pü människor som kan bli

Ăśvertygade, och som gĂĽr att

lita pü, att de agerar frün sitt läge

efter att ha blivit Ăśvertygade.

Och problemet är att vi inte har

individer som kan bli Ăśvertygade eller Ăśvertalade,

vi handskas mest med,

abstrakta, sociala organisationer,
bolag som är

sociopater tillverkade av
enormt münga människor.

- Det gĂĽr inte att resonera med sociopater,
det gĂĽr inte argumentera med fascister,

och det gĂĽr inte att resonera med

dem som nyttjar det ekonomiska systemet.

Man mĂĽste stoppa dem med
nĂĽgon form av kraft,

och den kraften kan vara vĂĽld eller icke-vĂĽld.

Hade du kunnat stoppa Ted
Bundy med fredliga medel?

- Vänstern, till en stor del omedvetet,

har som sitt mĂĽl

att gĂśra motstĂĽnd ofarligt.

Stater har erkänt att

motstĂĽnd aldrig kommer att fĂśrsvinna,
att kampen aldrig kommer att fĂśrsvinna

i det fĂśrflutna har man
fĂśrsĂśkt undertrycka kampen

den fĂśrsta gĂĽngen som de
visade sina huvuden, att de gav

nĂĽgot tecken, och
det visade sig resultatlĂśst.

Sü i dagsläget, sättet
som stater styr är

genom att acceptera oundvikligheten
av konflikt och motstĂĽnd,

och endast fĂśrsĂśka hantera det permanent.

"HĂĽll igĂĽng marschen,
det händer ingenting här!

Det händer ingenting,
endast ännu en rad poliser,

vänligen hüll marschen igüng!"

- Sociala rÜrelser i Nord Amerika är inlüsta

i en pacifistisk doktrin som ĂĽlades av

medelklass reformister

som vill kontrollera
rĂśrelsen och diktera

hur den själv uppfÜr sig.

- Icke-vĂĽld fĂśresprĂĽkare
säger ofta att icke-vüld

fungerar, och det huvudsakliga
exemplet som de använder

är Gandhi i Indien och Martin
Luther King i U.S.A.

Problemet här är att,
detta utgĂśr en framstĂĽende

historisk Üverslätning,
motstĂĽndet i Indien var

faktiskt otroligt
mĂĽngfaldig, och Gandhi var

en väldigt viktig gestalt
inom motstĂĽndsrĂśrelsen,

men rĂśrelsen var inte
pacifistisk i sin helhet.

- Gandhi används som ett sätt
att stänga en konversation.

- Speciellt i Västern,
är Gandhi använd som ett sätt

att dämpa idÊer om

direkta handlingar som
kan uppfattas som vĂĽldsamma,

som, du vet, motstĂĽnd som

gĂĽr utĂśver det som anses vara fridfullt

pacifistiskt motstĂĽnd.

- I flera ĂĽr, kĂśpte jag hela

Gandhi myten som

tvingas pĂĽ
aktivisterna i FĂśrenta Staterna,

och de som tog mig ur
den villfarelsen

var faktiskt fĂśrst
när jag träffade människor frün Indien.

De jag pratade med
sannerligen avgudade inte alls,

och mĂĽnga fĂśraktade honom.

De tyckte att han
medarbetade och var nĂĽgon

som Britterna kunde arbeta med.

- Gandhi är välkänd i Väst,

men när man üker till Indien
frihetskämpe och revolutionär

ledare vid namnet Bhagat Singh,

som i Indien är nästan lika
välkänd som Gandhi

som delar av

självständighetsrÜrelsen och
och ledare i frihetsrĂśrelsen.

Men i Väst, har de flesta
antagligen aldrig hĂśrt hans namn.

Och anledningen till det, är att han använde

direkt aktion taktiker.

Generaler frĂĽn den
Brittiska armĂŠn mĂśrdades;

en bomb kastades in
Brittiska ambassaden

fĂśr att i grunden dra in
allmänhetens uppmärksamhet;

det fanns vapen som folk
fick frün järnvägsvagnar.

- Med Gandhi i
Indiens Nationella Kongress,

där du hade moderaterna
och extremisterna,

var moderaterna lagliga;
konstitutionell reform

var deras anda metod,

och de kritiserades fĂśr att
en medelklassklick,

fĂśr att vara fĂśr lĂĽngsamma,
fĂśr att vara fĂśr laglydiga,

och i grunden ineffektiva.

Extremisterna, ĂĽ andra sidan,
anklagades fĂśr att ha varit

fĂśr aggressiva, fĂśr snabba
vĂĽrdslĂśsa och ansvarslĂśsa.

- Gandhi fick makt att fĂśrhandla

genom att de andra
elementen i motstĂĽndet

som var ännu stÜrre hot
fĂśr Brittisk dominans.

SĂĽ Britterna valde
att fĂśra dialog med

Gandhi fĂśr att han var,
fĂśr dem, det minst

hotfulla av de viktiga
elementen i motstĂĽndsrĂśrelsen.

- Gandhi blev
mellanhanden.

Hans teori om,
passivt motstĂĽnd

verkade som en brygga mellan
extremisterna och moderaterna.

- Britterna hade fÜrblÜtt efter 2a Världskriget,

och hade ingen
moral kvar fĂśr en

stor fight, och de
hjälpte att välja

nĂĽgon de kan arbeta med.

De visste att en revolution var pü väg och
och ville avtrubba den sĂĽ mycket det gick.

- Indien gick frĂĽn att vara
en koloni till en neokoloni.

Britterna lyckades behĂĽlla
sina intressen, mindre direkt,

med Indier som ansvariga
fĂśr fĂśrvaltningen.

- Mitt problem har inte att gĂśra med

nügon som är icke-vüldsam
aktivist, har aldrig varit.

Jag menar, jag säger hela
tiden att vi behĂśver allt.

Mitt problem är att

sĂĽ mĂĽnga pacifister, speciellt
i FĂśrenta Staterna,

slutar stĂśdja

mer radikalt och militant arbete.

- Problemet när den här
debatten tas upp

är att man inte kan anta
att människor som gÜr

motstünd och använder
ett sätt att gÜra det,

inte har tänkt pü
vad det är de gÜr. Och det är

i min ĂĽsikt ofta
problemet. När människor

bestämmer sig fÜr att agera
och när människor bestämmer

att, "Hej, du vet,
vüra marscher räcker inte till,"

eller de gĂśr det ena eller det andra,

antas det
av mĂĽnga som

dra in Gandhi linan,
"Ah, de har inte tänkt pü det."

- Vad de flesta stater skulle
välja att gÜra i südana situationer

är att hitta element
av motstĂĽndet

som är enklast att kontrollera
och lättast att adjungera,

att fĂśrhandla med dem, och sedan
Ăśverge makten till DEM fĂśr

att fortsätta systemet
som redan fanns.

med Gandhi och Martin Luther
King som med, till exempel,

miljĂśrĂśrelsen. SĂĽ
de bjuder in ledare frĂĽn

miljĂśrĂśrelsen
till fĂśrfrĂĽgningar,

statliga utredningar,
debatter. De erkänner dem --

som legitima ledare --
fĂśr ĂĽterigen,

de vill inte att rĂśrelsen skall
ta till militanta motstĂĽndstaktiker.

- De som har makt kommer inte
ge upp utan en strid.

Det är kända
ord frĂĽn Frederick Douglas

när han sade, "Makt medger
ingenting utan krav.

Det har aldrig, och kommer aldrig."

Figur V

Om vi använder mer energi snüla,

apparater, sü kan vi spara sü här mycket

av den globala växthuseffekten som

annars skulle ha släppts
upp i atmosfären.

Om vi använder andra konsument
effektiviseringar sü här mycket,

om vi har bilar som gür längre
sü här mycket.

Och allt det här bÜrjar läggas samman:

andra transport effektiviseringar,
fĂśrnybar teknologi.

Vi har allt vi behĂśver,

fĂśrutom, kanske, politisk engagemang.

Men vet ni vad, i
Amerika, är politisk vilja

en fĂśrnybar resurs.

- När vi ser lÜsningar,
alla de här sükallade lÜsningarna

framfĂśrda fĂśr den globala
uppvärmningen, saken de

alla har gemensamt
är att de tar

industriella civilisationen
fĂśr giet, och de tar

den naturliga världen som
den beroende variabeln.

Det handlar bara om att rädda civilisationen.

Och det är helt baklänges.

Vad det borde vara är:
vi behĂśver gĂśra vad som helst

behÜvs fÜr att rädda
livet pĂĽ planeten.

- Inom de kommande 40 till 50 ĂĽren,
kommer vi att fĂĽ se

utrotandet av mer arter
än vi sett de senaste

65 miljoner ĂĽren.

det, är fÜr mig, ett rÜtt ljus,

och en siren som bĂśrjar tjuta
likt ett rop till människor

som är villig att se igenom skiten och

gÜra vad som är nÜdvändigt
fĂśr att skydda Jorden.

här och nu, och
fĂśr kommande generationer.

det är du som kommer att
behĂśva svara till dina

barn, 50-75 ĂĽr frĂĽn och med nu

när de früga dig va du
gjorde under eko-krigen.

Och i den bemärkelsen,

var och en av oss mĂĽste leva livet

idag, i denna stunden, gĂśra de saker

som vi skulle vara stolta Üver att berätta fÜr vüra fÜrfäder.

Om vi är allvarliga pü att rädda livet pü Jorden

sĂĽ mĂĽste vi bĂśrja slĂĽss tillbaka

pü de sätt som människor gÜr
när de inser att de behÜver

forma en seriĂśs motstĂĽndsrĂśrelse.

- Flesta urinvĂĽnar populationer
som bibehĂĽller nĂĽgon form

av en traditionell världssyn

vet att det sätt att leva som

nybyggar samhället infÜrde här pü

landet är ohüllbart.

ĂndĂĽ,sĂĽ har det varit en känsla

att vi verkligen mĂĽste

vänta pü att det skall kollapsa,

eller vänta tills de är klara med vad de gÜr,

eller att de nĂĽr deras
gräns och de inte längre kan

fortsätta pü det sätt
de har hĂĽllit pĂĽ,

och vara tĂĽlmodiga.

Jag tror det riktigt stora problemet är makt,

och det är nügot som liberaler
har svĂĽrt att pĂĽ nĂĽgot vis

tänka sig eller fü
det runt sina huvuden.

Och problemet är att
den här kulturen har

klart och tydligt definierat hierarki.
Det finns människor

som sitter vid makten,
och som gynnas

av makt, och har fĂĽr fĂśrmĂĽner
pĂĽ att fĂśrstĂśra planeten,

och som gynnas av att
exploatera andra människor,

och de har gjort detta
under en väldigt lüng tid.

Och deras makt är viktigare
fÜr dem än nügonting annat.

- Det finns ingen personligt
konsument val som kommer att

bryta ner systemet av

makt som ligger bakom
fĂśrstĂśrelsen av vĂĽr planet.

Vad vi behÜver är en organiserad
politisk resistens.

- Du kan inte bara simpel frĂĽga
staten fĂśr dessa reformer,

eller nĂĽgon form av vinst eller koncessioner,

du mĂĽste tvinga dem att gĂśra det.

Och det är styrkan av upplÜsning.

Det var en blodig dag vid Mohawk Indian

samhället i Oka, Quebec, nära Montreal.

"Provins polisen i upplopps uniform stormade

barrikaderna som Mohawkerna hade satt upp.

Det var moln av
tĂĽrgas, ett regn av kulor,

och mitt i allt,sĂĽ dĂśdades

en polis. Allt det här pü grund av

en dispyt Ăśver en bit av
skog Indianerna anser är sina,

och en skogs stads fĂśrsamling vill plĂśja

fĂśr att expandera den lokala golf banan.â

"Polisen backade lika
abrupt som de attackerade,

Vanarna lämnades kvar.
De lämnade ocksü en tung

hjul lastare som Mohawkerna

genast använde själva.

Polis vanarna, krossade och obrukbara,

blev ocksĂĽ barrikader.â

Vi vürdar dessa träd och
jord som vĂĽran moder.

De här människorna vüldtar vüran moder.

Vad skulle du gĂśra om
de vĂĽldtog din mor?

- De här politikerna är tjänare av

systemet; det är deras jobb att hülla
igüng det, det är deras jobb

att hĂĽlla profiterna igĂĽng
fĂśr den styrande klassen.

Och kommer aldrig, aldrig agera i

folkets intressen eller intressen fĂśr planeten.

Det spelar ingen roll vad vi säger,

det enda som de
vill svara pü är

kraft, och hotet
om civil of social splittring.

Och om vi tillüter dem att fortsätta sitta vid makten,

sĂĽ tar de alltid tillbaka varje liten sak

som vi lyckats ta ifrĂĽn dem.

- Det är verkligen viktigt
att känna till att

ingen kamp är gjord,

att det inte finns nĂĽgon mĂśjlighet

till en bestĂĽende seger
sü länge staten

fortfarande existerar, men vi kan
definitivt se i historien

av kamp, smĂĽ vinster har blivit vunna,

and vägar genom vi har
stärkt oss själva

genom användande av alla metoder, och jag tror

det inte ens är viktigt att

füra sig om en viss taktik är

vüldsam eller inte därfÜr det är mer

en slags moral kategori
menad att fĂśrhindra aktion.

Jag tror det är viktigare att titta

pü vilka metoder som kan vara stärkande,

och frigÜrande, och användbara.

- Enbart ovan jord
utvägar är designade att

underlätta expansionen
av global kapitalism.

- det här är seriÜsa makt strukturer

som gĂśr enorma summor pengar.

De backas upp av

styrkan av den beväpnande
staten pü alla tänkbara sätt.

De har armĂŠer pĂĽ
deras sida, de äger

massmedian, bankerna,
alla pengar är pü deras sida.

- Om det är nügot tvivel
Ăśver ledarskapet som

vür militär visar,
sĂĽ behĂśver ni bara titta pĂĽ

det här F-18 stridsflyget

och lätt-bepansrade fordonet bakom det.

ArmĂŠn och marin
kĂĽren har testat

det fordonet pü en blandning av biobränslen,

och det här flotta stridsflyget

lämpligen kallat âGrĂśna Getingenâ

kommer flygas fĂśr fĂśrsta gĂĽngen inom bara

nĂĽgra dagar, pĂĽ Jorden dagen.

- Crazy Horse ett-ĂĽtta,
fĂśrfrĂĽgar om tillĂĽtelse att ingripa.

- Plocka upp de sĂĽrade?

- yeah, Vi fĂśrsĂśker att
fĂĽ tillĂĽtelse att ingripa.

- Kom igen, lĂĽt oss fĂĽ skjuta!

- Bushmaster, Crazy Horse ett-ĂĽtta.

- De tar honom.

- Bushmaster, Crazy Horse ett-ĂĽtta.

- Det här är Bushmaster, kÜr pü.

- Uppfattat. Vi har en svart SUV
eller Bongo truck som plockar

upp kropparna. Begär
tillstĂĽnd att ingripa.

- Bushmaster sju, uppfattat. Det här
Bushmaster, uppfattat. Ingrip.

- Ett-ĂĽtta, ingrip. Klart.

- Kom igen!

- Klart.

SĂĽ om lagen inte
gÜr det rätta,

sü müste andra människor
gÜra det rätta,

och de müste gÜra det rätta genom att

bryta mot lagen. Och det

prejudikatet har gĂĽtt mĂĽnga gĂĽnger

genom vür historia: De Människor

som räddade Judar
frĂĽn de Tyska Nazisterna

brĂśt mot lagen fĂśr
hĂśgre etiskt syfte.

Människorna som frigav slavar i vürt

land via
underjordiska järnvägs system

fÜr att fÜrsvara dem mot slav ägarna och en

väldigt barbarisk lag i
FĂśrenta Staterna pĂĽ den tiden.

de gjorde det rätta.
De brĂśt mot lagen

fĂśr ett stĂśrre etiskt syfte.

- Vi mĂĽste bĂśrja gĂĽ ut

och gĂĽ fĂśrbi âGillarâ pĂĽ
Facebook och signera online petitioner.

Vi behÜver vara där ute
i den verkliga världen och slü tillbaka.

- jag tror en av sakerna
som i verkligen mĂĽste acceptera

och internalisera är att
majoriteten av institutioner,

och majoriteten av folket,

kommer aldrig vara pĂĽ vĂĽr sida.

Och därfÜr behÜver vi sätta oss ned--

som individuella aktivister

och som samhällen av motstünd,

som en motstĂĽnds kultur --
och vi müste säga

"Okej, vad behĂśvs fĂśr att stoppa
denna kulturen frĂĽn att fĂśrstĂśra planeten?â

Ni vet, en del av
svaret är säkerligen att

Ăśvertygelse har inte funkat och Ăśvertygelse

kommer inte att funka.
Om vi vill bli...

...framgĂĽngsrika, dĂĽ mĂĽste vi
se vad motstĂĽnds

rĂśrelser genom historien har gjort,
och vad de lärde sig

och liknande olika faser

som de genomgĂĽtt
när de fÜrsÜkte att

säkra sig själva och
fĂśrsĂśka bli framgĂĽngsrika.

- När jag säger âOrganisera
politiskt motstĂĽnd,â

SĂĽ menar jag att vi mĂĽste
mĂśta makten rakt pĂĽ.

SĂĽ fort du ser makten,

sĂĽ kommer du finna att
makten är sociopat,

att människorna som
styr kommer gĂśra vadsomhelst

fĂśr att fĂĽ tyst pĂĽ dig.

- Saken är när
du ingĂĽr i en stĂśrre

period av sociala konflikter,

vad du inte vill ha
är människor som promotar

icke-vüld därfÜr
det kommer avväpna

folket â det kommer att
avväpna människor i ansiktet

pĂĽ en aggressiv fiende,
och i ansiktet

av hĂĽrda sociala fĂśrhĂĽllanden.

Du vill att de ska ha
en starkare kämpar anda

därfÜr att utan kämpar andan,

du saknar viljan att stĂĽ emot.

saknar du fĂśrmĂĽgan att Nazisterna gjorde var

de sĂĽg till att vid varje
steg pü vägen, sü var det i Judarnas

bästa intressen att inte gÜra motstünd.

Vill du hellre ha ett ID kort,

eller vill du gĂśra motstĂĽnd
och kanske bli dĂśdad?

Vill du flytta in i ett getto,

eller vill du gĂśra motstĂĽnd
och kanske bli dĂśdad?

Vill du gĂĽ pĂĽ en boskapsvagn,

eller vill du gĂśra motstĂĽnd
och kanske bli dĂśdad?

Vill du ta en dusch,

eller vill du gĂśra motstĂĽnd
och kanske bli dĂśdad?

FÜr varje steg pü vägen,
var det i deras

rationella själv-intresse
att inte gĂśra motstĂĽnd.

Men jag ska berätta
nügot väldigt viktigt,

som är: De judar som deltog
i Warszawa getto upproret

hade en hĂśgre andel av Ăśverlevnad
än de som fÜljde med.

- Jag tror att om nĂĽgon av oss var
vid liv i Nazi Tyskland just nu,

sĂĽ hade vi vetat vad en motstĂĽnds
rĂśrelse skulle gĂśra.

Och vi müste tänka pü

den industriella civilisationens kultur

som om det är en ockupations kultur,

fÜr det är den.

Figur VI

- Om nazisterna eller andra fascister
tog Ăśver Nord Amerika,

vad skulle vi alla gĂśra?

Vad skulle vi gĂśra om de implementerade
Mussolini's defintion av fascism:

"Fascism borde mer korrekt
kallas korporativism

därfÜr att det är en fusion av
statlig och korporativ makt."

Vad om det här ockuperade landet
kallade sig själv demokrati,

men att de flesta fĂśrstod
val att vara bĂĽg,

där medborgare fick välja mellan
olika grupper inom samma facsism,

(eller, fĂślja Mussolini, korporata) grupp.

Tänk om anti-regerings aktivister var
motarbetad av trupper och hemliga poliser?

Skull du slĂĽ tillbaka?

Om det redan fanns en existerande motstĂĽnds
rĂśrelse, skulle du gĂĽ med?

Skulle du gĂśra motstĂĽnd om fascisterna fĂśrvanskade
landsbygden, fĂśrgiftade mat tillgĂĽngarna,

gjorde floder opassande fĂśr
simning och sĂĽ smutsigt

du inte ens skulle drĂśmma om
att dricka frün det längre?

Om fascisterna systematiskt
skĂśvlade kontinenten, skulle du gĂĽ med

en underjordisk armĂŠ of motstĂĽnd,
ü ut i skogarna, och frün där

till styrelser och hallarna i
Reichstag fĂśr att plocka de ockuperade skĂśvlarna

och, mest speciellt, de som
ger dem marscherings direktiven?

Ge mig en trĂśskel.
Ge mig en given punkt

där du äntligen tar stünd.

Om du inte kan eller vill
ge den trĂśskeln, varfĂśr inte?

Regisserad, filmad, producerad, och editerad
av Franklin Lopez

Inspirerad av Endgame Volym I och II av v Derrick Jensen

LYRICS: When I face the page,
I place the rage,

place it into stasis
rather than erase it.

That's the basis
cover all the bases,

watch what you say on the cell,
they gonna trace it.

Stacked deck
don't expect any aces,

camera eyes watch you
in public places,

and I hate this,
so I take this

mic and I write
like these words,

and my legs and they walk me through my paces,

people chase it, glittery lights but I've seen the heights.

My time is not wasted, I'm tracing the sky,

I read all the smoke
that I toke to meet

all the spaces of mind in time.

Look, just face it,
this life is mine,

that's why I'm not
racing the finish line.

Will come the time, the moment designed

to shine i won't replace it

So I take my time, grind it up and break it,

roll it up so fine, light it up and blaze it.

Smoking blunts, smoke 'em up,
end times

on the grind training for the signs

Take your fist and raise it up to the sky.

See the fire in her eye.

Do or do not do there is no try.

Hard to find what's true, that is no life.

They clipped your wings, how you gonna fly?

You gonna lie?
You gonna die,

so until that day,
are you gonna try?

One by one
we multiply.

Eyes to the sun,
just let it shine now.

Now get into it

Now choose
your side

We got
to do it,

The time
is right

Now get into it

Now change
your life

Only you
can do it

The time
is right

Anymore pollution
and you're
going to fry,

so get into it,
it's do or die.

Without action,
factions of crews
divide,

but you can't
be stupid
if you
choose to ride.

And you can't
ride the fence,
better choose
your side.

Keep doing
what you're told,
or do
what's right.

You going
to roll over
or you going
to fight?

No justice
no peace,
the war's
tonight,

and I'm a
poltergeist,
you know,
a violent spirit,

the product
of a world
with too much
violence in it.

So many
people, trees,
animals are
dying a minute.

Can't ask
them to stop,
they ain't trying
to hear it.

Until we get
physical,
they ain't
gonna fear it.

To go to war
with the machines,
start tryin' to kill it.

Until it dies,
everyday's
a violent day.

And they
expect you
to protest in
silence and stay

pacifist and
uneffective
while we die
and decay.

We need
to rise up,
fuck kneeling
to pray.

Preachers
and teachers
lead us astray,

politicians
and cops
all they say is:

"Obey your
corporate masters,
buy what
they've got on
display."

Stop buying
their shit
and start
making
them pay.

To hell
with their
games --
we ain't
gonna play.

Let's fight
them 'till
they kill us or
they take us away.

Start throwing
molotovs,
stop throwing
bouquets.

Take it to
those bastards
like Ted Kaczynski.

Monkeywrench machines
and write communiques

on walls with spraypaint
just big circle A's!

Now get into it

Now choose your side

We got to do it

The time is right

Now get into it

Now change your life

Only you can do it

The time is right